”FITTRANSPLANTATION”
En kvalitativ studie om eventuellt styrande normer och värderingar i relation till förlossning samt mödrars skador som uppkommit i samband barnafödande.
SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp
Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits Kandidatnivå
Termin VT 2015
Författare Angelica Andersson Catic, Fanny Smith Handledare Lena Sawyer
Sammanfattning
Detta är en kvalitativ studie skriven av två socionomstudenter som studerar vid Göteborgs Universitet, studien är baserad på totalt fem semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka mödrars eventuella skador som uppkommit i samband med sin egen
förlossning. Men också att titta närmare på om det finns faktorer som påverkar valet av kejsarsnitt versus vaginal förlossning. Teoretisk referensram som använts vid tolkning av empirin är social konstruktivism, normer, begreppet riktig kvinna, skam samt erkännande.
Empirin visar på en starkt rådande norm kring vaginal förlossning. Det framkommer att kvinnor upplever en känsla av ett misslyckande om de av någon anledning inte kunnat genomföra en vaginal förlossning. Studien visar också att det finns en stor risk för skador i samband med en vaginal förlossning, därmed inte sagt att kejsarsnitt inte medför några risker.
Men utifrån tidigare forskning och resultatet av studien, är det större chans att få bestående men i just underlivet efter en vaginal förlossning jämfört med vad ett kejsarsnitt kan medföra.
Nyckelord
Förlossning, naturligt, riktig kvinna, könsnormer, skam
Abstract
This is a qualitative study written by two social work students who study at Gothenburg University. The study is based on five semi-structured interviews. With an aim to examine mothers possible damages linked to their own labor, and also look at whether there are factors that affect the choice of cesarean versus vaginal delivery. Theoretical reference frame used in the interpretation of empirical data is social constructivism , gender norms, the concept of a real woman, shame and recognition. The empirical data show a strong gender norm related to vaginal birth. It appears that women experience a failure if they for some reason haven’t been able to conduct a vaginal birth. The study also shows that there is a high risk of injury
associated with a vaginal delivery. It does not mean that a cesarean section comes without risks. Based on previous research and the results of our analysis, there is a greater chance though of permanent damage in the genital area after a vaginal birth compared to a caesarean section.
Keywords
Childbirth, natural, real woman, sexual norms, shame
Förord
Vi vill börja med att tacka alla som stöttat oss under skrivprocessen till denna uppsats. Ett stort tack till dessa fantastiska mödrar som ställt upp på intervjuer och delat med sig av sina
egna privata upplevelser kring sin förlossning, det bugar vi för. Vi vill också tacka vår
handledare Lena Sawyer som haft tålamod och gett oss vägledning genom uppsatsens gång.
Vår uppskattning och vördnad är stor, tack för att ni gjorde vår uppsats möjlig.
Göteborg, 10 Maj 2015
Innehållsförteckning
INLEDNING... 6 INTRODUKTIONOCHPROBLEMFORMULERING... 6 SYFTE... 7
FRÅGESTÄLLNINGAR... 7
AVGRÄNSNING... 8
CENTRALA BEGREPP... 8
DISPOSITION... 9
BAKGRUND... 9
HISTORISKTILLBAKABLICK... 9
RISKERKOPPLATTILLVAGINALFÖRLOSSNING... 10
RISKERKOPPLATTILLKEJSARSNITT... 11
FÖRDELARMEDRESPEKTIVEFÖRLOSSNINGSMETOD...12
SKÄLTILLATTBLIFÖRLÖSTVIAKEJSARSNITT... 13
TIDIGAREFORSKNING... 15
Långsiktiga konsekvenser på bäckenbotten kopplat till förlossning...15
Komplikationer i relation till förlossning på kort- samt lång sikt...16
Erfarenheter om barnafödande som kommer till uttryck i förlossningsberättelser...17
Kvinnors förväntningar och upplevelser av vården under graviditet och förlossning...18
En studie med fokus på uppkomsten av urininkontinens i Kina efter kejsarsnitt...20
Möjligheter att upptäcka storväxta foster...20
TEORETISK REFERENSRAM... 22
Social konstruktivism... 23
Normer... 23
Skam... 25
Erkännande teori... 26
METOD... 27
VALAVMETOD... 27
URVAL... 28
GENOMFÖRANDE... 29
METODDISKUSSION... 30
ARBETSFÖRDELNING... 31
TILLFÖRLITLIGHETSFRÅGOR... 32
ANALYSMODELLEN... 33
ETISKAÖVERVÄGANDEN... 34
RESULTAT OCH ANALYS... 36
Naturligt... 40
Eget val... 43
Skam... 45
Skador... 48
SLUTSATS... 51
DISKUSSION... 53
Förslag på vidare forskning... 55
REFERENSLISTA... 56 Bilaga 1 - Intervjuguide...
Bilaga 2 - Kompletterande frågeschema...
Bilaga 3 - Etiska principer...
Bilaga 4 - Information om uppsatsens resultat...
Inledning
Introduktion och problemformulering
Idén till uppsatsen växte fram efter att läst en avhandling skriven av Maria Gyhagen (2013) kring skador som kan uppstå vid en vaginal förlossning. I avhandlingen lyfter Gyhagen att vaginal förlossning ofta orsakar förlossningsskador som hon uttrycker i sin tur skapar ett stort folkhälsoproblem. Gyhagen beskriver att varannan kvinna som fött ett barn vaginalt lider av någon form av besvär i underlivet. I och med denna avhandling väcktes det starka känslor.
Framförallt började vi som kvinnor i en barnafödande ålder tänka på olika frågor gällande förlossning. Tankar växte fram vilka utmynnade i en diskussion kring barnafödande och dess konsekvenser på kvinnokroppen. Särskilt tankar och funderingar kring hur fruktansvärt illa det kan gå med kvinnan som föder ett barn, då med fokus på vaginal förlossning.
Det talas väldigt lite om vilka komplikationer en vaginal förlossning kan medföra. I sällskap med vänner eller i möte med barnmorskor har de negativa komplikationerna ett kejsarsnitt eventuellt kan medföra legat i fokus. Det har berättats om blodproppar och att inte det naturliga stresshormonet sätts igång på barnet via ett kejsarsnitt, då detta skall förbereda barnet för ett liv utanför kvinnokroppen. För att bara nämna några besvär och åkommor som kan uppkomma i samband med den vaginala förlossningen. Framkommer det i Gyhagens (2013) avhandling att den vaginala förlossningen kan orsaka urininkontinens och/eller svårigheter med att hålla avföring, framfall samt ge ärrbildningar som i sin tur kan leda till komplikationer i sexlivet.
Ofta betraktas kvinnor som en kvinna som inte har gjort enligt konstens alla regler när det kommer till att föda barn om kvinnan valt att göra kejsarsnitt, av egen fri vilja eller inte rent praktiskt eller biologiskt haft möjligheten att gå igenom en vaginal förlossning. Det är inte sällan attityder lyfts som uttryckt att om en kvinna inte fött sitt barn den vaginala vägen, är det ingen riktig kvinna utan hon har betraktats som någon som åkt snålskjuts. Det finns även de som beskrivit att det känns mer på riktigt om kvinnan gått igenom en vaginal förlossning.
