Beteckning:
Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi
Kuratorers personliga upplevelser av stress och coping på ett akutsjukhus i Stockholm
Jenny Forsblom Januari 2008
Uppsats 20 hp C-nivå Psykologi
Psykologi C
Examinator: Staffan Hygge Handledare: Ingela Enmarker
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning var att beskriva hur kuratorer på ett akutsjukhus upplevde stress på sin arbetsplast samt vilka copingstrategier de använde sig av. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes kuratorernas tankar, erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att kuratorerna upplevde viss stress på arbetsplatsen och detta var relaterat till en dålig
organisation, för hög arbetsbelastning och tidsbrist. De vanligaste copingstrategierna handlade om socialt stöd och fysisk träning. Att även ta korta pauser under dagen var sätt som
kuratorerna använde sig av för att hantera stress. Slutsatserna av denna undersökning var att faktorer som minskar stress för kuratorer inom akutsjukvården var en bra och tydlig
organisation och ledning, möjligheten att kontrollera och i viss mån styra över det egna arbetet, att ha handledning och andra möjligheter att ventilera med kollegor. Om stressen blev för stark så yttrade detta sig i minskat självförtroende, ifrågasättande av den egna
kompetensen samt känslan av förlust av kontroll.
Nyckelord: Kurator, akutsjukhus, stress, coping, psykosocial arbetsmiljö.
Abstract
Title: Welfare officers personal experiences of stress and coping in an emergency hospital in Stockholm
The purpose with this study was to describe how welfare officers in an emergency hospital experienced stress in their workplace and what coping strategies they used. Through qualitative interviews the welfare officers thoughts and experiences were examined. The result showed that welfare officers experienced some stress at the workplace; this was related to lacks in the organization, heavy workload and short of time. The most commonly used coping strategies were social support, physical training, short breaks during the day to handle the stress at work. The conclusions of this study was that factors that reduces stress for welfare officers who work at emergency hospitals was a functioning organization and
management, the ability to control and at some levels effect their own work, to have guidance and other opportunities to ventilate with co-workers. If the stress was to much it resulted in reduced self-esteem, doubt in their competence and the feeling of loss of control.
Keywords: welfare officer, emergency hospital, stress, coping, psychosocial work environment.
Förord
Jag vill tacka de kuratorer som ställde upp och gjorde denna uppsats möjlig genom att dela med sig av sina erfarenheter, tankar och känslor. Tack för att ni tog emot mig med vänlighet och genuint intresse för mitt arbete, ni var underbara.
Jag vill även rikta ett stort tack till Ingela Enmarker för ett mycket bra handledarskap, som gjorde skrivandet av uppsatsen till en spännande och rolig utmaning.
Tack även till familj och vänner för stöd och uppmuntran.
Innehållsförteckning
1. Introduktion……… 1
1.1. Stress………. 2
1.2. Stressresponser och coping………. 3
1.3. Effekter av stress……….. 4
1.4. Tidigare forskning………... 5
1.5. Syfte och frågeställningar………....7
2. Metod………... 7
2.1. Design……… 7
2.2. Urval och undersökningsgrupp……….. 8
2.3. Datainsamlingsmetod……….. 8
2.4. Tillvägagångssätt ……… 8
2.5. Dataanalys……… 9
2.6. Forskningsetiska överväganden………. 9
3. Resultat……… 10
3.1. Upplevelsen av stress och hur den tar sig uttryck……… 10
3.2. Vilka copingstrategier använder sig kuratorerna av?... 12
3.3. Vilken negativ och/eller positiv påverkan har stress på kuratorerna?... 15
3.4. Övrigt om kuratorer och stress……….. 18
4. Diskussion……… 19
4.1. Huvudresultat………... 19
4.2. Resultatdiskussion………... 20
4.3. Metoddiskussion……….. 24
4.4. Allmän diskussion……… 25
4.5. Fortsatt forskning och praktisk relevans……….. 26
Referenser……… 27
Bilaga 1: Intervjuguide………. 29
1
1. Introduktion
Att människor mår dåligt är allmänt känt, orsakerna till detta kan varierar och röra sig om exempelvis kriser, sjukdom eller dödsfall i familjen. Inom de flesta institutioner finns det någon form av yrkeskategori vars arbetsuppgift är att hjälpa dessa människor, antingen via samtal eller praktisk hjälp. Kuratorer fyller en viktig uppgift i dessa situationer och de finns på skolor, inom primärvården, på sjukhus och ungdomsmottagningar, listan kan göras lång.
Kuratorn tillhör en yrkeskategori som utan naturvetenskaplig utbildning befinner sig i en medicinsk värld och med sin psykosociala kunskap bidrar till en helhetssyn på patienten. En helhetssyn innebär att se människan i sitt sammanhang som innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer (Lundin, Benkel, Neergaard, Johansson & Öhrling 2007 Sid. 34).
Kuratorer inom sjukvården kommer i daglig kontakt med människor i utsatta situationer.
Mycket forskning och arbete har lagts ned på att kartlägga den behövandes och den utsattas situation, men lite forskning har bedrivits för att få en ökad förståelse hur de människor som möter dessa individer påverkas. Avsikten med denna studie var därför att undersöka
kuratorernas arbetsbelastning och arbetssituation utifrån den personliga upplevelsen av stress och hur den hanteras.
I en rapport från Arbetsmiljöverket (2007) konstaterades att kuratorer och andra socialarbetares psykosociala arbetsmiljö innehåller ett flertal brister. Faktorer som kritiserades var utsattheten för våld och hot, arbetsmängd och stress. Inspektionerna som
Arbetsmiljöverket genomförde pekade på hög arbetsbelastning och stora psykiska påfrestningar. De upplevde att de inte kunde arbeta professionellt i den utsträckning de önskade på grund av arbetsbelastningen. I en undersökning gjord i samband med detta rapporterades att 71 % av alla sjukdomsfallen var av sociala/organisatoriska orsaker.
I Läkartidningen (2000) gick Läkarförbundet ut och talade för att det krävdes stora förändringar kring arbetsmiljön inom sjukvården, detta på grund av ett stort antal ökade sjukskrivningar hos sjukvårdspersonalen. Bristerna i arbetsmiljön relaterades bland annat till att personalen hade för liten påverkan på det egna arbetet och de hänvisade till tidigare studier om hur viktig denna möjlighet är för att kunna må bra på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer
2
som kritiserades var tidsbrist, avsaknaden av stöd och bristen på kunskap hos ledning och arbetsgivare.
1.1. Stress
Grundaren av stressbegreppet, Hans Seyle urskiljde tre olika faser i stressreaktionen hos människor. Den första fasen kallade han för alarmfasen, i denna fas försöker individen att identifiera och orientera sig i situationen och välja hur denne ska reagera. Nästa fas som inträder om den första fasen misslyckas kallade Seyle för motståndsfasen. I denna fas uppbådar individen enorma mängder energi och gör allt för att avvärja och hantera hotet. I detta läge tål individen stora påfrestningar och blir sällan sjuka. I det moderna samhället så är det dock sällan som hotet försvinner, men vi överlever. Den tredje och sista fasen kallade Seyle för utmattningsfasen, här uppstår konsekvenserna och effekterna av den enorma ansträngning som individen utsattes för i motståndsfasen. Denna fas inleds enligt Seyle med trötthet, sömnsvårigheter, olust att möta den nya dagen och gå till arbetet. Fysisk påverkan kan uppstå i form av förkylningar, muskelvärk, orkeslöshet. Är individen uppmärksam på den egna kroppen och dess signaler, så tar denne dessa signaler på allvar och försöker på olika sätt förändra sin situation på något sätt. Görs inte detta kan det få stora konsekvenser i form av utbrändhet, hjärt- och kärlsjukdomar mm (Theorell, 2003)
Stress är dock ett mångfacetterat och omdiskuterat ämne med många
infallsvinklar. Det finns teorier som betonar den rent fysiska delen av stress, medan andra betonar den psykiska delen. Det som dock de flesta stressforskare är överens om, är att det är ett stort och svårdefinierat område. Folkman och Lazarus (1984) menar att stress inte är en enda variabel, utan ett fenomen som består av många olika variabler och processer. Inom det medicinska och biologiska fältet så definieras oftast termen stress i form av responser. När responsen hos en individ betonas så talar man om ett stresstillstånd. Författarna menar att om man försöker definiera stress via responsen, så finns det inget systematiskt sätt att identifiera vad som är stressorer och vad som inte är det. Det är inte stimuli eller respons som definierar stress, utan det är förhållandet dem emellan (Folkman & Lazarus, 1984). Vidare nämns vissa aspekter i miljön som är speciellt förknippade som stresstimuli, så kallade stressorer,
nämligen stora förändringar som är katastrofala och drabbar ett stort antal människor, stora förändringar som drabbar ett par eller fåtal personer eller ”vardagliga förtretligheter”. Detta arbete fokuserar dock på stressorer som ligger närmare individen i och med att
frågeställningarna i denna uppsats handlar om individuella upplevelser av stress och coping.
