Daniel Sundgren En undersökning av öppna utbildnings- och lärresurser med utgångspunkt i Massachusetts Institute of Technologys OpenCourseWare-projekt Kunskapskatedralen

(1)

Institutionen för ABM

Biblioteks- & informationsvetenskap

Kunskapskatedralen

En undersökning av öppna utbildnings- och lärresurser med

utgångspunkt i Massachusetts Institute of Technologys

OpenCourseWare-projekt

Daniel Sundgren

Masteruppsats, 30 högskolepoäng, vt 2008 Institutionen för ABM

Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap, nr 404 ISSN 1650-4267

(2)

Författare Daniel Sundgren.

Svensk titel

Kunskapskatedralen – en undersökning av öppna utbildnings- och lärresurser med utgångspunkt i Massachusetts Institute of Technologys OpenCourseWare-projekt.

English title

The Cathedral of Knowledge: A Review of Open Educational Resources Based on the Specific Case of Massachusetts Institute of Technology’s OpenCourseWare Project.

Handledare

Eva Hemmungs Wirtén

Färdigställd Juni, 2008.

Abstract

The master’s thesis Kunskapskatedrale – en undersökning av öppna utbildnings- och lärresurser med utgångspunkt i Massachusetts Institute of Technologys OpenCourseWare-projekt (for which the English title is The Cathedral of Knowledge: A Review of Open Educational Resources Based on the Specific Case of Massachusetts Institute of Technology’s OpenCourseWare Project) by Daniel Sundgren intends to review the phenomena of Open Educational Resources (OER) – course materials and other education-related materials that are freely available on the Internet – to see how the resources have been constituted, their current status and their possible development.

The thesis attempts to visualize the field of OER by making a case study of the Massachusetts Institute of Technology’s OpenCourseWare (OCW) project, a project that is considered a predecessor in the area of OER. By adapting Michel Foucault’s discourse analytical theories as a theoretical and methodological basis, Sundgren analyzes the perspectives on concepts such as knowledge, education and democracy that are inherent in statements about OCW and OER. The source material for these statements consists of scientific articles as well as newspapers, blogs and the Internet homepages of MIT. The thesis argues that these perspectives determine how the discourse of OCW and OER is constituted and how OER-projects will succeed in making the resources available for as many people as possible. Problems facing the field are often related to lack of accessibility due to economic factors as well as the risk for the resources becoming a centralised knowledge base rather than a global one, which might result in resources promoting a culturally one-sided comprehension of what knowledge and education is. Despite the problematic aspects of OER, Sundgren concludes that initiatives such as OCW have the potential to change education on a global scale.

Ämnesord

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet – högskolan Open access-publicering

Diskursanalys Utbildningsteknologi Utbildning och undervisning

Key words

Massachusetts Institute of Technology Educational technology

Critical discourse analysis Open access publishing Internet in education Education, higher.

(3)

Inledning ... 2

Syfte ... 3

Forskningsbakgrund... 4

Teori ... 5

Metod ... 7

Material... 8

Terminologi ... 8

Disposition ... 9

Bakgrund... 10

Open source, Open access och Open Educational Resources – definitioner ... 10

Open source ... 10

Open access... 11

Open Educational Resources och OpenCourseWare ... 12

MIT och OCW ... 13

Organisationer... 14

Undersökning... 15

Lanseringen av OCW... 15

MIT:s syften och förhoppningar ... 16

Sammanfattning av syften och förhoppningar ... 21

Centrala begrepp ... 23

Idealism och relaterade begrepp ... 23

Demokrati och relaterade begrepp ... 25

Kunskap, utbildning och relaterade begrepp ... 27

Problem och lösningar ... 34

Upphovsrätt... 34

Tillgänglighet... 38

Finansiering ... 44

Kulturell imperialism ... 45

Sammanfattande diskussion... 52

Förslag på fortsatt forskning ... 53

Käll- och litteraturförteckning... 54

(4)

Inledning

Universitet och högskolor är exempel på institutioner vars huvudfunktion är förmedling av kunskap. Många av dessa institutioner har i sin utbildning integrerat stora delar av de nya möjligheter som informationsteknologins snabba utveckling gett. Om jag bara ser till min egen utbildning finner jag många exempel på detta. Distansstudenterna kan se på samma föreläsningar som campusstudenterna – på videofiler utlagda på en studentportal på Uppsala Universitets webbplats. Föreläsarna kan lägga upp presentationer och kursmaterial så att studenterna har tillgång till materialet. Studenter och lärare kan kommunicera med varandra via den virtuella mötesplatsen PingPong. Jag kan också använda mig av databaser och elektroniska tidskrifter på Internet som annars kostar pengar att prenumerera på. Allt detta erbjuds under förutsättningen att jag är registrerad som student vid Uppsala Universitet. Kunskapen eller informationen som jag tar del av som student är alltså inte tillgänglig för någon som inte studerar vid just det universitetet.

I takt med att Internetanvändandet har blivit mer och mer utbrett och forsknings- och utbildningsväsendet har etablerat sig mer och mer på denna arena har det däremot dykt upp röster som vill att forskningsresultat skall vara tillgängliga för alla, utan att behöva betala pengar. Denna typ av fria tillgänglighet kallas för open access. Open access-rörelsen blivit mer och mer utbredd och uppmärksammad. I och med att fler tar till sig budskapet om fritt tillgänglig kunskap har rörelsen potential att påverka hur informationstillgången uppdelas i världen. Inte minst i den akademiska världen påverkas. Den 12e februari 2008 antog Harvard Universitys Faculty of Arts and Sciences en ny policy som innebär att alla forskningsresultat och artiklar som produceras inom fakulteten måste publiceras fritt tillgängliga på Internet. Harvard är det första amerikanska universitetet som antagit en sådan policy.¹

Med open access-fenomenet i åtanke passar jag på att återanknyta till mitt tidigare exempel på en utbildningsrelaterad informationskälla som inte är fritt tillgänglig för allmänheten, Uppsala Universitets Pingpong-portal. Den andel av de svenska universiteten och högskolornas kursmaterial som utgörs av

1 Guterman, Lila, “Harvard Faculty Adopts Open-Access Requirement”, News Blog, The Chronicle of Higher Education, 12 februari 2008. (2008-03-28)

(5)

elektroniska resurser är sällan fritt eller gratis tillgängligt, något som också gäller för merparten av övriga universitet världen över. Sen några år tillbaka har dock ett fenomen i samma anda som open access-rörelsen börjat växa fram. Detta fenomen kallas Open Educational Resources och förkortas ofta OER, en förkortning som jag hädanefter kommer använda när jag nämner fenomenet. Där open access rör forskningens tillgänglighet handlar OER om fri och öppen tillgång till lär- och utbildningsresurser.

Med lanseringen av öppna utbildningsresurser följer en uppsättning problem och utmaningar som liknar den som tidigare manifesteringar av fritt tillgängliga virtuella resurser medfört. OER är dock en nyare företeelse än open access och har följaktligen inte diskuterats och problematiserats i lika stor utsträckning. OER kan ses som en rörelse som fortfarande är i startgroparna, och därför menar jag att OER är av stort intresse både för utbildningsväsendet, för användare och för andra aktörer verksamma inom de områden som kan antas påverkas av dess intåg. Detta allmänintresse är en anledning till att min undersökning är tillägnad OER- fenomenet.

