Kostnader för flytande solenergi i Sverige
Författare: Linus Fredskov Författare: Mikael Renardsson Ämne: Självständigt Arbete Nivå: 15 hp
Kurskod: 1SJ51E
Abstrakt
År 2016 slöts energiöverenskommelsen av de fem riksdagspartierna Moderaterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Denna överenskommelse innebär att Sverige målsäter att år 2040 ha en helt förnybar energiförsörjning. För att uppnå detta krävs det att den svenska
energiproduktionen utvecklas och förbättras. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida
kostnadseffektiviteten hos solenergi i Sverige kan höjas genom att placera solpaneler flytande på vatten i stället för på land. Det har i tidigare studier påvisats att verkningsgraden hos solenergi kan höjas igenom att placera solpaneler flytande ovanför vattenytan och ta fördel av vattnets nedkylande effekt. Denna studie har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod. Resultatet påvisade att kostnadseffektiviteten för solenergi i Sverige kan höjas igenom att placera solpanelerna flytande på vatten i stället för på land.
Nyckelord
Solenergi, förnybar energi, flytande solenergi, elproduktion.
Abstract
In 2016, the energy agreement was signed by the five parliamentary parties Moderaterna,
Socialdemokraterna, Miljopartiet, Centerpartiet and Kristdemokraterna. This agreement means that Sweden aims to have a completely renewable energy supply by 2040. To achieve this, it is necessary that the Swedish energy production is developed and improved. The purpose of this study is to investigate whether the cost-effectiveness of solar energy in Sweden can be increased by placing solar panels floating on water instead of on land. Previous studies have shown that the effects of solar energy can be increased by placing solar panels floating above the surface of the water and taking advantage of the cooling effect of the water. In this study a quantitative research method has been used. The result showed that the cost- effectiveness of solar energy in Sweden can be increased by placing solar panels floating at the water surface instead of on land.
Keywords
Solar Power, renewable energy, Floating PV, electricity generation.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1
1.1 svensk elproduktion 1
2. Syfte 2
2.1 Frågeställning 3
2.2 Avgränsning 3
3. Teori 3
3.1 Flytande anläggningar 4
3.2 Solcellens funktion 5
4. Metod 6
4.1 Urval 8
4.3 Modellering av system 9
4.4 Val av data samt montering 9
4.5 Systemförluster 9
4.6 Materialkostnader och konstruktion 10
4.7 Kapitalkostnader 11
4.8 Simulering 11
4.9 Arrende för Mark 12
4.10 Metoddiskussion 13
5. Resultat 13
6. Diskussion 15
7. Förslag på vidare forskning 18
Referenser 19
Bilaga A - Solpanel I
Bilaga B – Växelriktare II
1. Bakgrund
Användandet av solenergi har ökat kraftigt de senaste åren. Under år 2018 fanns det ungefär 25 500 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Samma år installerades även cirka 10 200 nätanslutna
anläggningar vilket innebar en ökning på 67 % för år 2018 jämfört med 2017 (Energimyndigheten 2019).
De vanligaste installationerna är i dag olika landbaserade installationer på till exempel villatak. Det ha påvisats att installationer av flytande solpaneler på vatten skulle kunna öka solcellernas verkningsgrad med fem till tio procent beroende på mängden solinstrålning som råder på den plats de är placerade (World Bank Group, ESMAP and SERIS 2019a, s. 101). I Sverige finns det ungefär 100 000 sjöar (SMHI 2013). Det borde alltså finnas gott om möjligheter för att bygga flytande solcellsanläggningar i landet.
Tester har gjorts runt om i världen med att använda sig utav flytande solceller. För tillfället är det länder i Asien såsom exempelvis Kina, Japan och Sydkorea som är ledande inom detta. År 2018 var 95 % av alla flytande anläggningar placerade i dessa 3 länder (World Bank Group, ESMAP and SERIS 2019a, s. 58). I tidskriften Ny Teknik anges att även intresset i USA har ökat, man anser att tio procent av landets energi skulle kunna produceras genom att anlägga solceller på grävda dammar (Edgren 2019).
1.1 svensk elproduktion
Det finns ingen officiell statistik som beskriver hur pass stor andel utsläpp av växthusgaser som kommer från elproduktionen i Sverige. Däremot har Statistiska Centralbyrån sammanställt hur mycket 𝐶𝑂#som elproduktionen och fjärrvärmeproduktionen tillsammans släppte ut år 2018. Detta var totalt 4 907 000 ton 𝐶𝑂# (Naturvårdsverket 2019)
.
Statistik i från statistiska centralbyrån visar att under år 2018 utgjorde kärnkraft den största delen av svensk elproduktion (41 %) och resterande produktion skedde genom vattenkraft (39 %), Vindkraft (10 %), värmekraft (9,76 %) och Solkraft utgjorde endast 0,24 % (Statistiska Centralbyrån 2019). Bland dessa energislag räknas vattenkraft, vindkraft och solkraft som förnybara källor, resterande tillhör kategorin icke förnybara. Ungefär hälften av elproduktionen i Sverigegenomfördes med ovan nämnda förnybara källor (Statistiska Centralbyrån 2019). Svensk elproduktion år 2018 var fördelad enligt figur 1.1.
Fig 1.1: Svensk elproduktion. Diagrammet påvisar Sveriges elproduktion i procent för år 2018.
Som medlemsstat i EU har Sverige åtagit sig att följa de klimatmål som EU-kommissionen har förhandlat fram i linje med Parisavtalet 2015 (Naturvårdsverket 2020). Därav slöts den så kallade
energiöverenskommelsen av de fem stycken riksdagspartierna (Moderaterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) år 2016. Överenskommelsen stipulerar att Sveriges målsättning är att år 2040 ha en helt och hållet förnybar energiförsörjning (Miljödepartementet, Statsrådsberedningen, 2016, s.1). För att uppnå den svenska energiöverenskommelsen har flertalet styrmedel och incitament införts, dessa stötas av den svenska staten. Det mest generösa incitamentet är investeringsstödet för solceller som uppgick till 1085 miljoner svenska kronor under år 2018 (Statens Energimyndighet 2018, s.8). Dessa styrmedel och incitament ska användas till att öka konkurrenskraften och bidra till utvecklingen av förnybar energi, till exempel flytande solenergi.
2. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kostnadseffektiviteten gällande solenergi kan ökas i Sverige med hjälp av att placera solceller på vatten och ta fördel av den kylande effekt som vattnet skapar.
2.1 Frågeställning
Den frågeställning som används som utgångspunkt i arbetet är följande:
Är det kostnadseffektivt att placera solceller på svenska insjöar jämfört med att ha de landbaserade ur ett ekonomiskt perspektiv?
2.2 Avgränsning
Denna undersökning inriktar sig på solcellsanläggningar ur ett kommersiellt perspektiv där
anläggningarna drivs av bolag med ett vinstdrivande syfte. Gällande tillstånd och krav från myndigheter och liknande kommer inte vidröras i denna rapport.
Vidare avgränsning så fokuserar rapporten enbart på kostnader för vad det skulle innebära att montera flytande solcellsanläggningar med pontoner och solcellsmoduler som kommer befinna sig ovanför vattenytan med ett avstånd på ca tre decimeter.
3. Teori
Omvandling av energi från solens strålar till elektricitet kan genomföras med hjälp av solceller. Med hjälp av solceller kan fotonerna vilka fungerar som solljusets energibärare omvandlas till elektrisk energi. Det används i dagsläget tre stycken olika kommersiella modeller av solpaneler, dessa är Monokristallin, Polykristallin och Tunnfilmssolceller (Siden 2015, s.54, s.66).
Monokristallina celler: Det är denna typ som har högst verkningsgrad. Detta till följd av att atomerna har placerats optimalt i förhållande till symmetrin i kiselkristaller och kan därav fånga upp energin i solens strålar mest effektivt (Siden 2015, s.66). Den höga effektiviteten leder i sin tur till att monokristallina solceller är de mest yteffektiva cellerna på marknaden, då de producerar högst W/m² (Wallner 2020).
Enligt uppgifter hämtade från Digisolars webbshop presterar de monokristallina panelerna bättre under förhållande med mindre direkt solljus än andra paneler på marknaden, som till exempel vid molnigt väder.
Prisbilden för dessa paneler ligger något högre relativt till polykristallina och tunnfilmssolceller (Digisolar 2019).
Polykristallina celler: I dessa celler är symmetrin i kiselkristallerna inte lika precist ordnade som i monokristallina solceller. Detta leder till en något lägre verkningsgrad som ligger i ett intervall av cirka 14–19 %. Den mindre välordnade strukturen i dessa celler leder till en lägre tillverkningskostnad i jämförelse med monokristallina solceller vilket i sin tur gör att priset för slutkonsumenterna blir lägre.
Polykristallina solpaneler kan därav vara ett alternativ då man har stora ytor till sitt förfogande och därav kan kompensera den lägre verkningsgraden genom installation av fler paneler (Siden 2015, s.66).
Tunnfilmssolcell: Består av en glasskiva som i sin tur är täckt med ett mycket ljuskänsligt material. Detta material kan bestå av kisel, koppar indium gallium diselenid eller kadmiumtellurid (Siden, s.66).
En solcell består primärt av en tunn kiselplatta som i sin tur fungerar som ett halvledarmaterial. Denna kiselplatta är vanligen cirka 0,2 mm tjock och har en bredd av cirka tio centimeter (Siden 2015, s.58). Den sida av kiselplattan i solcellen som utsätts för solens strålningsenergi består av ett mönstrat skikt som i sin tur är sammankopplat med kiselplattans baksida som även den utgörs av ett mönstrat skikt. När solens strålar träffar solcellen skapas en elektrisk spänning i mellan cellens fram och baksida, det är denna spänning som utgör den elektriska ström som skapas (Siden 2015, s, 61).
Solcellen är uppbyggd på följande sätt, överst på den yta som är belyst och träffas av fotoner från solen finns en framkontakt. Det är denna som samlar energin som solens strålar tillför. Under denna framkontakt finns ett tunt skikt som består av n-dopat kisel, detta skikt efterföljs sedan av ett skikt med p-kisel som är något tjockare. På cellens baksida finns en bakontakt, det är denna som i sin tur samlar upp och leder bort de elektriska laddningarna (Siden 2015, s. 60).
3.1 Flytande anläggningar
Flytande anläggningar kan installeras i genom tre olika metoder. Dessa är följande:
• Pontonanläggningar: Panelerna installeras ovanpå flytande pontoner som i sin tur är förankrade i botten med hjälp av tyngder. De kan även installeras på plattformar som förankras i botten med hjälp av styltor.
• På vattenytan: Panelerna placeras ovanpå tunna flytande membran som sedan förankras i botten.
• Nedsänkta i vattnet: Panelerna placeras direkt i vattnet. Fördelarna med detta är att panelerna rengörs automatiskt av vattnet, men det finns även risk för de utsätts för beväxning.
Den metod som är vanligast och därav mest undersökt är pontoninstallationer, denna studie inriktar sig på dessa. Installationer av denna typ liknar vanliga markinstallationer på många sätt men vissa variationer förekommer. Det som skiljer sig är förankringsprocessen av pontonerna. Det är även viktigt att säkerställa att den panel man tänkt använda klarar av de rörelser som den kan utsättas för på en flytande ponton (World Bank Group, ESMAP and SERIS. 2019b, s.35). Kabeldragningen kan ske genom att kablarna installeras på botten eller flytande på vattenytan. Vid kabeldragningen är det mycket viktigt att ha i åtanke att spänningar kan uppstå i kablage på grund av rörelse från pontonerna och variationer av vattenstånd.
Därför är det viktigt att det finns ett visst slack i kablarna för att inte risker att dem går av (World Bank Group, ESMAP and SERIS. 2019b, s.35).
Solceller producerar likspänning, för att kunna mata ut energin som solcellerna producerar på elnätet behövs växelspänning. Omvandling från likström till växelström genomförs med hjälp av en växelriktare (Siden 2015, s.71).
3.2 Solcellens funktion
De bundna elektronerna i en kiselatoms yttersta skal ligger i valensbandet. Tillförs det en viss mängd energi till dessa kan denna energi absorberas och dessa elektroner går över till ledningsbandet. För att flytta en elektron från valensbandet till ledningsbandet krävs att en energi utav 1,1 eV tillförs. Cirka 23 % av de fotoner som finns i solens ljus överstiger denna energinivå (Siden 2015, s.62).
