AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenhet och upplevelser av sin första tid i den kliniska
verksamheten
En deskriptiv litteraturstudie
Nina Stahre & Vuokko Åström
2020
Examensarbete, Grundnivå 15 HP Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad 15 HP
Handledare: Gunilla Lindström Examinator: Britt-Marie Sjölund
2
Sammanfattning
Bakgrund: Tidigare forskning har visat att den nyutexaminerade sjuksköterskan ofta har höga förväntningar inför sin nya yrkesroll och förhoppningar om att tillämpa god omvårdnad.
Omvårdnadsdisciplinen ställer höga krav och innebär mycket ansvar inte minst för
patientsäkerheten. Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever övergången till den första tiden i yrket som svår och utmanande och att behovet av stöd och goda förebilder är viktigt för att stärka självtilliten. Som nyutexaminerad sjuksköterska är det viktigt att känna sig trygg i sin nya yrkesroll i den kliniska verksamheten, både för sin egen del, för medarbetarna och patienternas skull. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade
sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av sin första tid i klinisk praktik.
Metod: En deskriptiv litteraturstudie som identifierat tolv artiklar genom databasen PubMed via Medline. Dessa artiklar analyserades och tematiserades till föreliggande litteraturstudie.
Huvudresultat: Resultatet har sammanställts under tre huvudrubriker; att befinna sig på
okänd mark och ha stort ansvar, viktigt med vägledning, handledning och introduktion samt utvecklas i yrkesrollen. Resultaten visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever den första tiden i sitt yrke som stressande, att de inte har tillräckligt med kunskap och är osäkra på vad som förväntas av dem. Vikten av att ha goda förebilder på arbetsplatsen samt att få en god introduktion med en handledare tydliggörs i resultatet för att underlätta
övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter visade att kliniskt praktiserande och att
handledas av goda förebilder är av stor vikt för att underlätta övergången till den första tiden i klinisk praktik. Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av stöd och förståelse från kollegor är viktigt för att känna tillit, kunna utveckla kunskap och kompetens i sin yrkesroll.
Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver kunna hantera ett brett spektrum av kunskaper och behöver iaktta, observeras och handledas av goda förebilder för att forma sin identitet i den nya yrkesrollen. Upplevelsen av en god introduktion är av vikt för att underlätta
övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskan första tid i klinisk praktik.
Nyckelord: Den nyutexaminerade sjuksköterskan, upplevelser, utvecklingsprocess övergångsperiod
3
Abstract
Background: Previous research has shown that the newly graduated nurse often has high
expectations for her new professional role and hopes of applying good nursing. The nursing discipline sets high standards and involves a lot of responsibility, not least for patient safety.
The newly graduated nurse finds the transition to the first time in the profession difficult and challenging. The need for support and good role models is important to strengthen self- confidence. As a newly graduated nurse, it is important to feel secure in your new
professional role in the clinical activities. This both for their own part, for the sake of the employees and the patients. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of newly graduated nurses from their first time in clinical practice. Method: A descriptive literature study that has identified twelve articles through the PubMed database via Medline.
These articles were analyzed and thematized for the present literature study. Main results:
The results have been compiled under three main headings; to be on unknown ground and have great responsibility, the importance of guidance, guidance and introduction and how to develop in the professional role. The results showed that the newly graduated nurse
experiences the first time in her profession as stressful, that they do not have enough knowledge and that they are unsure of what is expected of them. The importance of having good role models in the workplace and getting a good introduction with a supervisor is clarified in the results to facilitate the transition for the newly graduated nurse. Conclusion:
The newly graduated nurse's experiences showed that clinical practice and being supervised by good role models are of great importance to facilitate the transition to the first time in clinical practice. The newly graduated nurse's experience of support and understanding from colleagues is important for feeling confident, being able to develop knowledge and
competence in their professional role. The newly graduated nurse needs to be able to handle a wide range of knowledge. They need to be able to learn how to observe as well as they need to be observed and guided by good professional role models. It is the process needed to shape one's identity in the new professional role. The experience of a good introduction is important to facilitate the transition for the newly graduated nurse's first time in clinical practice.
Keywords: Experiences, development process, new graduate nurse, transitionperiod
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 5
Sjuksköterskeprofessionen 5
Högskolelagen 6
Obalans mellan teori och praktik i utbildningen 6
Stor brist på sjuksköterskor 6
Sjuksköterskan och nyckelbegrepp 7
Handledarskapets betydelse 7
Sjuksköterskans arbetsuppgifter 8
Andras syn på den nyutexaminerade sjuksköterskan 9
Teoretisk referensram 9
Problemformulering 10
Syfte 11
Frågeställning 11
METOD 11
Design 11
Databas och Sökstrategi 11
Urvalskriterier 12
Urvalsprocessen 12
Dataanalys 13
Etiska överväganden 14
RESULTAT 14
Att befinna sig på okänd mark och ha stort ansvar 15
Betydelsen av tillit och gemenskap 15
Ledarskapets inverkan 16
Att passa in och sociala band 16
Inre och yttre faktorer 17
Viktigt med vägledning, handledning och introduktion 17
Vägledning stärkte kompetensen 18
Utvecklas personligt i yrkesrollen 19
Negativa påverkansfaktorer 19
DISKUSSION 20
Huvudresultat 20
Resultatdiskussion 20
Metoddiskussion 23
Kliniska implikationer 24
Förslag till fortsatt forskning 25
Slutsats 25
REFERENSLISTA 26
BILAGOR 1
5
INTRODUKTION
Sjuksköterskeprofessionen
Sjuksköterskeprofessionens omvårdnadsdisciplin inbegriper förpliktelser på
kvalitetsförbättringar av omvårdnadsarbetet och kontinuerlig utveckling av vetenskaplig kunskap framåt. Detta innebär en ständigt pågående process av sjuksköterskeprofessionen.
Den legitimerade sjuksköterskan måste säkerställas besitta rätt sakkunskap och
yrkeskunnande för bemötandet och åtgärdandet av behoven inom dagens hälso- och sjukvård.
Sjuksköterskans uppgift är dessutom fördelning och utveckling av omvårdnaden, likväl tillmötesgå patienternas och deras närståendes önskningar och behov (Svensk
sjuksköterskeförening 2017).
Svensk Sjuksköterskeförening har utfärdat en kompetensbeskrivning för
sjuksköterskeprofessionen, tidigare Socialstyrelsen, där hänsyn till de nationella examensmålen tagits. I kompetensbeskrivningen (Svensk sjuksköterskeförening 2017) redogörs för olika områden som sjuksköterskans yrkeskunnande omfattar. Den legitimerade sjuksköterskans kärnkompetenser och sakkunskap inbegriper omvårdnadsprocessen,
personcentrerad vård, teamsamverkan, evidensbaserat arbetssätt och förbättring av kunskapen för kvalitetsutveckling. Dessutom åligger yrkesrollen utförandet av säker vård samt
bemästrandet av informatik. Inom kontexten av yrkeskompetensen inkluderas sjuksköterskans synsätt, omdöme, pedagogisk framtoning och förmågan att leda (Furåker & Nilsson 2013).
International Council of Nurses´ (ICN) etiska kod adderar riktlinjerna för professionens etik kompletterande kompetensbeskrivningen. Sjuksköterskeprofessionens etiska kod omfattar fyra områden; sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare (ICN 2017).
Definitionen av den nyutexaminerade sjuksköterskan som fokuserats på i föreliggande studie kommer fortsättningsvis benämnas som NSK. NSK´s första tid i den kliniska verksamheten begränsades till två år efter examen.
6
Högskolelagen
Enligt högskolelagen SFS (1992: 1434) ska en sjuksköterskestudent utveckla förmågan att göra kritiska och självständiga bedömningar. Studenten ska på egen hand kunna urskilja, formulera, lösa problem samt ha beredskap för att möta förändringar i arbetslivet. Inom området Omvårdnad som avses i sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng (Lindahl 2018), ska studenterna utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper med personer utan specialkunskaper i området.
