HN kallelse 2019-06-04

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Sandra Berwing Nämndsekreterare 0156-522 78

Sandra.berwing@trosa.se

Kallelse Datum 2019-05-28

Tid: Tisdagen den 4 juni 2019, kl. 17:00 Plats: Skärborgarnas hus, A-salen

Gruppmöte: Alliansen: tisdag den 4 juni kl. 16:00, Skärborgarnas hus, B-salen Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet:

Tisdag 4 juni kl. 16.00, Skärborgarnas hus, grupprum/studierum

Kallelse till Humanistiska nämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordningen

2. Information om arbetet med närvaro HN 2019/44

3. Samverkan socialkontor och skolkontor (Inga handlingar)

• Information från BRÅ

• Dialogmötet med Länsstyrelsen

HN 2019/3

Individ och familjeomsorgen

4. Riktlinjer för avvikelsehantering och missförhållanden, Lex Sarah HN 2019/42 5. Övrig information från socialkontoret

(Inga handlingar)

• Kvotflyktningar

• Lägesrapportering

HN 2019/4

Barnomsorg och utbildning

6. Processen för kvalitetsbokslut inom barnomsorg och utbildning HN 2019/45

7. Reviderat kvalitetsbokslut HN 2019/33

8. Reviderade riktlinjer för antagning till förskoleklass HN 2019/43 9. Övrig information från skolkontoret

(Inga handlingar)

• Månadsrapport och statistik – skickas i separat utskick

• Rekryteringar

• Skärlagskolan

• Rapport från Svenskt näringsliv om hur skolan uppfattas

HN 2019/5

(2)

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2)

Humanistiska nämnden 2019-05-28

Övrigt

10. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2019/1

11. Övriga anmälningsärenden HN 2019/2

12. Övrigt

Michael Swedberg Sandra Berwing

Ordförande Sekreterare

(3)

(4)

Vård och omsorgskontoret Sejla Salkic

Verksamhetsutvecklare vård- och omsorg 0156-52044

sejla.salkic@trosa.se

Tjänsteskrivelse Datum

2019-05-27 Diarienummer HN 2019/43

Riktlinje för avvikelser och missförhållanden lex Sarah

enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Förslag till beslut

Humanistiska nämnden godkänner föreslagen riktlinje för avvikelser och

missförhållanden lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Ärendet

Avvikelsehantering är en del av ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9).

Avvikelsehanteringens syfte är att verksamheterna ska utvecklas och att

missförhållanden rättas till. Genom att skapa säkra rutiner och förbättra processer som minskar riskerna för nya avvikelser leder till en ökad kvalitet för den enskilde brukaren och i verksamheten.

Under våren 2019 har en ny riktlinje för avvikelsehantering utarbetats. Riktlinjerna har tagits fram i samverkan mellan vård- och omsorgskontoret och socialkontoret och är gemensamma för båda verksamheterna. Denna riktlinje beskriver

hanteringen av avvikelser och lex Sarah ärenden är en fortsättning av arbetet att vidareutveckla de riktlinjer vi har inom verksamheterna.

I arbetet har genomlysning gjorts där processer har tydliggjorts, ansvar och roller har klargjorts. För att få en process som är funktionell har dessutom ett antal nya rutiner kopplade till delar av processen utarbetats. Ytterst är syftet att brukaren ska erhålla bästa möjliga kvalitet på sina insatser.

I ärendet beskrivs ansvarsområdet för rollen verksamhetsutvecklare. Uppdraget som verksamhetsutvecklare beräknas vara klart till oktober 2019. Under tiden ansvarar produktionschef för verksamhetsutvecklarens uppdrag.

Detta dokument beskriver avvikelsehanteringsprocessen inom Humanistiska nämnden i Trosa kommun.

Bilaga

Riktlinje avvikelse och missförhållanden lex Sarah enligt SoL och LSS.

Graham Owen Sejla Salkic

Produktionschef Verksamhetsutvecklare vård-

och omsorgskontoret

(5)

Riktlinje för avvikelsehantering och missförhållanden Lex Sarah enligt SoL

och LSS

Antagen av: Humanistiska nämnden 2019-xx-xx HN 2019/43 Dokumentkategori: Styrdokument

Dokumenttyp: Riktlinje

(6)

Humanistiska nämnden Lex Sarah

Datum 2019-04-16

Syfte

Avvikelsehantering är en del av ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9).

Avvikelsehanteringens syfte är att verksamheterna ska utvecklas och att missförhållanden rättas till. Genom att skapa säkra rutiner och förbättra processer som minskar riskerna för nya avvikelser och leder till en ökad kvalitet för den enskilde brukaren och i verksamheten.

Den nämnd som ansvarar för verksamheten ska fastställa riktlinjer kring:

• Skyldighet att rapportera, till vem och hur

• Skyldigheten att utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden

• Skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden och påtaglig risk för allvarliga missförhållanden till IVO

Omfattning

Detta dokument beskriver avvikelsehanteringsprocessen inom Vård- och omsorgsnämnden och Humanistiska nämnden i Trosa kommun. Arbetet med avvikelser omfattar även missförhållanden enligt lex Sarah och är en del av ledningssystemet för kvalitet. Riktlinjerna gäller all personal som arbetar enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS).

Avgränsning:

Riktlinjerna omfattar hanteringen kring avvikelser och missförhållanden enligt SoL och LSS. Syftet med avvikelser och bestämmelserna om lex Sarah är att rätta till avvikelser som drabbat eller kan drabba enskilda, inte lösa arbetsmiljöproblem, samarbetsproblem i en arbetsgrupp eller med andra verksamheter.

Ansvar och roller

Hanteringen av avvikelser är uppdelat på olika ansvarsområden och roller,

från produktionschef till den enskilde medarbetaren.

(7)

TROSA KOMMUN Lex Sarah Sida 2(10)

Den enskilda medarbetarens ansvar

Varje medarbetare inom socialtjänsten ska medverka till att den

verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet.

Det innebär att vara uppmärksam och påtala sådant som kan medföra risk för att den enskilde inte får en god omsorg stöd och service under trygga förhållanden.

Rapporteringsskyldigheten: Alla som har uppdrag inom socialtjänsten och LSS- oavsett befattning ( även de som praktiserar, har

arbetsmarknadsinsatser etc.), har en skyldighet att rapportera avvikelser, missförhållanden och risker för missförhållanden inom verksamheten till närmaste chef. Rapporteringsskyldighet omfattas inte av familjehem eller jourhem. Rapportering ska göras omedelbart i samband med upptäckt. Alla medarbetare ska följa den lokala rutinen för avvikelsehantering.

Dokumentation kring händelsen och åtgärder som rör enskild ska göras i den enskildes journal. Rapporteringen av avvikelser sker i

verksamhetssystemet Treserva samt i rapport om avvikelse (se bilaga 1) Den närmaste chefens ansvar

Den närmaste chefen ska ta emot och hantera/åtgärda inkomna avvikelser.

Den närmaste chefen är även ansvarig för att fylla i Avvikelserapport – uppföljning i Treserva, samt att kvartalsvis presentera avvikelsen och åtgärden på ledningsgrupp (och på APT) samt skicka en kopia på Avvikelserapporten och uppföljningen till produktionschefen.

Produktionschefens ansvar

Produktionschefen ska vid behov bistå den närmaste chefen (enhetschefen) vid hantering/åtgärd av uppkomna avvikelser. Om en avvikelse innebär en åtgärd att förändra rutiner och/eller riktlinjer ansvarar enhetschef för att denna åtgärd genomförs (vid behov delegeras detta ansvar). Vid behov kan enhetschef, eller den som enhetschefen delegerat ansvaret till, involvera produktionschefen i detta arbete.

