1
Visualisera risker i trafiken
En studie om hur ett animerat utbildningsmaterial för moped
klass 1 kan förmedla riskhantering i cirkulationsplatser
Ebba Bergström
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Informativ illustration
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Peter Linejung
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
2
Sammanfattning
Sveriges trafikutbildarens riksförbund (STR) är en organisation för
trafikutbildningsföretag som bedriver yrkesmässig förarutbildning. De ansvarar för att skapa körkortsböckerna som används på svenska trafikskolor för elever och lärare. Detta material omfattar alla regler och kunskaper man behöver veta för att kunna ta ett körkort. Materialet är lika för alla, men det finns ett
önskemål från elever och lärare att ha mer fördjupande information om körkortet än vad som finns idag, för att få bättre förståelse.
I detta examensarbete som är för programinriktningen informativ illustration på Mälardalens högskola har ett gestaltningsförslag i form av en animerad
informationsfilm skapats för att kunna förmedla teoretiska moment som är till för elever som studerar till moped klass 1 körkortet. Syftet med filmen är att ge en breddare förståelse för elever när de studerar teori för moped klass 1. Studien undersöker hur elever idag har för slags studievanor och vad de har för
generella åsikter om animerat undervisningsmaterial. I undersökningen kommer det uppstå frågor om vilket slags narrativ som skulle fungera för inlärningen och om stilen på illustrationerna kommer ha en påverkan i det animerade material. Under arbete kommer det ske teoriinsamling och empirisk
datainsamling som infattar om uppbyggnad av narrativ, multimodala metoder, semiotik och retorik.
3
Abstract
The Swedish Traffic Educator's National Association (STR) is an organization for traffic training companies that conducts vocational driver training. They are responsible for creating the driver's license books that are used at all Swedish traffic schools for pupils and teachers. This material includes all the rules and knowledge you need to know to take a driver’s licenses. The material is the same for everyone, but there is a desire from students and teachers to have more in-depth information about the driver's license than is available today, to gain a better understanding.
In this thesis which is for the program focus informative illustration at Mälardalen University, a design proposal in the form of an animated information film has been created in order to be able to convey theoretical elements that are for students who study for moped class 1 driver’s license. The purpose of the film is to provide a broader understanding of students as they study for the moped class 1 driver’s licenses. The study examines how students today study today and what they have for general views on animated teaching material. The survey will raise questions about what kind of narrative would work for learning and whether the style of the illustrations has an influence in the animated teaching material. During work there will be theory gathering and empirical data collection that includes the construction of narratives,
4
Förord
Jag vill tacka Sveriges trafikutbildares riksförbund och mina kontaktpersoner för att ha fått göra mitt examensarbete hos dem. Jag vill tacka min handledare Peter Linejung som har handlett mig och gett mig bra feedback och tips under arbetets gång. Jag vill också tacka alla deltagare som deltog i min undersökning och Krekolans trafikskola som bjöd in mig för att kunna sprida vidare
information om mitt arbete. Vill tacka alla föräldrar som hörde av sig via Linkedin om att deras barn ville ställa upp på att svara på mina frågor och bidra till mitt gestaltningsförslag.