Att kvinnan blivit snuvad på konfekten är ytterligare ett uttryck som återkommer frekvent i diskussioner vad gäller kvinnors olika anledningar att inte kunna genomföra en vaginal
förlossning. Samt att den vaginala förlossningen skulle resultera i någon sorts fulländning av ett viktigt skeende i livet. Kvinnor får oftast endast höra den vackra sidan av den vaginala förlossningsmetoden. I diskussioner med bekanta, vänner och barnmorskor har vi oftast fått höra att det är naturligt att föda vaginalt då de således ska vara det bästa för barnet. På grund av våra diskussioner kring ämnet väcktes det ett stort intresse om hur andra kvinnor upplever diskussionen eller normen kring ämnet. Vi ville få möjligheten att ta del av hur andra kvinnor som fött barn upplever attityden kring ämnet men också vilka erfarenheter de har från sin egen förlossning. Under en intervju med en av de kvinnor som deltagit i studien uttrycktes begreppet fittransplantion, därav skapades titeln till denna uppsats.
Syfte
Uppsatsen syftar till att undersöka de eventuella skador som uppstått vid den egna förlossningen. Syftet är också att undersöka normer och värderingar en blivande mamma upplever att hon möts av på en individ, grupp- samt samhällsnivå. Och hur dessa eventuellt påverkar henne i valet av att förlösas med respektive förlossningsmetod. För att kunna besvara syftet ovan används följande frågeställningar.
Frågeställningar
Har kvinnor som fött barn vaginalt eller med kejsarsnitt fått skador eller komplikationer i samband med förlossningen?
Finns det specifika faktorer som styr valet av födsel hos kvinnan?
- Vilka kan dessa vara?
Hur upplever kvinnor som fött barn att de bemöts på en individ, grupp- och samhällsnivå gällande sitt val, av egen fri vilja eller ej, att förlösas med kejsarsnitt versus vaginal förlossning?
Avgränsning
En medvetenhet finns gällande tidigare upplevelser och erfarenheter av att det finns en negativ ton gentemot de kvinnor som frivilligt väljer kejsarsnitt av de två förlossningsmetoder som finns att tillgå. Utifrån tiden och utrymmet som finns att förfoga över i denna uppsats har ett aktivt val vidtagits att avgränsa. Fokus har legat på kvinnor som fött barn inom de
närmaste fem åren som befinner sig i bestämda forum. Platser som den öppna förskolan och inom vårt egna nätverk, samt genom vänners bekanta har varit aktuella.
Förutom dessa skäl till avgränsningen, är uppsatsens frågeställning anpassade till att kunna besvaras i forum som nämnts ovan. Då studiens fokus ligger på de eventuella skador som uppkommit till följd av en förlossning. Samt den specifika kvinnans självupplevda normer kring barnafödande innebär detta att uppsatsen inte kommer att behandla exempelvis sjukvårdens upplevelser eller uppfattning av ämnet.
Centrala Begrepp
I detta avsnitt beskrivs och förklaras centrala begrepp som används genomgående i hela i uppsatsen.
Fistlar: Betyder hål mellan slidan, urinblåsan eller tarmen (Waldenström 2007). Framfall: Är ett tillstånd hos en kvinna som orsakas av slapphet i slidväggen i kombination med svaga bäckenbottenmuskler. Konsekvenserna av detta kan bli att livmodern faller ner från sitt normala läge, vilket i sin tur gör att livmodertappen buktar ut genom slidöppningen (Hovatta
& Landgren 2002). Havandeskapsförgiftning: Innebär att kvinnan har äggvita i urinen, högt blodtryck, vätska i kroppen och svår huvudvärk, detta medför ett kritiskt läge för den gravida kvinnan och det ofödda barnet. Tillståndet leder ofta till att ett kejsarsnitt utförs (Abascal 2012). Hemorrojder: Innebär att små kuddar av bindväv och blodkärl i analkanalen blivit förstorade. Det kan orsaka klåda samt svida runt ändtarmsöppningen (1177 Vårdguiden 2014).
Kejsarsnitt: Är en förlossningsmetod som innebär en bukoperation för att kunna förlösa barnet (Holmertz 2005). Livmoderruptur: Innebär att livmodern brister i det gamla ärret från ett kejsarsnitt under den vaginala förlossningen (Holmertz 2005). Makrosoma foster: Betyder storväxta foster (Lindell 2012). Panisk fobi: Innebär förlossningsrädsla som kräver
behandling i form av samtalsstöd, rädslan har således tagit över kvinnans vardagliga liv (Söderberg & Silverstolpe 2006). Placenta praeiva situation: Innebär att moderkakan lossnar, detta i sin tur kan leda till svårigheter att förse barnet med syre och näring (Holmertz 2005).
Sätesbjudning: I detta skeende ligger barnet med stjärten ner mot slidgången (Holmertz 2005). Vaginal förlossning: Anses vara den normala förlossningsmetoden, den innebär att barnet förlöses via kvinnans slida (Abascal (2012).
Disposition
I denna uppsats består dispositionen av en genomgång av bakgrund. Därefter följer tidigare forskning, teoretisk referensram och begrepp. Vidare följer metod, resultat analys,
slutdiskussion samt förslag på fortsatt forskning relaterat till uppsatsens ämne.
Bakgrund
I detta avsnitt presenteras en kort beskrivning av historisk tillbakablick i relation till
förlossning och hur kvinnor talat om ämnet. Det kommer också att redogöras för risker samt fördelar kopplat till respektive förlossningsmetod.
Historisk tillbakablick
Det finns begränsad forskning vad gäller mödrars upplevelser om förlossning från förr, då kvinnors egna meningar och utsagor inte fått ta plats i det offentliga rummet förrän nu. Detta kan bero på vad Nylund Skog (2003) talar om i sin doktorsavhandling, Ambivalenta
upplevelser & mångtydiga berättelser: en etnologisk studie av barnafödande. Där beskriver Nylund Skog att skildringar ur åskådarens perspektiv var de som dominerade före 1900 talet.
Således menar hon att det var läkare som stod för de mest inflytelserika åskådarperspektiven.
Historiskt sett talade kvinnor endast med varandra, men då under slutna förhållanden alltså i förtroende till varandra. Dessa antaganden grundar Waldenström (2007) på utsagor, sägner och berättelser från förr.
Risker kopplat till vaginal förlossning
Att förlösas via en vaginal förlossning är antagligen det de flesta i allmänhet tänker på vad gäller barnafödande. Och att människor kopplar den metoden till det mest naturliga i kontexten, kanske just för att kvinnor fött barn i alla tider främst genom den vaginala förlossningsmetoden. Det finns kanske till och med föreställningar om att en vaginal förlossning skulle vara mer unik. Då i en positiv bemärkelse för de blivande föräldrarna i motsats till en förlossning som slutar med ett kejsarsnitt, eller kanske till och med resulterar i ett planerat kejsarsnitt (Holmertz 2005).
Det finns risker med en vaginal förlossning vilket kan resultera i bestående komplikationer i underlivet. De konsekvenser är bland annat urininkontinens, svårt att hålla avföring, ärr i underlivet som gör ont vid samlag, framfall samt andra delar av kroppen som kan bli skadade så som rygg och bäcken (Gyhagen 2013). Ytterligare fysiska problem eller konsekvenser av en vaginal förlossning är hemorrojder och förstoppning (Waldenström 2007). Vidare talar Lindell (2012) om hur stora foster vid en vaginal förlossning riskerar att fastna i
förlossningskanalen. Detta menar Lindell kan resultera i syrebrist och bestående men hos barnet. Samt nyckelbens, överarmsfraktur och nervskador i ansiktet som också efterlämnar bestående skador hos fostret. Vidare framför Lindell riskerna för moder vad gäller stora blödningar samt bäckenbottenskador, som hon i sin tur menar kan leda till permanent inkontinens problem men också problem i samlivet.