3
Fokus i detta arbete ligger på den vardagliga stressen som exempelvis kan utlösas av för mycket att göra eller känslan av att inte hinna med.
Även om stress förknippas med någonting negativt av de flesta, så fyller denna reaktion även en viktig funktion. Stress mobiliserar kroppen för att klara av hot mot individen, och är denna mobilisering tillräcklig så övervinns stressen, men om försvaret inte är
tillräckligt så kan detta leda till utmattning. Gemensamt för stressteorierna är att
uppskattningen och bedömningen av stressfulla händelser i stor utsträckning är individuell och subjektivt (Folkman & Lazarus, 1984)
1.2. Stressresponser och coping
Theorell (2003) talar om stress och den psykosociala miljön, med psykosocial menar han interaktionen mellan psykiska och sociala faktorer. Coping benämner han som sättet att bemästra problem och han nämner här förmågan att hantera känslor som en mycket viktig del av coping. Författaren talar vidare om behovet och vikten av att i viss mån kunna utöva kontroll över sitt liv. Stress och kontroll hänger samman på det sättet att stressreaktioner mobiliseras oftast i de situationer där människan förlorar kontrollen.
Människors reaktioner till stress kan innefatta emotionella responser,
exempelvis frustration och ilska. Det finns även fysiologiska responser såsom svettningar, ökad hjärtfrekvens mm, samt beteenderesponser, som man även kallar coping.
Beteenderesponser handlar om aktiva försök att bemästra, reducera eller tolerera effekterna av stress. Människor hanterar stress på många olika sätt men de flesta individer uppvisar
särskiljda copingstrategier som är ganska konsekventa, oberoende av situation. Viktigt med copingstrategier är att de kan vara adaptiva eller maladaptiva, vilket avgör om sättet som stressen hanteras på är av fördel för individen eller inte, (Weiten 2004).
Defensiv coping är en försvarsmekanism som kan sättas igång i samband med stress, denna mekanism är ofta omedveten och skyddar individen från att känna
obehagskänslor. Huvudsyftet med detta är att värja individen mot ovälkomna känslor, och framför allt, att minska intensiteten i dessa. De fungerar även genom att undertrycka mer farliga känslor som ilska och aggression (Weiten, 2004). Nackdelen med defensiv coping är att de egentligen är självbedrägeri genom att de framställer verkligheten som mindre hotfull än vad den egentligen är. Dessa försvarsmekanismer har kunnat sammanlänkas med negativa aspekter så som att det är en strategi för att undvika problem och inte lösa dem.
4
Konstruktiv coping refererar till relativt hälsosamma sätt att hantera stress, men dessa
strategier är ingen garanti för att det blir en lyckad utgång i stressiga situationer. Dock handlar detta om att individen närmar sig och försöker hantera problem på en gång. Uppskattningen av den upplevda stressen är realistisk och likaså individens egna coping resurser. Konstruktiv coping handlar även om att individen lär sig att känna igen och även i viss mån hämma negativa känslor som uppstår i samband med stress. Slutligen handlar denna typ av strategier om att individen anstränger sig för att hitta metoder som gör att kroppen inte är så sårbar för de skadliga affekterna av stress
Folkman och Lazarus (1984) gör dock en distinktion mellan funktionen av coping och utgången av olika copingstrategier. Med funktionen av coping menar författarna meningen med en strategi, medan utgången innebär den effekt som copingstrategin har. Detta innebär att även om strategin har en given funktion, till exempel att undvika problemet, så behöver det inte resultera i detta.
1.3. Effekter av stress
Människor utsätts för stress nästan dagligen, oftast passerar detta dock utan att lämna några direkta konsekvenser för individen. Stress är dock ofta relaterat till någonting negativt, och den mesta forskningen är fokuserad kring denna aspekt. Tyvärr är det som så att stress kan medföra både fysiska och psykiska problem för individer som utsätts för mycket och långvarig stress och som inte klarar av att hantera den. Det som ofta påverkas är
prestationsförmågan hos individer. Orsaken till detta är ännu inte klargjord men forskningen pekar på att påtryckning (stress) ökar självmedvetenheten och att detta stör uppmärksamheten (Weiten, 2004). Utbrändhet är ett modernt ord som ofta används i samband med stress.
Utbrändhet kommer ofta i samband med långvarig och påtalad stress och är i dagens samhälle ofta relaterad till arbetet. Individer som bli utbrända bli både psykiskt och fysiskt utmattade och tappar ofta förmågan att utföra de mest vardagliga sysslorna. Med detta följer även i de flesta fall känslan av att vara värdelös både i jobbet och i det privata livet. Orsakerna till utbrändhet är inte entydiga men för stor arbetsbelastning, oreda på arbetsplatsen, osämja på arbetsplasten, brist på uppskattning för utfört arbete är några faktorer påverkar riskerna för att blir utbränd.
Hand i hand med långvarig stress går även en försvagning av immunförsvaret, vilket innebär att många sjukdomstillstånd kan försämras av stress (Theorell, 2003).
5
1.4. Tidigare forskning
Stress är ofta relaterat till någonting negativt, och den mesta forskningen är fokuserad kring denna aspekt.
I sin forskning fann Sliwinski, Smyth, Hofer och Stawski (2006) att det finns ett samband mellan ”naturlig” daglig stress och kognitiv prestation. Bland annat fann man att både äldre och yngre vuxna presterade sämre under stressiga dagar än dagar med mindre stress. Studien visade även att dagliga fluktuationer gällande stress gav växlande prestationer hos individerna. Hos äldre vuxna fann man även en återkommande ökande effekt av stress på uppmärksamhetsuppgifter.
Shapiro, Biegel och Brown (2007) redogör för tidigare forskning kring den psykiska påfrestning och den stress som bland annat samtalsterapeuter utsätts för i sitt arbete.
Forskningen visade sig tydligast i sjukhusmiljö. Vidare så har det påvisats att de negativa effekter som ”hjälpande professioner” utsätts för i viss mån är kopplad till stress, som yttrat sig i depressioner, trötthet och ångest, minskad lust till sitt arbete, försämrat självförtroende.
En annan negativ effekt av den stress som de fann att dessa professioner utsätts för, är att det kan uppstå brister i det utförda arbetet i och med att stress kan påverka uppmärksamhet och koncentration samt förmågan att bilda relationer till sina patienter
Hochwarter, Perrewé, Meurs och Kacmar (2007) gjorde en studie med syftet att undersöka hur arbetsframkallad skuld kan påverka välmående och tillfredsställelse både i det privata och inom arbetet. Även om studien i huvudsak är relaterad till förhållanden mellan arbete och privatliv så fann författarna i två av sina delstudier att arbetsframkallad skuld var kopplat till när individer inte har tillräckliga resurser och att detta påverkade trivsel och
tillfredsställelse på jobbet och i privatlivet. Slutsatserna av studien var att det är av stor vikt att arbetsledning ser till de individuella resurser som deras personal är i behov av och inte dra generella slutsatser om att all personal har samma behov av likadana resurser. När arbetstiden blir för lång och arbetsbördan för stor så leder detta till sämre produktivitet samt att det kan påverka personalens hälsa negativt.
Jenaro, Flores och Benito (2007) utförde en studie som syftade till att undersöka om spanska socialarbetare var drabbade av utbrändhet och vilka copingstrategier de använde sig av och huruvida de var kopplade med färre fall av utbrändhet. I studien ingick 112
personer som arbetade inom olika hjälporganisationer. Undersökningen visade att ca 20 % av deltagarna låg i riskzonen för utbrändhet. Resultatet av studien visade att de som uppvisade få eller inga tecken på utbrändhet använde sig av adaptiva, aktiva och problemfokuserade
6
copingstrategier oftare än passiva emotionsfokuserade strategier. Personer med en högre nivå av självförverkligande var mer benägna att använda problemfokuserad coping. Personer som visade tecken på trötthet och brist på energi var mer benägna att använda sig av
emotionsfokuserad coping. De socialarbetare som använde den problemfokuserade copingen i stressiga situationer var inte i riskzonen för utbrändhet och författarna menade att detta även går att relatera till ökat självförtroende, effektivitet, uthållighet och andra personlighetsdrag.