Verksamhetsutvecklarens ansvar

Verksamhetsutvecklare ansvarar för sammanställning och att en gång per år presentera alla inkomna avvikelser och åtgärder för Vård-och

omsorgsnämnden/Humanistiska nämnden. Verksamhetsutvecklare har nämndens delegation att fatta beslut enligt lex Sarah. Händelser som bedöms som avvikelse och inte missförhållande, returneras till enhetschef som åtgärdar avvikelsen enligt sina rutiner. Om händelsen visar sig vara ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande ansvarar verksamhetsutvecklare för att göra anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

Information till den enskilde som drabbats av missförhållande

Enligt allmänna råd från Socialstyrelsen ska den enskilde som berörts av ett

missförhållande alltid underrättas om vad som inträffat. Enhetschefen

(8)

beslutar på vilket sätt enskilda brukare ska ges stöd och hur denne ska informerar som rapporten och vidtagna åtgärder. Är personen under 18 år ska vårdnadshavare eller annan legal företrädare alltid kontaktas direkt i samband med att en rapport om missförhållande inkommit. Detsamma gäller om det handlar om en vuxen person som har god man, anhörig som får medgivande att ta del av information, eller annan legal företrädare.

Detta ska dokumenteras i den enskildes journal.

Verksamhetsutvecklare inom vård- och omsorg/socialkontoret utreder avvikelser som bedöms bara missförhållanden på uppdrag av respektive enhetschef. Rapporten avseende avvikelsen/missförhållandet diarieförs och delges ordförande och ansvarig nämnd. Utredningen påbörjas skyndsamt och ska slutföras inom 1 månad. Efter utredning fattar

verksamhetsutvecklare beslut om avvikelsen är ett missförhållande enligt lex Sarah, samt återkopplar till ansvarig chef. Lex Sarahutredningen med beslut skickas till enhetschef och produktionschef. I utredningen lämnas förslag till ytterligare åtgärder och när de ska vara genomförda.

Verksamhetsutvecklare har nämndens delegation att fatta beslut enligt lex Sarah. Händelser som bedöms som avvikelse och inte missförhållande, returneras till enhetschef som åtgärdar avvikelsen enligt sina rutiner. Om händelsen visar sig vara ett allvarligt missförhållande eller risk för alvarligt missförhållande ansvarar verksamhetsutvecklare för att göra anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

Om verksamhetsutvecklare inte finns tillgänglig inom myndigheten utser produktionschef en annan utsedd person att utreda händelsen. I dessa fall lämnas utredningen till produktionschefen för beslut.

Avvikelser Definition

En avvikelse är en händelse eller observation i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för den enskilde. Det kan vara händelser som t.ex. avviker från gällande rutiner, lag, förordning,

kvalitetsmål och/eller samverkansrutiner. D.v.s. om en verksamhet inte når upp till krav och mål i lagar, föreskrifter och beslut föreligger en avvikelse som verksamheten måste hantera och utreda.

Begreppet avvikelser används i många sammanhang och kan betyda olika saker beroende på sammanhanget. En avvikelse i detta sammanhang är en negativ händelse som medfört eller kunnat medföra någon typ av

risk/obehag/skada för brukaren. Exempel på avvikelser är:

–

avsaknad eller brist i dokumentation (ex. journal/utredning)

–

brister i bemötande

–

brister i arbetsrutiner

–

otillräcklig kompetens

–

otillräcklig bemanning

(9)

–

dåliga lokaler/utrustning

–

avsteg från beviljad insats

–

försenad insats och/eller helt utebliven insats.

Inför del- och helårsbokslut sammanställer enhetschefen samtliga avvikelser per kategori och lämnar till produktionschefen.

Processavvikelsehantering

1. Avvikelse inträffar/upptäcks (samtliga)

När en avvikelse inträffar eller upptäcks ska detta rapporteras i

verksamhetssystemet Treserva och lämnas/skickas till ansvarig enhetschef.

Personal som upptäcker en avvikelse har också ansvaret att direkt vidta åtgärd för att undanröja avvikelsen.

2. Mottagande av rapport (enhetschef)

Den enhetschef som mottar rapporten ska omgående göra en bedömning om vilka åtgärder som behövs. Om avvikelsen/händelsen har medfört konsekvenser, eller risk för konsekvenser för enskildas liv, säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa ska rapporten skickas till verksamhetsutvecklare med uppdrag om vidare utredning enligt lex Sarah.

3. Genomgång med personalgruppen (enhetschef)

Enhetschefen ska månadsvis gå igenom uppkomna avvikelser med

personalgruppen och vilka åtgärder som tagits/krävs för att det inte ska

(10)

hända igen.

Enhetschefen sammanställer regelbundet avvikelserna per kategori och analyserar avvikelserna inom sin enhet. Enhetschefen gör sammanställning och övergripande analys för hela verksamheten och lämnar uppgifterna till produktionschef i samband med delår- och årsbokslut.

Missförhållande - lex Sarah (SOSFS 2011:5) Definition

En händelse som har, eller har kunnat drabba enskild och bedöms medföra konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa ses som ett missförhållande som ska hanteras enligt bestämmelserna om lex Sarah. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara

missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande som ska hanteras enligt lex Sarah. Missförhållanden kan uppstå i alla processer i verksamheten som ex. utförande av insatser, myndighetsutövning och handläggning. Ett missförhållande är alltså en avvikelse av allvarligare art.

Lex Sarah: En rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande enligt 14 kap. 3 § SoL OCH 24B § LSS.

Lex Sarah-anmälan: En anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), gällande ett allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande.

Händelser som ska rapporteras enligt lex Sarah

”…såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande.”

Exempel på missförhållanden som ska hanteras inom lex Sarah:

• Bemötande som klart avviker från grundläggande krav på re- spekt för individens självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet.

• Övergrepp mot kund som utgör ett hot mot kundens liv, hälsa och säkerhet. Det kan exempelvis vara övergrepp av fysisk, psykisk, sexuell, ekonomisk karaktär eller begränsande av rö- relsefrihet.

• Brister i omsorgen om kund som innebär ett hot mot kundens

liv, hälsa och säkerhet. Det kan vara fråga om brister både

(11)

när det gäller personlig omvårdnad som hygien eller mat så- väl som brister i servicetjänster.

• Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande

• Brister i utförande av insatser, felaktigt utförda eller inte allt utförda)

• Ekonomiska övergrepp

• Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik.

• Återkommande brister i omsorgen kan sammantaget utgöra allvarliga missförhållanden även om bristerna var för sig inte kan anses vara det.

Process lex Sarah-rapport

1. Händelse inträffar /upptäcks (samtliga)

När en händelse inträffar eller upptäcks ska detta omedelbart rapporteras

på avsedd blankett (se bilaga) eller i verksamhetssystemet Treserva till

(12)

ansvarig enhetschef. Medarbetare som upptäcker ett missförhållande har också ansvaret att direkt vidta åtgärd för att undanröja missförhållandet.

Det finns även möjlighet för medarbetare att skicka avvikelserapporten direkt till verksamhetsutvecklare.

2. Mottagande av rapport

Den enhetschef som mottar rapporten ska omgående göra en bedömning om vidare åtgärder behöver tas. Enhetschefen ska också göra bedömning om avvikelsen kan vara ett missförhållande eller en risk för missförhållande och skickar över rapporten (se bilaga) till verksamhetsansvarig och kopia till produktionschef.

3.Genomgång med personalgruppen (enhetschef)

Om ett missförhållande har inträffat i verksamheten ska personalen ges möjlighet att reflektera över det inträffade samt diskutera åtgärder för att det inte ska hända igen. Enhetschefen ska gå igenom uppkomna

missförhållanden, utredningar och åtgärder med personalgruppen och sin ledningsgrupp som en del av lärandeprocessen.