Istället för att göra anspråk på att fånga in alla exempel på OER i min undersökning, och följaktligen riskera att arbeta med ett oöversiktligt material, har jag valt en representant för fältet i den sannolikt mest erfarna producenten och distributören av öppna utbildningsresurser. Massachusetts Institute of Technology (MIT) har med sitt OpenCourseWare-projekt (OCW) blivit pionjärer i att erbjuda fritt tillgängligt kursmaterial av olika format. MIT:s samling är sannolikt den största och mest spridda källan för den här typen av material. Följaktligen passar MITs projekt också mycket bra som studieobjekt i min undersökning, som fallstudie och representant för OER. Genom att undersöka fallet MIT kan jag få en uppfattning om problematiken kring OER, av hur OER fungerar och inte fungerar. Jag ämnar utreda vilka idéer som ligger bakom MIT:s OCW-initiativ, syften med initiativet, hur de utfört projektet, vilka idéer de representerar och vilka strukturer dessa idéer är sprungna ur.

Syfte

En givande och konstruktiv diskussion om och utveckling av fenomenet OER kräver förståelse både för hur fältet i dagsläget ser ut och vilka mekanismer som styr detta fält. Det övergripande syftet med undersökningen är därför att få förståelse för varför OER existerar, hur fenomenet är beskaffat i dagsläget, hur det kan och bör utvecklas och vilka eventuella hinder som står i vägen för en sådan utveckling. I uppfyllandet av detta syfte är det relevant att ställa frågor som: Hur kan OER komma att påverka utbildningsväsendet för olika människor med olika sociala förutsättningar? Vilka uppfattningar om begrepp som kunskap, lärande, utbildning och undervisning finns inom fältet och hur påverkar uppfattningarna

(6)

detta fält? Genom att undersöka MIT:s OCW-projekt ämnar jag diskutera de övergripande och generella frågorna och den eventuella problematik som kan vara förknippad med utvecklingen av OER.

Forskningsbakgrund

Stora delar av det material som finns skrivet om OER och OCW är utan ambitioner på vetenskaplighet, men det finns undantag. OECD och KK-stiftelsens rapport Att ge bort kunskap gratis: framväxten av öppna lärresurser beskriver ingående hela fältet med dess ursprung och motiv, dess position i dagsläget och framtidsutsikter. Rapporten diskuterar OER ur ett globalt perspektiv inriktat på en hållbar global utveckling. Som jag tidigare nämnt håller jag den som den mest heltäckande och följaktligen har den också varit den mest oumbärliga texten för min orientering i diskursen kring OCW och OER.

Stephen Downes vid National Research Council Canada har i flera artiklar avhandlat frågeställningar kring OER. I artikeln ”Models for Sustainable Open Educational Resources” (2007) presenterar Downes olika modeller för OERs finansiering, innehåll, försörjare samtidigt som han diskuterar vilka som fungerar bäst ur ett hållbarhetsperspektiv.

Paul Stacey återger i artikeln “Open educational resources in a global context” (2007) diskussioner från ett av UNICEFS forum för OER. Forumets diskussioner utgör grunden för Staceys egen diskussion av OER. Denna artikel har visat sig mycket användbar med dess utsagor från olika delar av världen.

Jan Hylén är anställd av OECD för att undersöka OER. Hylén diskuterar i artikeln ”Open Educational Resources: Opportunities and Challenges” (2006) flera aspekter av OER. I en del av artikeln presenterar Hylén olika sätt att kontrollera kvaliteten på resurserna. Dessa beskrivningar har varit relevanta för mitt avsnitt om kunskap och kvalitet.

För definitionerna av de olika open-fenomenen har Sha Li Zhangs ”The flavors of open access” varit mig till hjälp. För att få en översikt vad begreppet OER innebär har portaler och hemsidor för OER-projekt varit en givande källa.

De tidigare nämnda OER Commons är en av de sidor som jag besökt frekvent i undersökningens inledningsfas för att få information och inspiration.

I min strävan att fånga uppfattningar från olika positioner i diskursen har tanken varit att såväl använda texter med vetenskapliga ambitioner och texter som saknar sådana som material. De texter jag här nämnt är de viktigaste för undersökningen, av de texter som överhuvudtaget gör anspråk på vetenskaplighet.

Många andra texter används dock i undersökningen och dessa presenteras vartefter de används.

(7)

Teori

Undersökningens teoretiska underbyggnad består av socialkonstruktionistiska synsätt och idéer. Socialkonstruktionismens teorier utgår från samma grundläggande uppfattningar om världen. En av socialkonstruktionismens förutsättningar är att kunskap inte är objektivt sann eller falsk, vad som är sant och inte sant är istället en kategorisering som vi gör, präglad av dels vår historiska och kulturella kontext och dels av interaktionen med andra. De förhärskande definitionerna av vad som är sant och falskt resulterar också i att vissa handlingar är tänkbara medan andra är otänkbara. Vi kämpar för att få definiera det sanna och det falska.²

Undersökningen tar avstamp i de teorier om diskurser och diskursanalys som har sin grund i Michel Foucaults böcker och föredrag. Dessa teorier har utvecklats i olika riktningar sen Foucault och har utgjort en mycket populär och ofta använd teoretisk bas i olika akademiska sammanhang det senaste årtiondet, och ännu längre tillbaka. Att jag har valt diskursanalytisk teori som utgångspunkt för undersökningen beror på att den är fördelaktig i sammanhang som detta, där jag ska sätta mig in i ett för mig tidigare okänt fält. I undersökningen av ett för mig hittills okänt fält finns risken att vissa saker tas för givet. Ett diskursanalytiskt perspektiv förpliktigar till att inte ta något för givet och att inte följa förutfattade meningar om någonting.

Vad innebär då begreppet diskursanalytisk teori? Här väljer jag att använda diskursanalytisk teori som ett samlingsbegrepp för olika socialkonstruktionistiska teoribildningar som utgår från Foucault. Att jag inte samlar teorierna under det skenbart enklare begreppet diskursteori beror på att detta syftar till en särskild strömning inom den socialkonstruktionistiska teorin.³ Att jag inte heller använder begreppet diskursanalys beror på att ett sådant begrepp snarare syftar till metodologi (även om de metodologiska tillvägagångssätten förutsätter det teoretiska grundbygget). När jag skriver att diskursanalytisk teori kommer att utgöra fundamentet för undersökningen syftar jag till en generell modell – den minsta gemensamma nämnaren för dessa socialkonstruktionistiska teorier från och med Foucault. För det första samsas de kring användningen av begreppet diskurs.

En diskurs består enligt Foucault av ”en mängd av utsagor bestående av samma formeringssystem”⁴. Jørgensen & Philips definition av diskurs är ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen).”⁵ En diskurs är ett

2 Jørgensen, Marianne Winther & Philips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 11-12

3 Se Jørgensen & Philips 2000, s. 31 ff.

4 Foucault, Michel, Vetandets arkeologi, Lund: Arkiv, 2002, s. 134.

5 Jørgensen & Philips 2000, s. 7

(8)

system uppbyggt av utsagor med regler som möjliggör vissa synsätt eller utsagor och omöjliggör andra men som ofta kan vara motsägelsefulla.

Språk är centralt inom diskursanalytisk teori. Förhållandet mellan språk och verklighet är arbiträrt, godtyckligt, och ingen språklig yttring kan helt och fullt återge objektiv verklighet.⁶ Språket är en förutsättning för att tänka eller tala om någonting överhuvudtaget. Verkligheten definieras följaktligen med språkets hjälp. Subjektet är i diskursanalytisk teori underordnad diskursen – den enskilde personens språk är så till den grad styrt av diskursen att det är diskursen som talar genom subjektet och inte tvärtom.⁷ Diskursanalysens intresseområde är att avgränsa diskurser genom att ta reda på de möjliga och omöjliga yttranden som lägger dess gränser och att kartlägga de förhållanden som ligger bakom och skapar diskursen. Märk väl att en diskurs inte heller är fixerad och fast; diskursen ändras ständigt av dem som är verksamma inom den. Genom språket både skapas och ändras verkligheten; diskurserna upprätthålls såväl som utmanas av dem som är verksamma inom den.