Obalans mellan teori och praktik i utbildningen
Milton-Wildey, Kenny, Parmenter och Hall (2014) påvisar i sin studie en jämförelse mellan sistaårsstudenter och NSK. Sistaårsstudenterna i studien, framställde oro över obalansen av det teoretiska i förhållande till det praktiska innehållet i utbildningen. Forskarna antydde detta förorsakade ett stort bortfall av NSK eftersom deras upplevelse av placering i en osäker såväl som stressande belägenhet medförde en svårhanterlig upplevelse. Wareing, Taylor, Wilson och Sharples (2017) indikerade i sin studie utförd på ett universitet i östra England, att preferenserna av yrkesbana för den blivande NSK kan omformas under utbildningstiden. Det ansågs relaterat till placeringarna av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Studiens resultat uppmärksammade sannolikheten för studenternas ansökningar om tjänster från tidigare praktikplaceringar som de upplevt mest stödjande, därmed minskades eventuell verklighetschock (Wareing, Taylor, Wilson & Sharples 2017).
Stor brist på sjuksköterskor
I Sverige examineras runt 4000 sjuksköterskor varje år. Senaste siffrorna från Socialstyrelsen (2020) visade att år 2018 examinerades 4330 sjuksköterskor varav hela 90 procent bestod av kvinnor (Socialstyrelsen 2019). Det finns 21 legitimerade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården i Sverige inkluderat dentala och medicinska specialister (Socialstyrelsen 2020).
Sjuksköterskeprofessionen utgör fortfarande största yrkeskåren av yrkesgrupperna. Trots den redovisade statistiken från Socialstyrelsen råder det brist på såväl grundutbildade som
specialiserade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2020). Enligt Socialstyrelsen (2020)
rapporterade 20 av 21 regioner avsaknaden av grundutbildade sjuksköterskor och 96 av 170 kommuner led brist på grundutbildade sjuksköterskor.
7
Sjuksköterskan och nyckelbegrepp
De bärande begreppen inom sjuksköterskans omvårdnadsdisciplin är människa, hälsa, miljö och vårdande (Lindahl 2018).
Begreppet hälsa ligger till grund för sjuksköterskans yrkesutövande inom omvårdnaden.
Traditionen med hälsa som grund i sjuksköterskeprofessionen består av en historisk återblick med början redan 1860 genom Florence Nightingale. Hon fastslog redan då och skildrade sjuksköterskans viktigaste uppgift i bevarandet av hälsa samt sjuksköterskans uppgift i befrämjandet av patientens återfinnande av hälsa vid sjukdomstillstånd (Jakobsson & Lützen 2014).
Hälsa är det mest centrala och återkommande begreppet inom omvårdnadsdisciplinen. Det finns åtskilliga perspektiv som översätter begreppet hälsa, baserat på varierande filosofiska antaganden (Willman 2014).
För att simplifiera begreppet hälsa med utgångspunkt ur två skilda synvinklar görs följande indelning; Ur naturvetenskaplig infallsvinkel, ser man på hälsa som motsatsen till sjukdom, vilket innebär återställandet av hälsan genom att bota det patogena, sjukdomstillståndet. Den andra aspekten, som är motsatsen till det biomedicinska perspektivet är det humanistiska, som ser människan som en helhet. Inom det humanistiska förhållningssättet finns fler modeller, där den salutogena modellen myntades av Antonovsky (Willman 2014) som inbegriper det holistiska synsättet. Salus betyder hälsa på latin, salutogent fokuserar på frisk -och
hälsobringande faktorer (Willman 2014).
Handledarskapets betydelse
I sjuksköterskeutbildningen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vilket innebär att studenten under en sjuksköterskas handledning får utveckla sina kunskaper teoretiskt och praktiskt. På så sätt förbereds den blivande sjuksköterskan inför arbetslivet (Lindahl 2018).
För sjuksköterskestudenten omfattar VFU´n bland annat upplevelsen av inlärningsprocess, relationsprocess samt tillämpning av omvårdnadsteorier (Severinsson 2013).
I en studie av Genevieve, Quek och Shorey (2018) skildras hur en sjuksköterskehandledares uppfattningar, erfarenheter och behov bidrog med väsentlig betydelse i relationen med den handledda. Studien tar upp antagandet av att vem som helst som innehar
8
sjuksköterskelegitimation samt är yrkesutövande kan axla rollen som handledare.Verkligheten speglade en annan bild enligt Genevieve, Quek och Shorey (2018). Sjuksköterskor osäkra i rollen som handledare, alternativt mindre erfarna förmodades leda till frustration och
otillfredsställelse hos den handledda. Vidare ger Genevieve, Quek och Shorey (2018) en bild av sjuksköterskor i avsaknad av engagemang och intresse över handledningen eventuellt kan verka hämmande av den handleddes utveckling.
Det övergripande syftet med handledarrollen är att stärka den handleddes kompetens, etiska förhållningssätt och färdigheter för ett tryggt och holistiskt förhållningssätt samt tillämpning av omvårdnadsinsatser i det patientnära arbetet. Målsättningen med rollen som handledare ska upplevas som stödjande, kunskapslyftande samt inge kännedom om hur den handledda kan påverka arbetssituationen, likväl uppmärksammandet för olika valmöjligheter som medför varierande konsekvenser, som i sin tur har relevans för patientsäkerheten (Severinsson 2013).
Undervisningen handledaren utför, utifrån handledarens kärnbegrepp; mening, självkännedom och bekräftelse, bör ihop med sjuksköterskans lyhördhet och etiska förhållningssätt
genomsyra handledningen. Det är en medvetenhet och ett ansvar som anses grundläggande i rollen som handledare. Handledningens ändamål är bildandet och utvecklandet för
yrkesidentiteten. Detta är sammanhängande med kvalitén av handledarens erfarenhet, utbildning samt sakkunskap om handledningsprocessen (Severinsson 2013).
Sjuksköterskans arbetsuppgifter
Den legitimerade sjuksköterskans huvudansvar är omvårdnad. Omvårdnadsdisciplinen
omfattas av praktisk och klinisk, framförallt den patientnära, expertisen inom sjuksköterskans yrkeskunnande. En kompetens och sakkunnighet som ingalunda kan kompenseras med finansiella eller administrativa konstruktioner (Svensk sjuksköterskeförening 2018). 2016 författade Svensk sjuksköterskeförening ett kompendium med hänvisning bland annat till WHO (Världshälsoorganisationen) om glappet mellan det önskvärda tillämpandet av evidensbaserad omvårdnad jämfört med det som i praktiken utövades i det dagliga arbetet inom hälso -och sjukvård (Svensk sjuksköterskeförening 2018).
I praktiken omfattar arbetsuppgifterna mycket administrativt och organisatoriskt arbete som tar bort tid från det patientnära arbetet, det vill säga omvårdnaden (Anderson, Hilaire &
Flinter 2012). Forskarna fann i sin observationsstudie på en vårdcentral att endast 15 procent av sjuksköterskornas arbetsdag utgjordes av patientnära arbete. De beskriver att den tänkbart avsatta tiden för patienter var dåligt strukturerad. Större delen av arbetstiden uppgick till
9
kollegiala diskussioner om patienter i omvårdnadsteamet. Detta ledde till brister av det fysiska mötet med patienterna..
Andras syn på den nyutexaminerade sjuksköterskan
Rekryteringen av en stabil personalgrupp med relevant kunskap och adekvat yrkesskicklighet är avgörande för att säkerställa högkvalitativ omvårdnad i en trygg, klinisk vårdmiljö
(Wareing, Taylor, Wilson & Sharples 2017
).
Greenwood (2000) fann meningsskiljaktigheter mellan legitimerade, verksamma sjuksköterskor och NSK. De erfarna sjuksköterskorna ansåg att NSK var otillräckligt förberedda efter utbildningen. Deras främsta synpunkter rörde NSK´s brister i kliniska färdigheter och kunnigheter inom omvårdnad. Vidare framfördes stark kritik av NSK´s otillräcklighet avseende tidshantering, prioritering, kritiskt tänkande, undermålig rapporteringsförmåga samt avsaknad av adekvat hantering av medicinska beställningar.
Dessutom framfördes ofullständig skicklighet i NSK´s regelrätta konfererande med andra sjuksköterskor och läkare.
I ett pilotprojekt som SKL (2010), numera SKR, utformades en enkätundersökning i uppföljningssyfte om i vilken utsträckning NSK mötte kraven teoretisk och praktiskt som sjuksköterska. Undersökningen jämförde NSK egna samt deras chefers upplevda erfarenhet.