Earl och Hockey (2006) utförde en studie med syftet att testa hypotesen om mental utmattning i samband med svåra arbetsuppgifter kan påverkas av möjligheten att kontrollera arbetsuppgifter. Med kontroll menade författarna de situationer där anställda har stort självstyre över hur sina egna arbetsuppgifter ska fördelas och skötas. Detta innefattar att individen har kognitiva beslutsprocesser och möjlighet att planera och fatta beslut om
arbetsuppgifter samt att ha möjlighet att bestämma hur uppgiften ska utföras och inom vilken tid. Resultatet visade att ju större kontroll en individ har över sina arbetsuppgifter, både när det gäller hur de ska utföras och inom vilka praktiska ramar samt över vilken tid, så minskar risken för utmattning. Vidare menar författarna att denna typ av problemfokuserad coping leder till mer direkta responser när man jobbar med problematiska arbetsuppgifter.
Arbetsskador och sjukskrivningar har sedan 1997 ökat drastiskt inom den offentliga sektorn, hårdast drabbade är kvinnor (Perski, Grossi, Evengård, Blomkvist, Yilbar
& Orth-Gomér, 2002). I en studie baserad på enkätundersökningar sökte de efter förekomst och grad av emotionell utmattning bland 183 respektive 143 kvinnliga anställda inom geriatrisk vård och försäkringskassa. Bland kvinnorna inom geriatriken visade resultatet på signifikanta skillnader gällande kontroll, arbetsrelaterad stress och socialt stöd. Var tredje kvinna inom geriatriska vården befann sig inom riskzonen för emotionell utmattning. Detta kunde med självrapporterad data länkas till låg kontroll och dåligt socialt stöd. Resultaten av studien visade sammanfattningsvis att hög emotionell utmattning kan relateras till bland annat fysisk, psykisk och social trötthet samt till kognitiva och känslomässiga symtom.
I en hypotesgenererande studie utförde Orth-Gomér, Moser, Blom, Wamala och Schenck- Gustafsson (1997) en undersökning i Stockholm på kvinnor som har drabbats av hjärtinfarkt. I studien fann de att miljöbetingade höga krav och liten kontroll över arbetet var starkt sammanlänkat till upplevd stress i arbetet. Bristen på tid till rekreation på fritiden var även en faktor som påverkade stressen hos kvinnorna. Likaså var begränsade möjligheter att avancera och utvecklas en påverkande faktor
Kopplingen mellan arbete och hälsa är mycket viktig, I en studie med syftet att undersöka interaktionen mellan arbete, privatliv och subjektiv hälsa, visade det sig att det
7
finns en koppling mellan ”mortality-risk” och mer än fem timmars övertidsarbete per vecka för kvinnor. Detta kunde även vara kopplat till det ansvar som kvinnor har i hemmet. Balans mellan privatlivet och arbetslivet visade sig vara mycket viktigt, om det är obalans
(exempelvis för stor arbetsbelastning, icke- stimulerande arbete, för komplext arbete) så ökar detta riskerna för ohälsosam stress och hur bra man presterar på arbetet. En orsak till stress bland arbetande kvinnor visade sig vara att de inte hann med att ”varva ner”. Om just faktorn
”varva ner” togs bort så ansåg inte kvinnor att de hade sömnproblem och självskattningen av den egna hälsan blev bättre (Nylén, 2007).
1.5. Syfte och frågeställningar
Även om ovanstående forskning går att relatera till kuratorer, en ”hjälpande profession”, så är forskningen kring denna yrkeskår bristfällig. Syftet med detta arbete var därför att undersöka om kuratorer inom sjukvården upplever stress i sitt arbete och hur den tar sig uttryck, samt att undersöka hur de hanterar den upplevda stressen och hur den påverkar dem personligen.
Studien utgår från dessa frågeställningar:
- Upplever kuratorer stress inom sitt arbete och hur tar den sig uttryck?
- Vilka copingstrategier använder sig kuratorerna av?
- Vilken negativ och/eller positiv påverkan har stress på kuratorerna personligen?
2. Metod
2.1. Design
En kvalitativ intervjustudie utfördes för detta arbete. Ämnet för den kvalitativa
forskningsintervjun är intervjupersonens livsvärld och dennes relation till den. Syftet är att beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplever och förhåller sig till, det handlar om att förstå innebörden av vad den intervjuade säger (Kvale 1997). Att intervjua handlar om att se en annan människas perspektiv på saker och det börjar med antagandet om att andras perspektiv är meningsfulla, att de besitter kunskap, och att detta är möjligt att tydliggöra (Patton 2002, Sid. 341).
8
2.2 Urval och undersökningsgrupp
Urvalet var ett bekvämlighetsurval i den mån att mail skickades ut till ett flertal kuratorer på ett akutsjukhus i Stockholm och de fick själva anmäla sitt intresse. Totalt sex informanter har deltagit i undersökningen, varav alla har en grundutbildning som socionom. Åldrarna
varierade mellan 31-61 år. Alla informanter var kvinnor, vilket berodde på att det endast var kvinnor som anmälde sitt intresse att deltaga i undersökningen.
2.3. Datainsamlingsmetod
De data som ligger till grund för uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer som har varit halvstrukturerade: Detta för att kunna hålla intervjun inom lämpliga ramar men ändå ge informanten utrymme att förmedla sina upplevelser och erfarenheter. Till hjälp användes en intervjuguide (se bilaga 1).
Den inledande frågan i intervjun var att informanten själv skulle ge en personlig beskrivning av vad stress är för dem. Detta val gjordes för att kunna stödja eventuella resultat med befintliga teorier och benämningar av stress, samt att få en bild av den subjektiva uppfattningen hos informanterna kring termen. Efterföljande frågor handlade om i vilka situationer som de upplevde stress och hur de hanterade stressen, vilka känslor de fick i dessa situationer och hur de löste problem som de eventuellt stötte på i sitt arbete. Vidare handlade frågorna om hur stress påverkade dem personligen, och om det påverkade deras förmåga att kunna utföra sitt arbete. Även upplevelsen av stöd och hjälp från arbetskollegor, chefers tillgänglighet och hur de upplevde att omgivningen agerade om stressen påtalades. Utöver de frågor som var formulerade i intervjuguiden tillkom en del följdfrågor som varierade för varje informant.
2.4. Tillvägagångssätt
Intervjuerna genomfördes på kuratorernas arbetsplats och samtliga intervjuer utfördes i informantens respektive arbetsrum. Alla informanter tillät bandning av intervjun med en diktafon. Deltagarna informerades också om undersökningens syfte och forskningsetiska aspekter (se nedan). Under intervjun så följdes intervjuguiden i största möjliga mån. Det tillkom vissa följdfrågor under intervjun som varierade mellan 40 minuter och en timme i längd. Efter varje intervju transkriberades den så fort som möjligt för att analysen skulle kunna ske parallellt med datainsamlingen.
9
2.5. Dataanalys
Analysen av materialet har gjorts med en innehållsanalys. Denna analys bygger till stor del på den metod som beskrivs av Kvale (1997). Till en början transkriberades hela intervjuerna. För att sedan klarlägga materialet så togs irrelevanta delar och överflödigt material bort, detta gjordes i förhållande till arbetets frågeställningar och område. Efter detta lästes alla
utskrifterna igenom för att få en översikt och helhetsbild av materialet. Analysen av materialet skedde sedan efter en form av meningskategorisering . Detta innebär att intervjun kodas i kategorier. Först sorterades materialet in i fyra kategorier som var baserade på
frågeställningarna: upplevelsen av stress, copingstrategier, negativ och/eller personlig påverkan och ett fjärde kategori som handlade om stress i övrigt. Under dessa kodades materialet och sorterades in i underkategorier, dessa underkategorier baserades på känslor, upplevelser och tankar. Genom att kategorisera informanternas uttalanden strukturerades det omfattande materialet och gav en inblick och överblick om de subjektiva tankarna och upplevelserna av stress och coping (Kvale, 1997). Varje intervju kodades var för sig i både kategorier och underkategorier för att sedan jämföras med varandra. I detta arbete tillkom och togs vissa kategorier bort beroende på återkomst och relevans. Direktcitat plockades även ut till de olika underkategorierna. Direktcitat är en grundläggande källa av rådata som visar informanternas känslor, deras tankar och deras upplevelser (Patton, 2002)
Under analysarbetet återgicks ofta till syftet och frågeställningarna för att hålla arbetet inom ramarna för frågeställningarna när materialet bearbetades.