Utredningsprocessen lex Sarah (Verksamhetsutvecklare)

1. Uppdrag

Avvikelserapport inkommer från enhetschef med uppdrag om utredning enligt lex Sarah.

2. Bedömning

En första bedömning görs om händelsen är att betrakta som ett

missförhållande eller en avvikelse. I de fall händelsen ses som en

avvikelse-och alltså inte som ett missförhållande inom ramen för lex

Sarh- återsänds rapporten till enhetschefen. Om händelsen bedöms vara

(13)

ett missförhållande diarieförs rapporten och utredning startas omgående.

3. Utredning

Verksamhetsutvecklare genomför lex Sarah- utredning. Utredningen ska vara färdigställd inom 1 månads tid. Återkoppling görs till

produktionschef. Vid allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande skickar verksamhetsutvecklare en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Alla avvikelser och åtgärder som blir upprättade på myndigheten är att betrakta som allmänna handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105). Originalen på de inkomna avvikelserna och åtgärderna ska därför sparas och förvaras hos den enhet där avvikelserapporten

upprättas; kopior på alla rapporter ska skickas till produktionschefen.

4. Information till ansvarig nämnd

Samtliga rapporter och utredningar enligt lex Sarah lämnas som information till ansvarig nämnd

.

Missförhållande i enskild verksamhet

Yrkesmässigt driven enskild verksamhet är också skyldig att följa

bestämmelserna om lex Sarah. Den enskilda verksamheten ansvarar själv för utredning av missförhållande samt för anmälan till IVO. Den enskilda verksamheten har skyldighet att informera den nämnd som har beslutat om insatser för den enskilde i de fall anmälan om missförhållande förs till IVO.

Om Lex Sarah som kvalitetsmått.

Många tror att ju färre Lex Sarah anmälningar, desto högre kvalitet är det i verksamheterna. Det finns inget rakt orsakssamband mellan få anmälningar och hög kvalitet. Anmälningar och rapporteringar är ett verktyg som kan användas för att hitta och åtgärda brister i den egna verksamheten. Brister ska analyseras för att samma brist inte ska uppstå igen. Lex Sarah ska an- vändas som ett medel för att nå en högre kvalitet.

Lex Sarah består egentligen av två delar; att vaka över och att anmäla.

Att vaka över innebär att det i verksamheten ska finnas ett fungerande sy- stem för rapportering av mindre fel och brister i arbetet. Det är för att verk- samhetsledningen hela tiden ska få veta var bristerna finns och kunna åt- gärda dem innan det uppstår allvarliga missförhållanden. Hantering av fel och brister ska följa vissa steg. Det är

1. identifiering av fel eller brist (personalen rapporterar)

2. analys av fel eller brist (Vad hände? Vad orsakade? Vilka konse- kvenser fick det?)

3. utveckling/åtgärd (Hur hindrar vi det här från att hända igen?)

Hanteringen av fel och brister ska dokumenteras av enhetschef.

(14)

Kvalitetsmåttet bör egentligen inte bestå av hur många anmälningar som varit under året utan vad de lett till i fråga om direkta åtgärder och verk- samhetsutveckling.

Nyckeltal:

• Antal rapporterade fel och brister med information om verk- samhetsutveckling för att förhindra en upprepning.

• Antal inkomna anmälningar om allvarliga missförhållanden med information om verksamhetsutveckling för att förhindra en upprepning.

• Antal undertecknade Lex Sarah information i förhållande till antal anställda.

• Antal informationstillfällen för personal om Lex Sarah.

Referenser Lagar

• Socialtjänstlagen (2001:453)

• Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Styrande dokument

• Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9- Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

• Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011_5 – Lex Sarah

Bilaga

1. Avvikelserapportering

(15)

Bilaga 1 Avvikelserapportering (mall)

m

AVVIKELSE- RAPPORT

Socialkontoret Trosa Kommun

Datum

(16)

2 Innehållsförteckning

Avvikelserapportering ... 3

Händelse ... 3

När skedde händelsen ... 3

Åtgärd ... 3

Uppföljning ... 3

(17)

3 Avvikelserapportering Händelse

 Undertecknad personal upptäcker att (beskriv händelsen som du anser avviker).

- Vad upptäckte/såg/upplevde du/vilken åtgärd togs direkt?

När skedde händelsen

 Händelsen upptäcktes (Skriv datum och tid).

- Om det är relevant och inte redan är beskrivet i själva händelsen, ange även platsen där avvikelsen skedde.

Åtgärd

 Undertecknad personal skriver en avvikelserapport som lämnas till socialchefen samt enhetscheferna. (låt denna punkt stå kvar då det är standard att detta görs).

 Enhetschefen på XX-enheten kommer att ta upp avvikelsen med berörd handläggare.

 Ytterligare åtgärder? Ex förändrad rutin etc?

Uppföljning

 Händelsen kommer att belysas på nästkommande APT för att undvika att händelsen upprepas samt för att förbättra verksamheten.

Socialkontoret Trosa Kommun Datum, Underskrift, Titel.

(18)

(19)

Skolkontoret Mats Larsson Skolchef 0156-520 53

mats.larsson@trosa.se

Process för kvalitetsbokslut Förslag till beslut

1. Nämndens presidium, skolchef, utvecklingsledare och kvalitetschef utgör tillsammans kvalitetsgrupp, kvalitetsgruppen tar fram förslag till

Humanistiska nämndens mål, följer upp resultat och bereder förslag till kvalitetsbokslut.

2. Humanistiska nämndens kvalitetsbokslut redovisas årligen på kommunens hemsida uppdelade i en publikation för varje verksamhetsområde.

Ärendet

I Humanistiska nämndens regelbundna egentillsyn bedöms verksamhetens kvalitet i förhållande till krav i skollagen. I kvalitetsbokslutet summeras verksamhetens resultat, identifierar utvecklingsåtgärder och beskriver hur kvalitetsarbetet skall bedrivas framåt. För att öka användbarheten i verksamheten och tillgängligheten för medborgare redovisas kvalitetsbokslutet i en publikation för varje

verksamhetsområde. Publikationerna publiceras på kommunens hemsida direkt kopplat respektive verksamhet.

• Kvalitetsbokslut för fritidshem,

• Kvalitetsbokslut för förskoleklass och grundskola,

• Kvalitetsbokslut för förskola,

• Kvalitetsbokslut för grundsärskola,

• Kvalitetsbokslut för vuxenutbildning

• Kvalitetsbokslut för gymnasieverksamhet och kommunalt aktivitetsansvar

• Kvalitetsbokslut för tillsyn av enskilda förskolor

Mats Larsson Skolchef

(20)

(21)

Skolkontoret Mats Larsson Skolchef 0156-520 53

mats.larsson@trosa.se

Reviderat kvalitetsbokslut Förslag till beslut

1. Humanistiska nämndens godkänner revidering av kvalitetsbokslutet för fritidshem.

2. Humanistiska nämnden godkänner revidering av kvalitetsbokslut för förskoleklass och grundskola.

Ärendet

I Humanistiska nämndens regelbundna egentillsyn bedöms verksamhetens kvalitet i förhållande till krav i skollagen. I kvalitetsbokslutet summeras verksamhetens resultat, identifierar utvecklingsåtgärder och beskriver hur kvalitetsarbetet skall bedrivas framåt. För att öka användbarheten i verksamheten och tillgängligheten för medborgare redovisas kvalitetsbokslutet i en publikation för varje

verksamhetsområde.