Cheferna bedömde att NSK´s kunnande inte uppnådde de kriterier som en sjuksköterska anses besitta. Cheferna kritiserade NSK bristande kunskaper i patologi, deras förmåga i prioritering, hantering och agerande i akuta såväl som komplexa situationer. De hade vidare ofördelaktiga åsikter i NSK´s tillvägagångssätt beträffande fördelning och ledsagande i omvårdnadsarbetet (SKL 2010).
Teoretisk referensram
Afaf I.Melies Transition Theory redogör hur övergångar har olika komponenter som bidrar till hur utgången blir för individen på ett personligt plan (Melies 2009).
Enligt transitionsteorin är en transition en process av förändringar i människans utveckling och liv (Alligood 2018). Förändringar föranleder en övergång, från ett tillstånd till ett annat och präglas av gradvis förvandling etapp efter etapp över tid. Transitionen resulterar i
förvandling, likväl som det är resultat av en förvandling. Vidare skildras att en förändring ur
10
ett tillstånd till ett annat inte sker om övergången inte fullgörs på lämpligt sätt (Meleis, Sawyer, Im, Hilfinger Messias & Schumacher 2000).
Övergångar som innebär förändring kan ske inom olika områden; hälsa och sjukdom, organisatoriska sektioner, situationsbaserade händelser samt i kontexten utveckling och utbildning (Alligood 2018).
Övergångar kan ses utifrån olika förhållningssätt; med utgångspunkt utifrån arbetsrollen eller sett från omvårdnaden och upplevelsen av övergångar är unika (Schumacher & Meleis 1994).
Övergången som den NSK genomlever är beroende av en lyckad introduktion till
sjuksköterskeyrket. Melies (2009) har delat in och kategoriserat övergångar där hon bland annat tar upp situationsbaserade övergångar som en nyutexaminerad sjuksköterska erfar som verksam i yrket. Karaktärsdragen av en transitionserfarenhet omfattar fem olika
underliggande begrepp: 1. förändring -och vilken skillnad det gjort, 2. engagemang, 3.
medvetenhet, 4. inom vilket tidsintervall det skett samt 5. kritiska punkter och händelser (Melies 2009; Alligood 2018).
I föreliggande litteraturstudie har författarna relaterat till olika orsaker som påverkat
övergången från NSK till yrkesutövande i klinisk praktik. Det anses vara en avgörande period som förmodas prägla utvecklingen både av den NSK personliga utveckling samt av
yrkesidentitet.
Problemformulering
Den NSK har ofta höga förväntningar inför sin nya yrkesroll med ambitionen att tillämpa god omvårdnad och värna om hälsa, miljön, vårdande med människan i fokus.
Omvårdnadsdisciplinen ställer höga krav och innebär mycket ansvar - inte minst för
patientsäkerhetens skull. Som NSK är det viktigt att känna sig trygg i sin nya yrkesroll i den kliniska verksamheten - både för egen del, för medarbetarnas och patienternas skull.
Högskolelagen säger att en NSK utöver kunskaper och färdigheter, ska utveckla förmågan att göra kritiska och självständiga bedömningar. Sjuksköterskan ska på egen hand kunna urskilja, formulera, lösa problem samt ha beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Det är därför relevant att tydliggöra dessa frågor och problemställningar som har betydelse för
sjuksköterskeprofessionens utveckling.
Det råder brist på sjuksköterskor i dagsläget, det är därför viktigt att de sjuksköterskor som examineras känner sig väl förberedda att ta sig an yrkesrollen då arbetsbelastningen ofta är
11
hög och krävande. Glappet mellan kopplingen av de teoretiska och praktiska momenten under utbildningen och att såväl studenter som NSK känner sig otillräckligt förberedda inför sin nya yrkesroll är ett problem. NSK´s chefer rapporterar brister i att NSK inte svarar upp mot kraven som ställs i arbetet, som bland annat handlar om att agera i akuta situationer, prioritera, leda och fördela omvårdnadsarbetet. Äldre och nyare forskning finns inom
området, men författarna till den föreliggande litteraturstudien finner att det fortfarande finns allvarliga brister som är viktiga att belysa rörande den NSK upplevelser och erfarenheter om deras första kritiska tid i klinisk praktik.
Vad erfar och upplever den NSK efter övergången till klinisk verksamhet? Vilka erfarenheter kan underlätta, respektive försvåra den NSK förmåga att utveckla kunskap och kompetens för att stärka sitt yrkesutövande?
Syfte
Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av den första tiden i klinisk verksamhet.
Frågeställning
Vilka och upplevelser och erfarenheter möter den nyutexaminerade sjuksköterskan under den första tiden i klinisk verksamhet?
METOD
Design
Kandidatuppsatsen är en deskriptiv litteraturstudie (Polit och Beck 2017).
Databas och Sökstrategi
Databasen Medline via PubMed användes för att söka relevanta, vetenskapliga artiklar.
Utifrån Polit och Beck (2017) kan Pubmed med fördel användas eftersom den omfattar störst antal vetenskapliga artiklar inom omvårdnad. Sökorden har valts utifrån frågeställning samt studiens syfte. Författarna började med att söka på enskilda ord som kunde relateras till frågeställning och/eller syfte. De ord som söktes som fritext var new graduate nurse*, transition, samt experience.
12
Nästa steg i sökningen utgjordes av olika kombinationer av sökorden med den booleanska söktermen AND, och detta ledde till att sökningen blev mer riktad i valt ämne. Genom att instruera Medline inkluderades artiklar innehållande samtliga kombinationer (Polit & Beck).
Begränsningar i sökningen av artiklarna var: inte äldre än 10 år samt på engelska, se tabell 1.
Tabell 1. Söktabell.
Databas Begränsningar, sökdatum
Sökord Antal träffar
Tänkbara artiklar
Valda artiklar till resultatet
Pubmed via Medline
10 år, engelska.
2020-08-26
New graduate nurse*
(fritext) AND experience (fritext)
620
Pubmed via Medline
10 år, engelska.
2020-08-26
New graduate nurse*
(fritext) AND experience (fritext) AND transition (fritext)
215 140 12
Urvalskriterier
Författarna använde sig av inklusions- och exklusionskriterier för att underlätta urvalsprocessen med relevanta artiklar, som besvarade syfte och frågeställning i den föreliggande studien (Polit & Beck 2017).
Inklusionskriterier: empiriska studier, NSK´s övergång till klinisk verksamhet, samt artiklarna skulle svara gentemot syfte och frågeställning.
Exklusionskriterier: Studier där den NSK första tid i klinisk verksamhet var längre än två år.
Patientperspektivet på NSK. Litteraturstudier exkluderades då endast primärkällor bör användas (Polit och Beck 2017).
Urvalsprocessen
Efter författarna testat olika kombinationer av sökord resulterade slutligen en sökning om 215 träffar. I en första sållning exkluderades dubbletter, reviews, pilotstudier och titlar som av
13
författarna inte ansågs ha relevans för studiens syfte och frågeställning (Polit & Beck 2017).
Efter den första sorteringen exkluderades 75 artiklar varvid 140 artiklar återstod. I den här andra fasen lästes abstrakten med ett kritiskt förhållningssätt för bedömning av artiklarnas relevans inför den föreliggande litteraturstudien. Detta resulterade i att 80 artiklar
exkluderades vilket gav 60 återstående artiklar. Här valde författarna att som första del se tillgänglighet av artiklarna för att hålla en kostnadseffektiv och tidssparande strategi. 12 artiklar exkluderades i denna fas utifrån tillgängligheten. De kvarstående 48 artiklarna granskades kritiskt utifrån en validerad kvalitetsgranskningsmall, se bilaga 1. Författarna diskuterade och analyserade innehåll, metod och resultat genom kvalitetsgranskningen. 36 artiklar exkluderades i denna fas eftersom de inte svarade med till syfte och frågeställning och inte nådde tillräckliga kriterier utifrån kvalitetsgranskningsmall, se bilaga 1. Denna del av urvalsprocessen resulterade i 12 artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat, se figur 2.
Figur 2: Flödesschema.