När solcellens valenselektroner får kontakt med solens strålar kan tre olika situationer uppstå beroende på fotonernas energiinnehåll. I det fall energin understiger 1,1 eV kan solcellen inte ta till vara på denna energi och den går till spillo (Siden 2015, s.62). I det fall energin som tillförs solcellen motsvarar 1,1 eV övergår elektronen till ledningsbandet och kan i sin tur attraheras av n-kislet i solcellen och samlas på fram kontakten. Detta leder sedan till att en spänning uppstår i mellan solcellens fram och bak kontakt. I det fall en elektrisk förbindelse med viss last sammankopplas i mellan fram och bak kontakt bildas elektrisk energi. Träffas solcellen av energi som överstiger 1.1eV kan den endast uppta energi upp till 1.1eV och resterande övergår i förluster i form av värme. Detta förklara varför solcellerna har en relativt låg verkningsgrad. (Siden 2015, s.63). För att påvisa de förluster i form av effekt som uppstår till följd av ökad temperatur i solceller kan solpanelen Jinko Eagle användas som exempel. I det fall temperaturen i solpanelen är 85 grader Celsius kan den enbart producera 222,4 W. Är solpanelens temperatur 25 grader Celsius kan den i stället producera 280 W, det råder alltså en effektskillnad på 57,6 W (LG Solar 2020). I figur 3.1 redovisas förhållandet i mellan temperatur och effekt för solcellen Jinko Eagle
Fig 3.1: Effektminskning vid temperaturökning. Diagrammet i figur 3.1 visar hur solpanelens effekt minska i förhållande till att des temperatur ökar.
4. Metod
I denna studie har en kvantitativ forskningsmetod använts. Denna metod kännetecknas av mätning samt bearbetning av data och statistik. (Patel, Davidsson 2019, s.51). För att finna relevant information till denna studie har ett flertal sökord använts, både på engelska och svenska. Dessa sökord har baserats med utgångspunkt från studiens syfte samt problemformulering. Valet att använda sig utav följande sökfraser Floating solar market, Floating solar handbook, Floating PV, Floating PV cost som skulle användas som utgångspunkt eftersom det blev tidigt uppmärksammat som relevanta på grund av vår frågeställning till studien.
De databaser som har använts för denna undersökning är NUS Libraries, Google, Google scholar, Digitala Vetenskapliga Arkivet (Diva portalen) samt Stadsbiblioteket i Kalmar. Anledningen till valet av dessa databaser kännetecknades av dess tekniska innehållet som bestod av relevanta ting gällande flytande solceller. Specifikt dess kostnader och verkningsgrad lämpade sig väl med den data som var relevant för denna studie. Framförallt fanns det ett flertal studier på NUS Libraries som vidrörde tidigare projekt som genomförts med flytande solceller. Se tabell 4.1 för hur sökarbeten i de olika databaserna har genomförts.
Tabell 4.1: söktabell. Beskriver använda databaser samt sökord, avgränsningar och antal träffar.
Databas Sökord Avgränsningar Antal Träffar
NUS Libraies Floating solar market Floating solar handbook
År 2015-2020
Enbart de två första sidorna i sök förslaget.
Floating solar market:
16 267
Floating solar handbook:
1 890
Google scholar Floating PV
Floating PV cost År 2015-2020
Enbart de två första sidorna i sök förslaget.
Floating PV: 18 100 Floating PV cost:16 800
Google Floating PV
Floating PV cost Flytande solceller Solceller flytande Kostnader flytande solceller
Enbart de två första sidorna i sök förslaget.
Floating PV: 8 830 000 Floating PV cost: 3 670 000
Diva Floating PV
Floating PV cost År 2015-2020
Enbart de två första sidorna i sök förslaget.
Floating PV: 6 Floating PV cost: 4
Onesearch LNU Floating PV
Floating PV cost År 2015-2020
Enbart de två första sidorna i sök förslaget.
Floating PV: 3 076 Floating PV cost: 1 105
Science Direkt Floating PV
Floating PV cost År 2015-2020
Enbart de två första sidorna i sök förslaget.
Floating PV: 2 011 Floating PV cost: 1 261
Stadsbiblioteket Kalmar Solceller
Ingen avgränsning tillämpad.
Solceller: 1
Med hjälp av informationen som hämtades ut från nämnda databaser gavs det material att kunna bearbeta de fördefinierade parametrar som beskrivs senare i texten. Energibolag och personer som arbetar med flytande solceller som kan besitta kunskap och eventuellt vara relevanta källor inom ämnet har även
kontaktats i arbetet med ett försök uppnå ett informationsflöde.
Genom slagning på sökorden floating PV på google kom det upp att vattenfall har vunnit upphandlingen på att bygga en 1 MW anläggning med flytande solceller i Holland. Ett försök att kontakta projektledaren genom att skicka ett mail om önskan till kontakt gjordes genom vattenfalls pressavdelning utan att få något svar. Senare gjordes ett försök att kontakta deras pressavdelning via telefon i syfte att få kontaktuppgifter till projektledaren men detta skedde utan framgång.
4.1 Urval
De inklusionskriterier som har ställts på använd litteratur var att det skulle vidröra ämnet inom studiens syfte och problemformulering. Artiklarnas relevans sållades sedan manuellt med utgångspunkt från litteraturens innehåll och publiceringsdatum. Solenergi är ett ämne som kännetecknas av snabb utveckling.
Därav var det av vikt att relativt ny publicerade referenser användes. Därav har källor som är publicerade tidigare än år 2015 inte undersökts i detta arbete.
Urvalet av artiklar i de olika databaserna genomfördes i två steg. I det första steget sållades artiklarna efter relevans i form av rubriker, abstract och publiceringsdatum. Data som var publicerad innan år 2015 sållades bort då solceller är något som utvecklas relativt mycket på kort tid, därav var det viktigt med aktuell data. I det andra steget undersöktes artiklarna av båda författarna mer ingående och arbetet med att sammanställa relevant information för denna studie påbörjades. Viktiga delar av texterna var att hitta information och källor på vad olika kostnader för flytande solceller, samt faktiska kostnader i form av USD alternativt en annan valuta. En annan punkt var att hitta statistik och information om redan genomförda projekt som innebar att det har bevisats med ett kvitto på vad sakerna faktiskt har inneburit ekonomiskt för investeraren. När avvägning mellan två stycken relativt likvärdiga källor skulle avgöras så har kriterierna varit i sjunkande ordning.