Bilaga

Kvalitetsbokslut 2018 för fritidshem

Kvalitetsbokslut 2018 för förskoleklass och grundskola

Mats Larsson Skolchef

(22)

www.trosa.se

Humanistiska nämndens kvalitetsbokslut 2018

för fritidshem med plan för

kvalitetsarbetet 2019–2020

(23)

(24)

Fritidshem

I rapporten Humanistiska nämndens egentillsyn över fritidshem 2018 redovisas

1. Fritidshemmens förutsättningar och anpassning för att nå de nationella målen

2. Lärande 3. Likabehandling

4. Inflytande och delaktighet HUVUDMANNENS ANALYS Fritidshemmens förutsättningar

– anpassning för att nå de nationella målen Uppdraget rektor har handlar om att utifrån fördelade resurser från huvudmannen, gruppstor- lek, personaltäthet och gruppsammansättning anpassa så att fritidshemmet kan uppfylla sitt nationella uppdrag. Vår bedömning är att planering och utveckling prioriteras och ges resurser.

Pedagogisk ledning finns vid alla fritidshem med en kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet om det dagliga arbetet samt om hur verksamheterna kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna.

I de insamlade resultaten ser vi god målupp- fyllelse i de flesta fritidshemmen. Genomgående uttrycker rektorerna ett fortsatt behov av att höja kompetensen vid fritidshemmen och öka andelen behörig personal. Bristen påverkar möjligheten till anpassningar och organisatoriska omfördel- ningar av kompetens över tid. Fråga 11.e visar lägre måluppfyllelse och avser fritidshemmet och omvärlden. Rektorerna uttrycker ett utvecklings- område som upplevs kräva resurser i tid, personal och transporter för genomförande.

Fritidsverksamhet tillgodoser till stora delar barns behov av omsorg, fritidshemmet ger eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Tillsammans bedömer vi att skolan och fritidshem bidrar till elevernas allsidiga utveckling och lärande. Gemensamt vid Trosa kommuns fritidshem är att fritidshemmen

lägger stor vikt på barnens trygghet, att utveckla deras sociala kompetens och öka förståelsen för egna och andras känslor.

Fritidstiden är barnens tid där den egna leken och kreativiteten ges stort utrymme. Barnen er- bjuds aktiviteter som till exempel fritidsgympa, skogsdagar, skapande aktiviteter, ute- och inne lekar. Barns lek och det sociala samspelet är viktigt vid fritidshemmen.

Lärandet är ett utvecklingsområde där fritidshemmen är i tydlig utveckling viket ses i pedagogiska planeringar och utvärderingar.

Enligt Skolverkets Allmänna råd för fritidshem bör fritidshemmets personal inventera elevernas behov och intressen för att kunna erbjuda en me- ningsfull och varierad verksamhet. För att kunna skapa meningsfullhet förutsätts att verksamheten är trygg och stimulerande och utformad utifrån elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter Fritidsråden och andra former av inventeringar och inflytande finns vid fritidshemmen. Genom inventeringen av elevernas behov skapas en möjlighet att arbeta med skollagens kompensatoriska uppdrag, som innebär en strävan att uppväga skillnader mellan elevernas olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vetskapen om elevernas intressen och var eleverna befinner sig i sin utveckling fungerar, tillsammans med läroplanernas mål och riktlinjer.

Samverkan med hemmen är utvecklad vid alla fritidshem.

Dialog med vårdnadshavare har kända rutiner.

Samverkan mellan fritidshem och skola är ett fortsatt utvecklingsområde som är aktivt. En brist på behörig personal påverkar detta område. Ökad kompetens stärker samverkan för elevernas bästa mellan skola och fritidshem.

Resultatet av enkäten visar att ca 70-80 % av eleverna på fritidshemmet uppskattar aktiviteterna (okt 18).

(25)

Likabehandling och värdegrund

• Vi bedömer att likabehandling och värdegrund är levande i fritidshemmens dagliga arbete.

Svaren och samtalen visar på god funktion utifrån de delar som de allmänna råden beskriver som personal som är förebilder, fritidshem har ett aktivt värdegrundsarbete som ger avtryck i den dagliga praktiken, fritidshem är tydliga i att motverka främlingskap och segregation.

(26)

Utvecklingsåtgärder 2019–2020

Behörighet

Mål. ökad behörigheten vid fritidshemmen, Redovisa följande nyckeltal 15 oktober och 15 februari:

• Personaltäthet vid fritidshem

• Antal elever per fritidshem,

• Elevenkät i februari

Eleverna svarar i en fyra gradig skala (Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls) på följande frågor:

1. Jag och de andra eleverna på fritids får vara med och planera vad vi ska göra på fritids.

2. På fritids kan man läsa, räkna eller göra läxor om man vill

3. På fritids kan man göra något av följande, måla, snickra, spela teater, lyssna på musik, spela instrument,

4. På fritids kan man vara ute i naturen

5. På fritids kan man välja någon idrottsaktivitet 6. På fritids kan man välja lekar, fysiska

aktiviteter och utevistelser”

7. På fritids har jag lärt mig

8. Jag och de andra eleverna på fritids är med och bestämmer reglerna på fri-tids.

9. Jag tycker om att vara på fritids

10. Jag känner mig trygg med personalen på fritids.

11. Jag tycker det är lugnt och trivsamt på fritids.

12. Fritids lokaler är bra.

13. Det finns saker att göra utomhus på fritids.

14. Det finns saker att göra inomhus på fritids 15. Jag får hjälp av personalen när jag behöver.

16. Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra.

17. Jag vet vem jag ska prata med om någon blir illa behandlad

Kvalitetsarbete

Mål: ett tydlig systematik i kvalitetsarbetet finns i det dagliga arbetet på alla fritids-hemmen.

Redovisa: Rektors handlingsplan redovisas i oktober och fritidshemmens resultat och måluppfyllel- se i februari.

Mål: att genomföra kompetensutveckling som dels höjer kompetensen i fritidshems organisation och som stimulerar till ökad behörighet.

Följa upp resultat

Mål: Fritidshemmens resultat följs upp och dokumenteras. Resultaten förbättras år från år.

Redovisa: I februari redovisar rektor resultat av en elevenkät med frågor om fri-tidshemmet.

Rektor beskriver sin analys och åtgärder kopplat utfallet.

Genomför och redovisa en elevenkät med analys och åtgärder.

(27)

PLAN FÖR KVALITETSARBETE 2019-2020

Styrningen och ledningen av kvalitetsarbetet Styrning och ledning av kvalitetsarbetet innebär att huvudmannen, förskolechefen och rektorn skapar strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen. De behöver också se till att det finns resurser för att planera och utveckla verksamheten.

På huvudmannanivå

Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen.

Huvudmannen genomför verksamhetsbesök och resultatsamtal 2-3 ggr per termin.

HN har utsett skolchef enligt 2 kap. skollagen.

För att öka medvetenheten i huvudmännens organisation om vad de statliga kraven innebär införs från 1 januari 2019 en statligt reglerad befattning, skolchef, med ett uppdrag inriktat på efterlevnad av regler.

Allmänna råd skall användas

Huvudmannen har i ”Vår kurs” beslutat att Skol- verkets allmänna råd skall användas i arbetet att utveckla verksamheten och att såväl huvudmannens arbete som enheternas kvalitetsarbete skall genomföras i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar.

Årshjul förskola och skola

I årshjul och handlingsplaner tydliggörs ansvars- fördelning för hur detta arbete ska bedrivas. I dessa planer klargörs vilka mål, krav och riktlinjer som ska följas upp och utvärderas samt ansvars- fördelningen mellan huvudmannen och enheterna när det gäller uppföljningen.

Elevhälsoarbetet

Förutom via förskolornas och skolornas kvalitetsarbete följs även elevhälsoarbetet av huvudmannen

i arbetet med elevhälsoplanen och i en årlig pa- tientberättelse som redovisas i mars varje år.