Dataanalys
Polit och Beck (2017) beskriver att när man analyserar data är ändamålet att strukturera, organisera och hitta ämnen som är relevanta för arbetet. De tolv inkluderade artiklarna granskades och analyserades enskilt av författarna. När författarna granskade artiklarna var det viktigt att värdera och överväga om det samlade innehållet var tillräckligt relevant för frågeställningen i studien (Polit & Beck 2017).
14
I processen att hitta gemensamma teman färgkodades artiklarna och lästes igenom flera gånger. Understrykningspennor användes för att markera viktiga delar. Författarna kom fram till tre huvudteman som färgkodades med gul, röd och grön penna. Att använda färgkodning är användbart enligt Polit och Beck (2017) när artiklar ska sammanställas och analyseras. En sammanfattning av syfte och resultat av de inkluderade artiklarna sammanställdes i
resultattabell, se bilaga 3. En metodologisk översiktstabell sammanställdes till hjälp för författarna, se bilaga 2, och denna redovisas också i löpande text.
Etiska överväganden
Artiklarna till föreliggande litteraturstudie är hämtade med hjälp av sökmotorn Medline som är en sökmotor för publikationer av vetenskapliga tidskrifter. De bör därmed ha blivit granskade av en etisk kommitté. Författarna har för att minimera riskerna för varandras påverkan först samlat in data och enskilt objektivt granskat artiklarna. Författarna ska inte plagiera eller fabricera data. Artiklarna lästes flera gånger innan de diskuterades gemensamt.
För att uppnå objektivitet har författarna aktivt läst artiklarna utan att blanda in sina egna erfarenheter. (Polit & Beck 2017).
RESULTAT
Litteraturstudien inkluderade 12 vetenskapliga artiklar varav en kvantitativ, nio kvalitativa och två med mixad design som beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter den första tiden i klinisk praktik. Artiklarna presenteras översiktligt i bifogade bilagor, se bilaga 1 och 2. Frågeställningen till författarnas litteraturstudie behandlade frågan om vilka upplevelser och erfarenher den NSK erfar den första tiden i klinisk praktik.
Artiklarnas resultat har sammanställts i tre huvudrubriker; befinna sig på okänd mark och ha stort ansvar, NSK´s upplevelse och erfarenheter av vägledning och introduktion och utvecklas personligt i yrkesrollen.
Tabell 2: översikt av resultatets rubriker
Rubrik 1 Rubrik 2 Rubrik 3
Att befinna sig på okänd mark och ha stort ansvar
Viktigt med vägledning, handledning och
introduktion
Att utvecklas i yrkesrollen
15
Att befinna sig på okänd mark och ha stort ansvar
NSK har oftast en entusiastisk och förväntansfull inställning inför sin nya yrkesbana och är redo att lära sig mer inom sitt gebit för att bli en bra sjuksköterska. Övergången till NSK yrkesliv anses dock vara svår och utmanande sett ur den NSK perspektiv (Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén & Rudman 2013; Parker, Giles, Lantry & McMillan 2014; Skancke, Bjerknes
& Bjørk 2012). NSK kände ofta att de inte var tillräckligt förberedda inför sin nya yrkesroll.
Det ingav en känsla av att befinna sig på okänd mark, tvivla på sin egen kunskap samt att känna rädsla för att inte känna igen en försämring hos en patient. Detta beskrevs i känslor som nervpåfrestande, obehag och överväldigande (Murray, Sundin & Cope 2019). En NSK
beskrev;” You are scared to make a mistake. You dont want to do something and look stupid in front of your preceptor..." (Lyman, Gunn & Mendon 2020, ss 3). Liknande resultat kan man se i (Murray, Sundin & Cope 2019; Parker, Giles, Lantery & McMillan 2014; Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén & Rudman 2013) där NSK beskrivit den första tiden som svår och stressfylld. Den typen av känslor ledde till förminskat självförtroende av den egna förmågan hos NSK; framför allt otillräcklig eller bristande självtillit för att våga fråga om hjälp när det behövdes. Parker, Giles, Lantry, och McMillan (2014) skriver att NSK generellt var
införstådda med vad som ingick i deras arbetsuppgifter och ansvarsområden, däremot upplevde NSK samtidigt en osäkerhet över vad som förväntades av dem. NSK´s förmåga att utföra arbetsuppgifterna kompetent upplevdes krävande och tidsödande samtidigt som de tyckte att det var svårt att fråga om hjälp på grund av hög arbetsbelastning.
Något som bidrog till hög ångestkänsla var läkemedelshanteringen samt utmaningen i mötet med patienterna relaterat till NSK´s upplevelse av att ha otillräcklig kunskap (Murray, Sundin
& Coop 2019).
Betydelsen av tillit och gemenskap
En viktig aspekt som NSK värderar högt är psykologisk trygghet, vilket är av vikt för att främja den NSK´s trovärdighet för att etablera personliga kontakter, känna sig stöttad och uppleva trygghet i arbetsmiljön - med sina kollegor och i sig själv (Henderson, Ossenberg &
Tyler 2015; Lyman, Gunn & Mendon 2020). En av de viktigaste delarna för NSK var att utveckla tillit till sin egen kompetens och skapa förtroende till sina kollegor för att bygga trovärdighet (Lyman, Gunn & Mendon 2020; Hunter & Cook 2018). Att bygga trovärdighet och tillit stärktes när kollegorna var stöttande, och i de fall NSK gjorde misstag så vändes det till en möjlighet att lära sig och utveckla sin kunskap (Lyman, Gunn & Mendon 2020). Om
16
god samverkan upplevdes med andra erfarna professioner så kände NSK tillhörighet och gemenskap i arbetsteamet, vilket ytterligare stärkte NSK´s självkänsla och därmed förmågan att utveckla sin yrkeskompetens (Henderson, Ossenberg & Tyler 2015; Hunter & Cook 2018;
Lyman, Gunn & Mendon 2020).
NSK som tidigare varit undersköterskor och anställda på samma sjukhus som de återvände till som NSK, upplevde att de efter sin examen inte fick samma stöd och guidning som de NSK som inte tidigare arbetat på sjukhuset som undersköterskor (Cubit & Lopez 2012). NSK´s erfarenhet av den första tiden för denna grupp var att de hade svårt att anpassa sig till den nya yrkesrollen som omvårdnadsansvarig. De kunde exempelvis röra sig om att delegera ut uppgifter till sina kollegor som de tidigare delat en jämställd yrkesfunktion med (Cubit &
Lopez 2012).
Ledarskapets inverkan
I en kanadensisk studie av Spence Laschinger, Wong och Grau (2012) testade man en modell för att undersöka om det fanns en koppling mellan NSK´s uppfattning om deras närmaste chefers autentiska ledarskapstil relaterat till mobbning och utbrändhet. Modellen testade också arbetstillfredställelse och tanken på att säga upp sig. Resultatet visade att på en fyra-
poängsskala så bedömde NSK´s sin chef som "ibland eller ganska ofta" autentisk i sin ledarskapsstil. Modellen visade att den autentiska ledarskapsstilen hade en direkt positiv effekt på mobbning, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och funderingarna att vilja säga upp sig. Den autentiska ledarskapsstilen bidrog till minskad mobbning och att NSK fick högre arbetstillfredsställelse och således minskade viljan att säga upp sig.
Att passa in och sociala band
Malouf och West (2011) beskrev behovet hos NSK att passa in med kollegorna på
avdelningen vilket hade hög prioritet och påverkade deras upplevelse den första tiden i klinisk verksamhet. Majoriteten av NSK uttryckte oro att i början av sin karriär inte passa in i
arbetsgruppen, och denna känsla gjorde att de upplevde sig begränsade. (Hunter & Cook 2018; Malouf & West 2011; Lyman, Gunn & Mendon 2020), resultat fastslår att
underskattning av NSK´s vilja att passa in i arbetsgruppen och etablera sociala band har en väsentlig betydelse för utvecklingen av yrkesidentiteten. NSK i Regan et al. (2017) studie beskrev vikten av att ha ett bra stöd av kollegor och att de fick arbeta med sjuksköterskor som
17
hade arbetslivserfarenhet. En annan viktig faktor som spelar in är att NSK får tillräckligt med tid att befinna på samma avdelning. Malouf & West (2011); Murray, Sundin & Cope (2019);
Regan et al. (2017) resultat visar att erfarenhet av att ofta behöva skifta mellan
vårdavdelningar enligt introduktionsplan upplevdes negativt av NSK vilket resulterade i att NSK kände att de inte hann landa och skapa relationer med sina nya arbetskollegor.