Trovärdig källa: av vem och för vem är materialet skrivet, kan författaren anses pålitlig. Tillexempel kan ett litet företag som påstår att deras produkt är det bästa i världen bör till exempel klassas som låg sannolikhet. Däremot kan en statlig myndighet anses vara en mer pålitlig källa samt peer reviewed bör anses mer pålitlig.
Publiceringsdatum: är artikeln, studien, tidskriften relevant för nutid.
Abstract: är informationen som beskrivs relevant för denna studie, vidrör den de ekonomiska aspekterna vid flytande solceller (Patel, Davidsson 2019, s.62).
4.3 Modellering av system
För denna studie användes det amerikanska programmet, System Advisor Model (SAM). Det är utvecklat av den amerikanska myndigheten National Renewable Energy Laboratory och även finansierat av U.S Department of Energy. SAM används för att göra kompletta beräkningar av solcellssystem som båda vänder sig till privata konsumenter och kommersiella intressenter (NREL 2020).
4.4 Val av data samt montering
Väderdata är inhämtat från vädertjänsten (EnergyPlus 2020). Detta är ett program skapat för bland annat ingenjörer och arkitekter där det framgår solinstrålningens värden, vinddata, temperaturer, nederbörd, höjd över hav samt vad den optimala azimuten är (EnergyPlus 2020).
Väder Filen som laddas upp till SAM består av följande solstrålning mätvärden och här hämtad från väderstation ID 024600;
●
Global horisontal instrålning 2,53 kWh/m²/dag.●
Direkt normal strålning 2,13 kWh/m²/dag.●
Diffus horisontal strålning 1,43 kWh/m²/dag.Program Utformningen för SAM är uppbyggd på ingående detaljer om utrustningen som används, till exempel uppgifter som tillverkarna levererar om sina solpaneler, växelriktare och optimerare. Data som lämnas in av leverantörerna är standardiserade och verifierade enligt California Energy Commission (NREL 2020). De beräkningar som har utförts har baserats på ett system med en installerad toppeffekt av 102.2KW eller 364 st á 280W av märket Jinko Eagle 280W (Solar Jinko u.å.). Denna panel blev vald är för att vi fann tillförlitlig information om den panelen direkt från återförsäljare samt eftersom de fortfarande är i produktion.
Panelens monterade vinkel är 30° vågrätt och azimuten från norr är 180°. När montage för solceller planeras så är målet att placera solcellerna så vinkelrätt mot solen som möjligt för att uppnå optimal effekt (World Bank Group, ESMAP and SERIS. 2019b, s.35).
4.5 Systemförluster
Med hjälp av SAM gavs möjlighet att beräkna systemförluster på ett antal olika vis. Det fanns primärt tre stycken förinställda alternativ att välja mellan;
●
Strängväxelriktare (Central Växelriktare)●
MikroväxelriktareI underkategorin “losses” hos SAM kan man välja bland de tre nämnda ovan nämnda kategorierna. Denna studie valde att använda sig av strängväxelriktare. När det valet görs så applicerar SAM de
standardförlusterna för specifikt den typ av teknisk lösning som den typen av växelriktaren har. Dessa förluster uppstår till följd av modulernas missanpassning, dioder och kopplingar, DC kablage, AC kablage transformatorföluster, kraftledningsförluster och solpanelens degradering. Avsteg gjordes från SAMs standard förluster då det framgick att tillverkaren kunde hänvisa till en annan förlust för sin produkt. De avsteget samt var korrigeringen genomförs beskrivs här nedan. Vidare i underkategorin “Lifetime” för man in solpanelens årliga degradering som är på 0,77% för Jinko Eagle (Solar Jinko u.å.). Förlusterna som används i SAM redovisas i tabellen 4.2.
Tabell 4.2: systemförluster. Beskriver typ av förlust samt hur stor del förlusten utgör av anläggningens produktion i procent.
Typ av förlust förlust (%) Modulers missanpassning 2
Dioder och kopplingar 0,5
DC kablage 2
AC kablage 1
Transformatorförluster 0.5 Kraftlednings förluster 1 Solpanels degradering 0.77 Total mängd förluster 6,77
4.6 Materialkostnader och konstruktion
Data för de beräkningar som genomförs rörande materialkostnader hämtades från ” Where Sun Meets Water FLOATING SOLAR HANDBOOK FOR PRACTITIONERS” (World Bank Group, ESMAP and SERIS 2019a, s.139). Sedan användes” Where Sun Meet Water Floating Solar Market report” (World Bank Group, ESMAP and SERIS 2018, s.12). För att verifiera att slutsumman som beräknades var rimlig för att kunna ha två stycken olika rapporter att stötta sig på. Arbetskostnader beräknades med
Schablonvärden som angavs i valutan USD och blev växlade till svenska kronor, detta med ett förhållande av 1 USD till 9,94 kr / 1 kr till 0,10 USD. BOS står för Balance of system och består av kopplingslådor och kablage, både för AC och DC. Beräkningen för materialkostnader är genomförd genom att installerad effekt 102,2 kW multipliceras med kostnad per installerad watt och ger den totala kostnaden.
Totalsumman för materialkostnader och montering blir då 609 112 kr. I tabell 4.3 visas vilka parametrar
Tabell 4.3: Materialkostnader. Tabell 4.3 beskriver materialkostnader i svenska kr/W samt totala materialkostnader.
TYP KR/WATT TOTALT (KR) SOLCELLER 2.49 254 478 VÄXELRIKTARE 0,6 61 320
BOS 0,79 80 738
ARBETSKOSTNADE R/DESIGN
1.39 142 058
MARKKOSTNADER 0,7 71 540
MATERIAL KOSTNAD TOTALT
5.96 609 112
4.7 Kapitalkostnader
Svenska staten erbjuder ett investeringsstöd på 20 % av totalbeloppet för detta projekt. I denna studie resulterar det med att man skulle erhålla ett teoretiskt belopp på 159 917 kr för investerade 754 586 kr.
Förutsatt att det finns ekonomiska medel kvar i statens budget att betala ut detta (Regeringskansliet 2019).