2.6. Forskningsetiska överväganden
Informanterna informerades om att deltagandet i intervjun var frivilligt och att de kunde avbryta/avsluta intervjun när de ville. Konfidentialiteten har tagits hänsyn till i den mån att informanterna varken nämns med namn eller vilken avdelning de arbetar på. Informanterna har heller inte fått veta vilka de andra kuratorerna som har ingått i undersökningen är, detta för att ytterliggare skydda anonymiteten. Likaså nämns inte heller sjukhuset med namn utan det benämns som ”ett akutsjukhus i Stockholm” (Kvale, 1997). Direkt efter det att
intervjuerna transkriberades så raderades bandet, som en extra försiktighetsåtgärd för att minska riskerna för identifiering av intervjupersonerna i och med att det var två band som användes under alla intervjuerna. Jag ville inte riskera att trycka på fel knapp under en annan intervju och råka spela upp en tidigare inspelning, vilket hör till konfidentialitetskravet.
10
3. Resultat
Resultatet presenteras utifrån frågeställningarna. En viss uppdelning av frågeställningarna kommer att ske för att göra materialet mer lättöverskådligt.
3.1. Upplevelsen av stress och hur den tar sig uttryck
Förlust av kontroll
Den inledande frågan i intervjun var att informanten själv skulle ge en personlig beskrivning av vad stress är. Hos fem av kuratorerna så var beskrivningen av stress, situationer när de hade för mycket att göra och där de upplevde att de inte hade kontroll över situationen.
Är det negativ stress, det bryter ju ner en, då fungerar jag inte alls till slut. Då går jag bara runt och bara… Det är ju bara negativt, jag får ont i magen, ont i huvudet
Där jag upplevde krav från både patienten, från avdelningspersonal och även utifrån, från socialtjänsten att lösa en situation som jag egentligen inte kunde lösa
Jag hade varit akut på en avdelning, och så skulle jag ha haft kontakt med socialtjänsten en viss tid men jag hade samtal med en annan patient som väntade och då blev det stressigt
Jag har ganska höga krav på mig själv och tycker att jag borde klara av det mesta, jag mår jättedåligt av att komma på att jag inte hanterar det här riktigt. Först blir jag ledsen, när det var ett ärende, så tror jag att jag nästan satt här inne och grät och kände mig så himla värdelös
Denna förlust av kontroll var starkt förknippad med situationer där kuratorerna hade
uppbokade möten samtidigt som de blev kallade på akuta ärenden på olika avdelningar. Även kraven från avdelningar, patienter och andra myndigheter såsom socialtjänsten benämndes som mycket stressande för kuratorerna:
11
Organisation och ledning
Vidare nämnde alla sex informanterna att organisatoriska problem är den största orsaken till att de upplevde stress inom arbetet. Två informanter beskrev situationer där de under en längre tid inte haft någon chef eller ledning överhuvudtaget, de övriga fyra beskrev situationer där chefen/organisationen inte haft någon inblick i kuratorernas arbete och där de inte fått det stöd och den handledning de har behövt. Bristerna i ledarskapet upplevdes som stressande av flera olika anledningar, bland annat saknades någon att vända sig till i svåra situationer, avsaknaden av någon med huvudansvaret samt att strukturen på arbetet upplevdes som diffus.
Tre av informanterna använde ordet kaotiskt för att beskriva arbetssituationen.
Och när jag blev sjukskriven för x år sedan så hade jag fått väldigt mycket arbetsuppgifter på mitt bord. Jag ville visa mig duktig, hade ingen chef som såg vad som höll på att hända, det var en väldigt rörig organisation
Jag hamnade i något slags… ja i den vevan fick min chef gå och jag fick en tillfällig chef som hade jättemycket på sitt bord så jag kände att jag inte kunde störa henne med mitt
Det kan ju vara med organisationen, av att man kan bli stressad över att det är så otydliga budskap till oss, eller mig som kurator. Att man inte riktigt vet vad som gäller eller hur ledningen vill att vi ska jobba, då kan det bli en stress
Fysiska och psykiska stressreaktioner
När det gäller frågan hur stressen tar sig uttryck för kuratorerna så framgick en hel del olika svar. Tre av de intervjuade kuratorerna beskrev detta i form av Fysisk reaktioner, en av dem hamnade på akuten med misstänkt hjärnblödning, en uppgav att näsblod och yrsel kunde uppstå i stressiga situationer och en uppgav ökade hjärtslag och svettningar i situationer som de upplevde som stressande. Två av kuratorerna påpekade att koncentrationsförmågan och uppmärksamheten försämrades, vilket i viss mån kunde påverka klientarbetet i den
utsträckning att kuratorn upplevde att de inte var helt närvarande och kunde ge klienten den uppmärksamhet under samtalen som behövs.
Jag får ont i huvudet och ont i magen om jag inte hinner i kapp och allt bara byggs på
12
… Det slutade med ambulans till akuten och jag trodde att jag hade fått en hjärnblödning, men det var BARA att jag var utarbetad
Ibland är det ju det här med koncentrationsförmågan, det är ju viktigt att förstå patienten och känna med dem, men ibland kan jag komma på mig med att tänka på nåt annat liksom och då blir det jobbigt för det vill jag ju inte
Jag måste koncentrera mig mer på saker och ting om jag är stressad. Då blir det snurrigt helt plötslig och jag vet kanske inte vilken patient som är vem, och då måste jag verkligen tänka efter. Då kan jag skriva lappar så att jag ska komma ihåg
3.2. Vilka copingstrategier använder sig kuratorerna av?
Hur kuratorerna hanterade stressen på arbetsplatsen visade sig vara vida skilda. Det fanns dock en gemensam nämnare för fyra av informanterna och det var att de ägnade sig åt styrketräning, vilket de upplevde som mycket stressreducerande.
Fysisk träning
För mig är det väldigt viktigt att träna om jag känner mig stressad, och då brukar jag träna på gymmet här, träna är stresshantering för mig
Det mest avstressande som jag kan göra är att träna, då får man röra på kroppen och lyssna på musik, och då varvar kroppen ner och även psykiskt varvar jag ner
……och jag tränar styrketräning två gånger i veckan, det har hjälpt mig jättemycket, jag frigör tankarna från jobb. Sen försöker jag medvetet tänka på annat, det känns verkligen som egen tid
Tre av informanterna nämnde även att lugna promenader hade en bra avstressande effekt för dem och att detta var någonting som de kunde försöka klämma in under dagen om det var stressigt eller att de kanske gick hem en bit från jobbet.
13
Tid med sig själv
Alla informanter talade även om hur de under dagen, om de upplevde stress försökte att ta ett par minuter i lugn och ro, med en kopp kaffe eller att bara sitta i sitt rum för att varva ner.
En av kuratorerna nämnde även att hon under större delen av sitt liv har arbetat förebyggande för att minska stressen genom att en kväll i veckan ha egen tid från både jobb och familj.
Detta behov kopplade hon till jobbet, hon nämnde även att hon en dag under helgen alltid sov middag en stund. En annan informant berättade att hon ägnade sig åt meditation och hade gjort under ett flertal år. Detta var en metod som hon kunde använda sig av under luncher för att stressa ner.
Jag började meditera på 80-talet, nja 70-talet kanske, jag började meditera mer regelbundet på 80-talet, jag tror att det är det enda som hjälper, överhuvudtaget. Alltså olika typer av meditation, avslappning, yoga, det är sånt som ger mig hjälp för att kunna jobba med så här stressiga situationer och arbetsmiljö
Sen gör jag och det har jag alltid gjort och det har koppling till jobbet. Då har jag haft en kväll i veckan som jag har haft för mig själv, ifrån familjen, att jag har gjort någonting med väninnor eller med mig själ, gått på bio eller fikat eller gått på promenader. Och sen har jag haft, på lördagen eller på söndagen att jag har sovit middag i två och en halv timme.
Jag försöker ta en liten paus emellanåt, att andas, eller ja, jag tvingar mig att ta en paus helt enkelt
Ibland sätter jag mig bara en stund här i stolen och försöker koppla av, och låser dörren så att ingen bara springer in
Jag kör, det skulle nog inte funka i längden men jag bestämmer själv att jag ska hinna ta en kopp kaffe och då får patienten vänta i fem minuter
Psykosociala kontakter med kollegor
En copingstrategi som alla kuratorer använde sig var att ventilera med kollegor, antingen under arbetsdagen eller innan hemgång. Här låg även tyngdpunkten vid att kunna ventilera med kollegor inom samma profession. Dessa svar kom i samband med vad som kunde vara avstressande att göra under arbetstid eller vad de gör i situationer där de upplever stress.