I Hunter och Cook (2018) upplevde NSK att de fick för lite stöd och support att diskutera utmanande situationer som uppkom i arbetet - problem som krävde praktiska lösningar fick de ofta respons på först efteråt.
Inre och yttre faktorer
Skancke, Bjerknes och Bjørk (2012) studie visade dessutom att NSK utvecklade ett defensivt förhållningssätt på grund av den upplevda frånvaron av praktiskt stöd. Utöver behovet av det kollegiala stödet fann forskarna Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén, och Rudman (2013) att om NSK ska kunna hantera och bemästra den pågående processen som det innebär att
utveckla sin yrkesroll, så inverkas den av olika yttre och inre faktorer. Ett exempel på inre och yttre faktorer som påverkar utvecklingsprocessen är personliga preferenser utifrån den
omgivande miljön såsom familj och vänner. Självförtroendet som yrkesutövande
sjuksköterska påverkas dels av den egna självkänslan och kompetensen. Tidigare studier (Hunter & Cook 2018; Malouf & West 2011) visar också på hur övergången för NSK och upplevelsen av sin yrkesidentitet påverkas av de sociala banden och känslan av tillhörighet i arbetsgruppen (Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén, & Rudman 2013).
Viktigt med vägledning, handledning och introduktion
Regan et al. (2017) konstaterar att förutsättningar, resurser och planering av introduktionen har stor betydelse för NSK´s upplevelser och erfarenheter av sin första tid i den kliniska verksamheten. En tydlig introduktion med en anpassad arbetsbelastning för både NSK och handledaren hade en väsentlig effekt på NSK´s upplevelser av övergången till sitt
professionella liv. Betydelsen av en nära och trygg vägledning från handledaren var avgörande för patientsäkerheten och stärkte NSK´s erfarenhet på ett positivt sätt (Murray, Sundin & Cope 2019; Regan et al. 2017). Hussein et al. (2019) fann i sin studie att de deltagare som var missnöjda med sina handledare och relationen till dem ledde till mindre tillfredsställelse med arbetet och minskat självförtroende.
18
I studien av Regan et al. (2017) fick NSK beskriva vilka faktorer på arbetsplatsen som främjade utvecklingen av deras yrkesroll. NSK svarade att de hade uppskattat de första
introduktionsdagarna. NSK värdesatte att de blivit tydligt informerade om den organisatoriska strukturen och fått insyn i olika rutiner. Ytterligare positiva effekter av
introduktionsprogrammet var att NSK upplevde det som en viktig faktor att ha en personlig handledare. Det stärkte självkänslan hos NSK för att utvecklas professionellt (Henderson, Ossenberg & Tyler 2015; Regan et al. 2017).
Vägledning stärkte kompetensen
Hussein et al. (2019) identifierade vissa strategier som hade betydelse för NSK. Informell och formell klinisk vägledning stärkte kompetensen och den professionella utvecklingen. Det ökade även arbetstillfredsställelsen hos NSK. Deltagarna i studien beskrev att de under introduktionen möttes av en rad nya och utmanande upplevelser relaterad till otillräcklig kunskap. Liknande fynd visar (Hunter & Cook 2018; Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén &
Rudman 2013; Henderson, Ossenberg & Tyler 2015) att ett kliniskt lärande som är strukturerat och välbalanserat mellan olika moment och innefattar studiedagar, kliniskt praktiserande fördjupade kunskaperna som upplevdes implementerbara av NSK. Flera av dessa NSK vittnade om att de efter avslutad introduktion erfarit en djupare och starkare självkänsla som bidrog till större trygghet när de utförde sina arbetsuppgifter. I Hussein et al.
(2019) beskrev NSK att det oftast var ”learning on the run” vilket menas att de inte fick tid att gå igenom olika praktiska och kliniska moment. Hög arbetsbelastning, bristfälliga resurser i form av tid och personal var direkt en bidragande orsak till osammanhängande eller till och med uteblivna introduktionsmoment.
Om det kliniska lärandet var väl balanserat av handledaren bidrog det till att öka NSK´s självkänsla. En annan betydelsefull funktion som handledarrollen hade och som även gällde arbetslaget var att underlätta och stötta den NSK så att de inte kände sig sårbara och isolerade i teamet. Det skapade en positiv upplevelse vilket forskarna fann i sitt resultat (Henderson, Ossenberg och Tyler 2015; Hussein et.al 2019).
I Regan et al. (2019) framkom att NSK uppgav att det ofta brast i planeringen med deras handledare då de inte var schemalagda tillsammans, de blev ”bara inhoppade med någon”
eller till och med helt utan handledare.
19
Utvecklas personligt i yrkesrollen
NSK´s förutsättningar för att utvecklas i den nya yrkesrollen innebar att NSK behövde kunna hantera en bred palett av kunskaper - allt ifrån den betydelsefulla patientkommunikationen till att kunna utföra god omvårdnad, medicinsk teknisk skicklighet och ett etiskt förhållningssätt i sitt omvårdnadsarbete (Regan et al. 2017).
Hunter och Cook´s (2018) studie visade att NSK hade en föreställning av hur sjuksköterskans yrkesidentitet är utformad i det verkliga livet. När attityder och ageranden inte stämde överens med NSK uppfattning av professionens värderingar och förväntade förhållningssätt krävde det att NSK hade förmågan och copingstrategier för att anpassa sig till arbetsgruppens
värderingar, likväl som ledningens krav. I den svenska studien av Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén och Rudman (2013) fann de att NSK´s personliga utveckling försvårades av hög arbetsbelastning, intensivt arbetstempo, underbemanning, besparingar i organisationen samt bristen på tid för reflektion. Liknande resultat kan man se i Regan et al.´s (2017) studie.
Negativa påverkansfaktorer
Parker, Giles, Lantry och McMillan (2014) tar även upp några av de fysiska hinder som NSK erfarit under sin första tid i klinisk verksamhet. NSK upplevde att de förväntades prestera och utföra samma omvårdnad och arbetsuppgifter i nivå med erfarna sjuksköterskor. NSK
indikerade att detta ledde till problem om arbetsuppgifterna inte var klara i tid. Avdelnings- och lokala rutiner var inte uppdaterade när NSK sökte information själva. Det utlovade stödet och handledningen uteblev ofta vilket innebar att mycket tid gick till spillo vilket resulterade i frustration för NSK.
I samma studie framkom att 45 % av NSK hade hög till extrem stress relaterat till hur de kände sig inför sin yrkesroll. 42 % av NSK uppgav att utrustning och material saknades vilket försvårade deras arbete och ledde till frustration. 23 % av deltagarna svarade att de fick kompromissa med sina värderingar för att kunna utföra arbetet (Parker, Giles, Lantry &
McMillan 2014).
Hunter & Cook (2018) visade att NSK upplevde att de blev medvetet och omedvetet påverkade av de olika beteenden och egenskaper som de mer erfarna sjuksköterskorna på arbetsplatsen uppvisade. NSK valde att ta efter eller ta avstånd ifrån detta. Denna del av
20
övergångsprocessen där NSK studerade och iakttog sina erfarna kollegor påverkade utvecklandet av den egna identiteten och yrkesrollen.
Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén och Rudman (2013) belyser NSK några viktiga aspekter som underlättade övergången till att tillägna sig kompetens och kunskap av det kliniska utövandet inom omvårdnadsdisciplinen. Kliniskt praktiserande av medicinsk tekniska
arbetssysslor, läkemedelshantering och träning i att samspela med patienterna för att utveckla den kliniska blicken framhölls vara viktigt för att uppnå känslan av kompetens hos NSK (Murray, Sundin & Cope 2019; Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén & Rudman 2013). I Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén och Rudman´s (2013) resultat visade att NSK önskade få mer kunskap i patofysiologi för att kunna göra en mer korrekt bedömning av patientens behov, en positiv arbetsmiljö med stöttande kollegor och handledare som tillät att den NSK fick växa in i den nya professionella rollen som sjuksköterska.