Det är mer en regel att kvinnor spricker eller får bristningar i underlivet än att de inte gör det vid en vaginal förlossning, särskilt om den födande kvinnan är förstföderska (Abascal &
Svärd 2009). Vidare menar Abascal och Svärd att det är ca 85 procent av kvinnor som föder barn första gången som spricker i slidan, blygdläpparna och/eller i mellangården.
Waldenström (2007) nämner även andra skador som kan uppstå vid en vaginal förlossning så som bäckenbottenskador, då talar hon om framfall och fistlar som betyder hål mellan slidan, urinblåsan eller tarmen. Waldenström menar att även om fistlar just är vanligast i de fattigaste delarna av världen betyder detta inte att de inte förekommer här i norden. De nordiska
länderna har dock mer resurser att åtgärda skadorna som uppstått i samband med förlossning.
Risker kopplat till kejsarsnitt
Att förlösas med kejsarsnitt kan ibland vara en nödvändighet för att kunna ge en säker förlossning. Att förlösas med kejsarsnitt kan innebära en risk för komplikationer, så som infektionsrisk och blodförlust (Andolf 2007). Dock finns det en lika stor chans att drabbas av en infektion i underlivet samt blödning vid en vaginal förlossning (Larsson 2010). Holmertz (2005) uttrycker att det finns en större risk att drabbas av blodpropp vid ett kejsarsnitt jämförelsevis med en vaginal förlossning. Men det är inte unikt för just kejsarsnitt då alla operationer medför en risk för blodpropp.
Det kan även förekomma sammanväxningar i buken som kan förorsaka smärta. Samt ett mycket ovanligt problem som kan uppstå för omföderskor. Där kvinnan tidigare genomfört ett kejsarsnitt men vid nästa graviditet skall genomgå en vaginal förlossning, är att livmodern kan brista i det gamla ärret under förlossningen, en så kallad livmoderruptur (Holmertz 2005). Det finns även risker för att det nyfödda barnet kan få komplikationer med andning och få
svårigheter att hålla en balanserad temperatur (Abascal & Svärd 2009).
Silverstolpe och Söderberg (2006) talar om andra komplikationer som kan drabba barnet under ett kejsarsnitt. Nämligen att det kan finnas fostervatten kvar i barnets lungor, då det inte pressats ut under förlossningen. Detta sker naturligt vid en vaginal förlossning. Ytterligare en risk de diskuterar är att läkaren under operationen kan komma åt barnets stjärt eller huvud med skalpell, detta kan orsaka skärsår på barnet. Omkring 2 procent av alla barn som förlöses med kejsarsnitt drabbas av detta.
Silverstolpe och Söderberg talar vidare om konsekvenserna kring att barnet inte utsätts för
några bakterier vid ett kejsarsnitt då operationssåret är sterilt medan det kvinnliga könsorganet inte är det. Således kan detta leda till framtida besvär i form av allergier. I och med detta vill forskare dra kopplingar till att det finns en ökad risk för allergi, det har dock inte tagits fasta vid något kring detta ännu. Vidare diskuterar Silverstolpe och Söderberg ett barn som förlöses vaginalt föds argt medan ett barn som förlöses via kejsarsnitt föds rädd är också något som forskarna resonerar kring. Detta vet de dock inte vad det har för konsekvenser för barnet i framtiden.
Fördelar med respektive förlossningsmetod
Om det inte finns några medicinska skäl till att förlösas med ett kejsarsnitt, finns det inte några fördelar rent fysiskt med denna förlossningsmetod för varken den blivande mamman eller hennes bebis (Silverstolpe & Söderbergs 2006). Utifrån ett psykologiskt perspektiv kan det dock finnas fördelar. I Silverstolpe och Söderbergs (2006) diskussion kring ämnet framkommer det att kvinnor som genomgått en vaginal förlossning mot sin vilja. Således en kvinna som hellre velat förlösas via kejsarsnitt, riskerar en mer komplicerad vaginal
förlossning i förhållande till de som sett fram emot en vaginal förlossning och därmed haft en positiv inställning till den.
De finns forskare som vidmakthåller att en vaginal förlossning ur ett ekonomiskt perspektiv kostar mindre än att förlösa en blivande moder via kejsarsnitt. Då tas det endast hänsyn till de direkta kostnaderna för respektive förlossningsmetod (Arbets- och referensgruppen för perinatologi 2010). En fördel vid den vaginala förlossningsmetoden är att den bidrar till att barnet utsätts för ett synnerligen stort stresspåslag, då i positiv mening. Detta stresspåslag som den vaginala förlossningsmetoden bidrar till förbereder bebisens liv utanför livmodern.
Mikael Norman barnläkare på Karolinska Institutet talar om att det naturliga stresspåslaget uteblir vid ett kejsarsnitt och att det kan bidra till komplikationer (Arbets- och
referensgruppen för perinatologi 2010). De finns även de forskare som påstår att kejsarsnitt kan medföra epigenetiska förändringar, som betyder att barnets blodstamcellers genreglering samt immunförsvar rubbas och förändras, men detta område är för outforskat för att kunna säkerställa något (Gudmundsdottir Johansson el al.2015).
Skäl till att bli förlöst via kejsarsnitt
Skälen är många till varför en förlossning slutar med kejsarsnitt, det är uppdelade i absoluta eller relativa indikationer till att beslut om kejsarsnitt tas (Holmertz 2005).
Absoluta indikationer innebär att det inte finns något annat alternativ än att genomföra en förlossning via kejsarsnitt. Ett sådant läge är om moderkakan lossnar som förser barnet med syre och näring eller om moderkakan lagt sig framför barnet och blockerar passagen för att barnet ska komma ut vaginalt, en så kallad placenta praeiva situation. Detta handlar om liv eller död, då det innebär att riskerna är stora för att liv är i fara om genomförandet av en vaginal förlossning skulle fortskrida (Holmertz 2005).
Vidare beskriver Holmertz andra eventuella lägen då det kan beslutas om kejsarsnitt. Det är om barnet ligger i sätesbjudning. Då ligger barnet med stjärten ner mot slidgången. Detta gör att det kan bli problematiskt för barnet att komma ut när huvudet skall passera bäckenet, då huvudet inte blivit ihop tryckt och formats efter bäckenets form. I detta läge finns det dock ett alternativ, nämligen att göra ett vändnings försök, det görs om så önskas av den blivande modern några veckor innan aktuell förlossningsdag. Om ett vändingsförsök skulle misslyckas eller av någon anledning inte önskas av den blivande modern. Blir detta en Absolut indikation för beslut om kejsarsnitt.
Havandeskapsförgiftning är ytterligare ett skäl till beslut om kejsarsnitt, då detta är farligt för både moder och barn utifrån att lever- och njurfunktionen kan svikta.
Havandeskapsförgiftning kan också leda till att moderkakan slutar att fungera (Holmertz 2005). Även ett bäcken som är för trångt kan vara en anledning till att ta beslut om kejsarsnitt.