Humanistiska nämndens kvalitetsarbete I Humanistiska nämndens regelbundna egentillsyn kartlägger huvudmannens sina egna insatser och verksamhetens kvalitet. En egentillsyn genomförs kopplat respektive verksamhetsform kallade ”Regelbunden egentillsyn av Trosa kommun som kommunal huvudman” genomförs årli- gen och fastställer utvecklingsåtgärder.

Frågor som kan vara aktuella att ställa vid huvudmannens val av utvecklingsåtgärder är vilket stöd och vilka resurser enheterna behöver i sitt kvalitetsarbete, om de organisatoriska eller personella förutsättningarna är anpassade till be- hoven eller vad som krävs för att förskolechefer och rektorer ska kunna fungera som pedagogiska ledare med ansvar för utvecklingen.

Budget och mål

I budgetdokumentet beskriver huvudmannen ramar för verksamheten och satsningar för ökad måluppfyllelse. Budgetdokumentet har en tre- årsplan med omvärldsanalys och ekonomisk översikt. De övergripande målen inom skola och förskola beskrivs. Ambitioner och satsningar för perioden beskrivs för respektive verksamhet.

Verksamhetsförändringar under perioden, mål, och verksamhetsmått beskrivs även de. I delbok- slut följer huvudmannen hur måluppfyllelsen och om resurserna utvecklas samt om justeringar be- höver göras. I bokslut summeras verksamheternas måluppfyllelse mot satta mål. I budget och inter- budgetarbetet ser huvudmannen över sitt system för att fördela resurser för bästa måluppfyllelse.

På enhetsnivå

Det är viktigt att förskolechefen respektive rektorn tydliggör hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på skolan och förskolan. Redan tidigt i processen behöver rutiner och former för kvalitetsarbetet

(28)

fastställas. Det är även viktigt att förskolechefen respektive rektorn följer upp och analyserar hur rutinerna fungerar och påverkar enhetens arbete med att förbättra måluppfyllelsen.

Rektorer

Huvudmannen har fastsällt att rektorer för grundskolor, grundsärskolor och fritidshem lämnar en verksamhetsredogörelse i januari-februari. Verk- samhetsredogörelserna uppdateras av rektor med analys av betygsresultat i augusti.

Förskolechefer

Förskolecheferna sammanställer en kvalitets- rapport på förskolenivå till huvudmannen i maj – juni. I verktyget ”Kolla din förskola” genomför förskolecheferna tillsammans en samlad skatt- ning av förskolans verksamhet i kommunen enligt Skolinspektionens verktyg. Det här är ett ekelt verktyg för att snabbtesta hur din förskolas verksamhet följer författningarnas krav. Tanken är att verktyget ska ge underlag för diskussion om förskolans verksamhet, och kunna användas som utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet och huvudmannens egenkontroll.

Gemensamma frågor i kvalitetsarbetet som förskolechefen respektive rektorn ska följa upp är:

• Hur fungerar ansvarfördelningen?

• Finns ett fungerande system för uppföljning och utvärdering?

• Är formerna för dokumentationen fastställda?

• Finns en dialog med personalen om sambandet mellan förutsättningarna, genomförandet av utbildningen och måluppfyllelsen?

• Har personalen tid för reflektion och analys av måluppfyllelsen.

Säkra kompetens och former

Huvudmannen ska se till att personalen vid enheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.

Det innebär bland annat att se till att förskole- chefer och rektorer har tillräcklig kompetens om olika former för uppföljning och utvärdering som är anpassade till enheternas förutsättningar och behov.

Barn och elever deltar aktivt i kvalitetsarbetet Både FN:s konvention om barns rättigheter, skollagen och de olika läroplanerna lyfter fram barn och elevers rätt till inflytande och ansvar. Barnen ska ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet medan eleverna ska ges möjlighet att medverka i

arbetet. Förskolechefen respektive rektorn behö- ver därför ta fram rutiner för hur personalen ska ta tillvara idéer och upplevelser som barnen och eleverna på olika sätt uttrycker om utbildningen.

Ytterst handlar det om att barnen och eleverna ska ges goda förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

Vårdnadshavares delaktighet

Förskolechefen respektive rektorn ansvarar för att vårdnadshavarna får möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Det innebär att det behövs både rutiner för hur vårdnadshavarna ska få möjlighet att delta och för hur formerna för deras deltagan- de ska följas upp och dokumenteras.

Att dokumentera

Huvudmannen tydliggör med denna skrift vilken dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Årshjulen och bilagorna ger rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete.

Dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet som kompletteras med verksamhetsbesök, enkäter, utvecklingsgrupper som gör analyser av nationella prov, betyg och tester.

Förskolechefen och rektorn bör:

• se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhets- nivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser.

(29)

• skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt

• sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten.

Att följa upp resultat

Huvudmannen kommer att samla följande statistik för att visa hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat målupp- fyllelsen:

Månadsstatistik: barn/elever per verksamhet och månad/ oroande frånvaro/ avhopp gymnasium/

Löpande statistik: resultat nationella prov, betyg, /anmälningsärenden/tillbud/

Statistik enligt årshjul: HME (personalenkät)/För- äldraenkät/Elevenkät SKL /

Gemensamma planeringsförutsättningar:

Demografiunderlag i budgetprocessen.

Förskolechefen respektive rektorn ska samman- ställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat målupp- fyllelsen, samt se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten.

Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Huvudmannen bör

1. med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, 2. analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras,

3. använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt 4. utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas.

Förskolechefen respektive rektorn bör 5. tillsammans med personalen och utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen,

6. analysera om orsakerna framgår tydligt eller

om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt

7. utifrån analysen identifiera utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas.

Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannen bör

1. se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå,

2. ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,

3. ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt

4. se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.

Förskolechefen respektive rektorn bör 5. se till att enhetens planering av utbildning en utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen och huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade

utvecklingsinsatser,

6. ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,

7. ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.

Huvudmannens rutiner för klagomål 2019-2020

(Riktat elever och vårdnadshavare, finns på www.trosa.se )

Huvudmannens skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål omfattar

• en tydlig ansvarsfördelning över vilka hos huvudmannen som har ansvaret för att ta emot, utreda och återkoppla klagomål från barn, elever, vårdnadshavare och andra.

Huvudmannens information om rutiner för klagomål är

• tillgänglig för alla berörda, såväl inom organisationen som utanför, genom olika informationskanaler, samt

(30)

• anpassas utifrån barns, elevers, vårdnadshavares och andras förutsättningar.

Rutiner för synpunkter och klagomål inom Trosa kommuns förskola och skola

Inom förskolan och skolan i Trosa kommun ser vi Dina synpunkter och klagomål som en tillgång i vårt arbete med att säkra bra kvalitet. Dina synpunkter är därför viktiga och ger oss möjlighet att förbättra vår verksamhet.

Enligt skollagen 4 kap. 8§ och 25 kap. 8§ har du rätt att lämna synpunkter och klagomål på din förskola eller skola.

Så här gör du:

Vänd dig i första hand till ansvarig rektor eller förskolechef, kontaktuppgifter finns på hemsidan, www.trosa.se/forskolor-och-skolor

Rektor eller förskolechef tar emot ditt klagomål och inom 7 arbetsdagar får du besked om hur handläggningen av ditt klagomål går vidare.

I andra hand eller om du inte är nöjd med den kontakt eller de förslag till åtgärder som du fått kan du ”lämna dina synpunkter eller klagomål här” ...

Dina synpunkter/klagomål lämnas efter det vidare till närmast överordnad chef för den verksamhet ditt klagomål berör.

I samtliga fall dokumenteras ditt ärende för fortsatt förbättringsarbete.