Kapitalkostnader för denna studie har satts till 80/20, det vill säga 80% består av lån från en eller flera banker alternativt annan finansiär. Resterande 20% är eget kapital. Räntan är satt till 4% på lånat belopp.
Lånet är även beräknat att löpa under en period på 10 år. Med dessa förutbestämda faktorer i
kapitalkostnader så får man fram en summa. 80% av 754 586 kr är 603 669 kr som behöver lånas. 4 % ränta innebär att kostnaden för ett lån som kommer löpa i 10 år slutar i en kostnad på 149 557 kr med rak amortering. I tabell 4.3 beskrivs kapitalkostnader samt solcellsbidraget.
Tabell 4.4: Kapitalkostnader. Tabell 4.4 summerar kapitalkostnaderna och det 20 % solcellsbidraget som staten subventionerar.
VAD KR/WATT TOTALT (KR)
KAPITALKOSTNAD ER
1,46 149 212
SOLCELLSBIDRAG -1.56 -159 432
4.8 Simulering
Med ovan nämnda steg är alla värden som krävs för att SAM kan simulera vad anläggningen kommer producera över en fastsatt period genomförda. Det värdet som blir presenterat i MWh efter simulationen tar inte hänsyn till att teoretisk effektökning från den ökade kylningen som denna studie bygger på. För att
7,5% och 10% vilket kommer ge tre nya värden när det multipliceras med SAM fram simulerade produktion. Enligt rapporten Where Sun Meets Water, floating solar market report så finns resultat som påvisar antaganden om att flytande solceller gynnas av vara placerade på vatten för de kylande
egenskaperna. (World Bank Group, ESMAP and SERIS 2019b, s.139). Dessa tre nya värdena som blivit framräknade från pessimistiskt, probabilistiskt och optimistiskt måste nu multipliceras med det historiska medelvärdet av elcertifikat (Energimyndigheten 2020). Cesar är energimyndighetens
kontoföringsverksamhet där ursprungsgarantier även kallat elcertifikat utfärdas och bokförs (Cesar 2020).
Medelvärdet som framtogs multipliceras med det producerad MWh värdet som SAM presenterar för att få ett tal som beskriver systemets inkommande kassaflöde under systemets 30 åriga simulation. Till denna ekvation måste det tillföras vad elpriset ligger på historiskt, den data är sammanställd mellan 2012 till 2019 (Vattenfall 2020), se tabell 4.5.
Tabell 4.5: Historiska elpriser. Tabell 4.5 beskriver elpriset för år 2012–2019 samt medelvärdet för elpriset under dessa år. Det historiska elpriset presenteras i kr/MWh.
År kr/MWh
2019 420.88
2018 476.56
2017 310.01
2016 280.58
2015 214.26
2014 290.45
2013 345.02
2012 298.47
Medelvärde 329.35
4.9 Arrende för Mark
Arrendepriser för marken är baserad på statistik för jordbruksmark och dess arrendepriser år 2018, informationen är inhämtad från Jordbruksverket. Statistiken är baserad på en urvalsundersökning som genomförs vartannat år. Priserna redovisa både inklusive och exklusive gratis arrenden och statistiken genomförs över ett flertal regioner i Sverige (Jordbruksverket 2018). Priset som har använts i
beräkningarna är framräknat med en ökning utav 1,5 % från anläggningens första år i drift. Detta på grund av inflation och den naturliga prisutvecklingens omständigheter historiskt. Inflationen baserades utifrån ett medelvärde mellan inflationen i Sverige i januari 2020 och Riksbankens inflationsmål (Sveriges Riksbank
slumpmässig variation i de olika stratumen men även variation i olika inkomna stratum (Jordbruksverket 2018).
4.10 Metoddiskussion
I arbetet med denna studie valdes det att använda en kvantitativ forskningsmetod i stället för en kvalitativ.
Detta eftersom en kvantitativ metod ansågs lämpa sig bäst för att kunna uppnå det resultat som
eftersträvades med hjälp av en investeringskalkylering. För att kunna skapa denna investeringskalkylering, ansågs det vara lämpligt att hämta data från tidigare studier och genomförda försök med flytande
solparksanläggningar på andra platser runt om i världen. Förmodligen hade det varit svårt att kunna inhämta den information som krävdes med hjälp av en kvalitativ metod. Till exempel ansågs de
prisuppgifter och övriga siffror som krävdes för resultatet i denna studie vara svåra att få fram med hjälp av till exempel enkätundersökningar och intervjuer vilket kännetecknas av en kvalitativ metod.
Denna studie skulle kunna anses ha en hög tillförlitlighet då inhämtade data i form av siffror har använts för att skapa olika kalkyler. I det fall samma data och tillvägagångssätt används skulle en upprepning av denna studie kunna ge ett nytt resultat som var mycket likt detta. Något som skulle kunna skilja resultaten åt är i det fall en undersökning gjordes på en större anläggning. Det skulle då vara möjligt att tänka sig att inköpspriser på utrustning och liknande för den större anläggningen skulle minska då större volymer av material köps in. Förmodligen skulle den initiala arbetskostnaden för att bygga anläggningen vara högre.
Dock skulle kostnaden per monterad panel kunna tänkas minska i genom att arbetstiden sjunken i
efterhand på grund av att monteringen och fastsättningen av de flytande pontonerna effektiviseras. Det ska dock anmärkas att det behövs flera studier för hur det skulle passa i tempererat klimat och inte enbart i varmare regioner.
Arrendepriset baserades på jordbruksverkets statistik från 2018 gällande jordbruksmark. Anledningen till att arrendepriset baserades på jordbruksmark och inte statistik för en sjö beroende på att någon sådan statistik inte gick att hitta.
5. Resultat
Vid beräkningarna i denna studie har tre olika väderscenarion för en flytande solcellsanläggning jämförts med en konventionell markanläggning, alla anläggningar med en beräknad toppeffekt på 102.2KW. De tre scenarion som använts för en flytande anläggning är följande:
• Pessimistiskt: I det fall det är mindre soltimmar samt mer nederbörd än vad det har varit historiskt
• Probabilistiskt: I det fall antal soltimmar samt mängd nederbörd blir oförändrat mot vad de historiskt varit under de senaste 30 åren vilket motsvarar en effektökning på 7,5 %.