Genom att mäta bäcken och uppskatta barnets vikt kan detta ge en indikation på om en vaginal förlossning är möjlig (Alfvén, Henning & Holmertz 1996).
I termer om relativa indikationer betyder en vaginal förlossning att den kan genomföras men att ett kejsarsnitt kan vara läkarens rekommendationer. Dessa rekommendationer kan grunda sig i tidigare erfarenheter av förlossningar som kvinnan genomgått. Det kan då varit att förlossningen dragit ut på tiden som i sin tur lett till att kvinnan blivit utmattad som vidare lett
till svårigheter för kvinnan att krysta ut barnet vaginalt. Kvinnan kan också ha en egen önskan om kejsarsnitt. Ytterligare ett läge där det kan beslutas om ett kejsarsnitt är när det
förekommer förlossningsrädsla (Holmertz 2005).
Att ha rädsla för smärtan som kommer i samband med födsel hör till det normala och
naturliga enligt de flesta som forskat inom ämnet. Men om eller när rädslan inte går över utan istället tar över kvinnans liv och blir en panisk fobi, då krävs det behandling. Det är ca 5 procent av Sveriges gravida kvinnor som lider av såpass stor och allvarlig rädsla att det krävs behandling. Behandlingen är att i samtal med professionella lära sig att hantera sin
förlossningsrädsla (Söderberg & Silverstolpe 2006).
Det finns en del myter och sanningar om kejsarsnitt. Vidare diskuterar Holmertz (2005) dessa myter, så som att vid akut kejsarsnitt sövs alltid mamman, detta stämmer således inte. Ett akut kejsarsnitt kan betyda att det inte är särskilt bråttom, men att ett beslut om kejsarsnitt tagits i samband med att en vaginal förlossning påbörjats. Spinalbedövningen som används vid kejsarsnitt börjar verka på 10 minuter, därför är det endast ett fåtal kvinnor som går igenom ett akut kejsarsnitt där narkos krävs.
Ytterligare en myt är att moder och barn får sämre kontakt om ett kejsarsnitt ägt rum än vid en vaginal förlossning. Det finns inga bevis eller någon relevant forskning som visar på att detta skulle vara sant (Holmertz 2005). Att kvinnan skulle känna mer smärta efter ett kejsarsnitt stämmer inte alltid, en kvinna kan vara minst lika öm i kroppen och i underlivet efter en vaginal förlossning. Det finns även de kvinnor som uttryckt att de upplevt sig piggare när de genomfört ett planerat och lyckat snitt än när de fött vaginalt (Alfvén Henning & Holmertz 1996).
Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras sex olika studier som har inspirerat och varit till hjälpt för att analysera empirin. Dessa tidigare studier har på olika sätt gemensamma beröringspunkter med studien. Susanne Nylund Skogs (2003) och Ingegerd Hildingssons (2003) avhandlingar ger
utrymme för att närma sig en förståelse för eventuella normer som styr och upprätthåller vad som innebär att vara en riktig kvinna och vad som anses vara normalt i svenska samhället.
Med fokus på skador används Maria Gyhagens (2013), Christina Larssons (2010), V. Wy Chan, C. Willy Cheon och A. Tongs (2014) samt Gun Lindells (2012) avhandlingar. Detta för att få en uppfattning om de skador som eventuellt kan uppkomma i samband med kejsarsnitt och vaginal förlossning.
Den tidigare forskningen kommer att tillämpas i analysen och vidare kopplas till slutsats och den avslutande diskussionen.
Långsiktiga konsekvenser på bäckenbotten kopplat till förlossning
Så sent som 2013 genomförde Gyhagen en studie om långsiktiga konsekvenser av vaginal förlossning på bäckenbotten - En jämförelse mellan kvinnor som fött via kejsarsnitt och vaginal förlossning. Syftet med Gyhagens avhandling var att studera förlossningars inverkan på lång sikt gällande kvinnors bäckenbotten samt andra delar av kvinnans könsorgan efter en förlossning.
Gyhagen har använt sig utav en kvantitativ undersökning där hon låtit jämföra två stora grupper av kvinnor som fött barn genom båda förlossningsalternativen. Detta gäller kvinnor i Sverige som fött barn mellan 1985-1988, det var totalt 5236 kvinnor som deltog i studien. 20 år senare, närmare bestämt 2008 fick de svara på ett frågeformulär, där de fick besvara vilka eventuella besvär eller komplikationer deras förlossning medfört.
I avhandlingen framkommer det att en stor del kvinnor, så många som 50 procent av de som deltagit i studien och som genomgått en vaginal förlossning har fått besvär med
urininkontinens, analinkontinens samt framfall. Gyhagen beskriver att det inte finns några belägg för att den vaginala förlossningens metod skulle vara mer skadlig på just bäckenbotten om man jämför med kejsarsnitt. Men hon beskriver att forskningen visar på att det finns en större skada kring kvinnans könsorgan och att det medfört en rad komplikationer på sikt, då talas det om som nämnts ovan, urininkontinens, analinkontinens samt framfall.
Komplikationer i relation till förlossning på kort- samt lång sikt
Larsson (2010) har skrivit en avhandling där det övergripande syftet med studien var att undersöka komplikationer som kan komma av kejsarsnitt samt vaginal förlossning på kort- samt lång sikt. Larsson använde sig utav en kvantitativ metod för att studera sitt syfte. I sitt urval har hon involverat 29 kvinnor som har gjort kejsarsnitt och 26 kvinnor som har genomgått en vaginal födsel.
Larsson använde sig av följande huvudingångar i sin studie;
Den eventuella blodförlusten som kan komma vid en förlossning, vid ett kejsarsnitt samt vid en vaginal förlossning. Den aktuella blodförlusten uppskattades vid båda
förlossningsmetoderna via laboratoriemetod. Det undersöktes även mängden blod som kvinnorna förlorat under sina respektive förlossningar. Det jämfördes också om berörd personal mätte olika vilket de inte gjorde, men vid mätning upptäcktes att blodförlust vid ett kejsarsnitt var mer tillförlitligt till motsatsen av en vaginal förlossning.
Att studera om det förekommer något samband mellan kejsarsnitt och förekomsten av ett framfall. Data från det Svenska slutenvårdsregistret samlades in för att finna kvinnor som vårdats samt diagnostiserats för framfall. Denna information jämfördes med Medicinska Födelse registret. Mellan 1973 fram till 2004, upptäcktes det att 16. 605 kvinnor vårdats för sitt framfall.
Larsson undersökte och jämförde komplikationer som uppstått vid en vaginal förlossning där kvinnan varit positiv till den vaginala förlossningsmetoden versus en vaginal förlossning där kvinnan haft en mindre positiv inställning från början. Jämförelser har även gjorts mellan de komplikationer som uppstått vid ett planerat kejsarsnitt versus akut kejsarsnitt. Underlaget till denna undersökning hittades via förlossningsdata från kvinnornas journaler. Den aktuella datan analyserades enligt intended mode of delivery. Kvinnan som är med i undersökningen är inkluderad i en grupp. Kvinnan tillhör samma grupp under hela undersökningen, även om den aktuella kvinnans förlossning slutar med ett kejsarsnitt.