För att allt det här ska bli mindre abstrakt och mer lättförståeligt – för snåriga är de här teorierna i många fall, inte minst i fallet Foucault – underlättar det förmodligen att ge konkreta exempel på diskurser. Foucault ger ett antal exempel på diskurser i Vetandets arkeologi, och några av dessa är den ekonomiska diskursen, naturhistorikens diskurs och psykiatrins diskurs.⁸ Alla är de system där vissa saker tas för givna och andra ter sig absurda. Foucault uppehåller sig även vid psykiatrins olika diskursordningar genom historien, ett exempel som bra illustrerar hur olika uppfattningar om kunskap, sanning och osanning kan förskjutas genom tiden, när psykologins diskurs omformas. Till exempel kan icke- normativ sexualitet tidigare ha ansetts vara en sinnessjukdom, medan sexuell läggning idag inte behandlas på samma sätt, åtminstone inte i lika stor utsträckning. Enligt Foucault är en diskurs åt gången härskande, innehavare av hegemoni och makt att definiera, medan senare teoretiker har ifrågasatt Foucaults monologism och menat att flera diskurser kan kämpa om makten över sitt område.⁹ Jag väljer i den här undersökningen att hålla mig till en diskurs, diskursen kring OCW och OER. Detta innebär inte att de som är verksamma inom diskursen inte kan ha diametralt skilda uppfattningar om den diskurs de skapar och kämpar om hegemonin i.

Foucaults ovanstående exempel på diskurser är alla tagna från vetenskapens och akademins värld, men diskurser behöver inte alls vara kopplade till vetenskapliga discipliner. Accepterar man förutsättningen för diskursanalytisk

8 Foucault 2002, s. 134

(9)

teori är all uppfattning om världen, all kommunikation och alla sociala förhållanden i den underordnad diskurser.

Diskursanalysen är i sig inte menad att kritisera förhållanden, utan enbart att undersöka hur och varför de existerar. Diskursanalysen är dock mycket användbar i syftet att avtäcka sociala missförhållanden och ojämn maktfördelning.

Något som både är problematiskt och en stor del av poängen med teorin är att man inte kan göra helt objektiva analyser – jag kan inte ställa mig utanför diskurserna för att göra en diskursanalys, eftersom jag liksom alla andra är präglad av olika idéer och uppfattningar, socialt och kulturellt betingade uppfattningar som gör att jag uppfattar förhållanden på olika sätt. Denna tanke manar till att jag som ska utföra en vetenskaplig undersökning måste se på min egen roll i undersökningen – vara medveten om mitt bagage av uppfattningar.

Metod

Hur utförs då en diskursanalys? Att döma av den stora mängd litteratur som ger exempel på hur diskursanalyser kan göras är variationerna många. Det finns ingen helt standardiserad variant av diskursanalys, även om det finns olika mer eller mindre utvecklade varianter, något som både kan vara en frihet och en försvårande omständighet. Jag tänker inte heller anamma någon särskild modell utan ämnar använda mig av de metoder som passar i sammanhanget. För mig ligger diskursanalysens styrka mer i dess teoretiska utgångspunkt och att den är tacksam att använda för kritiska undersökningar än att den erbjuder någon enkel och smidig analysmodell. Jag tar därför tillvara på diskursanalysens metodologiska mångfald och tolkar denna som en frihet att anpassa de teoretiska grundförutsättningarna till just mitt undersökningsområde.

Undersökningen är upplagd som en fallstudie av MIT:s OpenCourseWare- projekt, eftersom projektet i och med att det är det första OER-initiativet som utfördes också kan antas vara relativt representativt för de egenskaper som karakteriserar OCW och i förlängningen också OER. Jag närmar mig projektet genom att utföra textanalyser som baseras på diskursanalysens teoretiska grundförutsättningar. Genom att urskilja centrala begrepp och uppfattningar om begreppen och sedan diskutera dessa, samt undersöka hur dessa förhåller sig till varandra, kommer de övergripande dragen i diskursen kring OCW och OER att kartläggas. Jag kommer även att diskutera övergripande frågor inom OER för att sedan relatera dem till det specifika fallet MITOCW. Jag gör dock inga anspråk på att fullständigt avgränsa diskursen, utan koncentrerar analysen på de mest centrala begreppen.

Jag använder citat för att presentera uppfattningarna i diskursen i mycket större utsträckning än referat, eftersom referat riskerar att påverkas av mina egna referensramar och tolkningar. Citaten, eller utsagorna, ger definitioner av och

(10)

skapar relationer mellan olika begrepp inom diskursen, vilket visar uppfattningar och inställningar som dessa utsagor baseras på. Metoden jag använder är inte att undersöka mina egna uppfattningar, vilket utgör ett argument för att i de flesta fallen undvika andrahandsåtergivningar av utsagor. Med detta sagt är det dock viktigt att vara medveten om att även jag i och med denna undersökning är en del av diskursen.

Material

Materialet som analyseras består av olika utsagor tagna från ett disparat textmaterial som befinner sig inom diskursen kring OCW och OER. Särskilt texter som behandlar MIT och OCW är av intresse då undersökningen är upplagd som en fallstudie – men även texter som handlar om OER i allmänhet kan vara relevanta. För att få en så heltäckande bild av diskursen som möjligt är texternas ursprung, form och stil högst varierande. Utsagor från vetenskapliga artiklar, presentationer, hemsidor, bloggar, och diskussionsforum bidrar alla till att forma diskursen och såväl MIT:s marknadsavdelning som någon som anses vara en amatörbloggare kan tänkas påverka talet kring OCW.

I de första delarna undersöks material som jag ansett vara relevant i lanseringen av OCW och för att få en uppfattning om MIT:s syften med projektet.

Sedan används även material som behandlar OER-fenomenet i allmänhet, och jämförs med material som behandlar MITs OCW i synnerhet för att se hur detta initiativ förhåller sig till det större fältet som OER utgör.

Terminologi

I undersökningen används ett relativt omfattande material. För att lämna plats åt diskussion och problematisering använder jag en så enkel begreppsapparat som möjligt. Den terminologi som används i analyserna följer inte helt konsekvent någon av diskursanalysens begreppstäta modeller. Snarare än att lojalt hålla fast vid en enstaka etablerad begreppsapparat används vissa begrepp som förekommer i diskursanalytiska standardverk. Termen utsaga används i undersökningen, och representerar då alla former av kommunikativa handlingar uttryckta i ord, vare sig det är tal eller skrift. Märk väl att allt material som analyseras är text. Termen fyller trots detta en viktig funktion för i undersökningen, eftersom den utgör en minsta gemensam nämnare för ett stilistiskt sett disparat textmaterial som lika gärna kan bestå av andrahandsåtergivningar av tal eller inlägg på forum som originaltext.

Det diskursiva fält som undersöks kallas diskursen kring OCW och OER.

Definitionen utgår från att diskursen som formats kring begreppet OCW i förlängningen är samma som formats kring begreppet OER, eftersom OCW är en del av och här representerar OER. Diskursen innefattar alla utsagor om OCW,

(11)

OER och allt som kan förknippas med dessa begrepp. Ytterligare centrala begrepp definieras när de kräver definitioner i undersökningen.

Disposition

Efter denna inledande del följer översiktliga och kortfattade presentationer och definitioner av OER-rörelsen och andra rörelser som är nära förknippade med denna. Därefter presenteras MIT, OCW och organisationer inom diskursen. Själva undersökningen inleds med en presentation av de första offentliggjorda utsagorna om OCW, två viktiga texter i lanseringen av projektet. Nästa del analyserar MITs syften med och förhoppningar för OCW. Sedan diskuteras och problematiseras begrepp som identifierats som centrala i diskursen kring OCW och OER. Dessa begrepp fungerar sedan som en grund för analyser av och diskussioner kring de problem som anses förknippade med OCW och OER. Slutligen diskuteras de upptäckter som kommit fram i undersökningen och vilka slutsatser som kan dras av detta. Slutdiskussionen innehåller även förslag till fortsatt forskning.