• Optimistiskt: I det fall antal soltimmar ökar samt nederbörd minskar mot vad det historiskt sett varit under de senaste 30 åren vilket motsvarar en effektökning på 10%.
Beräkningarna i denna studie påvisade att den totala intäkten under 30 år för en konventionell markanläggning skulle uppgå till 1 397 320 kr. För en flytande anläggning beräknades den totala
inkomsten vid ett pessimistiskt fall uppgå till 1 467 257 kr, vid probabilistiskt utfall till 1 467 257 kr och vid ett optimistiskt utfall till 1 537 126 kr. I tabell 5.2 beskrivs den beräknad produktionen samt totala intäkter.
Tabell 5.2: Beräknad produktion. Tabell 5.2 beskriver utfallet av anläggningens produktion till följd av olika förutsättningar.
Estimerat utfall Effektökning på grund av vattenkylning %
MWh genererat över 30 år
Elcertifikatpris 1 MWh/kr
Såld el 1MW/kr Totalt intäkt(kr)
Markanläggning 0 2649,43 197,9 329,53 1 397 320
Pessimistiskt 5 2781,91 197,9 329,53 1 467 257
Probabilistiskt 7,5 2848,14 197,9 329,53 1 502 192
Optimistiskt 10 2914,38 197,9 329,53 1 537 126
De totala systemkostnaderna i detta arbete uppgick till 599 774 kr inklusive solcellsbidraget. Vid beräkningar för systemkostnader har 7 olika parametrar tagits i beaktning. Dessa är kostnader för
solpaneler, växelriktare, BOS, Arbetskostnader, markkostnader, kapitalkostnader och solcellsbidraget. Se tabell 5.3 för systemkostnader och subventioner.
Tabell 5.3: systemkostnader och subventioner. Tabell 5.3 beskriver systemkostnader i anläggningen inklusive subventioner i form av solcellsbidraget. Kostnaderna beskrivs i Kr/Watt.
TYP KR/WATT TOTALT
(KR) SOLPANELER 2.49 254 478 VÄXELRIKTARE 0.6 61 320
BOS 0.79 80 738
ARBETSKOSTNADE R/DESIGN
1.39 142 058
MARKKOSTNADER 0.7 71 540
KAPITALKOSTNAD ER
1.46 149 557
SOLCELLSBIDRAG -1.56 -159 917 TOTALSUMMA 5,87 599 774
Total avkastning på investerat kapital uppgick för en markanläggning till 57,1 %. För en flytande anläggning med ett pessimistiskt alternativ uppgick den totala avkastningen till 59,1%, med ett probabilistiskt till 60,1 % och för ett optimistiskt utfall till 61 %. Beräkningarna i detta arbete påvisar alltså att den totala avkastningen för en flytande anläggning skulle vara 2–3,9 % högre än för en motsvarande markanläggning. I tabell 5.3 beskrivs beräknad systemavkastning.
Tabell 5.3: Beräknad systemavkastning. Tabell 5.3 beskriver anläggningens beräknade avkastning under en 30 års period.
Estimerat utfall Systemkostnad (kr) System Intäkter (kr) Avkastning på investerat kapital %
Snittavkastning under 30 år %
Markanläggning 599 774 1 397 320 57,1 1.9
Pessimistiskt 599 774 1 467 257 59,1 1,97
Probabilistiskt 599 774 1 502 192 60,1 2
Optimistiskt 599 774 1 537 126 61 2,03
6. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka huruvida kostnadseffektiviteten gällande solenergi kan ökas i Sverige med hjälp av att placera solceller på vatten och ta fördel av den kylande effekt som vattnet bidrar med.
Den frågeställning som användes som utgångspunkt igenom arbetet var följande:
• Är det kostnadseffektivt att placera solceller på svenska insjöar jämfört med att ha de landbaserade ur ett ekonomiskt perspektiv?
Resultatet påvisade att kostnadseffektiviteten för solenergi kan höjas igenom att placera solparker flytande på vatten i stället för på land. Detta då vattnets nedkylande effekt bidrar med att höja avkastningen på investerat kapital med 2–3,9 % samt öka verkningsgraden med 5–10%. Det som avgör hur mycket verkningsgraden samt avkastningen på investerat kapital ökar är de väderförhållanden som råder under anläggningens livstid. I denna rapport valdes det att utgå ifrån tre olika typer av väderförhållanden, dessa är följande:
• Pessimistiskt: I det fall antalet soltimmar minskar samt mängden nederbörd ökar jämfört med vad det har varit historiskt under de senaste 30 åren. Detta bidrar med att öka verkningsgraden 5 % samt avkastningen på investerat kapital med 2%.
• Probabilistiskt: I det fall antal soltimmar samt mängd nederbörd blir oförändrat mot vad det historiskt vart under de senaste 30 åren. Detta bidrar med att öka verkningsgraden med 7,5 % samt avkastningen på investerat kapital med 3 %.
• Optimistiskt: I det fall antalet soltimmar ökar samt mängden nederbörd minskar mot vad det historiskt vart under de senaste 30 åren. I detta fall kan verkningsgraden ökas med 10 % samt avkastningen på eget kapital med 3,9 %.
Detta innebär att kostnadseffektiviteten för solenergi höjs då solpanelerna placeras på vatten och tar fördel av den nedkylande effekt som vattnet bidrar med vilket i sin tur kan bidra till att öka solenergins
konkurrenskraft mot andra typer av fossila energikällor. År 2016 slöts energiöverenskommelsen av de fem riksdagspartierna Moderaterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Denna överenskommelse stipulerar att Sverige år 2040 ska ha en helt förnybar energiförsörjning
(Miljödepartementet, Statsrådsberedningen, 2016, s.1). För att uppnå energiöverenskommelsens mål krävs utveckling och utbyggnad av fossilfria energikällor. Resultaten i denna studie är av stor betydelse för att kunna realisera energiöverenskommelsen. Då en placering på vatten ökar både produktionen samt avkastning för solenergi ökas även konkurrenskraften vilket i sin tur bidrar till ett ökat intresse hos flera aktörer. Detta möjliggör att det med hjälp av flytande solenergi kan gå att uppnå
energiöverenskommelsen. Det är inte realistiskt att med enbart flytande solkraft uppnå
energiöverenskommelsens mål men i kombination med andra energislag som tillexempel vind och vattenkraft kan vi komma närmre möjligheten att realisera dessa mål.