Undersökningen visar sammanfattningsvis att det inte föreligger några skillnader gällande infektioner och/eller en blödning i samband med de olika förlossningsmetoderna. Larsson poängterar att de kvinnor som varit med i undersökningen var förstföderskor, friska och normalviktiga. Vidare upptäcktes att en hög andel av de kvinnor som planerade en vaginal förlossning drabbades av komplikationer. Vilket Larsson uppfattade som ett tecken på att den vaginala förlossningsvården är i behov av förbättring. Vidare beskriver Larssons resultat på att en kvinna som fött vaginalt hade en fem ggr högre risk att drabbas av framfall
jämförelsevis med en kvinna som genomgått kejsarsnitt.
Erfarenheter om barnafödande som kommer till uttryck i förlossningsberättelser
Nylund Skog (2003) har genomfört en studie där hennes syfte är att analysera erfarenheter och uppfattningar om barnafödande som kommer till uttryck i förlossningsberättelser. Vidare undersöker hon hur dessa formas av genus. För att nå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där nio svenskfödda medelklasskvinnor kvinnor låtit sig intervjuas.
Förlossningsberättelser som sträcker sig från 50- 60 talet har genomförts. Nylund Skog inkluderar dessutom historier från en barnmorska och beskriver även berättelser och beskrivningar om barnafödande från bland annat film, internet och tidningar.
Dessa analyser lyfter frågor om kvinnornas enskilda situation men uppmärksammar också relationer mellan berättelser, mening och innehåll. I slutsatsen har Nylund Skog kommit fram till att kvinnors erfarenheter av barnafödande som diskussion och samtalsämne setts som platt och vardagligt skvaller eller som överdrivna skräckhistorier. Vidare lyfter Nylund Skog att det enbart är vissa förlossningshändelser som återberättas i kvinnors och mäns utsagor. Hon menar att detta är kopplat till vilken sorts förlossning det har varit och i vilken situation och vilket sammanhang berättelsen får lov att tas vid.
Beroende av detta betyder det att vissa förlossningshändelser enbart återberättas i vissa sammanhang och i andra sammanhang osynliggörs samma berättelse, upplevelse eller händelse. Vidare lyfter Nylund Skog de berättelser som inte fått ta lika stor plats nämligen
graviditeter som av olika anledningar slutat med kejsarsnitt. I synnerlighet vad gäller kejsarsnitt som inte utförts på grund av medicinska skäl.
Forskaren menar att förlösning via kejsarsnitt är kopplat till olika former av kvinnlighet. Om en kvinna kunde välja en dag som passade henne själv, för att sedan genomgå kejsarsnittet utan smärta tolkade Nylund Skog det som ett uttryck för personliga egenskaper. Vilka i sin tur riskerade att förstöra ideala och normerande former av vad det innebär att vara kvinna eller vad som uppfattas som kvinnlighet.
I studien framkommer också ett biomedicinsk grundat samförstånd om vad en förlossning är.
Detta samförstånd yttrar sig i kvinnornas berättelser men också i annat insamlat material som fungerat som underlag i studien. Enbart i enstaka fall har det framkommit ett ifrågasättande vad gäller biomedicinska uppfattningar och vad en normal förlossning faktiskt är.
Kvinnors förväntningar och upplevelser av vården under graviditet och förlossning
Hildingsson publicerade sin avhandling år 2003. Hennes övergripande syfte är att beskriva kvinnors förväntningar på mödravårdshälsovården och deras upplevelser av vården under graviditeten. Samt att ta reda på kvinnors inställning till ABC vård, hemförlossning och kejsarsnitt.
Hildingsson valde att göra en kvantitativ undersökning där data samlades in med hjälp av tre frågeformulär. Rekryteringen av svensktalande kvinnor som kunde tänkas delta i studien ägde rum på 593 mödravårdscentraler landet runt.
I det första frågeformuläret ställdes frågor om kvinnornas sociodemografiska bakgrund. Det frågades även om tidigare besvär vad gäller infertilitetproblematik, tidigare
förlossningsupplevelser, antal barn. Vidare ställdes frågor om kvinnornas hälsa så som tobak och alkoholvanor, fysiska besvär och om någon medicinering förekom. Det utfördes vid samma tid ett test som mätte kvinnornas oro.
Där ställdes 16 frågor om oro för ekonomi, bostad, familj, förhållande till partner och
förlossning bland annat. Hildingsson tittade också på depressiva symptom som belyste ångest och benägenhet att göra sig själv illa. Denna skala var till för att uppvisa och identifiera risk för depression efter förlossningen.
I det andra frågeformuläret upprepades ovanstående frågor med ett retroperspektiv vad gäller aktuell hälsa efter förlossningen. Frågor som hade tillkommit var uppföljningen av
övergripande tillfredställelse av mödrahälsovården. Förlossningen följdes upp i det andra frågeformuläret där rutiner, ingrepp, kompetens hos barnmorskan och andra övergripande frågor som rörde uppföljningen sågs över.
Vad det gäller det tredje frågeformuläret följdes frågor som ställts tidigare om hälsa, emotionellt välbefinnande och förlossningsupplevelse upp. De frågor som inte hade ställts tidigare och som tillkom i det tredje frågeformuläret var områden som rörde barnhälsovården, barnets hälsa, matvanor och temperament samt om kvinnor hade utsatts av våldsamt beteende av sin partner inom det år som passerat efter barnets födelse. Totalt svarade 2653 kvinnor på alla frågeformulären.
I Hildingssons (2003) studie framkommer sammanfattningsvis att 30 procent inte hade någon önskan om att fullfölja alla besök som rekommenderas av den svenska mödrahälsovårdens basprogram. När kvinnor blivit tillfrågade tidigt i sin graviditet om de önskade kejsarsnitt var dessa relativt få. De flesta kvinnor som önskade kejsarsnitt hade i hög utsträckning tidigare genomgått ett kejsarsnitt tidigare, haft en negativ upplevelse av tidigare vaginal födsel eller haft en stark rädsla inför förlossning. Förutom de olika resultaten framför Hildingsson att kvinnornas svar lett till en ökad förståelse och kunskap om de förväntningar och upplevelser kvinnor har av vården under sin graviditet och förlossning men även eftervården.
En studie med fokus på uppkomsten av urininkontinens i Kina efter kejsarsnitt
Urinary Incontinence after Caesarean Section in Hong Kong Chinese Women Forskarna V. Wy Chan, C. Willy Cheon och WM Tong. A (2014) har genomfört en
kvantitativ undersökning där dem har tittat på uppkomsten av urininkontinens på kvinnor med kinesisk etnisk bakgrund i Kina efter att genomgått en förlossning via kejsarsnitt.
Studien genomfördes på drottning Elizabeth Hospital i Hong Kong. Ingen av kvinnorna hade någon erfarenhet av vaginal förlossning. Enkätundersökningen inkluderar kvinnor som fött barn från mars 2007 till september 2010. Samma enkät användes för att bedöma tillståndet av respondenterna 3 månader efter förlossningen.
Det var totalt 680 kvinnor som deltog, 374 av dem rapporterade att de hade problem med urininkontinens under sina respektive graviditeter. Antalet sjönk till 46 kvinnor 3 månader efter förlossningen. Slutsatsen forskarna gjorde utifrån empirin var att omkring 90 procent av kvinnorna som tidigare uttryckt att de haft besvär med urininkontinens under graviditet, upphörde 3 månader efter förlossningen. Urininkontinens under graviditeten riskerades således även efter kejsarsnitt. Vidare menar V. Wy Chan, C. Willy Cheon och WM Tong. A (2014) att kejsarsnitt inte kan tillämpas enbart som ett sätt att förhindra eller minska
urininkontinens i samband med förlossning.