(12)

Bakgrund

Open source, Open access och Open Educational Resources

– definitioner

De begrepp som delar första ord i open – source, access, CourseWare och Educational Resources – har mycket gemensamt. De kan alla sägas utgå från konceptet att fri tillgång till olika typer av resurser är fördelaktig. Det är dock nödvändigt att definiera vad som karakteriserar de olika begreppen, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt, för att inte riskera begreppsförvirring.

Dessutom är det viktigt att påpeka att motiven bakom open-initiativ kan variera trots att de lätt kan uppfattas som sprungna ur samma grundprinciper. Mycket av det som diskuteras i undersökningen kan dock säkert visa sig vara relevant för även de andra manifestationerna av open-fenomenet.

Open source

Open source, på svenska öppen källkod, innebär enligt Wikipedia:

[…]att källkoden till ett datorprogram är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Detta gör att användaren kan försäkra sig om att programmet gör vad det ska, eller anpassa det till sina behov. Sådana modifikationer erbjuds vanligen tillbaka till den ursprunglige upphovsmannen, som kan välja att göra dem till en del av den officiella versionen.¹⁰

En av open source-rörelsens förgrundsfigurer och pionjärer identifieras i samma uppslag som Richard Stallman, vilket kan visa sig relevant i undersökningen eftersom Stallman studerat vid och arbetat som programmerare för MIT.¹¹ Den definitionen av open source som ges ovan kan utökas, problematiseras och omstridas – exempelvis presenterar företaget Open Source Initiative en längre och

10 Svenska Wikipedia, gå till: ”Öppen källkod”. (2008-04-08)

11 Svenska Wikipedia, gå till: ”Öppen källkod”. (2008-04-08), samt ”Richard Stallman”. (2008-04-08)

(13)

mer ingående definition på sin hemsida.¹² För den här undersökningens syften bör dock denna definition vara nog detaljerad.

Open access

I sin artikel ”The flavors of open access” (2007) ger Sha Li Zhang en översiktlig bild av begreppet open access och dess betydelse. Zhang hänvisar inledningsvis till dokumentet ”Budapest Open Access Initiative” – ett upprop och manifest från 2002 där professorer, förläggare och personer i ledande positioner inom organisationer och vid universitet tagit initiativet till att arbeta mot målet att öppna upp tillgängligheten till forskningsresultat. I detta dokument beskrivs vilket material som initiativtagarna till manifestet önskar öppna tillgängligheten till:

The literature that should be freely accessible online is that which scholars give to the world without expectation of payment. Primarily, this category encompasses their peer-reviewed journal articles, but it also includes any unreviewed preprints that they might wish to put online for comment or to alert colleagues to important research findings.¹³

Efter denna redogörelse ges en definition av begreppet open access:

By ’open access’ to this literature, we mean its free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to the full texts of these articles, crawl them for indexing, pass them as data to software, or use them for any other lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers other than those inseparable from gaining access to the internet itself. The only constraint on reproduction and distribution, and the only room for copyright in this domain, should be to give authors control over the integrity of their work and the right to be properly acknowledged and cited.¹⁴

I dessa utsagor klargörs vad Zhang också ger fler exempel på i sin översiktliga artikel om open access, att begreppet syftar på något mer specifikt än det som namnet – fritt översatt ”öppen tillgång” – ger sken av. Det är en särskild typ av material som avses när det talas om open access. Begreppet hänvisar inte till öppen tillgång eller fri tillgänglighet i allmänhet, utan det avser den fria tillgången till forskning och forskningsresultat.

Open source-rörelsen liknar OER-rörelsen i den aspekten att försörjarna av materialet liksom många av försörjarna av OER är verksamma inom den akademiska världen, en värld som är lika styrd av ekonomiska faktorer som samhället i stort. Open access uppfattas sannolikt också som mest problematiskt av förlag, tidskrifts- och databasproducenter och forskare vars inkomst är beroende av publiceringen och försäljningen av forskningsmaterial, eftersom fri tillgång till denna forskning kan medföra förlorade inkomster för dessa aktörer. I

12 Open Source Initiative, “The Open Source Definition”, 2006. (2008-04-08)

13 ”Budapest Open Access Initiative”, hemsida för Open Society Institute & Soros Foundations Network (2008-04-09)

14 Ibid

(14)

undersökningen kan flera utsagor visa sig applicerbara även på diskussioner om open source.

Open Educational Resources och OpenCourseWare

Upphovspersonerna till den Internetbaserade portalen OER Commons ger följande definition av begreppet OER:

Open Education Resources (OER) are teaching and learning materials that are freely available online for everyone to use, whether you are an instructor, student, or self-learner.

Examples of OER include: full courses, course modules, syllabi, lectures, homework assignments, quizzes, lab and classroom activities, pedagogical materials, games, simulations, and many more resources contained in digital media collections from around the world.¹⁵

OER Commons är en av de virtuella platser där man kan ta del av dessa fritt tillgängliga resurser, och även ge respons på materialet. I Sally M. Johnstones, verkställande direktör vid WCET (Western Cooperative for Educational Telecommunications), artikel “Open Educational Resources Serve the World”

beskrivs begreppets ursprung:

In the summer of 2002, UNESCO convened the Forum on the Impact of Open Courseware for Higher Education in Developing Countries. MIT’s OCW project was represented, along with projects from other U.S. universities. Individuals from universities in developing nations joined in the discussions. Out of that forum came the term Open Educational Resources (OER).¹⁶

Här fastställs det att OpenCourseWare är ett begrepp som myntats tidigare än OER. Eftersom MIT var de första att sprida begreppet OCW i och med lanseringen av MITOCW-projektet syftade begreppet till en början särskilt till MITs projekt. Sedan genomförandet av MITOCW har förekomsten av OCW- initiativ ökat, och följaktligen syftar inte begreppet bara till MITs projekt längre.

OpenCourseWare Consortium är ett konsortium för organisationer och institutioner inom högre utbildning involverade i OCW-projekt. Konsortiets hemsida ger en kort definition av vad OCW är: ”An OpenCourseWare is a free and open digital publication of high quality educational materials, organized as courses.”¹⁷

Johnstones artikel ger en definition av OER som etablerar relationen mellan OCW och OER som en där OCW är en del av den större helhet som OER utgör:

By 2004 OER was defined to include:

Learning resources – courseware, content modules, learning objects, learner-support and assessment tools, online learning communities

15 OER Commons, ”About OER Commons”, OER Commons. (2008-04-09)

16 Johnstone, Sally M. “Open Educational Resources Serve the World”, Educause Quarterly, 3:2005, s. 16.

(2008-03-28)

17 OpenCourseWare Consortium, “About us”. (2008-04-08)

(15)

Resources to support teachers – tools for teachers and support materials to enable them to create, adapt, and use OER, as well as training materials for teachers and other teaching tools

Resources to assure the quality of education and educational practices¹⁸

I Organisation for Economic Co-operation and Developments, förkortat OECD, och KK-stiftelsens rapport Att ge bort kunskap gratis: framväxten av öppna lärresurser problematiseras begreppet OER:

Termen ”undervisning” (education) behöver […] klargöras. Betyder det att bara material som producerats för att användas inom ramen för formell utbildning ska inkluderas? […] Det är välkänt att OER också används för informellt eller icke-formellt lärande vid sidan av formella inlärningssituationer. Ibland hävdas att för att erkänna och förstärka betydelsen av denna aspekt på OER bör ordet ”undervisning” bytas mot ”lärande” och att en bättre beteckning vore ”öppna lärresurser” (open learning resources).¹⁹

Här visar rapporten att definitionen av resurserna som educational kan orsaka problem. Vad open i OCW och OER innebär diskuteras i undersökningen, i och med att karakteriseringen av dessa fenomen som öppna och fritt tillgängliga problematiseras i avsnittet om tillgänglighet.