Tidigare forskning påvisar att solpanelers effektivitet minskar då dess temperatur ökar (LG Solar 2020).
låg verkningsgrad (Siden 2015, s.63). För pollykristallina celler som denna studie huvudsakligen vidrör är verkningsgraden 14–19 % (Siden 2015, s.66). Genom att placera dessa flytande har det påvisats att verkningsgraden kan höjas med 5–10 %, en relativt stor höjning. Resultatet i denna studie visar alltså att verkningsgraden för solceller inte nödvändigtvis måste betraktas som låg och att det med denna ökning av verkningsgrad möjliggör att solenergi i framtiden kan bli ett konkurrenskraftigare alternativ än vad det i dag är.
Den fil med väderdata som inhämtas och användes för beräkningar i SAM var baserad på statistik från Arlanda flygplats i Stockholm. Detta berodde på att det var svårt att hitta annan lämpliga data för Kalmar som var lika ingående. Det är därför möjligt att detta kan påverka resultatets exakthet då vädret i
Stockholm samt antalet soltimmar skiljer sig åt. Enligt SMHI historiska data som är publicerad på deras webbsida så framgår det att vid Stockholm är globalstrålning 975 KWh/m2 medans i Smålands län varierar det mellan 925 och 1050 KWh/m2 (SMHI u.å.). Det motsvarar en felkälla på 12% historisk.
Skulle vi ha tre till fyra år med dåliga soltimmar så skulle förväntad avkastning vara betydligt sämre och återbetalningstiden förlängd. Valet att genomföra studien med Strängväxelriktare med anledning att det är mindre och färre komponenter och kopplingar som kan gå sönder och behovet för felsökning bör minska med valet. Nackdelen med att använda sig av en sådan är att du inte kan hämta hem information om vad varje enskild panel producerar utan du får ut ett värde av en sträng (antalet paneler som är seriekopplade) Den modellen av solceller som lämpar sig för näringsidkare är i de flesta fall pollykristallina. Detta eftersom de generellt brukar ha en billigare W/kr, vilket beror på förhållandet mellan inköpspris och dess verkningsgrad, 14–19% (Siden 2015, s. 66). Däremot producerar de pollykristallina solcellerna en mindre W/m2. I de fall näringsidkaren har tillgång till större ytor så är pollykristallin det mest ekonomiskt hållbara alternativet. Eftersom tillgång till yta inte ansågs vara någon större utmaning i denna undersökning valdes det därför att räkna på en pollykristallin panel.
I kalkylen för detta utgicks det från att den sjö som anläggningen skulle placeras på skulle arrenderas och inte köpas. Anledningen till detta är att det antogs bli mycket dyrare att köpa en sjö en hel sjö än att arrendera den under en 30 årsperiod. Det antogs även vara enklare att arrendera en sjö än att enbart köpa en sjö på en gynnsam plats i Sverige. Detta beror på att det inte är många sjöar som säljs för sig själva utan de ingår oftast som en del av ett skogsskifte. Eftersom det inte gick att hitta lämplig statistik över
arrendepris för sjöar i Sverige användes i stället statistik för arrende av jordbruksmark. På grund av detta är det möjligt att anta att priset för arrendet som presenterats i denna rapport inte överensstämmer helt med verkligheten. Man skulle även kunna tänka sig att det kan vara möjligt att få nyttja lämplig våtmark av en lantbrukare till detta ändamål kostnadsfritt då många sjöar eller våtmarker inte används till något annat syfte. Ytterligare sak som gjorde att det inte togs hänsyn speciellt mycket till markkostnaden är att om ett
företag som andre part skulle ingå i ett kontrakt med till exempel en lantbrukare så skulle med största sannolikhet ett PPA, power purchase agreement tecknas.
I denna studie har kostnadseffektiviteten hos en flytande solparksanläggning jämförts med en landbaserad anläggning. Resultatet visade att kostnadseffektiviteten på en flytande anläggning var högre jämfört med en landbaserad. Det visade sig att avkastningen på investerat kapital under en 30 årsperiod skulle vara 2–
3,9% högre jämfört med en landbaserad anläggning. Det visade även att höjningen av verkningsgraden för denna flytande installation låg i spannet mellan 5–10 % jämfört med en konventionell landbaserad
installation.
7. Förslag på vidare forskning
Förslag på framtida forskning är vilka typer av tillstånd som krävs från myndigheter och andra
organisationer för att uppföra en flytande solpark i Sverige. Det finns i dag endast begränsad information gällande detta vilket kan bero på att det i dagsläget endast har genomfört mycket småskaliga försök med flytande solkraft i Sverige.
Annan intressant framtida forskning hade även vart huruvida ekosystemet i en sjö påverkas av flytande solkraft. Påverkas tillexempel skuggning från solpanelerna djur och växtlivet i en sjö?
Referenser
Digisolar. 2019. ”Monokristallin eller polykristallin - Vilken panel ska jag välja? - Digisolar förklarar”.
Digisolar. https://www.digisolar.se/nyheter/monokristallin-polykristallin-eller-tunnfilm-vilken-panel-ska- jag-valja-digisolar-forklarar/ (10 mars 2020).
Edgren, John. 2019. ”Flytande solpaneler är på frammarsch i världen”. Ny Teknik.
https://www.nyteknik.se/energi/flytande-solpaneler-ar-pa-frammarsch-i-varlden-6950047 (11 mars 2020).
Energimyndigheten 2020. ”CESAR”. Energimyndigheten.
https://cesar.energimyndigheten.se/WebPartPages/AveragePricePage.aspx (01 april 2020).
Energimyndigheten. 2019. ”Ett år senare - 10 000 fler nätanslutna solcellsanläggningar”.
Energimyndigheten. http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2019/ett-ar-senare---10-000-fler- natanslutna-solcellsanlaggningar/ (01 april 2020).
Energi- & Klimatrådgivningen. 2019. ”Var kommer energin ifrån?” Energi- & klimatrådgivningen.
https://energiradgivningen.se/skola/var-kommer-energin-ifran (19 mars 2020).
EnergyPlus 2020. ”EnergyPlus | EnergyPlus”. Energyplus. https://energyplus.net/ (18 mars 2020).