Möjligheter att upptäcka storväxta foster
Gun Lindell gav ut en avhandling år 2012 där hennes syfte var att finna utökade möjligheter att innan förlossning upptäcka foster som ligger i riskzon för att bli för stora för sin normala tillväxtkurva. Och på så sätt minska antalet förlossningar av makrosoma foster, det vill säga foster som är storväxta. Vilket på så sätt borde leda till minskade komplikationsrisker vad gäller både barn samt moder och således bidra till en bättre start i livet.
Lindell använde sig av kvantitativa metoder för att närma sig sitt syfte. Bland annat
inhämtades graviditets och förlossningsdata från Perinatal revision syd (PRS) vilket omfattade
data från 48 809 kvinnor som fött barn i fullgången tid. Detta för att hitta ett eller flera orsakssamband till varför foster kan ligga över den normala tillväxtkurvan. Lindell tittade också på i vilken utsträckning storvuxna foster födda i fullgången tid tidigare kunde
upptäckas vid rutinmässiga ultraljudsundersökningar. Detta gällde i tredje trimestern, alltså mellan veckorna 32-34. I denna kvantitativa undersökning erhölls data från PRS och KIKA.
Totalt rörde det sig om data från 56 792 kvinnor. Vidare undersökte Lindell också skillnader i resultat från 2D och 3D ultraljudsteknik för att på så vis eventuellt se om någon av metoderna var bättre för att upptäcka om fostret var väldigt stort. Detta var genom en så kallad
prospektiv jämförelse där 176 kvinnor deltog.
Hennes studier resulterade i att maternella variabler, det vill säga moders egenskaper, påverkade fostrets tillväxt i tredje trimestern. Om rutinmässiga ultraljud för storleks bedömning i den tredje trimestern utfördes visade det på en god förmåga att upptäcka
storvuxna foster. Inkluderandet av maternella variabler förbättrade också predikationen för ett stort foster. Lindell kunde också se att ett 3D ultraljud var överlägsen 2D tekniken i
predikation av barnets födelsevikt.
Lindell menar att stora foster är förenat med ökade risker både vad det gäller barn och mor.
Om ett storvuxet barn föds via en vaginal förlossning ökar det risken för att barnet fastnar i förlossningskanalen vilket i sin tur kan leda till syrebrist. Vidare kan nyckelbens och överarmsfraktur samt nervskador i ansiktet drabba barnet. Alla dessa skador som nämnts är åkommor som kan ge bestående men hos fostret. Vad gäller modern ses en ökad risk för stora blödningar samt bäckenbottenskador, vilka i sin tur kan leda till permanenta inkontinens- och samlivsproblem. Lindell menar att kvinnor som bär på stora barn kan bli erbjudna extra ultraljuds undersökningar för att se hur utvecklingen av barnets storlek ter sig. På så sätt kan en individuell plan för tid av förlösning men också vilken metod av förlösning planeras.
Genom detta tillvägagångssätt menar Lindell att komplikationer både för mor och barn kan undvikas.
Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras referensramen för uppsatsen, här beskrivs de teorier samt begrepp som skall ligga till grund för analys av resultatet. Anledningen till valet av just dessa teorier och begrepp att tolka empirin med är att sociala konstruktioner samt erkännande på olika nivåer i samhället skapas i mötet med andra människor.
Arrhenius (1999) beskriver hur avvikande könsnormer skapas när man och kvinna jämförs, där mannen anses vara den fulländade människan. Således blir språket ett användbart verktyg till att förstå den värld människan befinner sig i. De kvinnor som ställt upp på intervjuer och delat med sig av sina erfarenheter använder sig av språket för att sätta ord på den värld de uppfattar att de lever i, på så vis förklarar de sina egna uppfattningar kring ämnet. I studiens kontext blir det nödvändigt att använda sig av begreppet könsnormer för att förstå dessa kvinnor ytterligare (Payne 2008).
Teorin om sociala konstruktioner kopplas således till genusnormer/könsnormer där begreppet skam kan utvecklas. För att förtydliga detta kan ett avvikande beteende från de normer som tilldelats, riskera att hota människans världsbild som i sin tur kan leda till skam i sociala sammanhang. I studien används Scheffs & Starrins (2010) beskrivning av skam som begrepp och Judith Butlers (2006) definition av könsnormer i analysen. En beskrivning av begreppet eller uttrycket riktig kvinna presenteras nedan, då det är många av respondenterna som använder sig av uttrycket i samband med barnafödande. Anledningen till valet att använda erkännande teorin föll sig naturligt då det krävs en acceptans från omgivningen i en social konstruktion för att känna ett erkännande och inte missaktad enligt Honneths definition av teorin samt begreppen (Heidegren 2009).
Social konstruktivism
Burr (2003) diskuterar historia och kulturella företeelser som har styrt människans sätt att konceptualisera och kategorisera. Samt händelser och annat omkring oss för att hjälpa oss förstå vår värld. Beroende på tid och rum, får det konsekvenser för huruvida individer väljer
att se och tolka något. Genom individers sociala interaktion med varandra uppstår
konstruktioner baserade på människans kunskaper. På så sätt är inte människans sätt att förstå och se världen genom en objektiv sanning möjlig.
Individers värld konstrueras således genom mänskliga samspel. Vilket kan beror på att människan föds in i ett samhälle som redan har existerande föreställningar och
kategoriseringar. Dessa kategoriseringar och föreställningar menar Burr är något som förvärvas från en person till en annan. Vidare menar Burr att världen konstrueras när människor kommunicerar med varandra och använder sig av språket. Detta kan kopplas till vad Payne (2008) diskuterar, där han lyfter att maktrelationer grundar sig i hur människor tar hjälp av just språket för att konstruera en bild av den värld mänskligheten lever i.
Normer
Butler (2006) menar att genom att se normen som ett sätt att binda människor samman, kan det innebära att utesluta människor som avviker från den aktuella normen. Således ett avvikande från vad som anses räknas som riktig kvinna. Butler beskriver vidare normer med en dubbel betydelse. Dels att normer står för det målmedvetna utvecklandet som för oss människor framåt. Och dels att normativitet styr människans regler som vidare får oss att agera och tala med varandra. De normer som finns i samhället är således riktlinjer som hjälper oss i våra handlingar.
Vidare talar Butler om hur normativitet leder till en normaliseringsprocess och hur idéer, ideal och vissa normer kan komma att bestämma över våra fysiska kroppar och liv. Detta menar hon skapar tvångsmässiga faktorer för vad som är normalt och inte normalt i förhållande till begreppen kvinna och man samt vad som är kvinnligt och manligt. Enligt Butlers (2006) resonemang kring vad som är manligt och kvinnligt lyfter hon att vissa normer, idéer samt ideal bestämmer över kroppsligt liv, detta i sin tur skapar kännetecken för hur en riktig kvinna respektive riktig man bör vara. Detta sammantaget kan kopplas till social konstruktivism således ihop med genusnormer.
Riktig kvinna
Definitionen av begreppet eller uttrycket riktig kvinna har förändrats över tid och kan kopplas till könsnormer. vi har valt att förstå uttrycket utifrån Arrhenius (1999) definition, således med en utgångspunkt i naturlig mening. Arrhenius beskriver begreppet eller uttrycket riktig kvinna som att det är en person som har egenskaper tilldelade av naturen, hon menar att egenskaperna som beskrivning har en biologisk härkomst.