Eskilstuna juni 2020 Ebba Bergström
5
Innehåll
Sammanfattning ... 2 Abstract ... 3 Förord ... 4 1. Inledning ... 8 1.1 Bakgrund ... 8 1.2 Informationsdesignproblem ... 8 1.3 Syfte ... 9 1.4 Forskningsfråga ... 9 1.5 Målgrupp ... 9 Primära målgruppen... 9 Sekundärmålgrupp ... 9 1.6 Avgränsningar ... 9 1.7 Begreppsdefinition ... 10 2. Teorier ... 11 2.1 Narrativ ... 11 2.1.3 Hero’s journey ... 11 2.2 Dramaturgi ... 12 2.3 Visuell retorik ... 13 2.3.1 Visuell representation ... 13 2.3.2 Åskådningsundervisning ... 13 2.4 Semiotik ... 14 2.5 Kognitions teorier ... 15 2.5.1 Färgkodning... 15 2.5.2 Pop-out ... 15 2.6 Retorik ... 15 2.7 Källkritik... 16 3. Metoder... 17 3.1. Faktainsamling ... 173.2 Bok- och filmanalys... 17
3.2.1 AM-boken ... 17
3.3 Videomaterial ... 19
3.3.1 Film 1 ... 20
3.3.2 Film 2 ... 22
6
3.4 Resultat av bild- och filmanalysen... 25
3.5 Narrationsanalys i AM-boken ... 26
3.5.1 Resultat av bokanalysen ... 27
3.6 Kontakt med körskolor och föräldrar ... 27
3.7 Telefonsamtal ... 28 3.8 Möte med STR... 28 3.9 Frågeformulär ... 29 3.10 Forsknings etik ... 30 3.10 Resultat av frågeformulär... 30 3.10.1 Frågeformulär 1 ... 30 3.10.2 Frågeformulär 2 ... 31 3.10.3 Frågeformulär 3 ... 31 3.11 Metodkritik ... 33 4. Gestaltning ... 34 4.1 Designprocess ... 34 4.2 Informationsurval ... 35 4.2.1 Från frågeformulären ... 35
4.2.2 Från möte med AM/MC experten ... 36
4.3 Storyboard ... 36
4.4 Illustrationer och manér ... 38
4.4.1 Färger ... 41
4.5 Dramaturgi ... 42
4.6 Animation ... 44
4.6.1 Visuella ledtrådar ... 44
4.6.2 Ljud och rörelse ... 45
4.6.4 Kameravinklar... 46
5. Slutsats ... 49
6. Diskussion ... 50
7. Källförteckning ... 52
7.1 Litterär och elektroniska källor ... 52
7.2 Videomaterial ... 53
7.3 Bildförteckning ... 53
7.4 Samtyckesformulär... 55
7.5 Bilaga – Mejl till Trafikskolor och föräldrar ... 56
7.6 Intervjuer ... 57
7
7.6.2 Intervju - Utprovning av film ... 58
7.7 Bilaga – Frågeformulär 1 ... 59
7.8 Bilaga - Frågeformulär 2 ... 62
7.9 Bilaga - Frågeformulär 3 ... 63
7.10 Bilaga – Frågeformulär 2 bilder ... 65
8
1. Inledning
I den inledande delen kommer en förklaring om bakgrunden,
informationsdeignsproblemet, syftet med arbetet, vilka forskningsfrågor kommer vara i fokus, vilka är målgruppen och eventuella avgränsningar.
1.1 Bakgrund
I en studie av STR (Sveriges trafikutbildares riksförbund), har man undersökt på några svenska trafikskolor över hur elever och lärare upplever
utbildningsmaterialet för moped klass 1 (STR, 2019). Materialen består av en tryckt mopedbok och ett digitalt material. Båda materialen får man tillgång till när man registrerar sig på en trafikskola. Dem tar upp information om
trafikregler och allt man behöver veta om för att kunna köra moped klass 1. Det som skiljer de åt är att det digitala materialet har med informationsfilmer som ger mer exempel på hur man kör moped klass 1. I studien upptäckte man att dagens utbildningsmaterial upplevs traditionellt och oengagerat. Detta har de fått kritik för att det inte möter upp till de krav som efterfrågas från elever och lärare. Materialet upplevs inte som användarvänligt och man vill se en
förändring i utbildningsmaterialet och man efterfrågar för material som tar upp fler praktiska exempel. Ett moment som inte finns mycket fördjupning om är vad som kan vid nära olyckor upplevelser i cirkulationsplatser.
När man jämför de båda undervisningsmaterialen, ser man mer positiv kritik mot mopedboken än det digitala materialet. Många upplever det digitala materialet har mer brister och behöver få in mer fördjupande innehåll.