14
Behovet av att kunna utbyta och bolla tankar och idéer med kollegor angavs som en mycket viktig aspekt för att kunna både varva ner och hantera problematik som kuratorerna upplevde att de kunde stöta på i arbetet. Detta kunde ske sporadiskt i fikarummet men de kunde även uppsöka kollegor för att låta dem ta del i någon specifik problematik som de upplevde eller fastnat i, i samband med sitt arbete. Denna möjlighet benämndes som stressavlastande och i vissa fall som en nödvändighet för att orka med den påfrestning som kuratorsarbetet kan medföra.
Man kan ju ha ärenden och patienter som är stressande och då är det väldigt viktigt att man har ett bra samarbete och en trygghet i arbetsgruppen så att jag kan gå in och bolla lite om tankar och funderingar
Det är väldigt viktigt att kunna ventilera en del problem det tycker jag i min profession, det tycker jag absolut. Jag har jobbat mycket ensam tidigare. Innan jag började jobba här så jobbade jag som ensam kurator på ett ställe, helt ensam, det var jättetufft. Så det är jätteviktigt med arbetskollegor, det påverkar mycket
Som att jobba på xx är jättestressande men där var vi ju två så man kunde ju bolla och det var en nödvändighet ibland
Handledning
Vidare så ingick alla utom en av kuratorerna för närvarande i handledningsrupper. Detta upplevde de som ett viktigt stöd i arbetssituationen och att det kunde ha en avstressande effekt i och med att de fick hjälp och möjlighet att ventilera och reflektera över vissa klienter som de stött på hinder med. Samtliga kuratorer uppgav att det kunde vara stressande och frustrerande med vissa patienter av olika anledningar och att de kunde fastna i patientarbetet. Då var handledningen en avlastande och upplyftande del i arbetet. Vissa benämnde även detta som kompetensutvecklande.
Det är en liten kick också att få handledning. Det är kanske en liten sak som man har missat i sitt samtal. Och detta kan de lyfta upp i handledningsgruppen, att kan det vara så här och kan det vara så här, så bollar man lite och så där, det blir lite kul och man vill liksom tillbaka in i det här mötet med patienten.
15
Det är jättebra, för att det är trevligt att träffa de andra kuratorerna, och så får man prata om patientärenden och alltid får man kanske lära sig av de andra.
När det gäller ytterligare copingstrategier så fanns det personliga variationer som användes i det privata för att hantera stress som upplevts på arbetet. Någon nämnde att hon brukade läsa böcker, en brukade bara sätta på tv: n, en av kuratorerna ansåg att bara komma hem och umgås och prata med sin sambo var väldigt avslappnande.
Tankemönster
Ett flertal av kuratorerna nämnde att när de upplevde stress i arbetet så försökte de omvärdera situationen och tänka i alternativa banor, för att bättre kunna hantera eller avdramatisera situationen.
…..det är ju inte alltid som jag hinner skriva journaler, men patienterna är viktigare.
Jag tror att jag tänker, vad är värst? Och vad är det värsta som kan hända tänker jag. Det är inte så mycket som är det värsta då.
….. är det mycket att göra, så tänker jag så här: det är ingenting som är så akut att det inte kan vänta till i morgon. Patienterna dör ju inte om vi inte kommer.
3.3. Vilken negativ och/eller positiv påverkan har stress på kuratorerna personligen?
Gällande personlig påverkan av stress så upplevde fyra av kuratorerna inte att stressen var ett överhängande problem. De kunde förvisso uppleva perioder då det var mer att göra och att de i dessa lägen kunde känna en viss stress. Två av kuratorerna hade dock som de själv
benämnde det ”gått in i väggen” och blivit utbrända.
Ifrågasättande av sig själv och sin kompetens
Alla sex informanterna upplevde, att när de blev stressade på jobbet, så kunde detta gå ut över arbetsuppgifterna. Hand i hand med detta började de ifrågasätta sig själva som personer och sin kompetens som kurator.
16
Vad kan det vara, x år sedan som gick jag in i väggen, jag får för mig att alla kuratorer går in i väggen, jag vet inte om det är någon som inte ha gjort det, det kanske det är.
När man blir orolig och lite nervös och att man har med sig den…. Att oavsett vad man gör så har man med sig den där stressen i grunden, det tar mycket energi och man blir väldigt trött.
Jag kan tänka att jag är dålig, värdelös som inte hinner med, att det här passar inte mig, att jag är dålig ganska vanliga tankar när det blir så.
Om jag upplever stress så påverkar det, det är klart att det gör. Jag kan periodvis känna att jag tappar engagemanget och att jag känner mig oduglig, trots att jag vet min kompetens.
Om jag blir stressad på jobbet så kan jag känna mig oerhört otillräcklig, uselt att jag handlar helt fel och jag kan känna att jag inte lägre kan jobba som kurator om jag hanterar
situationer så här.
Sömnpåverkan
Fyra av informanterna påtalade att stress på jobbet kunde påverka sömnen, två uppgav att de hade problem att somna på kvällarna, en uppgav att hon somnade bra men vaknade mitt i nätterna. En fjärde uppgav att hon bara hunnit sova fyra till fem timmar per natt under sina yrkesverksamma år, hon kunde dock inte säkert säga att detta var kopplat till jobbet.
Dock upplevde alla att de i den största delen av fallen, kunde lämna jobbet på jobbet. Även om de hade patienter som kanske berörde mer än andra så ansåg de sig ha förmågan att inte ta med sig detta hem. Detta var en förutsättning för att kunna klara av jobbet ansåg
informanterna.
Tidigare under mina första tillfällen då jag blev "utbränd" kunde jag ha sömnproblem som resulterade i att jag inte sov eller vaknade och inte kunde somna om och var då ibland helt slut och då påverkade det mitt arbete.
Min sömn påverkas av att jag drömmer mer än vanligt och drömmarna jag drömmer är ofta mer eller mindre stressande. När jag vaknar ur drömmen så har jag en känsla av att vara jagad eller att jag inte hinner göra det jag borde i drömmen. Jag somnar i normala fall på ca
17
5 min, när jag är stressad kan det ta upp till 30 min innan jag finner ro och somnar, kan även vakna under natten.
Yrkesrollen tar över
En allvarlig personlig påverkan som tre av kuratorerna upplevde vilket inte har direktkoppling till stress, men som ändå i stor utsträckning påverkade dem, var det faktum att de även i privatlivet tog på sig en roll som kurator. Detta innefattade att de personligen upplevde, att när de presenterade sig för ”nya” människor och berättade vilken yrkesroll de hade, så kände de sig som att folk förväntade sig att de skulle vara allvarliga och seriösa som personer. Likaså hamnade de ofta i ”kuratorsrollen” ibland vänner och bekanta, vilket kunde upplevas som påfrestande.
Jag börjar tappa min personlighet för jobbet genomsyrar en, jag kan aldrig vara sprallig för folk räknar med att jag ska vara allvarlig för att jag är kurator
I privatlivet har jag slutat vara kurator åt vissa personer, man orkar inte lyssna jämt utan att folk frågar hur man själv mår.
När jag presenterar mig i min roll som kurator så brukar jag däremot inte säga på vilken avdelning på sjukhuset son jag jobbar på, för det brukar väcka väldigt mycket hos folk. Jag tycker inte att det ska behöva sätta igång processer hos folk. Men annars brukar folk bli allvarliga och säga Oj vilket tungt jobb.
Glädjen i jobbet
Dock var inte upplevelsen av stress enkom negativ, utan informanterna uppgav även att detta kunde ha en positiv effekt inom arbetet. Denna positiva stress yttrade sig på det sättet att kuratorerna upplevde att de fick mer gjort och var mer effektiva i sina arbetsuppgifter. Likaså uppgavs att det kunde ge en viss glädje.
……positiv stress är ju mötena med människorna, det är ju då du möter den här personen med en tragisk historia, och att faktiskt få det här förtroendet, det är ju jättestort, det är en positiv stress för mig.
18
Jag tycker om att ha att göra men det får ju inte vara överdrivet, jag tycker att det är kul att ha många bollar i luften, även om det kan vara stressigt ibland.
…är det positiv stress så blir man ofta, jag blir oftast, vad ska jag säga, lite skärptare, jag fungerar lite bättre i mina möten med patienter.