MIT och OCW

Massachusetts Institute of Technology, förkortat MIT, ligger i Cambrige, Massachusetts, USA. MIT är privat finansierad, känt som ett utbildningsinstitut i världsklass, och har som främsta syfte att lära ut och forska. MIT accepterade sina första studenter 1865 och har sedan 1870 haft både kvinnliga och manliga studenter. Institutionen erbjuder såväl tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och kurser som sådana inom humaniora. OCW är en följd av en kommitté som bildades 1999 för att bestämma MIT:s positionering i distansutbildningsfältet. Projektet lanserades 2001 under Charles M. Vests tid som president, högsta ansvarig och chef. OCW var och är finansierat av institutionen med stöd av flera olika stiftelser och organisationer. Från och med 2002 är Anne Margulies verkställande direktör för OCW. Susan Hockfield är institutionens president sen 2004. Från att ha erbjudit material till 50 kurser 2001 finns nu fler än 1800 kurser tillgängliga på MITOCW-hemsidan. 200 kurser beräknas från och med 2008 tillgängliggöras per år.²⁰ I undersökningen beskrivs MIT och MITOCW:s karakteristik mer utförligt.

18 Johnstone, 2005, s. 16

19 OECD & KK-stiftelsen, Att ge bort kunskap gratis: framväxten av öppna lärresurser. Stockholm : Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, 2007, s. 29-30.

(2008-04-01)

20 Beskrivningen av MIT och OCW är ett sammandrag baserat på flera texter: MIT, ”Case Studies: OCW”, Educational Transformation through Technology at MIT, 2004. (2008-04-08). MIT, MIT Facts, 2008. (2008-

(16)

Organisationer

Förutom MIT och andra universitet eller högskolor som initierat OER-projekt, av vilka exempelvis Rice Universities Connexions kan nämnas, framträder ett antal organisationer i de av diskursens utsagor som undersöks. UNESCO – United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization – är som namnet antyder Förenta Nationernas organ inriktat på ”samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur, och kommunikation/media”²¹. UNESCO har i projektet The Virtual University and e-learning²² sammanställt mycket av den information om OER som finns att tillgå samt initierat forum och diskussioner. Följaktligen har många av diskussionerna kring OER och OCW ägt rum i UNESCOS regi.

OECD nämns ovan och är en till organisation vars uppdrag innefattar att följa och påverka utvecklingen kring OER. De beskriver sitt uppdrag på följande sätt:

The OECD brings together the governments of countries committed to democracy and the market economy from around the world to:

Support sustainable economic growth Boost employment

Raise living standards Maintain financial stability

Assist other countries' economic development Contribute to growth in world trade²³

Eftersom OER kan ha potential att höja levnadsstandarden i världen genom att göra lärande och utbildning lättillgängligt och möjliggöra en hållbar utveckling är OECD intresserade av och involverade i fältets utveckling. OECD har publicerat den i dagsläget mest heltäckande översikten av OER, rapporten Att ge bort kunskap gratis, som används flera gånger i den här undersökningen. Rapporten finns tillgänglig på flera språk. Den svenska översättningen har OECD publicerat i samarbete med KK-stiftelsen – Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

En annan viktig organisation som förekommer i undersökningens periferi är ISKME – Institute for the Study of Knowledge Management in Education – försörjare av tidigare nämnda OER Commons. OER Commons får, liksom MITOCW, ekonomiskt stöd av The William and Flora Hewlett Foundation.

Denna stiftelse beskrivs som en av de största i USA, och bidrar med ekonomiskt stöd till vad de definierar som välgörande ändamål – aktiviteter inom områden som utbildning, miljöfrågor och global utveckling.²⁴

04-08). Engelska Wikipedia, gå till: “Massachusetts Institute of Technology”. (2008-04-08). MIT, “Our History”, MITOPENCOURSEWARE. (2008-04-08)

21 Svenska Unescorådet, hemsida för Svenska Unescorådet. (2008-04-08)

22 UNESCO, The Virtual University and e-learning. (2008-04-08)

23 OECD, ”About OECD”, hemsida för OECD. (2008-04-08)

24 The William and Flora Hewlett Foundation, ”About The William and Flora Hewlett Foundation”, hemsida för stiftelsen, 2008. (2008-04-09)

(17)

Undersökning

Lanseringen av OCW

Onsdagen den 4 april 2001 offentliggjorde Charles M. Vest på en presskonferens beslutet att institutionen ämnade göra material till och från nästan alla sina kurser fritt tillgängligt via Internet. Projektet skulle kallas MIT OpenCourseWare och målet att tillgängliggöra merparten av MIT:s runt 2000 kurser för alla Internet- användare världen över skulle enligt planen uppnås på 10 år²⁵.

Förutom att nyheten utannonserades på MIT:s hemsida förärades initiativet uppmärksamhet i form av en artikel på framsidan av The New York Times.

Eftersom The New York Times är en av de dagstidningar som har störst upplaga i USA är det ett rimligt antagande att en placering på dess första sida genererar ett relativt stort genomslag för en nyhet.²⁶ En artikel i en stor dagstidning kan också antas nå en socialt sett bredare och till antalet större grupp människor än den information om OCW som MIT samma dag publicerade på sin hemsida.

Med denna förmodade skillnad i nådd demografisk grupp i åtanke, och med den särskilda omständigheten att dessa två dokument med stor sannolikhet var bland de allra första att presentera begreppet OCW (som senare blir en del av OER) för allmänheten är det av intresse att undersöka dessa dokument, hur och var de överensstämmer eller skiljer sig från varandra i sina skildringar av projektet MITOCW. Vilka utsagor görs om projektet när dess syfte ska förklaras och dess rykte etableras? Utsagorna kan bli tongivande för diskursen kring en ny företeelse. OCW:s upphovspersoner har alla anledningar att visa upp sitt projekt från dess allra bästa sida. Vad de har att vinna på en fördelaktig presentation är förtroende för projektet och bibehållet eller höjt anseende – eftersom MIT är en stor och välkänd institution och deras fortsatta ekonomiska välstånd i grund och

25 MIT, “MIT to make nearly all course materials available free on the World Wide Web”, MIT news office, 4 april 2001. (2008-04-09)

26 Engelska Wikipedia, gå till: “List of all the newspapers in the United States”.

(2008-04-09)

(18)

botten baseras på dess goda rykte som lärosäte för högre studier, är deras kommunikation med omvärlden givetvis viktig för dem.

Innan jag börjar syna beståndsdelarna i de olika utsagorna är det dock på sin plats med en påminnelse om en central föreställning inom diskursanalytisk teori – nämligen subjektets förhållande till diskursen. Att undersöka i vilken utsträckning representanterna för MIT medvetet konstruerat sina utsagor för att de ska försvara deras intressen är i en sådan här analys inte särskilt relevant – diskursen kommer till tals genom subjekten i vilket fall som helst. Här ser vi diskursen som talande genom subjektet – istället för att subjektet brukar diskursen – och följaktligen blir det förhållandevis mindre intressant om det som sägs är medvetet eller omedvetet än vad det är som sägs.

De två texterna kan till att börja med förklara OCW:s ursprung, syften och motiv. Utsagorna i lanseringen av OCW fungerar sedan även som ingång till analyserna av de centrala begreppen i diskursen. Texterna är nämligen de första utsagorna om OCW som distribuerats till och nått utanför MIT:s interna planering och diskussioner, och etablerat begreppsrelationer i diskursen kring OCW.