Vidare menar Arrhenius att mannen får sin manlighet genom att spegla honom mot kvinnan.
Resultatet av detta är utvecklandet av könsroller. Kroppens olika funktioner påverkar skapandet av könsroller, alltså hur en riktig kvinna är och vad som förväntas av en sådan.
Detta sammantaget, är en kvinna en riktig sådan om hon har äggstockar, livmoder, är fertil, är känslig, föder barn, är mjuk och omvårdande.
Vidare menar Payne (2008) att människor tenderar att se på oss själva genom dikotomier, alltså vad vi är och inte är genom varandra. Detta innebär att det inte är helt enkelt att beskriva vad kvinnor menar när de säger eller använder uttrycket riktig kvinna men vi antar att kvinnor menar riktig kvinna i naturlig mening. Payne (2008) avråder från antaganden av människor som kategorier statiska eller för givna. Det betyder exempelvis att kvinnor i biologisk mening som föder barn inte nödvändigtvis visar och ger mer omsorg till barnet än vad män skulle göra.
I olika kontexter talar forskare om förlossning som essensen av en kvinna eller kärnan ur kvinnlighet. Detta sammantaget betyder att en förlossning är något en kvinna ska klara av och är gjord för. Vilket i sin tur kan resultera i att om inte kvinnan går igenom en förlossning bryter hon mot den norm människan skapat genom språket. Således passar kvinnan inte in som en riktig kvinna (Hagström 1998).
Skam
Skam är ytterligare ett begrepp som valts för att få en förståelse för de intervjuades utsagor.
Scheff och Starrin (2010) talar om skam och menar att begreppet är en beteckning på en grupp olika känslor och emotioner som uppkommer då individen själv på något vis ser sig negativt genom den andre. Vidare talar de om att varje avvisande en individ får erfara från en annan person påbörjar en negativ känslostämning i form av förödmjukelse och skam. Genom föreställningen om hur andra uppfattar en individ delar personen på så vis den bedömningen andra gjort.
Exempelvis kan en människa delge egna privata upplevelser utan att erfara känslor av skam medan samma utsaga inför en annan person skulle få personen att skämmas. Skamyttringar kan då vara att personen känner sig ouppmärksammad, otillräcklig och mindervärdig (Scheff
& Starrin 2002). Scheff och Starrin Beskriver att Goffman talar om själva undvikandet av skam som en mycket viktig del i människors interaktion sinsemellan. Han menar att alla människor är bekymrade över vilken uppfattning andra har av individen och just därför vill uppvisa sin bästa sida inför andra för att på så vis undvika skamkänslor.
Vidare uttrycker Scheff och Starrin (2010) att skam är den emotion som mer än någon annan påverkar personens självförtroende och sociala samverkan. Istället för att uppmärksamma dessa skamkänslor chargeras betydelsen av handlingar och tankar i det moderna samhället. På så vis återkopplar vi skam till könsnormer. Upprätthållandet av könsnormer rubbas och faller ur balans kan det skapa skamkänslor för den som står utanför det som uppfattas som norm kopplat till kön.
Erkännande teori
För att ytterligare förstå våra respondenters utsagor har vi vänt oss till Axel Honneths teori om erkännande (Heidegren 2009). Heidegren beskriver vad Honneth talar om vad det innebär att erkänna en annan människa och i vilka former erkännandet kommer. Han tar även upp motsatsformen, nämligen missaktning. Honneth menar att utvecklandet av en positiv
självrelation och personlig identitet, som i en viss bemärkelse innebär att kunna bejaka sig själv och det liv man lever är en förutsättning för att känna sig trygg i sig själv och för att vidare kunna förverkliga sina egna livsplaner och önskningar. För att kunna uppnå detta förutsätter det ett tredimensionellt erkännande, vilket Honneth menar endast kan erhållas i samspel med andra människor.
Den första och mest grundläggande formen av erkännande avser starka och emotionella relationer mellan de som står en närmast, alltså bara med ett fåtal individer. Dessa personer kan vara ens föräldrar, ens partner eller närmsta vän. Ihop kan dessa sammansvetsas till begreppet kärlek som på så sätt utvecklar ett basalt självförtroende för individen (Heidegren 2009). Således är denna form av erkännande den mest grundläggande då den gör individen välmående och lär individen att stå på egna ben. Vad gäller den andra dimensionen rör det Honneths beskrivning av det rättsliga erkännandet, det vill säga att den individ det gäller möts med en fundamental respekt och erkänns som en medborgare och fullvärdig rättsperson.
Detta kopplar Honneth samman med självaktning. Denna form av erkännande menar Honneth är en förutsättning för möjligheten att se sig själv som en individ med beskaffenhet att delta i samhällslivet. Således menar Honneth att en individ med ett rättsligt erkännande är medveten om att hen är av moraliskt tillräkneligt subjekt. Vidare talar Honneth om den tredje och sista formen av erkännande som är på en gruppnivå, vilket innebär att social uppskattning utdelas.
Om en individ bejakas och blir sedd i sin individualitet och egna personlighet, dels för det individen gör och den man är, kopplas detta ihop med individens självuppskattning enligt Honneth.
Dessa tre olika former av erkännande är nödvändiga för att uppnå den positiva relationen till sig själv och det individuella självförverkligandet enligt Honneth. Dessa tre former av erkännande möjliggörs på så vis ett skapande av en identitet som bottnar i en positiv självrelation. Vidare menar han att vår självaktning skadas eller intet görs om inte personer erkänner oss på de olika nivåerna. Möts en individ av missaktning istället för erkännande kan den positiva självrelationen skadas enligt Honneth. Missaktning kan beskrivas som ett icke erkännande vilket Honneth beskriver vidare med att det innebär att individen inte blir sedd, negligeras och blir avvisad i sina förväntningar på erkännande.
Metod
I detta avsnitt av uppsatsen presenteras tillvägagångssätt som använts för att uppnå syftet samt hur dessa verkat för att besvara frågeställningarna. Val av metod redogörs och varför metoden har valts samt hur dess förlopp sett ut. Vidare diskuteras tillförlitlighetsfrågor och etiska aspekter i förhållande till materialet, således sker en beskrivning av hur de etiska principerna gått till väga för att uppnås i arbetet av uppsatsen. Arbetsfördelningen oss emellan kommer också att redogöras för att på så vis redogöra för vem av oss som lagt mest fokus på
respektive avsnitt samt vad som gjorts gemensamt.
Val av metod
En kvalitativ undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att försöka nå förklaringar på studiens frågeställningar i uppsatsen. En semistrukturerad
intervjuform valdes dels på grund av att den ger utrymme för respondenten att reflektera och svara med egna ord. Respondenten riskerar på så sätt inte att svara med forskarens eller intervjuarens ordval, vilket kan bli dilemmat med slutna frågor (Bryman 2008). Ytterligare en anledning till valet av semistrukturerade intervjuer var att ett frågeschema under intervjuns gång var nödvändig då den underlättade att hålla sig till ämnet under intervjun. Med hjälp av frågeschemat gav det oss intervjuare ett utrymme att ställa ytterligare frågor om det skulle uppstå tillfälle för det under intervjuns gång. Då främst om kvinnorna berörde ämnen relaterade till förlossning men som inte var en fråga i frågeschemat (Bryman 2008).