3.4. Övrigt om kuratorer och stress
Egna tankar om jobbet
Dock berättade alla kuratorerna att deras uppfattning var att just deras yrkesgrupp hade mycket höga sjukskrivningsantal i deras arbetsgrupper och att de ofta var underbemannade på grund av detta. Arbetsbelastning räknades som en källa till stress, men främst var det
uppfattningen att många hade svårt att ”lämna jobbet på jobbet” och att detta var en orsak till sjukskrivningarna.
Det är mycket sjukskrivningar i våran grupp så det har blivit väldigt tydligt här, att mår man inte bra personligen så fixar man inte att möta sjuka patienter, utan då tar det jättemycket av en.
Jag kan ju ana att vissa av mina kollegor har svårt att släppa jobbet eftersom vi har så många sjukskrivningar.
Jag kan tänka mig att många kollegor utsätts för stress, men då måste man ju mäta hela personen. Och jag kan tänka mig att många av dem som har jobbat lite längre har upplevt perioder där kuratorer har ifrågasatts och man har ändå gjort ett oerhört viktigt arbete som inte har synliggjorts. Det tror jag gnager på en människa. Har du inte en balans med det tunga jobbet så blir det inte bra.
19
4. Diskussion
4.1. Huvudresultat
Resultatet av undersökningen visade på att kuratorer upplever stress i samband med sitt arbete. Gemensamt är att upplevelsen av stress är som störst när det är hög arbetsbelastning och organisationen fungerar dåligt. Detta har lett till att två av informanterna har blivit
utbrända och samtliga kuratorer uppgav att framförallt organisatoriska problem och yttre krav ledde till att koncentrationsförmågan, arbetsprestationen och välbefinnandet på jobbet
påverkas i negativ riktning. Hälften av kuratorerna uppgav att de upplevde fysiska reaktioner såsom svettningar, näsblod mm i samband med stress. Alla sex kuratorerna uppgav att de upplevde frustration i samband med stress. De copingstrategier som kuratorerna använde sig av hade vissa gemensamma nämnare, fyra av dem styrketränade och ansåg att detta var mycket stressavlastande och lugnande. Som mycket viktigt i stresshanteringen låg
tyngdpunkten vid möjligheten att kommunicera med arbetskollegor, och helst sådana med likvärdiga arbetsuppgifter. Att kunna diskutera eller bara prata om aspekter som kunde upplevas som stressande i yrket upplevde alla informanter som mycket avstressande, och det nämndes även som en nödvändighet för att orka med arbetet. Likvärdigt med detta så var handledningsgrupperna en avlastning och hade positiv påverkan på stress. När kuratorerna berättade om stresshantering som de gjorde under dagarna när de var mitt uppe i stressen så var strategierna att verkligen ta ett par minuter att andas ut, antingen i fikarummet med en kopp kaffe, med en liten promenad eller att stänga in sig på sitt rum och bara försöka koppla av en stund.
Den personliga påverkan som stress hade på kuratorerna var mer svårtolkad.
Hälften av informanterna uppgav att stress påverkar sömnen, för två av dem i
insomningsfasen och för en tredje så gestaltade sig detta i att hon ofta vaknade mitt i natten.
Den mest påtagliga personliga påverkan som kuratorernas upplevelse av stress var att de började ifrågasätta sig själva och sin kompetens i yrkesrollen, trots att de innerst inne var fullt medvetna om vilken kompetens de hade. Uppfattningen bland en del av kuratorerna var att det var ett högt sjukskrivningsantal inom deras yrkesgrupp på det aktuella sjukhuset, deras
subjektiva uppfattning kring detta grundade sig i för hög arbetsbelastning samt en oförmåga att inte ta med sig jobbet hem.
20
Kuratorerna uppgav att stress även kan ha en positiv påverkan då det, (om det inte var allt för mycket att göra) kunde öka arbetsprestationen och att stressen i samband med patientarbetet gav en viss glädje.
4.2. Resultatdiskussion
I mitt sökande efter litteratur och tidigare forskning till detta arbete, fick jag bekräftat att kuratorer är en yrkesgrupp som är relativt outforskad. I och med detta tändes mitt intresse ytterligare för att undersöka hur arbetssituationen ser ut. Indikationerna från arbetsmiljöverket visar på att det är hög arbetsbelastning, högt arbetstempo och i många fall en väldigt utsatt situation som socialarbetare överlag arbetar inom. Utifrån detta valde jag att undersöka om detta även stämde överrens med kuratorer som jobbar inom akutsjukvården. Detta är ett område där det sker mycket akut och där det är en stor rotation på människor som måste hantera dödsbesked, cancerbesked mm. I många av dessa fall rings kuratorer till avdelningar för att hjälpa människor att hantera svåra besked och trauman.
Stress och uttryck
Gällande hur stressen tog sig uttryck rent konkret för kuratorerna så stämde detta väl överens med de grundläggande fysiologiska och psykiska aspekterna av stress. De fysiologiska responserna var dock inte utmärkande utan nämndes av kuratorerna som sällan
förekommande. Förutom i de två fall där utbrändhet förekom så var det fysiologiska responser som svettningar och näsblod som hade förekommit vid enstaka tillfällen. Det som var mer utmärkande var den psykiska påverkan. Detta innefattade påverkan på
koncentrationsförmågan och uppmärksamheten detta stämmer överrens med tidigare studier av (Biegel et al 2007; Sliwinski et al 2006). På en direkt fråga om vad stress var för
kuratorerna personligen så nämnde alla att de starkt förknippade detta med förlust av kontroll.
Detta kunde innebära för stor arbetsbelastning och att de helt enkelt inte hann med eller kunde påverka arbetet. Förlusten av kontroll har länkats samman med mental utmattning (Earl &
Hockey 2006), emotionell utmattning och dåligt socialt stöd (Perski et al, 2002) samt höga krav från omgivningen (Orth- Gomér et al, 1997). Höga krav från omgivningen (patienter, avdelningar andra myndigheter mm) och en känsla av att inte duga eller räcka till, kopplat till den förlust av kontroll som kuratorerna uppgav stöds alltså av tidigare forskning.
21
Copingstrategier
Copingstrategierna som kuratorerna redogjorde för var relativt varierande. Psykosociala kontakter var den form av stresshantering som alla kuratorerna nämnde som absolut viktigast.
Detta handlade i mångt och mycket om att kunna ventilera och bolla idéer med arbetskollegor, denna form av socialt stöd är en mycket viktig del i att trivas på arbetsplatsen (Benito et al 2007; Blomkvist et al 2002). Ingen av kuratorerna arbetade för tillfället ensam och alla
uppgav att de ofta pratade med kollegor och att de hade handledning. Under intervjutillfällena så uppgavs det inte att stressen var utmärkande på vare sig den fysiska eller psykiska hälsan.
Kontakten och stödet från andra personer på arbetsplatsen skedde regelbundet Det kan vara en orsak till att kuratorerna använde detta som en copingstrategi vilket hade positiv påverkan på stressen som de upplevde i arbetet. I den undersökning som Benito et al (2007) utförde så visade det sig att de socialarbetare som mådde bäst var de som använde sig av aktiva, problemfokuserade och adaptiva copingstrategier. I detta räknades positiv omtolkning, sökande efter socialt stöd och problemlösning vilket var vanligt förekommande hos kuratorerna.
Kuratorerna berättade att de som en copingstrategi ägnade sig åt fysisk träning.
Det kunde handla om att antingen träna på gym eller att ta promenader. Fyra av sex informanter ansåg att detta var en mycket viktig del för att må bra. Ingen av kuratorerna upplevde stress som påtagligt negativt, vilket eventuellt kan ha ett samband med att de tränade eller promenerade regelbundet. Att motion och hälsa hänger samman och påverkar både den mentala och fysiska hälsan stöds av den forskning som Engstöm & Lindgärde (2004) utförde i en undersökning där de fann att inaktiva människor uppskattade sin hälsa som sämre än de som motionerade regelbundet. Det var inte bara den subjektiva uppfattningen som
undersöktes utan de fann även att det finns en stark koppling mellan faktisk hälsa och fysisk aktivitet. Även Coast & Stevens (2001) studier visade att trötthet minskade och det allmänna humöret förbättrades av fysisk träning. Tio minuters träning ökade vigören, minskade trötthet och att det allmänt minskade det negativa humöret. De fann inte att längre träning än så hade någon påverkan på det allmänna humöret.