DISKUSSION Huvudresultat
Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenhet och upplevelser av sin första tid i klinisk praktik. Resultaten visade att NSK
upplever den första tiden i sitt yrke som stressande och att de inte kände sig vara tillräckligt förberedda, att de saknade kunskap och de upplevde en osäkerhet om vad som förväntades av dem från deras kollegor. Vikten av att ha goda förebilder på arbetsplatsen samt att få en grundläggande introduktion med en personlig handledare tydliggörs i resultatet för att underlätta övergången för den NSK.
Resultatdiskussion
Författarna har valt att diskutera resultatet gentemot den teoretiska referensramen av Afaf Meleis som finns beskriven i introduktionen samt relaterad forskning inom området för att styrka resultaten. Författarna till föreliggande litteraturstudie har valt att belysa dessa utifrån litteraturöversiktens syfte och problemformulering. I denna studie har författarna valt att begränsa övergången i klinisk praktik för den nyutexaminerade sjuksköterskan till de två första åren.
21
Att befinna sig på okänd mark och ha stort ansvar
Författarna ser av resultatet att NSK kände stort tvivel, osäkerhet och okunskap i sin nya yrkesroll. Känslor av minskat självförtroende och tvivel på den egna förmågan visade sig i resultaten, likväl en rädsla att fråga om hjälp och vägledning när det behövdes (Murray, Sundin & Coop 2019; Parker, Giles, Lantery & McMillan 2014).
I en finsk studie av Kaihlanen, Elovainio, Haavisto, Salminen och Sinervo (2020) fann man att den sista verksamhetsförlagda utbildningen under sjuksköterskeprogrammet hade stor inverkan på hur övergången blev till nyutexaminerad sjuksköterska. Denna kvantitativa studies resultat visade på att en upplevelse av en gynnsam sista praktikplats under
utbildningen främjade de nyutexaminerade sjuksköterskornas övergångsprocess på ett positivt sätt. Vidare visar studien att de studenter som hade en positiv kommunikation med sina handledare och där det inte var en alltför betungande arbetsbelastning, upplevde mindre psykologisk stress under sin sista tid av den verksamhetsförlagda utbildningen. Författarna till föreliggande litteraturstudie reflekterade över det sammanställda resultatet och vikten av en välplanerad och strukturerad introduktion till den kliniska praktiken. Författarna till
föreliggande litteraturstudie menar att det pekar på betydelsen av hur studenter upplever verkligheten av övergången från elev till nyutexaminerad sjuksköterska. Faran med en alltför välarrangerad praktiktid kan innebära en obehaglig överraskning av hur verkligheten kan se ut, inte minst arbetsmässigt. Meleis transitionsteori lyfter fram betydelsen av "feeling connected, interacting, being situated, developing confidence and coping" (Alligood 2018).
Med andra ord för att det ska bli en så stabil och hälsosam övergång som möjligt reflekterar författarna till föreliggande litteraturstudie att NSK behöver adekvat stöd från sin omgivning för att lyckas med övergången till att bottna i sin nya yrkesroll.
Viktigt med vägledning, handledning och introduktion
Regan et al´s. (2017) resultat visade att en tydlig introduktion med anpassad arbetsbelastning för NSK hade en positiv effekt på upplevelsen av övergången. Däremot ser man i Hussein et al. (2019) resultat att deltagare som hade genomgått en introduktion med dålig struktur hade en negativ effekt på övergången. Resultatet i denna litteraturstudie visade att för många av NSK var förutsättningarna begränsade för att kunna anpassa sig i sin nya roll som
yrkesverksam sjuksköterska. Brist i stöd och handledning äventyrar patientsäkerheten
(Murray, Sundin & Cope 2019; Regan et al. 2017). Struktur och tydlig introduktion är av vikt för att övergången ska upplevas som positiv. Författarnas egna reflektion över resultatet är att
22
betydelsen av en gedigen introduktion är grunden för en god övergång för NSK. I en australiensk studie av Patterson, Boyd och Mnatzaganian (2017) undersökte forskarna hur NSK upplevde sig vara förberedda på sin yrkesroll. Deltagarna hade under
sjuksköterskeutbildningen genomgått tre olika typer av kliniska lärandemodeller. En av dessa modeller utmärkte sig på så sätt att de hade en sjuksköterska som var anställd på
praktikplatsen och kopplad till lärosätet. Det fördelaktiga med denna modell var att sjuksköterskan var väl bekant med lärosätets innehåll, kunskapsmål och uppbyggnad av utbildningen. Sjuksköterskan var även uppdaterad på information om organisationen och avdelningarna på praktikplatsen. Studenterna blev sammanförda med en äldre erfaren handledare och fick även tillgång till ett nätverk som omfattade kommittéer, volontärarbete och aktiviteter som de annars inte skulle ha haft tillgång till. Studenterna som genomgick denna kliniska lärandemodell rapporterade signifikant högre poäng för sin arbetsförberedelse än de två andra mer traditionella kliniska modellerna som saknade länken mellan
praktikplatsen och lärosätet. Författarna till föreliggande litteraturstudie ser betydelsen av att tänka sig en annan struktur på praktikplatserna, med en sjuksköterska som mellanhand och som är väl insatt i sjuksköterskeutbildningens struktur av teori och praktik. Det skulle påverka studenterna att känna sig mer förberedda inför sin nya yrkesroll. Vidare tänker författarna hur det skulle gynna svensk sjukvård att ha tryggare nyutexaminerade sjuksköterskor som känner sig väl förberedda för sin nya yrkesroll med hänsyn till att 20 av 21 regioner rapporterar brist på grundutbildade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2020). Författarna menar att en
nyutexaminerad sjuksköterska ska känna sig så förberedd att denne har förmågan till egna initiativ och att vara självgående och bör fungerar relativt obehindrat på den nya arbetsplatsen där resurser för stöd kanske är ringa.
Utvecklas personligt i yrkesrollen
Transitionsteorin talar för olika underliggande begrepp som utformar själva erfarenheten av övergången. Dessa är bland annat engagemang, medvetenhet, kritiska punkter och händelser under övergången (Alligood 2018). Resultatet av Pennbrant, Skyvell Nilsson, Öhlén och Rudman (2013) indikerade att NSK´s känsla av utveckling kan påverkas av hög
arbetsbelastning och organisatoriska faktorer, det vill säga arbetstempo, arbetsbelastning, bemanning, ekonomi och schemaläggning. Enligt Meleis transitionsteori kan en lyckad övergång innebära att NSK har ett engagemang och en medvetenhet, samt förmågan att ta sig igenom kritiska punkter och händelser under sin första tid i klinisk praktik (Alligood 2018).
23
Författarnas egen reflektion är att det finns individuella skillnader för NSK hur väl rustad sjuksköterskan är för att hantera kritiska punkter och händelser under den första tiden i klinisk praktik. Både engagemang och medvetenhet är något som varierar från person till person.
Detta innebär att övergången bli olika för olika NSK som utsätts för samma slags miljöer, händelser och arbetskollegor.
I en australiensk studie av Milton-Wildey, Kenny, Parmenter och Hall (2014) genomfördes en enkätundersökning på 530 sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor som var
nyutexaminerade. Resultatet visade att förstaårsstudenter var mer nöjda med alla aspekter av innehållet i utbildningen jämfört med tredjeårsstudenter som var signifikant mindre nöjda med alla aspekter i utbildningen. För frågor relaterade till hur förberedda studenterna var att arbeta som sjuksköterska, svarade 29 % av tredjeårsstudenterna att dom kände sig förberedda
jämfört med 38 % av nyutexaminerade sjuksköterskor. Studien innehöll utöver
enkätundersökningen öppna frågor. En återkommande kommentar från många deltagare var behovet av mer kliniska praktiktimmar, mer patientkontakt och en önskan att vistas mer i sjukhusmiljö. Författarna till denna litteraturstudie reflekterar över att så låg andel ser sig nöjda med utbildningens innehåll och hur väl förberedd sjuksköterskan kände sig inför sitt framtida yrke. Detta menar författarna till föreliggande litteraturstudie stämmer överens med resultaten i denna litteraturstudie.