1.2 Informationsdesignproblem
För att ta moped klass 1 eller AM-körkortet, är minimikraven att övningsköra i 4h och studera teori i 8h (Transportstyrelsen, 2020). När man övningskör med trafikskolan, finns det inga specifika krav att ha kört ett antal timmar i trafiken eller övat på manövreringar på en parkeringsplats. Körmomenten kan variera och man kan ibland stöta på en trafiksituation. Idag finns det ingen förklaring hur man hanterar olika typer av situationer på exempelvis cirkulationsplatser, både för sin egen skull men också för andra trafikanter. Att materialet inte tar upp om hur man kan hantera olika risksituation kan göra att elever inte får en tydlig bild av hur man ska göra när man hamnar i en trafiksituation.
Övningskörsperioden upplevs olika och ibland lär man sig inte hur man gör när en potentiell olycka kan komma att ske.
9
1.3 Syfte
Syftet med projektet är att utforska hur man kan utforma ett gestaltningsförslag i form av en informationsfilm som ska fungera som undervisningsmaterial. Detta ska elever kunna ta del av för att få bättre förståelse över riskhanteringar i en cirkulationsplats när man ska ta AM-körkortet än vad som är fallet med det undervisningsmaterial som används idag.
1.4 Forskningsfråga
• Vilken narrations teori kan användas för att bygga upp en dramatisk händelse som förklara riskhanteringar för elever som ska ta AM körkortet?
• Hur stor detaljnivå i behövs för att förklara en trafiksituation i en animerad film?
1.5 Målgrupp
Primära målgruppenDen primära målgruppen är elever som ska ta moped klass 1 körkortet.
Åldersgruppen kommer ligga på 15-årsnivån. Anledningen till det är för att det är då man har behörighet att kunna ta AM-körkortet och det är vanligaste åldern som folk funderar på att ta AM-körkort. Filmen ska eleverna hitta på
elevcentralen.se när de är registrerade på en trafikskola. Sekundärmålgrupp
Den sekundära målgruppen är trafiklärare som håller i teorilektioner. Under de tillfällena ska filmen användas för att visa eleverna hur något går till och därefter skapar en diskussion för att få djupare förståelse av vad filmen visade.
1.6 Avgränsningar
Valet av fordon blev bestämt under ett möte tillsammans med mina kontaktpersoner från STR. Utifrån STR tidigare studie som påbörjades i november 2019, hade de fokuserat på fordonet moped klass 1 och upplevde att det fanns brister som var i behov av förbättring. Vi kom överens om att
fokusera på moped klass 1 eftersom det fanns ett område att utforska och det fanns möjligheter för nytänkande idéer på ett gestaltningsförslag.
Det finns många moment i trafikboken som kan undersökas, i STR:s undersökning upptäckte man fler brister för moped klass 1. I och med att ungdomar kan ha svårt att förstå hur man ska göra exempelvis vid en cirkulationsplats, så var det lämpligast att jobba utifrån.
10 En följdfråga på gestaltningen är att den ska fungera som ett
fördjupningsmaterial inom teorin. Det ska komma upp en förklaring om varför situationen är viktigt att hålla sig uppmärksam på. Exempel på frågor som tas med i arbetet är; Hur ska man göra när det kommer in en lastbil i
cirkulationsplatsen? Lastbilar är stora, tunga och tar mycket plats och några elever kanske inte förstår varför man bör avvakta till lastbilen har åkt förbi.
1.7 Begreppsdefinition
Manér: Manér är inviduella betoning av formgivning, med andra ord vad för
slags still formgivningen har och vad man skulle tycka om
(Nationalencyklopedin). Detta finns inte bara med inom konst, den finns även inom skådespeleri och litteratur.
Narrativ: Enligt Nationalencyklopedin är definitionen av narrativ ett
berättande och hur den framförs i texten, både inom overkliga händelser till vardagliga tidsförlopp (Nationalencyklopedin).