Vissa beslut i verksamheten kan också överkla- gas. Hur man överklagar skall framgå på beslutet.

Bilaga: Humanistiska nämndens egentillsyn avseende förskoleklass och grundskola

(31)

www.trosa.se

Humanistiska nämndens kvalitetsbokslut 2018

för förskoleklass och grundskola

med plan för kvalitetsarbetet 2019–2020

(32)

(33)

Kvalitetsbokslut 2018

I Humanistiska nämndens regelbundna egentillsyn bedöms verksamhetens kvalitet i förhållande till krav i skollagen. I kvalitetsbokslutet summeras verksamhetens resultat 2018. Kvalitetsbokslutet identifierar utvecklingsåtgärder och beskriver hur kvalitetsarbetet skall bedrivas 2019-2020.

Ur Trosa kommuns budget med flerårsplan 2016-2019

”Att tillhandahålla möjligheten till en bra start i livet, där varje elev ges bästa tänkbara förutsättningar till goda kunskaper, är vår viktigaste kommunal uppgift och vår högst prioriterade fråga”

Kommunfullmäktiges mål 2016-2019

Kommunen skall vara en av landets 20 bästa utbildningskommuner, mäts i SKL öppna jämförelser.

Innehållsförteckning Sammanfattning

Fritidshem, huvudmannens analys och utvecklingsåtgärder Förskoleklass, huvudmannens analys och utvecklingsåtgärder Grundskola, huvudmannens analys och utvecklingsåtgärder Plan för kvalitetsarbetet 2019

Bilagor

Huvudmannens regelbundna tillsyn förskoleklass och grundskola

Dokumenttyp: Kvalitetsbokslut 2018 – Fritidshem, förskoleklass och grundskola Diarienummer: HN 2019/

Beslutad av: Humanistiska nämnden Beslutsdatum: 2019-05-07

Dokumentansvarig: Skolchef

(34)

Sammanfattning

Resultat: Trosa kommuns grundskolor har hög måluppfyllelse vilket kan ses i diagrammet. Blå linje är Trosa kommuns grundskolors resultat, grön linje är resultatnivå för att nå topp 10% och röd linje motsvarande de 10% med lägst resultat.

Andelen elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, 84,6 % ( Riket 73,5) med en positiv avvikelse mot modellberäknat värde med 4,1%

Elever i åk. 9, uppnådde i genomsnitt (för 17 ämnen) 242,1 i meritvärde (Riket 223,1), vilket är en positiv avvikelse mot modellberäknat värde med 5,1%

Sammanvägt resultat i grundskolan, visas som ranking (låga värden visar goda resultat). Det- ta är ett utvecklingsnyckeltal som mäts i Kom- munfullmäktiges mål. Detta sammanvägda mått består av andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven, andel behöriga till yrkesprogram och genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) samt avvikelsen från det modellberäknade värdet för dessa tre nyckeltal. Det redovisade resultatet, rank 32 är kommunens placering bland landets 290 kommuner. Källa: Öppna jämförelser grund- skola, Sveriges kommuner och landsting.

Andelen elever i åk 9 med godkänt betyg i alla ämnen visar 2018 att pojkar har ett högre medel- värde än flickor.

Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel 95,3 % (Riket 88,7%).

Positiv trend över fem år. Källa: Skolverket (Si- ris).

Årskurs 3 har lägre måluppfyllelse i NÄP och även i skolinspektionens elevenkät.

(35)

Likvärdig undervisningspraktik mellan och inom enheterna

Kommunövergripande utvecklingsgrupper med deltagare från alla skolor arbetar med kollegiala gemensam analyser av nationella prov, diagnoser i FOAT,Förstå och använda tal (förskoleklass till år 6), och diagnosverktyg inom läs- och skrivplan (förskoleklass till år 6). Vi bedömer att detta bidrar positivt till utveckling av undervisningspraktiken, bedömarkompetensen och är viktiga delar i ett systematiskt kvalitetsarbete.

Strukturer och arbetssätt i kollegiala forum och som direkt stöd i klassrummet ökar möjligheterna för elevers lärande och är en vald strategi som bedöms som viktiga att fortsätta med och att utveckla än mer. Skolorna har arenor för att följa upp elevernas resultat. Arbetet följer ett fastställt årshjul. Rektorerna möter förvaltningsledning och har rektorsmöten varje vecka.

Det kompensatoriska uppdraget har stärkts genom fortsatt utveckling av elevhälsans före- byggande arbete, tydliga EHT-möten med ett inkluderande förhållningssätt, utveckling av till- gängliga lärmiljöer kopplat kompetensutveckling inom det specialpedagogiska lyftet där samtliga legitimerade lärare deltagit.

Humanistiska nämndens kvalitetsarbete Humanistiska nämnden styr och följer skolornas systematiska kvalitetsarbete genom att fastställa en plan för kvalitetsarbetet och genom att följa arbete i en aktiv dialog med rektorerna.

I dialoguppföljningen ingår bl.a. verksamhets- besök och dialog med rektorer med utgångspunkt från respektive rektors föredragning i december, då rektor ger en aktuell lägesrapport med fokus på elevernas resultat och skolenhetens pågående utvecklingsarbete. Nämnden tar del av rektorers kvalitetsrapporter i oktober och februari, skolkon- torets kvalitetsrapporter enligt årshjulet. Rappor- terna föredras och godkänns på nämndens möten Löpande vid varje nämnd informeras nämnden om aktuell månadsstatistik med nyckeltal för antal barn och elever i respektive verksamhet, antal pågående kränkningsärenden och en samanställ- ning av frånvaro på respektive skolenhet.

Nämndens möten och dagordning förbereds av presidiet tillsammans med skolkontoret. Fasta informationspunkter vid nämndens möten är dels det pågående samarbetet mellan skolkontoret och socialkontoret och dels skolkontoret informerar.

Exempel på informationspunkter under 2018:

rapport från processledaren för samrättnings- gruppen i matematik, rapport från samordnaren för nyanländas lärande, rapport om Trosa kommuns betygsresultat 2018 – Kola, rapport över utfall av resursfördelning med en residualanalys av betygsresultat.

Under 2017 och 2018 har kvalitetssäkrande åtgärder genomförts vid Fornbyskolan som resul- terat i höjd lärarbehörighet med kvalitetssäkrad undervisning och studiero. Nämnden har följt arbetet löpande vid besök, skolchefen och rektor har informerat nämnden.

Kvalitetsarbete till följd av satsningar och förändrade lagkrav. Nämnden har tillfört extra resurser 2018 för att implementera och genom- föra utökad prao och för stärkt IKT utveckling.

Ett ökat antal riktade statsbidrag är kopplade till skolornas kvalitetsarbete vilket gör att nämnden bedömer att en ökad bemanning krävs för att ge rektorerna stöd i detta arbete. Dessa satsningar permanentade Humanistiska nämnden inom ram för 2019.

Slutsatserna i denna uppföljning:

• Huvudmannen ser framgångsexempel inom varje förskoleklass och grundskola. Det är viktigt att sprida dessa framgångsexempel i kollegiala processer – såväl inom som mellan skolorna.

• Arbetet med att kvalitetssäkra elevernas undervisning genom att bemanna så att rätt behörighet nyttjas på bästa sätt i såväl undervisning som kollegialt stöd, är vår viktigaste prioritering.

• Övervägande flickor jfr pojkar når A i betyg samtidigt som en något högre andel av

pojkarna når godkänt i alla ämnen. I dessa två resultat finns en viktig utgångspunkt för fortsatt arbete med att förbättra resultaten.

• Arbetet med att säkra skolplikt och att möta elever med npf, neuropsykiatriska funktions- uppsättningar är fortsatt ett viktigt utvecklings- område.