Metoddiskussion
Författarna till föreliggande litteraturstudie använde sig av en deskriptiv design för att kunna besvara syfte och frågeställning av den nyutexaminerade sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av den första tiden i klinisk verksamhet. Polit och Beck (2017) menar att för att få en förståelse av en upplevelse och erfarenhet så bör en studie anta en deskriptiv design.
Vidare menar Polit och Beck (2017) att för att stärka ett resultat i en studie och återge det mer nyanserat så kan det vara en fördel att inkluderade artiklar har olika ansatser. Författarna för den föreliggande studien har inkluderat vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvalitativa-kvantitativa ansatser som sökts via sökmotorn Medline i databasen PubMed. Polit och Beck (2017) menar att Medline kan med fördel användas som sökmotor för artiklar inom omvårdnadsforskning då den innehåller störst antal vetenskapliga artiklar inom området.
Författarna till föreliggande studie valde att använda sig av ett fåtal begränsningar; engelska och 10 år.
24
Författarna valde medvetet att utesluta begränsningen; Högskolan i Gävle för att inte missa relevanta artiklar till föreliggande studie.
Sökord som användes var relevanta för studiens syfte och frågeställning, samtliga sökord var fritextsökning, att utesluta MeSH-termer innebär att det bredare området inom
omvårdnadsforskning exkluderas vilket kan ha varit en svaghet för författarnas undersökning (Polit & Beck 2017). Först genomfördes enskilda sökningar med respektive sökord, sedan kombinerades sökorden på olika sätt genom att använda den booleanska söktermen AND för att göra sökningen mer detaljerad (Polit & Beck 2017). Författarna såg en fördel och styrka i att kritiskt granska artiklarna enskilt för att eftersträva objektivitet och efter en gemensam diskussion strukturera upp teman efter färgkoder (Polit & Beck 2017).
Omedvetna feltolkningar relaterat till språkförbristningar kan ha förelegat trots att författarna använt sig av lexikon, språkförbristningar kan anses som en svaghet (Polit & Beck 2017).
Artiklarna i denna litteraturstudie hade en spridning mellan olika länder. De flesta var från Australien men även från Kanada, Nya Zeeland, Finland, Norge och Sverige. Författarna till denna litteraturstudie reflekterar över skillnaderna som finns gällande vårdsektorns
uppbyggnad, både strukturellt och det faktum att sjuksköterskeutbildningar skiljer sig åt mellan länderna. Studierna i Australien visar att introduktionsprogram för NSK kan vara strukturerade på olika sätt och innebära ett antal byten mellan avdelningar under programmet.
I Sverige är både vården och sjuksköterskeutbildningen skattefinansierad vilket kan påverka resultatet gentemot andra länders system eftersom det ser olika ut i olika delar av världen.
Kliniska implikationer
Litteraturstudien kan bidra till ökad kunskap om värdet av att ett utarbetat stöd för NSK som kommer till sin första arbetsplats. Den nyutexaminerade sjuksköterskan har ofta höga
förväntningar både från sig själv, medarbetarna likväl från patienterna. Genom att ta del av NSK´s upplevelser och erfarenheter i denna litteraturstudie påvisas att en osäkerhet finns och avsaknad av kunskap vilket äventyrar patientsäkerheten. NSK´s arbetsmiljö kan variera i fråga om vilka medarbetare hen har och vilket stöd och introduktionsprogram som finns tillgängligt.
25
Förslag till fortsatt forskning
Fortsatt forskning bör göras inom området av den verklighet man ställs inför som
nyutexaminerad sjuksköterska. Ytterligare studier behövs om hur lärosäten skiljer sig åt i uppbyggnad av utbildningen, omfattningen av verksamhetsförlagd utbildning och hur väl studenter och nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig förberedda för yrket samt dess bidragande faktorer. Glappet mellan teori och praktik som NSK upplever är något som tydligt framkommer, och som skulle behöva utredas på statlig forsknings nivå vad det gäller
utbildningarnas form och struktur och balansen mellan teori och praktik.
Slutsats
NSK´s upplevelser och erfarenheter skildrades att kliniskt praktiserande och värdet av att handledas av goda förebilder är av stor vikt för att underlätta övergången till den första tiden i klinisk praktik. NSK har en önskan att passa in med sina kollegor och vill kunna möta kraven av vad som förväntas av dom men de känner sig sällan förberedda för ansvaret de ställs inför.
NSK upplever att stöd och förståelse från kollegor är viktigt för att känna tillit och för att kunna utveckla kunskap och kompetens i sin yrkesroll. NSK behöver kunna hantera ett brett spektrum av kunskaper och behöver iaktta, observeras och handledas av goda förebilder för att forma sin identitet i den nya yrkesrollen. Upplevelsen av en god introduktion är av vikt för att underlätta övergången för den nyutexaminerade sjuksköterskans första tid i klinisk praktik.
26
REFERENSLISTA
Anderson, D.R., Hilaire, D., Flinter.M. (2012). Primary Care Nursing Role and Care
Coordination: An Observational Study of Nursing Work in a Community Health Center. The Online Journal of Issues in Nursing, 17 (2): 3. doi: 10.3912/OJIN.Vol17No02Man03
Cubit, K. & Lopez, V. (2011). Qualitative study of Enrolled Nurses transition to Registered Nurses. Journal of advanced Nursing. 68 (1), ss 206- 211. doi: 10.1111/j.1365-
2648.2011.05729.x
Furåker,C. & Nilsson, A.(2013). Kompetens, kunskap och lärande. I Leksell, J. & Lepp, M.
(red). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm. Liber AB, ss 15-36.
Genevieve, J.H Quek, S. Shorey (2018). Perceptions, Experiences, and Needs of Nursing Preceptors and Their Preceptees on Preceptorship: A Integrative Review. Journal of Professional Nursing. 34, ss 417–428. doi: 10.1016/j.profnurs.2018.05.003
Greenwood, J. (2000). Critique of the graduate nurse: an international perspective. Nurse Education Today. 20, ss 17–23. doi: 10.1054/nedt.1999.0424
Henderson, A., Ossenberg, C. & Tyler, S. (2015). `What matters to graduates´: An evaluation of a structured clinical support program for newly graduated nurses. Nurse Education in Practice. 15, ss 225-231. doi: 10.1016/j.nepr.2015.01.009
Hunter, K. & Cook, C. (2018). Role‐modelling and the hidden curriculum: New graduate nurses’ professional socialisation. Journal of Clinical Nursing. 27 (15–16), ss. 3157-3170.
doi:10.1111/jocn.14510
Hussein, R., Salamonson, Y.,Everett, B., Hu, W. & Ramjan, L.M. (2019). Good clinical support transforms the experience of new graduates and promotes quality care: A qualitative study. Journal of Nursing Management. 27 (28), ss. 1809–1817. doi:10.1111/jonm.12880 Lindahl, Z. (2018). Introduktion till omvårdnad som arbetsområde och vetenskap, 7,5 hp.
https://www.hig.se/Ext/Sv/Utbildning/Program/Programsidor/Grundniva/Sjukskoterskeprogra mmet-180-hp/Programbeskrivning.html [2020-05-12]
27
Lindahl, Z. (2018). Vad är verksamhetsförlagd utbildning?
https://www.hig.se/Ext/Sv/Utbildning/Program/Programsidor/Grundniva/Sjukskoterskeprogra mmet-180-hp/Verksamhetsförlagd-utbildning---VFU.html [2020-10-07].
ICN:s etiska kod för Sjuksköterskor (2017). https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf. [2020-04-29].
Kaihlanen, A-M., Elovainio, M., Haavisto, E., Salminen, L. & Sinervo, T. (2020). The associations between the final clinical practicum elements and the transition experience of early career nurses: A cross-sectional study. Nurse Education in Practice.42. doi:
10.1016/j.nepr.2019.102680
Larsen, R., Ashley, J., Ellens, T., Frauendienst, R., Jorgensen- Royce, K. & Zelenak, M.
(2018). Development of a new graduate public health nurse residency program using the core competencies of public health nursing. Public Health Nursing. 35 (6), ss. 606–612.
doi:10.1111/phn.12528
Lyman, B., Gunn, M. & Mendon, C.R. (2020). New graduate registered nurses´ experiences with psychological safety. Journal Nursing Magazine. 28, ss 831-839. doi:
10.1111/jonm.13006
Malouf, N. & West, S. (2011). Fitting in: A pervasive new graduate nurse need. Nurse Education Today. 31, ss 488-493. doi: 10.1016/j.nedt.2010.10.002
Meilies, A. (2018). Transition Theory. I Alligood, R.M. (red). Nursing Theorists and their work. Missouri: Elsevier, ss. 309-317
Melies, A. (2009) Transition Theory: Middle-range and Situation-specific Theories in Nursing Research and Practice. Springer Publishing Company.