AM-Körkort: Behörighet för körkortet för moped klass 1 och 2, också för
EU-moppe. Moped klass 1, max hastighet 45 km/h och moped klass 2 maxhastighet 25 km/h (STR, 2019).
Cirkulationsplats: En cirkulationsplats är en plats där den är cirkelformad och
har med flera avfarter. I mitten av cirkulationsplatsen finns det en mitt som kallas rondell som är det som fordon kör runt om. På en cirkulationsplats har man väjningsplikt mot trafikanter som är inne i cirkulationsplatsen och man måste signalera vart man ska när man kör igenom cirkulationsplatsen (Nationalencyklopedin).
11
2. Teorier
I denna del presenteras de teorier som har använts för att kunna besvara på arbetets forskningsfrågor och användas till i utformningen av
gestaltningsförslaget.
2.1 Narrativ
Grunderna om narration har utvecklats under en lång tid i historien. Ursprunget av narration började under antika Grekland med filosofen och poeten
Aristoteles (385 f.Kr- 323 f.Kr). Aristoteles skapade grunden för det poetiska narrativet och teaterns narrativ. Han gav ut en beskrivning för hur man strukturerar dikter (1994,7). I Aristoteles verk om diktkonsten och narration, som är översatt av Jan Stolpe, beskrivs grunderna och har influerat många när det kommer till diktkonsten och uppbyggnaden av ett drama. Aristoteles hävdar att handlingen i berättelsen ska gå före karaktärens handling. Strukturen på dramat och vilken del som är viktigast för att hålla en tydlig struktur igenom hela dramat. Denna struktur kallades Praxis (1994,17). Strukturen börjar med att bestämma grunden till dramat (mythos), hur påverkar det händelsen eller handlingen (pragmata), för att kunna skapa en form av omfång och ha med en tydlig början, mitt och slut (1994,17). Det finns fler begrepp som Aristoteles kom fram till att de måste användas för att se till att karaktären i berättelsen ska kunna leva sig in i berättelsen och skapa igenkännlighet som publiken kan känna av. Om man inte känner något speciellt för karaktären i berättelsen, kan publiken inte känna något intresse för den eller för berättelsen.
2.1.3 Hero’s journey
Det existerar flera olika narrations teorier och strukturer för berättelser. En narrations struktur som sätter mer fokus på karaktären, är en teori som kallas a hero’s journey. Joseph Campbell som studerade mytologi och det mänskliga beteendet, forskade på vad som händer med oss människor när vi följer det vi strävar efter. Campbells forskning inom mytologin och hur det påverkar vår personliga utveckling gjorde att han kom fram till narrations teorin a hero’s journey. Inom mytologier och episka sagor från historien upptäckte Campbell att många av berättelserna har liknande strukturer (1968,18). Inom denna teori uppstår det begrepp som har viktiga punkter om hur man strukturerar upp en tydlig dramaturgi och fokuset ligger på huvudpersonens transformation. Begrepp som ordinary world, call to action, refusal of the call, meeting the mentor/enemies, approach, death and rebirth, seizing the sword, reward, the road back, resurrection och return with elixir (Lupton, 2017,27). Denna struktur kan man se i Star Wars episod 4. Det börjar med Luke Skywalker och hans vardag (ordinary world) förändras och Luke ger sig av och möter den nya världen (call to action), Luke möts av hinder och konflikter (meeting the
12 enimies - return with elixir). Under filmens gång möter Luke mentorn Obi-Wan som undervisar om jedins väg och kampen mellan det goda mot det onda (meeting the mentor).