Personliga aspekter
Alla sex informanterna var kvinnor och fyra av dem hade barn. I detta arbete har fokus endast legat på stress på arbetsplatsen och det har inte tagits med i beräkningen hur privatlivet ser ut.
Det går inte att utesluta att situationen i hemmet har en koppling till den upplevda stress som kuratorerna berättade om under intervjuerna. Nylén (2007) fann att det finns en koppling
22
mellan ”mortality-risk” och övertidsarbete, detta kunde även kopplas till det ansvar som kvinnor har i hemmet. Obalans mellan arbetsliv och privatliv kan medföra ohälsosam stress och minskad arbetsprestation. Studien visade även att arbetande kvinnor hade svårt att hinna
”varva ner”. Kuratorerna försökte dock finna små stunder att få varva ner och ta egen tid, detta kan ha ett samband med att de inte upplevde stress på arbetet som påtagligt negativ.
Tidigare nämnda studie visade även att om kvinnorna uppgav att de hann ”varva ner” så försvann även sömnproblem och skattningen av den egna hälsan blev bättre. Sömnproblem som kuratorerna uppgav var kopplade direkt till stress och de uppgav inte att de hade problem med sömnen om de inte var stressade.
Flera av kuratorerna uppgav att de försökte ändra tankemönster när de upplevde stress, de försökte avdramatisera situationen och hantera den efter bästa förmåga. Dock kunde de falla in i negativa tankemönster som att de inte dög någonting till och att de ifrågasatte sin roll som kuratorer. Biegel et al (2007) fann att den stress som ”helping professionals” utsätts för i sitt arbete kan medföra depressioner och försämrat självförtroende. Gällande
omtolkningen av situationer och förändrade tankemönster går åsikterna lite isär gällande huruvida detta är en positiv eller negativ copinstrategi. Flores och Jenaro (2007) menar att detta är en positiv strategi och kallar detta för en positiv omtolkning av situationen. Weiten (2004) hävdar dock att detta kan vara en fråga om självbedrägeri i och med att man
framställer verkligheten som mindre allvarlig eller hotfull än vad den egentligen är. Att exempelvis inte hinna skriva journaler eller att inte hinna träffa alla patienter innebär kanske inte någon direkt livsfara för någon, men likväl förändras inte det faktum att arbetsuppgifterna finns kvar men skjuts på framtiden.
Det går att finna vissa mönster hos kuratorerna inom akutsjukvården. I och med att de var stressade kunde de uppleva att de inte var riktigt med i patientsamtalen, i och med brister i arbetet så började de ifrågasätta sig själva och sin kompetens. I enlighet med studien av Shapiro et al (2007) så är det en psykisk påfrestning att arbeta med olika former av stödsamtal, speciellt i sjukhusmiljö. Detta kan ha negativ påverkan både när det gäller utförande av arbetsuppgifter samt en negativ påverkan på kognitiva och psykiska aspekter.
Även Sliwinski et al (2006) fann att daglig stress påverkar den kognitiva prestationen. Under stressiga dagar så rapporterade kuratorerna att de upplevde brister i sitt utförda arbete och att de hade svårigheter att koncentrera sig.
23
Stressorer
Att kuratorerna upplevde stress i sitt arbete var enhälligt, dock var upplevelsen av stress och reaktionerna på stressen varierande. I enlighet med resultaten av Hochwarter et al (2007) så är det viktigt för anställda att ledningen ser till de individuella behov och resurser som de kan tänkas ha. Om resurserna är otillräckliga kan det leda till ökad arbetstid och arbetsbelastning samt sämre produktivitet, vilket i sin tur kan påverka personalens hälsa negativt. De två kuratorer som uppgav att de ”gått in i väggen/blivit utbrända” hade båda gjort detta i samband med för hög arbetsbelastning. Även bristen på chefer med inblick i arbetet kan relateras till dålig trivsel och ökad stress som kuratorerna uppgav att de upplevde på arbetet. Även om kuratorerna inte i direkt anslutning till dessa situationer upplevde en försämring av hälsan så var det situationer som upplevdes som stressande, vilket resulterade i två av dem faktiskt erfor allvarliga konsekvenser i samband med detta. Att det finns en koppling mellan att ledning och organisation inte ser till de resurser och behov som personalen har och försämrad hälsa eller i alla fall upplevelsen av stress verkar troligt. Detta stöds även av Earl och Hockeys (2006) studie om att mental utmattning i samband med tunga arbetsuppgifter kan påverkas av möjligheten att kontrollera sina arbetsuppgifter. Kuratorerna som intervjuades uppgav att de hamnade i stressade situationer då de blev kallade akut till olika avdelningar samtidigt som de kanske hade inbokade möten. De upplevde detta som att de förlorade kontrollen. I dessa situationer var det svårt för kuratorerna att planera och styra över sina arbeten i och med att akutfall inte är någonting som går att förutse. Earl och Hockeys (2006) studie visade att ju mindre kontroll en individ har när det gäller hur arbetsuppgifter ska utföras, inom vilka ramar samt över vilken tid så ökar risken för utmattning. Kuratorernas arbetsuppgifter är i många lägen betungande och både sömnproblem, utbrändhet, förlust av kontroll, dåliga direktiv och för hög arbetsbelastning var faktorer som kuratorerna uppgav som stressorer. Även studien av Perski et al (2002) pekar på att det finns ett samband mellan kontroll och stress. Det faktum att kuratorerna på frågan om vad stress är för dom, kopplar detta till förlusten av kontroll stärks av tidigare studier.
Hochwarters et al. (2007) slutsatser om att arbetsrelaterad skuld är relaterat till otillräckliga resurser som i sin tur leder till påverkan på trivsel och tillfredsställelse på arbetsplaster stöder att kuratorerna upplevde stress i samband med arbetsbelastning, underbemanning, oklara arbetsuppgifter och avsaknad av organisation och ledning. Detta påverkar i sin tur kuratorernas självkänsla och ifrågasättande av den egna kompetensen.
24
Förbättringar och hälsofrämjande aspekter
Sammanfattningsvis kan konstateras att stress och coping är en fråga om subjektiva
uppfattningar och erfarenheter. Både miljö och individuella faktorer spelar roll för hur väl vi hanterar stress, vilka strategier vi använder oss av i stressiga situationer samt vilka effekter stress och stresshantering får för oss. Men vad är det då som gör att vissa människor inte påverkas eller upplever stress i samma utsträckning som andra? Genietisk predisposition för stress har varit en tänkbar aspekt, men finns det flera? I en undersökning om varför vissa människor var långtidsfriska fann Johnsson, Lugn och Rexed (2003) fyra friskhetsfaktorer: 1.
Medveten organisation med tydliga mål. 2. Kreativ miljö. 3. Konsultativt ledarskap. 4. Öppet arbetsklimat. Dessa faktorer ledde till välmående personal som hade ett färre antal
långtidssjukskrivningar än många andra arbetsplatser. Undersökningen visade även att de personer som var långtidsfriska i mycket mindre utsträckning upplevde stress på
arbetsplasten.
Återigen går de att koppla en fungerande organisation och ledning till minskad stress och ökad trivsel på en arbetsplats. Det är tydligt återkommande i denna undersökning, att hand i hand med dålig organisation, dålig kommunikation och bristen på ledarskap så kommer stressad personal och sjukskrivningar. Theorell (2003) redogör för att hälsofrämjande psykosociala miljöer kännetecknas av lagom tidspress, få organisationsförändringar på
arbetsplatsen, stöd från arbetskamrater och chefer samt att känna sig delaktig i sitt arbete
4.3. Metoddiskussion
När det gäller valet av metod, att samla in materialet genom intervjuer så har det varit den största möjligheten att fånga upp den personliga uppfattningen och upplevelser. I och med att intervjuerna har varit halvstrukturerade så har detta gjort att förståelsen och inblicken i informantens tankar har ökat (Widerberg, 2002). Det enda andra möjliga alternativ för att utföra denna studie hade varit en enkätundersökning vilket hade gett undersökningen en kvantitativ karaktär, vilket inte hade varit fördelaktigt då det är svårt att mäta subjektiva aspekter så som känslor och upplevelser. Nackdelen med att utföra intervjuer är att de är baserade på självrapporterad data vilket gör att hela materialet är grundat på informanternas subjektivitet. I och med att syftet med undersökningen presenterades både i sökandet efter informanter och i presentationen av mig själv och min undersökning, finns det risk för social desirability bias (Weiten, 2004), vilket innebär att informanterna kan ha besvarat frågorna utifrån vad de trodde att jag ville höra.