(36)

Förskoleklass

I rapporten Humanistiska nämndens egentillsyn över grundskola och förskoleklass 2019 redovisas:

• Förskoleklassens förutsättningar och anpassning för att nå de nationella målen

• Förskoleklassens planering och utveckling

• Förskoleklassens samverkan med skolan

• Lärande

• Likabehandling

HUVUDMANNENS ANALYS

Som underlag till analys har skattningsformulä- ret, verksamhetsredogörelserna, observationer, pedagogiska planeringar, LPP, årshjul, och utvär- deringar använts.

Kunskapsutveckling förskoleklass

Skolorna har ett bra uppföljningssystem från förskoleklass till årskurs 6 beträffande barnens/

elevernas läs- och skrivutveckling utifrån Trosa kommuns ”Testplan för samtliga elevers läs- och skrivutveckling”. I förskoleklassen genomförs en bedömning av fonologisk medvetenhet, ”Hur låter ljuden”, i september/oktober 2018 och en uppfölj- ning kommer i maj 2019. Kartläggningen genom- förs som grupprov under ledning av förskole- klassens lärare. De elever som ännu inte når upp till mer än sammanlagt 7 poäng har betydande svårigheter att klara av uppgifterna. De barn som klarade högsta poängen är steget till läsning inte långt. De elever som behöver extra anpassningar identifieras och ges stöd i fortsatt utveckling.

Uppföljning görs i maj.

Arbetet med målen kommunikation, empati, samarbete, ansvar och självständighet finns med i den dagliga planeringen och har detta år inneburit att pedagogerna har fått omvärdera sitt arbete för att nå godtagbara resultat. Eleverna upplever att de är trygga, kan dela med sig, vara med i lekar, samarbeta i aktiviteter och lekar och ta ansvar i olika situationer, men gruppen är mycket ojämn och kräver olika bemötanden och

arbetssätt vilket har varit påfrestande för pedagogerna.

Kartläggning av elevernas stödbehov görs redan i förskoleklassen av pedagogerna i samarbete med specialläraren. Uppföljning i maj 2019.

Skolorna genomför och analyserar utvärde- ringar i förskoleklass som genomförs för att säkra kunskap om hur upplevelsen av trygghet och studiero är bland barnen. I dessa beskriver skolorna att eleverna oftast upplever att de är trygga, kan dela med sig, vara med i lekar, samarbeta i aktiviteter och lekar och ta ansvar i olika situationer.

Elever har olika behov och det kan pedagogerna identifiera och möta med anpassade bemö- tanden och arbetssätt vilket kräver fortbildning för pedagogerna. Rektorerna har valt att legitime- rad personal följer det special pedagogiska lyftet – i samtal med nätverksgrupper ges en bild av att arbetet har varit värdefullt men att det krävs mer tid för att se effekt i undervisningspraktiken.

Kartläggning av elevernas stödbehov görs redan i förskoleklassen av pedagogerna i samarbete med skolornas speciallärare eller specialpedagog.

Nätverket för specialpedagoger och speciallärare är aktivt och bidrar till att kompetens sprids mellan skolenheterna.

(37)

1. De flesta skollagsområden ges ett gott omdöme som att det fungerar i hög eller mycket hög utsträckning.

2. Behörigheten är god i förskoleklassverksam- heten. Förutsättningarna i lokaler och miljöer är goda.

3. Rektorerna är involverade i den dagliga pedagogiska ledningen.

4. Förskoleklassens undervisning bedrivs i en trygg lärandemiljö där eleverna huvudsakligen undervisas på ett sätt som gör att de inte riskerar att känna att de misslyckas i sitt aktiva lärande.

5. Utvecklingsområden finns vid övergångar från förskola och till grundskolans åk ett.

6. Utvecklingsområde finns kopplat att

dokumentera och följa utvecklingen i lärandet.

UTVECKLINGSOMRÅDEN 2019–2020

• Fortsatt utveckling av övergång från förskolan och samverkan med skolan och övergång till skolan.

• Undervisningen är ofta är både varierad och välstrukturerad avseende arbetssätt och arbetsformer. Ibland förekommer dock ”fri lek”, utan pedagogers aktiva stöd och ledning.

• Medvetenheten om kunskapsprogression och individuell utformning kan ges större utrymme och nå fler färdigheter och förmågor hos barnet.

• Förskoleklassens undervisning bedrivs i en trygg lärandemiljö där eleverna huvudsakligen undervisas på ett sätt som gör att de inte riskerar att känna att de misslyckas i sitt aktiva lärande.

Behörighet

Mål: hög behörighet i förskoleklass,

Redovisa följande nyckeltal 15 oktober och 15 februari:

• Personaltäthet vid förskoleklassen

• Antal elever per förskoleklass,

• Andel behörighet per förskoleklass Kvalitetsarbete

Mål: tydlig systematik i kvalitetsarbetet vid samtliga förskoleklasser

Redovisa rektors handlingsplan i oktober 2019, Mål: Fritidshemmens resultat följs upp och dokumenteras. Resultaten förbättras.

I februari redovisar rektor måluppfyllelsen för verksamheten i förskoleklass. Rektor beskriver sin analys av enkäten rektors självskattning av förskoleklassen och åtgärder kopplat utfallet.

(38)

Grundskola

HUVUDMANNENS ANALYS

Underlag för analys är rektorernas verksamhets- redogörelser, dialogsamtal med rektorer, observationer och rapporter inom årshjul.

I den bifogad rapport ”Humanistiska nämndens egentillsyn över grundskola och förskoleklass 2019” redovisas:

• Förutsättningar för utbildningen

• Styrning och utveckling av förskoleklass och grundskolan

• Rektorernas verksamhetsredogörelser

• Resultat

• Framtid

Sammanfattning av rapporten

Det är huvudmannens ansvar att utbildningen i grundskolan uppfyller de centrala kraven i skolförfattningar som till exempel skollagen, läroplanen för grundskolan och skolförordningen.

Huvudmannen ska se till att utbildningen är av en jämn och hög kvalitet, så att alla elever ges förutsättningar att nå de nationella målen och att utbildningen därmed kompenserar för elevernas skiftande förutsättningar och behov. Genom att arbeta för detta ser huvudmannen till att alla elever får en likvärdig utbildning. Huvudmannen måste kontinuerligt och långsiktigt styra och utveckla verksamheten.

Rapporten visar att huvudmannen tar ansvar för att kontinuerligt och långsiktigt styra och utveckla utbildningen i skolan mot de nationella målen om kvalitet och likvärdighet.

Kunskapsutveckling grundskola Resultat:

Vid Hedebyskolan når 76,9% av eleverna målen i alla ämnen. Behörigheten till nationella program var 88,5 Skolans meritvärde har ökat till 217 poäng (211 p. lå 16/17).

Tomtaklintskolans avgångselever har generellt och över tid hög måluppfyllelse men resultaten

för läsåret 2017/2018 är de högst uppmätta sedan läsåret 2009/2010.

Det är en större andel pojkar än flickor som uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen; 92,0%

jämfört med 85,3% medan flickornas meritvärde var högre än pojkarnas; 261,9 respektive 241,5.

Flickornas betygspoäng ligger högre än pojkarnas i samtliga ämnen utom i ämnet idrott och hälsa samt i engelska där det är lika värde.

Arbete för likvärdig skola och kompensatoriska insatser

Skolan och förskolan, liksom andra verksamheter inom skolväsendet, ska vara likvärdig. Det inne- bär bland annat att utbildningen ska vara kom- penserande och uppväga skillnader i barns och elevers bakgrund och förutsättningar.

”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (1 kap. 4 § Skolla- gen).