Meleis, A.I., Sawyer, L., Eun-Ok, I., Hilfinger Messias, DA. & Schumacher, K. (2000).
Experiencing Transitions: An Emerging Middle-Range Theory. Advances in Nursing Science, 23(1), 12–28.
28
Milton-Wildey, K., Kenny, P., Parmenter, G. & Hall, J. (2014). Educational preparation for clinical nursing: The satisfaction of students and new graduates from two Australian
universities. Nurse Education Today. 34, ss 648-654. doi: 10.1016/j.nedt.2013.07.004
Murray, M., Sundin, D. & Cope, V. (2019). New graduate nurses´ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing. 28, ss 2543-2552.
doi:10.1111/jocn.14839
Parker, V., Giles, M., Lantry, G. & McMillan, M. (2014). New graduate nurses´ experiences in their first year of practice. Nurse Education Today. 34, ss 150-156. doi:
10.1016/j.nedt.2012.07.003
Patterson E.B, E., Boyd, L. & Mnatzaganian, G. (2017). The impact of undergraduate clinical teaching models on the perceptions of work-readiness among new graduate nurses: A cross- sectional study. Nurse Education Today. 55, ss 101-106. doi:10.1016/j.nedt.2017.05.010
Pennbrant, S., Skyvell Nilsson, M., Öhlén, J. & Rudman, A. ( 2013). Mastering the
professional role as a newly graduated registered nurse. Nurse Education Today. 33, ss 739- 745. doi:10.1016/j.nedt.2012.11.021
Regan, S., Wong, C., Laschinger, H.K., Cummings, G., Leiter, M., McPhee, M., Rhéaume, A., Ritchie, J.A., Wolff, A.C., Jeffs, L., Young-Ritchie, C., Grinspun, D., Gurnham, M.E., Foster, B., Huckstep, S., Ruffolo, M., Shamian, J., Burkoski, V., Wood, K. & Read, E. (2017) Starting Out: qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on transition to practice. Journal of Nursing Management. 25 (4), ss. 246–255. doi:10.1111/jonm.12456
Rudman, A. & Gustavsson P. (2011). Early-career burnout among new graduate nurses: A prospective observational study of intra-individual change trajectories. International Journal of Nursing Studies. 48 (3), ss. 292–306. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2010.07.012
Schumacher, K.L. & Meleis, A.I. (1994). Transitions: A Central Concept in Nursing. Journal of Nursing Scholarship, 26, (2), 119-127.
29
Severinsson, E. (2013). Omvårdnadshandledningens betydelse för sjuksköterskans profession och samverkan i vårdteam. I Leksell, J. & Lepp, M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser.
Stockholm. Liber AB, ss 179 - 183.
Skancke- Bjerknes, M. &, Bjørk, I.T. (2012). Entry into Nursing: An Ethnographic Study of Newly Qualified Nurses Taking on the Nursing Role in a Hospital Setting. Nursing Research and Practice. doi: 10.1155/2012/690348
Spence Lashinger, H.K., Wong, C. & Grau, A. (2012). The influence of authentic leadership on newly graduated nurses´ experiences of workplace bullying, burnout and retention
outcomes: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies. 49, ss 1266- 1276. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.05.012
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf. [2020- 04-29]
Svensk sjuksköterskeförening (2018) https://xn--omvrdnad-c0a.se/det-har-ar-omvardnad/
[20-10-26]
Svensk sjukköterskeförening (2018) https://www.swenurse.se/Sa-tycker-
vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/Evidensbaserad-vard-och-omvardnad/ ; https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk.sjukskoterskeforening.ssf.om.evidensbasera.vard_2016_2016_webb.pdf [20- 10-26]
Socialstyrelsen (2020). Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård. Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020- 2-6638.pdf
30
Socialstyrelsen (2020). Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal – Utfärdade legitimationer, Sjuksköterska, Sverige, Båda könen, 2018.
https://sdb.socialstyrelsen.se/if_utfleg/resultat.aspx
Socialstyrelsen (2019). Statistik om hälso -och sjukvårdspersonal.
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/halso-och- sjukvardspersonal/ [2020-04-29]
Wareing, M., Taylor, R., Wilson, A.& Sharples, A. (2017). The influence of placements on adult nursing graduates´ choice of first post. British Journal of Nursing. 26 (4), ss 228-233.
1
BILAGOR
Bilaga 1. Kvalitetsgranskningsmall med kvalitativ ansats
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte 1. Är den granskade studiens syfte
tydligt formulerat?
Metod 2. Är designen lämplig utifrån studiens
syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella
2
exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat 10. Är det resultat som redovisas tydligt
och relevant i förhållande till studiens syfte?
3
Diskussion 11. Diskuteras den kliniska betydelse som
studiens resultat kan ha?
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Kvalitetsgranskningsmall med kvantitativ ansats
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte 1. Är den granskade studiens syfte
tydligt formulerat?
4
2. Är eventuella frågeställningar tydligt beskrivna?
Metod 3. Är designen lämplig utifrån studiens
syfte?
4. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
5. Är undersökningsgruppen representativ?
6. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
7. Är undersökningsmetoden relevant i
5
förhållande till studiens syfte?
8. Är validiteten diskuterad?
9. Är reliabiliteten diskuterad?
10. Är det beskrivet hur den statistiska analysen är utförd?
11. Är bortfallet beskrivet?
12. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
6
13. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion 14. Diskuteras den kliniska betydelse som
studiens resultat kan ha?
15. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
7
Bilaga 2. Tabell 3: Metodologisk översiktstabell
Författare Titel Design & ev
ansats
Undersöknings Grupp
Datainsamlings Metod
Dataanalys metod Cubit, K. & Lopez, V.
2012.
Australien.
Qualitative study of Enrolled Nurses transition to Registered Nurses.
Deskriptiv design med kvalitativ ansats.
Nyutexaminerade sjuksköterskor, nyanställda på ett sjukhus, som skulle genomgå ett
introduktionsprogram.
10st uppfyllde kriterierna och blev inbjudna till projektet.
3st gruppdiskussioner a 1 tim som bestod av öppna frågor. Dokumenterades både med inspelning och anteckningar.
Tematisk innehållsanalys på insamlade data.
Kodas och
kategoriseras/kartläggs i huvudteman (Green &
Thoruogood 2010).
Henderson, A., Ossenberg, C. &
Tyler, S.
2015.
Australien.
What matters to graduates´: an evaluation of structured clinical support
programme for newly graduated nurses.
En mixad metoddesign med kvalitativ och kvantitativ ansats.
Kvantitativ:
Nyutexaminerade sjuksköterskor, anställda på kirurgi, -medicin eller akutavdelning.
Genomgått ett stödprogram.
Kvalitativ:
bekvämlighetsurval utifrån deltagarna från enkätundersökningen.
Kvantitativ: Enkäter 180 st, internpost Den Kvalitativ: schemalagda diskussionstillfällen face- face metod, öppna frågor med forskare, enhetschef, samt nyutexaminerade sjuksköterskor.
Kvantitativ: STATA 11- Statistisk innehållsanalys:
GMM, faktorvariablar Kvalitativ: Tematisk innehållsanalys.
Datan analyserades för att undersöka meningen av de grupperade teman.
(Miles et al 2014).
Hunter, K. & Cook, C.
2018.
Nya Zeeland.
Role- modelling and the hidden curriculum; New graduate nurses´
professional socialization.
Deskriptiv design med kvalitativ ansats.
5 Sjuksköterskor, anställda mindre än 6 på sjukhus.
Semistrukturerade intervjuer
face-to face, öppna frågor.
Induktiv analysmetod (Thomas 2006).
Transkriberad verbatim.
Tematisk innehållsanalys.
Hussein, R., Good clinical Longitudinell 109 st nyutexaminerade Semistrukturerade Tematisk innehållsanalys.