MIT:s syften och förhoppningar

I MIT:s pressmeddelande är ingen författare angiven, vilket sannolikt beror på att texten är menad att fungera som representativ för institutionen i sin helhet och inte en enskild persons åsikter. Texten är till stor del uppbyggd kring citat från presskonferensen där tidigare nämnda Vest och flera av hans kollegor vid fakulteten presenterar OCW. MIT hänvisas till från ett tredjepersonsperspektiv, och citaten kommenteras och sätts i en ytterligare förklarande kontext utan synbart starka sympatier och värderingar. Trots denna åsyftade neutralitet är texten inte en kritisk granskning av projektet, något som inte förvånar eftersom upphovspersonen eller personernas uppdrag har varit att skapa en text som institutionen kan använda på sin egen hemsida. Texten talar inte om syften och motiv explicit. I det här sammanhanget är min definition av vad ett syfte är de resultat som MIT enligt texten hoppas uppnå med projektet.

MIT:s pressmeddelande beskriver hur OCWs koncept uppkom ur en grupp, vägledd av MIT’s Council on Educational Technology och assisterad av konsultfirman Booz-Allen & Hamilton, vars syfte var följande: ”to use Internet technology to enhance education within MIT as well as MIT’s influence on education on a global scale.”²⁷ Eftersom OCW är resultatet av gruppens diskussioner bör projektet vara ämnat att uppfylla just dessa kriterier och ur utdraget kan följaktligen även ett övergripande syfte med OCW utläsas – att

27 MIT, “MIT to make nearly all…”, 2001

(19)

utveckla utbildningen både på den egna institutionen och ur ett globalt perspektiv.

Ett citat från Steven Lerman, en professor vid fakulteten, visar ett annat, mer specifikt motiv för projektets genomförande i och med att han talar om vilka förhoppningar institutionen har på vad resultatet ska bli:

Professor Lerman noted the potential of OpenCourseWare to teach and to train students and young faculty in developing countries and said, ’We hope our materials will be translated.

Developing countries need information, and they need to develop infrastructure and institutions.’²⁸

Dick K.P. Yue, dekan och professor, bekräftar att en av tankarna bakom projektet har varit att tillgängliggöra information för de länder som i Lermans utsaga refereras till som utvecklingsländer: ”MIT will miss its goal if it reaches just students within its walls and not in the larger world”²⁹. I Yues utsaga klargörs att ett syfte med OCW är att det ska nå en större värld än bara den som finns inom MITs väggar.

MITs text förlitar sig inte enbart på citat från presskonferensen, utan den innehåller också en lista uppdelad i punkter på de fördelar som institutionen hoppas att projektets genomförande ska kunna bidra med. Den första punkten på listan, som förekommer längre ner i texten än de ovanstående citaten från Lerman och Yue, är samma fördel som Lerman och Yue belyser i sina citat:

Institutions around the world could make direct use of the MIT OpenCourseWare materials as references and sources for curriculum development. These materials might be of particular value in developing countries that are trying to expand their higher education systems rapidly.³⁰

Att denna fördel listas först antyder att det är en viktig fördel för MIT, eller åtminstone en viktig sådan för institutionen att sätta i fokus i texten. Ett citat från Vest avslutar den del av texten som löper under rubriken ”Potential impacts”. I citatet formulerar Vest förhoppningen om att OCW kan sätta igång förändringen till en ny infrastruktur för utbildningsrelaterad information på Internet:

This is about something bigger than MIT. I hope other universities will see us as educational leaders in this arena, and we very much hope that OpenCourseWare will draw other universities to do the same. We would be delighted if – over time – we have a world wide web of knowledge that raises the quality of learning – and ultimately, the quality of life – around the globe³¹

Där Lermans utsaga och den först och högst listade fördelen i punktlistan fäster särskild vikt vid OCW:s potential att hjälpa utvecklingsländer utveckla sina

29 Ibid

30 Ibid

31 Ibid

(20)

utbildningsväsenden fångar Vests utsaga in båda dessa tillsammans med det mål som talas om i Yues utsaga. I Vests förhoppningar om att OCW ska kunna få positiva konsekvenser globalt beskrivs en utopi vars uppfyllande beror på om andra universitet följer det exempel som MIT sätter med projektet. Ett övergripande syfte med OCW kan i och med Vests utsaga definieras som att höja livskvaliteten globalt, genom att höja kvaliteten på lärande, vilket i sin tur uppnås genom att fler universitet hjälper till att skapa en gemensam digital kunskapsbas.

I MIT:s text är syftena till stor del definierade implicit, eftersom texten snarare talar om fördelar med OCW än mål med projektet, men de går ändå att spåra. Ur Carey Goldbergs artikel för The New York Times är det svårare att hitta dessa syften. Artikeln uppehåller sig mer vid projektets ursprung och upphov, samt reella och eventuella problem för institutionen med projektet, än vilka direkta eller indirekta mål fakulteten hoppas kunna uppnå med genomförandet av projektet. Två utdrag ur texten, baserade på citat från presskonferensen, befäster dock det syfte som urskiljts ovan. Det första är ett citat från Vest: ”We’ve tried to open up software infrastructure in a variety of ways and that’s what unleashed the creativity of software developers; I think the same can happen in education.”³² Citatet skiljer sig lite i ton från de med liknande andemening från MIT:s text i och med att detta talar om något som institutionen tror, snarare än hoppas på eller något som skulle glädja MIT – vilket leder till att citatet inte får lika mycket karaktär av implicit syfte som citaten från MIT:s text. Ett citat från Robert A.

Brown, universitetets provost³³, anknyter liksom Vest till idén om att tillgängliggöra kunskap för personer över hela världen:

Over all, the vision for 10 years from now, Provost Brown said, was ”a world in which you’ll find students able to search what will be huge repositories of content” and ”they’ll be able to use content from many places educationally, and we’ll be using other people’s as much as they’ll be using ours.”³⁴

Browns citat bekräftar dock inte bara det som tidigare konstaterats om syftet, det lägger även till en aspekt. Där de andra fakultetsmedlemmarna betonar att andra institutioner kommer att ha nytta av de resurser som MIT tillgängliggör, talar Brown mer specifikt än de andra om möjligheten till utbyte mellan olika institutioners material. Visserligen nämner Vest möjligheten att skapa ett stort nätverk av kunskap, men Brown går ett steg längre och säger att MIT kommer att använda andras resurser i lika stor utsträckning som de andra kommer att använda MITs resurser.

32 Goldberg, Carey, ”Auditing Classes at M.I.T., on the Web and Free”, The New York Times, 4 april 2001.

(2008-04-09)

33 Amerikansk titel för en högre universitetsämbetsman

34 Goldberg 2001

(21)

Flera av de fördelar som presenteras längre ner i punktlistan i MIT:s text är nära relaterade till det övergripande syftet med OCW. Den andra fördelen på listan förklarar dock snarare hur resurserna kan användas än vilka resultat denna användning kan ge: ”Individual learners could draw upon the materials for self- study or supplementary use.”³⁵ Den tredje punkten intresserar sig för OCW:s roll som modell och förebild för framtida projekt: ”The MIT OpenCourseWare infrastructure could serve as a model for other institutions that choose to make similar content open and available.”³⁶ Punkten som följer utvecklar tankegången:

Over time, if other universities adopt this model, a vast collection of educational resources will develop and facilitate widespread exchange of ideas about innovative ways to use those resources in teaching and learning.³⁷

Utsagan om denna fördel antyder samma möjligheter till utbyte som Brown i citatet ovan framhåller som ett önskat resultat av OCW. Browns citat och Vests formulering av syftet visar en önskan från MIT att OCW ska inspirera till att skapa en större kunskapsbas som är tillgänglig för allmänheten, och lyfter fram detta som ett mål i sig. Denna utsaga förklarar dock mer specifikt hur utbytet av kunskap kan ge upphov till nya sätt att använda kunskapsbasen. Samtidigt som OCW kan möjliggöra att en större mängd kunskap finns tillgänglig för användning kan den utvecklade informationsinfrastrukturen i sig möjliggöra nya möjligheter och sätt att använda den på.