I en studie som undersökte Campbells teori men med socioekonomiska aspekter och hur det påverkade mänskliga psyket så hittad man liknelser (1994, the meaning of following your bliss). I undersökningen hittade man att personlig utveckling ligger nära till hero’s journey teorin, att man måste genomföra en egen förändring för att utvecklas. Campbell sammanfattning till denna studie låg i att man måste leta och sträva efter sin saklighet under utmanande tider och det kan resultera till den personliga utvecklingen. Att följa sin saklighet under utmanande tider kan leda till personlig utveckling och det är något som Campbell argumenterar återfinns i myters uppbyggnad. Detta påverkar den vardagliga människan och behöver inte alltid handla om en episk saga som vi läser eller ser något som handlar om hjältar (1994, the meaning of following your bliss). Att följa sin saklighet innebär att man måste leta efter den och att var inte rädd för att följa den. Detta sammanfattar vad hero’s journey när det gäller inom socioekonomiska aspekter och hur den används inom
karaktärsutveckling både inom sagor men även i vardagliga livet.
Det finns andra författare som studerar hur hero’s journey kan ha en påverkan på människor, fast när man ser det i ens närhet och på en viss plats. John L. Brown och Cerylle A. Moffett diskuterar t.ex. hur hero’s journey kan användas inom skolmiljöer (1999,13). Uppbygganden av en berättelse med starkt
karaktärsdriv, är något man kan ha nytta av och mottagaren kan känna hoppfullhet (1999,13). Man ser i olika studier på mellanstadieelever som har lärare som de ser som en hjälte och hjälper eleverna att prestera bättre, och lyckas övertala eleverna att våga göra svårare uppgifter. Detta exempel visar att hjältar också finns i vår vardag.
Denna teori kan användas för att förstå hur den osäkra föraren kan bli den säkra föraren. Därför kommer denna teori användas i utformningen av gestaltningen.
2.2 Dramaturgi
Inom dramaturgin är det viktigt att skapa strukturer under händelseförloppen som sker. Barbro Smeds beskriver dramaturgin som ett sätt att strukturera ett dramatiskt verk med en annan tidsdimension (Smeds, 2005,11). För att
berättelsen ska ha en struktur handlar det om att ha med början, mittengång och avslut. Detta kallas för akter. Samtidigt som man strukturerar sin berättelse, så måste det finnas en röd tråd igenom hela berättandet (Smeds, 2005,11). I första akten finns det möjlighet att presentera var vi befinner oss, vem är huvudpersonen, vad har hen för mål och finns det är problem som karaktären ska ta reda på (Smeds, 2005,34). I samband av att publiken eller läsaren får mycket information om vad som händer vid första akten, är det
intresselockande och man vill ta reda på vad som kommer hända (Smeds, 2005,34).
13 Akt två uppstår en konflikthandling som karaktären agerar på (Smeds,
2005;36). Här kan berättelsen får en vändning som innebär en oväntad omställning som måste tas hand om. Smeds tillägger att det är upp till författaren att välja hur denna akt ska utformas (Smeds, 2005,36). Fast något som skapar närmare relation mellan författaren, berättelsen och åskådaren är om det har med något som kan vara identifierbart och något man har upplevt
tidigare (Smeds, 2005,36). I akten är det mycket som kan tas upp och skapa mer spänning i berättelsen. Under denna del bör man inte ge ut för mycket
information och det bör inte ta för lång tid (Smeds, 2005,39). Det beror på att mängden information som man har fått från akt 1 och akt 2 nu ska bearbetas och memoreras, vilket kan upplevas jobbigt om man inte kommer till den slutliga handlingen (Smeds, 2005,39).
Har man lyckats hålla en röd tråd igenom hela berättelsen, är det lättare att göra ett bra avslut (Smeds, 2005,40). Enligt Smeds kan avslutet variera beroende på om man vill skapa ett lugnt avslut och knyta ihop säcken eller ha ett falskt slut (Smeds, 2005,40). Det falska avslutet är att man skapar ett slags avslut som får läsaren att tro att något har avslutats, för att sedan skruva upp förväntningar när man uppräcker att det inte var ett riktigt avslut (Smeds, 2005,40).