25
Problematiken med intervjuer som datainsamling är forskarens påverkan på informanten samt den egna förförståelsen för det ämne som man undersöker. Strävan i all forskning och alla undersökningar är att vara så objektiv som möjligt, vilket kan påverkas av ovan nämnda aspekter. För att förbättra reliabiliteten och validiteten, vilket är sätt att verifiera kunskap (Kvale, 1997) så vidtogs vissa åtgärder. För att hålla så hög validitet som möjligt så bandades intervjuerna för att ha ett bra råmaterial utan omskrivningar av mig själv. Under analysarbetet har jag hela tiden gått tillbaka och tittat på syfte och frågeställningar för att hålla mig inom ramarna för undersökningen och dess frågeställningar. Detta för att försäkra mig om att jag verkligen undersöker det jag vill undersöka.
Genom att använda en intervjuguide så försäkras det i viss mån att samma frågor ställs till alla informanter, detta är ytterligare ett steg i att stärka validiteten. Intervjuguiden kan dock
medföra vissa negativa aspekter som att viktiga och framträdande ämnen, oavsiktligt kan utelämnas (Patton, 2002).
4.4. Allmän diskussion
Den största problematiken som jag har stött på under arbetet med denna uppsats är att det har varit mycket svårt att hitta tidigare forskning och material om just kuratorer som yrkesgrupp.
Det mesta materialet som jag har funnit har varit riktat mot socialsekreterare och
sjuksköterskor. En intressant aspekt som jag stötte på i intervjuerna med kuratorerna var att de nämnde att det har funnits perioder då kuratorsfunktionen inom just akutsjukvården har ifrågasatts, och det har varit en yrkesgrupp som har hamnat mellan stolarna och inte getts något direkt erkännande. Med tanke på den höga arbetsbelastningen och efterfrågan som kuratorerna berättade att de stötte på dagligen inom sitt arbete på sjukhuset, så ter det sig uppenbart att de fyller en stor funktion, samt att de har en yrkesroll som är efterfrågad av annan sjukvårdspersonal.
Den praktiska relevans som denna undersökning kan tänkas fylla är att kunna sprida lite information om den vardag som kuratorer upplever när det gäller
arbetsbelastning och stress. Kanske kan den även ytterligare sprida vikten av att ha en väl fungerande organisation, ett bra ledarskap och bra och kompetenta arbetskollegor.
26
4.5. Fortsatt forskning
En aspekt som jag helt har lämnat utanför i denna undersökning är den sociala situationen i privatlivet som kuratorerna har. Detta har jag gjort i huvudsak för att det är stress och coping i arbetslivet som har varit fokus i undersökningen. Man kan i denna undersökning inte utesluta att det finns faktorer i privatlivet som kan påverka stressen hos kuratorerna, denna
undersökning säger ingenting om huruvida stress upplevs utanför arbetsplatsen och hur stor påverkan som den kan ha på kuratorerna även i arbetet. Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att sammanlänka stress i privatlivet med stress på arbetsplatsen och försöka urskilja om det finns faktorer som i någon riktning påverkar upplevelsen och hanteringen av stress inom kuratorsarbetet.
Ytterligare forskning skulle kunna vara att utreda lite närmare hur den upplevda stressen, personlig påverkan och stressorer hänger samman. I detta arbete var inte syftet att urskilja vad som påverkar vad. Är det stressen i sig som påverkar självkänslan och gör att kuratorerna ifrågasätter sin kompetens, eller är det personliga egenskaper exempelvis en dålig självkänsla från grunden? Vidare har det varit svårt att urskilja personlig och organisatorisk problematik. Fokus i denna undersökning har legat på de negativa aspekterna av stress och det kan vara väldigt intressant att undersöka de positiva aspekterna mera.
27
8.1 Referenser
Ahlgren T (2000) Läkarförbundet vill ha en kraftsamling kring sjukvårdens arbetsmiljö.
Läkartidningen Vol 97 Nr 11 2000
Coast R, Hansen C & Stevens L (2001) Exercise duration and mood
state: How much is enough to feel better? Health psychology 2001, Vol. 21, No. 24, 267- 275. Åtkomst December 2007 psycARTICLES
Engström & Lindgärde (2004) Motion och upplevd hälsa hos
medelålders kvinnor och män, fysiskt aktiva mår bättre. Läkartidningen Nr 15-16, 2004.
Volym 101
Hochwarter W, Perrewé P, Meurs J & Kacmar C (2007) The
interactive effects of work-induced Guilt and ability to manage resources o job and life Satisfaction. Journal of occupational Health psychology 2007 Vol. 12, 12-135. Åtkomst Oktober 2007 från psycARTICLES
Hockey R & Earl F (2006) Control over the scheduling of simulated office work
reduces the impact of workload on mental fatigue and task performance. Journal of experimental psychology Applied 2006 Vol. 12, No1, 50-65. Åtkomst November 2007 psycARTICLES
Jenaro C, Flores N & Arias B (2007) Burnout and coping in human
Practitioners. Professional Psychology Research and Practice 2007 Vol. 38, No.1.
Åtkomst Oktober 2007 från psycARTICLES
Johansson J, Lugn A & Rexed B (2003) Så skapas hälsa, effektivitet och Lönsamhet. Ekerlids förlag
Kvale S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur Lund Lazarus R & Folkman S (1984) Stress, appraisal and coping. Springer Publishing Company, inc.
Lundin A, Benkel I, De Neergaard G, Johansson B- M, & Öhrling C (2007) Kurator inom hälso- och sjukvård. Lund: studentlitteratur
Nylén C (2006) Amount of work -studies on premature death and subjective health in a work life balance perspective. Karolinska university press, Stockholm Sweden Orth-Gomér K, Moser V, Blom M, Wamala S & Schenck- Gustafsson
K (1997) Kvinnostress kartläggs -hjärtsjukdom hos Stockholmskvinnor orsakas i lika hög grad av stress i familjen som i arbetet. Läkartidningen Volym 94, Nr 8 1997 Patton M Q (2002) Qualitative research and evaluation methods. Sage Publications, Inc.
28
Perski A, Grossi G, Evengård B, Blomkvist V, Yilbar B &
Orth-Gomér K (2002) Emotionell utmattning vanlig bland kvinnor i offentlig sektor.
Läkartidningen Nr 18 2002 Volym 99
Shapiro S, Biegel G & Brown K. W (2007) Teaching self- care to
caregivers: Effects of mindfulness based stress reduction on the mental health of therapists in training. Training and education in professional psychology, 2007 Vol 1, No, 2, 105- 115. Åtkomst December 2007 från psycARTICLES.
Sliwinski M, Smyth J, Hofer S & Stawski R (2006) Intraindividual
coupling of daily stress and cognition. Psychology and Aging 2006 Vol. 21, No. 3 545- 557. Åtkomst November 2007 från psycARTICLES
Ternelius A-L, Ohlsson A & Henriksson B- M (2007) Tillsyn av socialsekreterarnas arbetsmiljö. 2005-2006 (rapport 2007:5). Arbetsmiljöverket, Växjö Theorell T (2003) Psykosocial arbetsmiljö och stress. Studentlitteratur Lund
Weiten W (2004) Psychology Themes & Variations. University of Nevada, Las Vegas Widerberg K (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
29
Bilaga 1
Intervjufrågor
Bakgrundsfakta
1) Ålder 2) Civiltillstånd
3) Hur länge har du arbetat som kurator?
4) Är du på arbetet ofta trots att du är sjuk?
Intervjuguide
Viktigt att få igång informantens reflektion över sig själv och sina upplevelser. Påpeka vikten av den subjektiva tanken/upplevelsen.
1) Vad är stress för dig?
2) Beskriv en stressig situation som du upplevt på jobbet nyligen.
3) Vad gjorde du i denna situation, hur hanterade du den?
4) I vilka situationer upplever du oftast stress?
5) Vad tänker och känner du i stressiga situationer?
6) Agerar du olika i olika situationer?
7) Har det hänt att du har hamnat i stressiga situationer som du inte har kunnat lösa på egen hand?
- Om ja, vad hände då?
8) Vad innebär stress för dig när det gäller att utföra ditt arbete?
9) Vad har stress för personlig påverkan på dig?
10) Vad gör omgivningen när du upplever stress och påtalar detta?
11) I stressiga situationer, vad skulle kunna underlätta för dig?
12) Upplever du någonsin att du inte vill fortsätta med ditt arbete eller att du behöver en paus. Om ja, varför?
13) Har du varit hemma från jobbet, på grund av jobbet? Om ja varför?
1