Vidare formuleras i Skollagen att alla, obe- roende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet (1 kap. 8 §) samt att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 §). I efterföljande kapitel formuleras sedan att kommuner ska fördela resurser till skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 8b §).

Kartläggningsarbete av nyanlända följer för- ordningar och genomförs enligt rutiner. Klasspla- cering görs efter två veckors kartläggning.

Studiehandledning ges och kvalitetssäkrande insatser görs från språkcentrum riktat modersmål och studiehandledning.

Överlämning sker vid alla övergångar. Som exempel vid mottagande av nya elever till årskurs

(39)

7 sker överlämning av undervisande lärare i åk 6.

De avlämnande lärarna gör en första grupp-indel- ning av eleverna utifrån ett socialt perspektiv. Till läsåret 2019/2020 har rektorsgruppen för kommunens skolor gjort en ny plan för att ytterligare säkerställa en bra överlämning. Den innefattar att vi redan i april månad har en särskild överlämning av elever i behov av stödåtgärder. En mer allmän överlämning sker sedan i maj månad.

Hedebyskolan har fler elever där föräldrarnas högsta utbildningsnivå är gymnasieutbildning. För läsåret 17/18 var det 72 % av eleverna på Hede- byskolan som hade föräldrar med högst gymnasieutbildning. För Tomtaklintskolan var andelen 38 %.

Andelen elever som hade föräldrar med eftergym- nasial utbildning är 28 % för Hedebyskolan och 62,1 % för Tomtaklintskolan. Denna skillnad har funnits mellan skolorna över tid, och har ökat de senaste två åren. Humanistiska nämnden följer

resursfördelningen som skall kompensera dessa skillnader i förutsättningar genom analys av för- väntade resultat utifrån SALSA i sk. residual. För 2018 ser resursfördelning utöver elevpeng ut som tabellen ur Rapporten ”Resursfördelning HN/2018”

visar att:

Trosa kommun omfördelar ca 20% utöver grundbelopp med en modell som bygger på kända behov hos skolornas elever i dialog med rektorer för tydlig koppling till hur resurserna kan använ- das. Den omfördelade resursen varierar från 11%

till 26% utöver skolans grundbelopp.

I en SALSA jämförelse av residualen för merit- värde och andel elever som uppnått kunskapskraven över tre senaste åren med statistik enligt Skolverket kan man se att det finns en kom-pen- satorisk effekt i de faktiska resultaten som uppnås med den fördelningsmodell som används.

(40)

Situationen inom skolenheterna utifrån ett värdegrundsperspektiv när det gäller rela- tionen mellan elever och mellan personal Den senaste mätningen från 2018 (Skolinspek- tionens enkät) framkommer en sammanfattande bild av att eleverna vid högstadiet är ganska nöjda som helhet med sin skola och graden av rekommendation är hög. I elevenkäten (SKL 7 frågor) som har genomförts under många år i alla skolor med hög svarsfrekvens, redovisas till nämnden för åk 5 och åk 8: Här ses en stabil resultatnivå över de senaste åren. 96% av eleverna svarar positivt på påståendet ”Jag är trygg i skolan” (95% 2017). 84% svarar positivt på påståendet ”Man lyssnar på vad jag har att säga”.

Sammantaget ser vi det i samtal vid besök att man uppskattar sina lärare och känner sig trygga men kan sakna att studiero och att ordningsreg- ler inte alltid efterföljs i tillräcklig utsträckning.

Värdegrundsarbetet är ett levande arbete som återspeglas vid samtliga skolor i det dagliga arbetet och i planerade aktiviteter.

Skolorna har fungerande förebyggande arbete mot kränkningar de brister som finns handlar främst om att tröskeln till att anmäla till rektor kan vara för hög, oftast fungerar det dock bra.

Uppföljning och bedömning av genomförda förbättringsåtgärder 2018

1. Varje elev med stor frånvaro oroar.

Ett utvecklingsarbete har pågått under 2018 för att motverka frånvaro och hemmasittande.

En reviderad handlingsplan för närvaro beslutades av Humanistiska nämnden under 2018, handlingsplanen har implementerats.

Bedömningen är att samarbete med social- tjänsten har utvecklats. Positiva resultat ses av arbetet i de faktiska elevärenden som riskerar hemmasittande.

I detta arbete är en tät och fördjupad samverkan med socialtjänst och andra myndigheter etablerad. Bedömningen är att arbetet i SSPF (=samverkans forum mellan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid) har fungerat mycket bra under året.

Gruppen autistiska barn ökar. En utredning har på uppdrag av huvudmannen påbörjats 2018

med målet att i augusti 2019 föreslå hur Trosa kommun bör organisera arbetet med

autistiska barn framåt.

2. Ökad bemanning med rätt behörighet.

Bedömningen är att önskad effekt har nåtts under 2018 i grundskolan. Bakgrund. Under 2017 var behörigheten vid Fornbyskolan för låg vilket medförde kvalitetsbrister. Inför höst- terminen 2018 ökade behörigheten efter rekryteringar till över 90%.

Önskad bemanning har inte nåtts vid fritidshemmen där behörigheten är låg. Ett nationellt problem som påverkar tillgången till behörig personal vid fritidshemmen. Bedömningen är att kompensatoriska lösningar måste göras för att säkra kvalitet i fritidshemmen och ett fortsatt arbete på alla nivåer krävs för att öka behörigheten vid fritidshemmen.

3. Kvalitetssäkra modersmål och studiehandledning.

Språkcentrum startade i juli 2018 för att i nära samverkan med grundskolorna och med gemensam ledning arbeta med att kvalitets säkra modersmål och studiehandledning. Trosa kommuns samordnare för nyanländas lärande leder arbetet. Inventeringar och handlingsplaner har genomförts på varje skola och gemensamt för huvudmannen. Bedömningen är att satsningen är viktig och bör fortsätta.

Huvudmannens analys och förbättringsom- råden 2019-2020

1. Bemanning med rätt behörighet. Nationellt saknas behöriga lärare i stort antal. Behörigheten är hög i Trosa kommuns skolor förutom i våra fritidshem. I alla verksamhetsdelar är detta den viktigaste frågan – att behörig personal väljer att arbeta i Trosa kommun. Långsiktigt prioriterat arbete – ska säkra kvalitet och måluppfyllelse.

2. Fortsatt kvalitetssäkra de nyanländas lärande. Stärka kunskap om den svenska skolan och samsyn på gemensamma förhåll- ningssätt. Vikten av att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande, förutsätt- ningar för elevens sociala delaktighet, så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever.

(41)

Att den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande.

Att den individuella utvecklingsplanen revideras och utvärderas löpande.

3. Förskoleklassen. Fortsatt arbeta med att förbättra förskoleklassens systematiska kvalitetsarbete med uppföljning, dokumentation och utvärdering. Tydliggöra arbetssätt, metoder och mål genom att förbättra de pedagogiska planeringarna. En förste lärare har utsetts och används i det kommunövergripande arbetet.

4. Skolbibliotekens fortsatta utveckling för att stödja lärandet och läsandet. Skolbibliotek finns på samtliga skolenheter med samverkan

av folkbiblioteket. Skolbiblioteken når lagkrav men är ett fortsatt utvecklingsområde.

Revidering av skolbiblioteksplanen har påbörjats och skall vara klar i januari 2020.

5. Befäst och utveckla övergång mellan förskoleklass och årskurs ett.

6. Autistiska elever. Utveckla organisation och arbetsformer för stöd till elever med npf.

9. Elevers måluppfyllelse. Fortsätta att löpande analysera elevers måluppfyllelse för snabba reaktioner och för att kollegialt utveckla undervisningen/stöd. Följ tre gånger per termin i resultatsamtal med huvudmannen.