2.3 Visuell retorik
2.3.1 Visuell representation
Om man vill ha med illustrationer för att ge ut förtydligande information, är det viktigt att formge illustrationen efter innehållets kontext (Yvonne Eriksson, 2017,19). Om bilden skulle vara tvärtemot från textens innehåll och inte alls samspela, anses den vara en dekorativ bild och förmedlar ingen information (Eriksson, 2017,19). Enligt Eriksson söker vi människor identifierbara mönster som vi kan ta med för att dra slutsatser av hur vi har läst in och tar med vidare (2017,17). Den visuella representationen kan tolkas olika beroende på
erfarenheter och hur man hanterar det för att komma fram till en slutsats. Har man någon form av relation till objektet som ska vara en visuell representation, kan man förstå den för den meningen den ska användas till (Eriksson,
2017,19). Därefter tar Eriksson upp att bildernas innehåll kan upplevas olika, beroende på var man ser den ifrån (2017,20). Att ha en tryckt bok med allt innehåll där du kan bläddra till nästa sida, upplevs mer inlärande än om det hade varit på skärmen. Däremot om bokens bilder inte förmedlar något nytt, kan intresset upplevas lågt oavsett om de hade publicerats i en bok eller i digitalt format. Det är viktigt att framställa illustrationer som förmedlar information om informationsförmedling är det främsta syfte.
2.3.2 Åskådningsundervisning
Bilder kan vara till stor hjälp i inlärningsprocessen. I västerländska skolor har man använt en inlärningsprocess som kallas åskådningsundervisning och det innebär att man visar upp utseende, förhållande och funktioner framför sin publik (Eriksson, 2017,21). När man ska demonstrera något under en undervisning kan man visa upp det genom att använda sig av exempelvis
14 instruktionsbilder. Genom att demonstrera hur något fungerar, skapar man minnesbilder från demonstrationen, vilket underlättar när man ska utföra det själv. Denna metod fungerar när man ska hämta in information och bearbeta sin tolkning av informationen (Eriksson, 2017,21).
2.4 Semiotik
Semiotikens grunder som man känner till idag om att man studerar betydelsen av tecken skapades av Charles Sanders Pierce och Ferdinand Saussure (Daniel Chandler, 2017, 2). Deras upptäckt av att studera semiotiken påbörjade med att studera tecken användning i samhället och hur det påverkade den allmänna vetskapen (2017, 3).
Kortfattat betyder semiotik att man studera tecken och dess betydelser
(Chandler, 2017, 1). Det kan vara att man studerar tecken som vi ser och man vill ta reda på vad det betyder. Inom kommunikation har man använt sig av semiotiken för att uttrycka sig på andra sätt och användandet av tecken har varit en stor användning under människans historia (Chandler, 2017, 2). Semiotiken har använts inom språk, psykologi, sociologi, marknads undersökningar och mycket mer för att den har en sådan bredd att den kan användas vid sådana områden (Chandler, 2017, 4). En anledningarna till att man studera semiotik är för att det har med ett budskap som är bekant med men så som det presenterar är det något vi kommer ha svårt att förstå. Chandler beskriver semiotiken med att det jobbar med signifier och signified som ger olika meningar till vad användandet av semiotiken betyder (2017,14). För att skapa en tydligare definition av vad det betyder har man delat upp det i tre begrepp; ikon, symbol och index.
Ikon - Chandler beskriver ikon som en representation av något som vi känner igen sedan tidigare om vi har upplevt det (Chandler, 2017,41). Det viktigaste är att det är en representation av ett annat objekt och att det finns en viss likhet. Det vi känner igen i en bild beror på vilka analoga relationer vi har till liknelsen. I många fall är det inte svårt att minnas vad bilden försöker
representera när likheten är nära (Chandler, 2017,41). När det kommer till den grad av igenkännbarehet och representation av något mäter kallas det ikonicitet (Eriksson, 2017,29). Hur likt är liknelsen till objektet?