De hittills undersökta utsagorna ger en bild av en övergripande plan med OCW där MIT hoppas att projektet ska kunna öka både tillgängligheten till och kvaliteten på kunskap i ett globalt perspektiv. OCW ses som en möjlighet att förbättra kvaliteten på lärande överlag, men är av särskilt stort värde för länder som inte anses ha ett tillräckligt utvecklat utbildningsväsende. Att MIT har förhoppningar om att tillkomsten av OCW och flera liknande projekt ska resultera i en utveckling av planetens kunskaper och kunskapande står klart, men vilka processer MIT hoppas leda till en ökad kunskapskvalitet – hur resurserna ska användas för att utveckla lärande och utbildning världen över – har inte specificerats. Den senaste utsagan hyser förhoppningen att innovationer i användandet av resurserna, och i förlängningen innovationer i lärande, blir en naturlig följd av en ökad förekomst av öppna utbildningsresurser. Idéer om hur resurserna kan användas på nydanande uppstår när väl resurserna har tillgängliggjorts och kan undersökas och utforskas. Artikeln i The New York Times avslutas med ett citat av Vest där han antyder att många sådana

36 Ibid

37 Ibid

(22)

innovationer kommer att skapas när personer som tidigare inte haft tillgänglighet till resurserna kan använda dem:

’in this country and throughout the world, a lot of really bright, precocious high school students will find this a great playground.’ And ultimately, he said, ‘there will probably be a lot of uses that will really surprise us and that we can’t really predict.’³⁸

Innovationer kan uppkomma i interaktionen mellan den tidigare endast till universitet begränsade kunskapen och dess nya användare – i det utbyte som nu kan ske inte bara innanför MIT:s väggar. Liknande tankegångar framställs i den sista punkten på listan i MIT:s text:

MIT OpenCourseWare will serve as a common repository of information and channel of intellectual activity that can stimulate educational innovation and cross-disciplinary educational ventures.³⁹

Utsagan etablerar en relation mellan educational innovation och cross- disciplinary educational ventures. Begreppen, som kan översättas till innovation av utbildning och tvärdisciplinär kommunikation, sammanförs och jämställs, vilket leder till att det första framstår som ett resultat av det andra. Svaret på hur eller genom vilka processer MIT hoppas utveckla utbildning och lärande kan följaktligen, åtminstone till viss del, besvaras med att utvecklingen kommer att ske genom att innovationer uppstår i och med att ny interaktion möjliggörs – interaktion mellan MIT och de resurser som OCW tillgängliggör, andra institutioner och nya användare, av Vest exemplifierade som high school-elever.

En ansats till att mer ingående beskriva vilka metoder för utveckling MIT hoppas att OCW ska kunna fungera som grund till görs med fördel i ett citat från professor Harold Abelson som återges i MIT:s text:

OpenCourseWare stimulates real reflection on what we’re doing in the classroom. If my students get all their raw materials on the web, what am I doing in class? This also makes it possible for faculty colleagues to keep up with one another’s work and research.⁴⁰

Där fokus i tidigare utsagor till stor del satts på en önskad storskalig påverkan för projektet och dess möjlighet att förändra förhållanden i omvärlden talar Abelson om OCW utifrån en kontext som bara rymmer institutionen. Det mindre perspektivet bidrar till att Abelson kan ange mer specifika och direkta förändringar i institutionens utbildning än de tidigare utsagorna – hur hela världen kommer att påverkas av OCW är svårare att förutse och uttala sig om än de förändringar Abelson måste göra för att bibehålla sin status och position inom

38 Goldberg 2001

40 Ibid

(23)

professionen. Den undervisning han genomför i sin roll som lärare vid MIT kommer att förändras när studenterna som undervisas redan har tillgång till Abelsons kursmaterial. OCW förpliktigar till större reflektion över denna undervisning. Abelson beskriver också hur OCW gör det möjligt för forskare vid MIT att hålla sig a jour med varandras forskning, en omedelbar effekt av OCW som inte återfinns på punktlistan över fördelar men helt klart utgör en sådan för MIT. Ett liknande resonemang, men i en större kontext, förs senare i MIT:s text:

”OpenCourseWare will make it possible to quickly disseminate new knowledge and educational content in a wide range of fields.”⁴¹ OCW förväntas inte bara förändra kunskapande och utbildning, det möjliggör även snabbare uppnådda resultat och innovationer i och med att möjligheterna till kommunikation och interaktion ökas och förenklas. Med den senast återgivna utsagan är syftet med OCW också tillbaka till det mer övergripande perspektivet.

Ett citat från Brown ur MITs text kombinerar Vests globala perspektiv med Abelsons lokala och exemplifierar på ett föredömligt sätt att MIT:s har såväl stor- som småskaliga syften med och förhoppningar till OCW, vars resultat kan vara både direkta eller på längre sikt:

By making up-to-date educational content widely available, […] OpenCourseWare will focus faculty efforts on teaching and learning on their campuses. It also will facilitate a new style of national and global collaboration in education through the sharing of educational content and the potential of telecommunications for real-time interactions.⁴²

Fakultetens undervisning kommer att fokuseras mer på pedagogiska aspekter – hur någonting lärs ut i större utsträckning än det som lärs ut, eftersom detta redan är tillgängligt för studenterna. En ny typ av kommunikation, samarbete och utbyte kommer också att inledas med OCW, en modell som enligt förhoppningarna i tidigare utsagor kan leda till en större och snabbare utvecklad kunskapsbas.

Sammanfattning av syften och förhoppningar

En sammanfattning av de syften och förhoppningar som MIT har för OCW framställs lämpligen som en skala som går från OCW:s mål i en global kontext till dess mål i en lokal kontext, vilka i den större kontexten kan uppfattas som delmål till uppfyllandet av det övergripande syftet. Här följer en sammanfattande lista över syftena disponerad efter denna modell:

-Att höja livskvaliteten eller levnadsstandarden globalt genom att:

-höja kvaliteten på lärande, vilket uppnås genom att:

42 Ibid

(24)

-skapa en global gemensam kunskapsbas via Internet, för vilken OCW representerar ett första steg i och med dess syften att:

1. tillgängliggöra kunskap i form av utbildningsmaterial för de som tidigare inte haft tillgång till dessa material, vilka främst exemplifieras av utvecklingsländer med deras utbildningsväsenden, och på så sätt:

2. öka utbytet av kunskap och interaktionen mellan institutioner och användare världen över, vilket i sin tur leder till:

-innovation i användningen av resurserna samt:

-utveckling av kunskap och utbildning, ett syfte vars process även sätts igång lokalt i och med:

-att fokus i större utsträckning sätts på pedagogiska aspekter i den campusbaserade undervisningen, att framhäva lärarrollen framför forskarrollen och utlärningen av materialet snarare än materialet i sig.

I de utsagor som undersökts för att åskådliggöra MIT:s syften med och förhoppningar för OCW förekommer flera begrepp som är centrala i diskursen kring OCW och OER, begrepp vars definitioner kommer att visa sig relevanta när andra aspekter av OCW problematiseras och diskuteras. Problematisering av begreppen har sparats till kommande kapitel, där deras roll i diskursen mer ingående definieras när deras relevans i sammanhangen ökar, samtidigt som diskussionen kring OCW fördjupas. Begreppen kunskap, lärande och utbildning etableras här tillsammans med idén om att de är mätbara i kvalitet. Flera begrepp är dessutom nära relaterade till dessa, exempelvis undervisning. De diskuteras nedan i avsnittet om utbildning. I MIT:s text kommenteras det citat där Vest definierar det övergripande syftet som sättande tyngdpunkten på MIT:s fakultets idealism⁴³. Även detta begrepp diskuteras senare i undersökningen som ett av de centrala i diskursen. Syftet att förbättra livskvaliteten globalt genom att tillgängliggöra det som här kallas kunskap och information kan också kopplas till en tanke om att demokratisera informationsinfrastrukturen. Vilken funktion och position begreppet demokrati har i diskursen diskuteras i kapitlet om diskursens centrala begrepp. Var utvecklingsländer befinner sig i diskursen klargörs tydligare i de delar av undersökningen som avser problematisera syftet och processen att tillgängliggöra OCW för dessa, främst avsnitten om tillgänglighet och kulturell imperialism.