Jinyoung Song, yosoon Choi, Suk-Ho Yoon. 2015. Analysis of photovoltaic potential at abandoned mine promotion districts in Korea. Pukyoung: Geosystem Engineering. (7 april 2020)
Jordbruksverket. 2018. ”Arrendepriser på jordbruksmark 2018 - JO39SM1901 - Tabell 1. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2012, 2014, 2016, och 2018 kr/ha, inklusive gratisarrenden”.
Jordbruksverket.
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Priser%20och%20pri sindex/JO39/JO39SM1901/JO39SM1901_tabeller1.htm?fbclid=IwAR2n7Ua47KpLWFKhF6fzgloq5oXG Qz5D5HZQfts6UhYi8KKSwRARu9FXcZM. (18 mars 2020).
LG USA. ” LG Solar: BLOG - Temperature Coefficient and Solar Panels: All You Need to Know”. LG USA. https://www.lg.com/us/solar/blog/temperature-coefficient-and-solar-panels-all-you-need-to-know (01 april 2020).
Miljödepartementet, Statsrådsberedningen. 2016. ”Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna”. Regeringskansliet. (05 april 2020)
Naturvårdsverket. 2019. ”Utsläpp av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion”. Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-el-och- fjarrvarme/ (03 april 2020).
Naturvårdsverket. 2020. ”Sveriges del av EU:s klimatmål”. Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Klimat/Sveriges-klimatataganden/ (10 mars 2020).
NREL. 2020.” About - System Advisor Model (SAM)”. NREL. https://sam.nrel.gov/about-sam.html (18 mars 2020).
Patel, Davidsson, Runa, Bo. 2019 Forsknings-Metodikens Grunder. femte upplagan. Lund:
Studentlitteratur AB. (11 mars 2020)
Regeringskansliet, Regeringen och. 2019. ”Fortsatt stöd till solceller”. Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/fortsatt-stod-till-solceller/ (09 april 2020).
SCB. 2019. ”Elektricitet i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i- siffror/miljo/elektricitet-i-sverige/ (03 april 2020).
Siden, Göran. 2015. Förnybar energi. Lund: Studentlitteratur AB. (10 mars 2020).
SMHI. 2013. ”SMHI Sjöregister”. SMHI. (05 april 2020).
SMHI. ”Norma globalstrålning under ett år”. SMHI.
https://www.smhi.se/data/meteorologi/stralning/normal-globalstralning-under-ett-ar-1.2927. (20 mars 2020)
Solar Jinko. “Solcell - Jinko Eagle 280w, 60P, 35mm ram”.
https://shop.solelgrossisten.se/Media/filarkiv/jinko/datablad%20-%20jinko%20-
%20eagle/eagle%20poly%2060/datablad-jinko-eagle-60p-265-285w-a1-en.pdf (1 februari 2020).
Statens Energimyndighet. 2018. ”Nätanslutna solcellsanläggningar 2017 – Statistik, analys och prognos”.
(1 april 2020)
Sverige Riksbank. 2020. Inflationen just nu. Sveriges Riksbank.
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/inflationen-just-nu/ (15 mars 2020).
Vattenfall. 2020. ”Prishistorik över rörligt elpris”. Vattenfall.
https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/rorligt-elpris/prishistorik/ (22 april 2020).
Von Schultz, Charlotta. 2017. ”Flytande solceller frös in i svensk sjö”. Elinstallatören.
https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2017/juni/flytande-solceller-fros-in-i-svensk-sjo/ (11 mars 2020).
Wallner, Erik. 2020. ”4 tips när du jämför solpaneler - Solcellskollen”.
https://www.solcellskollen.se/blogg/4-tips-nar-du-jamfor-solpaneler (10 mars 2020).
World Bank Group, ESMAP AND SERIS. 2018.Where Sun Meets Water FLOATING SOLAR MARKET REPORT. Washington DC: World Bank (25 mars 2020)
World Bank Group, ESMAP AND SERIS. 2019a.Where Sun Meets Water FLOATING SOLAR MARKET REPORT. Washington DC: world Bank. (19 mars 2020).
World Bank Group, ESMAP AND SERIS. 2019b. Where Sun Meets Water FLOATING SOLAR HANDBOOK FOR PRACTTIONERS. Washington DC: World Bank. (23 mars 2020).
Bilaga A - Solpanel
Celltyp Pollykristallin; 60-Cell; 156×156mm
Nominell effekt (W) 280 W
Verkningsgrad % 16,8%
Mått: L x B x H (mm) 1650 x 992 x 35 mm
Vikt (kg) 19 kg
Spänning vid öppen krets (V) 39,4 Volt Kortslutningsström (A) 9,20 A Spänning vid nominell effekt (V) 32,3 Volt Strömstyrka vid nominell effekt
(A)
8,69 A
Effekttolerans % 0~+3%
Yta (m²) 1,64
Glas Spe 3.2mm, Anti-Reflektion Lager
Glas Spec. - Rad2 Hög induktans, Låg Järn, Tempererat Glas
Ram (mm) Anodiserad Aluminium Legering
Kopplingsbox IP-klass IP67
Anslutningskabel (mm) TÜV 1×4.0mm², Längd: 900mm, Koppling: MC4 Original
Specifikationer solpanel; Jinko Eagle 280W art nr JKM280PP-60
Bilaga B – Växelriktare
Verkningsgrad (%) 98,8
Max DC Spänning (V) 1500
Spänningsintervall DC (V) 600–1500
Startspänning (V) 650
Spänningsintervall per MPPT (V) 600 - 1500 Max Ström per MPPT (A) 22
MPPT - Driftspänning (V) 1080
MPPT - antal 6
Antal ingångar - MC4 12 Nominell AC effekt (W) 100 000 Max AC toppeffekt (W) 105 000
Nätspecifikation: 3-fas - 400V - 50Hz
Max AC ström (A) 80,2
AC Nät Spänning (V) 800
AC Nät Frekvens (Hz) 50 / 60 Överspänningsskydd DC Ja Överspänningsskydd AC Ja
Skyddsklass IP65
Mått (mm) 1075 x 605 x 310
Vikt (kg) 77
Kommunikation Bluetooth +APP; RS485; PLC; USB
Temperaturspann (c°) -25 till 60
Specifikationer växelriktare: Huawei 100 kW - H1 art nr SUN2000-0100KTL-H1