Ytterligare en orsak till valet av den semistrukturerade intervjumetoden var att den berörda kvinnans subjektiva erfarenhet gällande förlossning var viktig för syftet med uppsatsen. En människas subjektiva upplevelser av ett specifikt fenomen är något som kommer fram genom att använda en kvalitativ metod. Vilket inte en kvantitativ metod hade kunnat bidra med, då studiens syfte inte var att undersöka hur många som upplevde något (Bryman 2008).
Vidare diskuterar Bryman kritiken som är riktad mot kvantitativ forskning och uttrycker att kvantitativ forskning sätter sin tillit till mätinstrument, detta resulterar i att kopplingen mellan forskning och vardag försvåras. Bryman beskriver vidare att i semistrukturerade intervjuer återfinns det en flexibilitet där intervjupersonen själv uppfattar och tolkar frågor på sitt eget subjektiva vis under tiden för intervjun. En fördel med att använda semistrukturerade intervjuer är att genom sina öppna frågor ger det en möjlighet till att kunna ställa uppföljningsfrågor (Bryman 2008). Vilket är något positivt i den bemärkelsen att respondenten lämnas utrymme att vidareutveckla sina svar.
Dessa intervjuer är till för att förstå individen men också för att få en större helhetsbild av upplevelser. I detta fall kring förlossning och graviditet, eventuella förekommande styrande normer vad gäller val av förlossningssätt samt eventuella skador som uppstått i samband med förlossning. Frågorna i intervjuguiden hade sin kärnpunkt på uppsatsens syfte samt dess frågeställning. Detta underlättade att hålla fokus på det aktuella ämnet, eller de specifika utsagor från dessa kvinnor som ställde upp på intervju. Bryman (2008) beskriver att det är av stor vikt att alltid ha undersökningens syfte och frågeställning i åtanke när det kommer till genomförandet av intervjun. Vidare har vi använt oss utav tematisk analys för att analysera datan. Enligt Bryman (2008) är en tematisk analysmetod en av de vanligaste angreppsätten när det kommer till kvalitativa data. Genomförandet av den tematiska analysen beskrivs närmre under rubriken analysmodell.
Urval
Urvalet består av fem kvinnor där alla har gemensamt att de genomgått en förlossning då genom att de har fött barn vaginalt, via kejsarsnitt eller både och. Kvinnorna hade också förlöst barn inom de senaste fem åren. Studiens tidsbegränsning resulterade i ett så kallat bekvämlighetsurval där vänner ställt upp på intervju, eller kvinnor som var bekanta till våra vänner, ett så kallat snöbollsurval (Bryman 2008). Det gjordes även försök i att få ta del av kvinnors erfarenheter i andra forum, så som på öppna förskolan Spira i Göteborg, dock utan resultat.
Genomförande
För att kunna analysera empirin användes teorier men även tidigare forskning. Dessa söktes aktivt på bibliotek inom Göteborgs Universitet samt på Skövdes stadsbibliotek. Teorier och tidigare forskning söktes via databaser från Göteborgs Universitets hemsida så som supersök.
Ytterligare en sökmotor, nämligen Google användes för att hitta relevant forskning. Sökord som använts vid sökandet efter tidigare forskning är förlossning, vaginal förlossning, kejsarsnitt, skador vid vaginal förlossning, skador vid kejsarsnitt, fördelar/nackdelar med kejsarsnitt versus vaginal förlossning, könsnormer-skam-förlossning, labor, vaginal delivery , cesarean section, damage during vaginal childbirth , injury at cesarean section samt gender norms - shame - childbirth. Kraven för de aktuella studierna som använts var att de skulle vara vetenskapliga samt att de skulle beskriva skador och förlossningsupplevelser som kan uppkomma i samband med förlossning. De studier som vi sökte behövde inte vara i
kombination av både skador och upplevelser.
På öppna förskolan Spira i Göteborg delades det ut information om uppsatsens syfte och etiska principer. Det var dock ingen av kvinnorna från den öppna förskolan som hörde av sig och ville deltaga i studien. De intervjuer som utfördes gjordes på skilda platser varav två intervjuer genomfördes i förbokade grupprum på Göteborgs Universitet. En genomfördes hemma hos en av intervjuaren och de resterande två genomfördes hemma hos
respondententerna själva. Innan intervjuerna tog vid resonerades tid och plats tillsammans med respondenten. Detta för att respondenten skulle känna sig bekväm. Trots ett beaktande av bekväma intervjuplatser finns en medvetenhet om att det kan skapas en maktasymmetri på grund av att den intervjuade är en och intervjuarna två (Kvale & Brinkmann 2009).
Innan inspelningen av intervjun påbörjades, tillfrågades respondenterna om tillåtelse av detta.
Alla intervjupersoner godkände att få sina samtal inspelade. Inspelning gjordes för att undvika att avbryta de ytterst privata intervjusamtalen som hade behövts göras om valet att anteckna respondenternas utsagor gjorts. Intervjusamtalen spelades också in med anledningen av att
förebygga hinder som kan uppstå i form av att information kan utelämnas vid anteckning (Bryman 2008).
Det saknades en röd tråd vad gäller de kapitel i uppsatsen som kallas bakgrund, tidigare forskning kopplat till syfte och frågeställningar. För att kunna förena dessa och uppnå ett sammanhang åter kontaktades de kvinnor som tidigare ställt upp på en intervju. Detta gjordes via email med en kompletterande intervjuguide samt de etiska principerna bifogades, där frågor om skador ställdes. Den kompletterande intervjuguiden är bifogad som en bilaga i uppsatsen. Anledningen till att kvinnorna kontaktades via email var att respondenterna kunde svara i lugn och ro när det passade dem, på så sätt ta sin tid och besluta om de var villiga att besvara frågor gällande skador. Emailkontakt var den mest tidssparande metoden i
förhållande till att bestämma tid för ny träff och intervju med alla respondenter. Alla kvinnor valde att besvara frågan gällande skador i relation till sin egen förlossning.
Metoddiskussion
Tidigare valdes att inte ställa frågor om skador då den typen av frågor kan uppfattas som generande eller kränkande. Trots dessa tankar valdes dock att åter kontakta respondenterna för att kunna uppnå syftet med studien. I efterhand har detta väckt tankar om det var etiskt rätt att åter kontakta respondenterna utifrån att som forskare vilja ha mer information från
intervjupersonen men samtidigt visa respekt för individens integritet (Kvale & Brinkmann 2009). Som nämnts tidigare finns en medvetenhet kring egen förförståelse om ämnet. Men på grund av detta gjorde det oss ytterligare uppmärksamma på att det inte är helt enkelt att prata om förlossning utan att vara färgad av sina egna upplevelser och erfarenheter (Kvale &
Brinkmann 2009). Uppsatsen resultat kan ha påverkats av valet av att göra senare tillägg i intervjuerna. På vilket sätt den senare frågan kan ha haft för inverkan är omöjlig att säga.
Valet av bekvämlighetsmetod gjordes på grund av tankar om att just vänner skulle kunna utelämna sig ytterligare vad gäller känsliga intima delar i relation till förlossning i förhållande till individer utanför ens egna nätverk. I efterhand väcktes tankar om att det faktiskt inte alls behövde förefalla på detta vis. Således skulle det kunna vara att en vän väljer ut delar och undanhåller information för att kunna undvika skam i relation med intervjuare utanför uppsats (Scheff & Starrin 2010).