(25)

Centrala begrepp

De begrepp som diskuteras i detta kapitel är sådana som identifierats som innehavare av centrala positioner i diskursen kring OCW och OER. De har i flera av fallen identifierats som relevanta med utgångspunkt från de utsagor som tidigare diskuterats, men här sätts de också i ett större perspektiv bestående av andra utsagor från olika positioner i diskursen. Särskilt stor uppmärksamhet får kunskap tillsammans med de begrepp som är nära relaterade till det, eftersom olika uppfattningar av vad kunskap är också resulterar i olika inställningar till hur OER bör utvecklas.

De problem och lösningar som diskuteras i nästa kapitel skulle också kunna kallas centrala begrepp. Skillnaden är att begreppen som diskuteras i föreliggande kapitel inte i sig har blivit definierade som problem, vilket de som diskuteras i nästa kapitel har. Detta innebär inte att de uppfattningar som finns i diskursen om de centrala begrepp som analyseras i det följande kapitlet inte kan problematiseras eller vara upphov till problem. Åtskillnaden mellan centrala begrepp och problem är gjord för översiktlighetens skull.

Idealism och relaterade begrepp

Artikeln i The New York Times börjar med en polarisering av MIT mot andra universitet:

Other universities may be striving to market their courses to the Internet masses in hopes of dot-com wealth. But the Massachusetts Institute of Technology has chosen the opposite path:

to post virtually all its course materials on the Web, free to everybody.⁴⁴

Här betonas MIT:s väsensskildhet från ”andra” universitet, en benämning som i sin brist på bestämmande artikel kan tolkas som universitet i allmänhet. MIT skiljs alltså ut från en obestämd mängd universitet som anammare av en riktning där ekonomisk vinning inte är en lika central drivkraft. I MIT:s pressmeddelande från samma datum understryker Charles M. Vest i ett citat denna sinnebild av projektet som ett som går motströms, mot rådande trender i universitetsvärlden och omvärlden i stort:

OpenCourseWare looks counter-intuitive in a market driven world. It goes against the grain of current material values. But it really is consistent with what I believe is the best about MIT. It is innovative. It expresses our belief in the way education can be advanced – by constantly widening access to information and by inspiring others to participate⁴⁵

44 Goldberg 2001

(26)

I utsagan inleder Vest med att sätta in MIT:s initiativ i en samhällelig kontext för att göra beslutet förståeligt. Samtidigt positionerar han också MIT som representant för något som kan stöta på patrull från hegemonin i en marknadsanpassad ekonomi. Vests utsagor liknar inledningsvis närmast ett försvar. När han säger att OCW ser ut som ett kontraintuitivt påhitt vädjas det till mottagaren av utsagan att denne ska se förbi konventionella uppfattningar hemmahörande i den marknadsekonomiska samhälleliga diskursen. I själva verket är OCW något mer än vad det ser ut att vara – den är nämligen bärare av andra positiva värden än de som för tillfället anses positiva inom denna marknadsekonomiska diskurs. OCW är i linje med vad som anges som det bästa med MIT – det representerar innovation i allmänhet och även framåtanda i utvecklingen av utbildning och lärande. Här framställs detta bästa som en motsats till de element vars innebörd försetts med positiva värden i en marknadsekonomisk diskurs.

I ett annat citat utvecklar Vest kopplingen mellan OCW och MIT:s ideologiska värdegrunder:

OpenCourseWare is firmly at the heart of MIT’s educational mission: MIT faculty have a deeply ingrained sense of service and mission – they like to work on big problems and frankly, they like to influence the world. There is an incredible idealism in this faculty.⁴⁶

I denna utsaga skapas en tydlig sambandskedja mellan OCW, MIT:s uppdrag och idealism. Vad betyder begreppet idealism, vilken förståelse av ordet och vilka värden kopplas till begreppet i den här utsagan? MIT:s officiella uppdrag definieras enligt universitetets hemsida på följande vis: ”The mission of MIT is to advance knowledge and educate students in science, technology, and other areas of scholarship that will best serve the nation and the world in the 21st century.”⁴⁷ Idealism är alltså att tjäna nationen och världens samtida intressen genom att utveckla kunskap och utbilda studenter. OCW är ett resultat av denna idealism.

När Vest i ett citat ovan kategoriserar värderingarna som ligger bakom OCW som fristående från current material values kan vi ana ett motsatsförhållande mellan idealism och just dessa materiella värden. Vi definierar betydelser hos språket genom att ställa orden i förhållande till varandra, och på så sätt blir idealism här det som inte är de nuvarande materiella värdena. Förhållandet kan illustreras med följande kedja av innebörder: MIT:s idealism är det sätt på vilket universitetet utbildar och utvecklar med det främsta syftet att tjäna nationen och världen istället för exempelvis deras egen institution. OCW är en produkt av dessa praktiker och följaktligen en förlängning av MIT:s idealism. Begreppet OCW är på så sätt

47 MIT, ”Mission and origins”, MIT Facts. (2008-04-09)

(27)

sammanflätat med idealism, och eftersom OCW etablerats som en motpol till de dominerande materiella värdena i en marknadsdriven värld – kapitalism – kan vi urskilja ett motsatspar i idealism och kapitalism.

Frågan är om denna idealism är gångbar i en värld som här definieras som styrd av kapitalistiska värden? Idealismen kan bli tvungen att underkasta sig kapitalismens villkor, vilket visar sig i den senare diskussionen av problematiken med finansiering för OER.

Demokrati och relaterade begrepp

Förutom att Vest beskriver MITs fakultet som idealistisk karakteriserar han den ovan också som innovativ. I artikeln i The New York Times befästs uppfattningen av OCW-projektet som banbrytande och upphovsinstitutionens karaktär av nydanande och pionjärskap, bland annat genom ett citat från David Brady, vice provost vid Stanford University: ”I think everyone else besides M.I.T. is in the position of being more cautious, and watching to see what Internet strategy works best”⁴⁸.

Artikeln nämner dock ett tidigare försök till liknande entreprenörstänkande:

”A software entrepreneur in Washington D.C., Michael Saylor, pledged $100 million to create an online free university a year ago, but he would build it from scratch, and the value of his stock has plummeted”⁴⁹. Idén till initiativet är alltså inte alldeles unik eller tagen från ingenstans, den har förekommit i liknande inkarnationer tidigare.

Rötterna till projektet går också att spåra ytterligare till, som Vest också noterat, ett särskilt uttryck för den anda eller tradition av innovationstänkande som sägs personifiera MIT. Universitetet har nämligen redan varit aktiva aktörer i frågor som rör fri tillgång till information som nås genom teknologiska medel:

”M.I.T. is a hotbed of the ’open source’ software movement; and this new Internet initiative is based on a similar idea, said Hal Abelson, a professor of computer science and engineering who is involved in both”⁵⁰.

Att liknande idéer länge har haft ett starkt fäste i MIT bekräftas genom utsagor från personer som på ett eller annat sätt varit en del av universitetets organisation, bland andra Richard Stallman i följande citat:

When I started working at the MIT Artificial Intelligence Lab in 1971, I became part of a software-sharing community that had existed for many years. Sharing of software was not limited to our particular community; it is as old as computers, just as sharing of recipes is as old as cooking. But we did it more than most.⁵¹

48 Goldberg 2001

49 Ibid

50 Ibid

51 Stallman, Richard, “The Gnu Project”. (2008-04-09)