Symbol - Enligt Chandler betyder symbol att det är en inlärning av något som vi vet om har en viss betydelse (Chandler, 2017,41). Det kan vara från
trafikskyltar som vi måste lära oss eller studera för att förstå vad det betyder. Index - Detta begrepp är inte lika bekant som symbol och ikon. Vad som skiljer index från de andra är att index appliceras i sammanhanget och hur något är i närhet till något annat. Exempelvis röken från en cigarett beror på glöden som tändes igenom elden (Chandler, 2017, 50).
15
2.5 Kognitions teorier
Enligt Colin Ware betyder kognition att man fokuserar på hur människan beteende och avsökningar fungerar när man ser något framför sig och hur man uppfattar det baserat på ens uppfattning av verkligheten (Ware, 2011,1–4). 2.5.1 Färgkodning
Inom kommunikation på exempelvis företag eller på platser där man delar upp olika sektioner eller kategorier, kan det vara belastande att kategorisera med texter. Det kan underlätta att kategorisera med hjälp av färger istället för att använda texter i vissa sammanhang. Detta kallas för color for labeling. Colin Ware beskriver begreppet som ett sätt att kategorisera områden med hjälp av färger (Ware, 2013,122). Färgkodning är ett sätt att uppfatta information mer effektivt (Ware, 2013,122). För att få en effektivitet när man jobbar med färg som ska representera något, gäller det att ha en gemensam tolkning av färgen. De vanligaste färger som används inom färgkodning är röd, grön, gul, blå, svart, vit, rosa, cyan, grå, orange, brunt osv (Ware, 2013,126). En del färger har vi en gemensam tolkning av, men det kan finnas kulturella skillnader som gör att visa färger tolkas olika beroende på det samhällets kultur (Ware, 2013,126). Som exempel i den västerländska kulturen uppfattar vi färgen grön som en god färg och positiv jämfört med den röda färgen som kan ses som fara (Ware, 2013,107).
2.5.2 Pop-out
Denna teori fungerar på så sätt att man gör att något sticker mer ut än resterade som är med. Enligt Ware beskriver han pop-out effekten som ett sätt att skapa uppmärksamhet för ögat att titta direkt på (Ware, 2011,27). Det finns många sätt att återskapa en pop-out effekt. Det kan t. ex. vara att ett objekt har en annan färg, storlek eller mönster som sticker ut från resten av sig omgivning.
2.6 Retorik
För att förmedla ett budskap har man under lång tid använt sig av retorik och dess retoriska begrepp för att inte bara förmedla sina tankar men även motivera och påverka sin publik. Enligt Janne Lindqvist ligger retorikens tyngd i att man ska kunna övertala sin publik och förmedla sitt budskap (Lindqvist, 2016, 63). Retoriken har varit till stor nytta för Aristoteles struktur om en hur man bygger upp en tydlig dramaturgi (Lindqvist, 2016,60). För att bygga upp trovärdighet och förmedla känslor i sina tragedier men även i tal, var det viktigt att ha med de retoriska begreppen ethos, logos och pathos (Lindqvist, 2016,79).
Ethos - Enligt Lindqvist så används detta begrepp inom retoriken för att bygga upp en form av förtroende mellan dig som talar till din publik (Lindqvist, 2016,83). Med det sagt menar Lindqvist att den karaktär som man bygger upp eller det man talar ska kännas pålitligt till talaren eller karaktären.
16 Logos - För att få in sina argument att framstå som trovärdiga och korrekta, är det viktigt att man har med bevisen för att argumentet ska gå igenom. Använder man sig av logos i retoriken för att bygga upp en logik kring det man har att säga och att det ska vara trovärdiga och har pålitliga källor (Lindqvist,
2016;81). Inom dramaturgin använde man logos genom att ha med det som är viktigast för att förmedla handlingen i berättelsen (Lindqvist, 2016,79). Pathos - Inom retoriken har man fått med sitt ethos och logos för att bygga förtroende om innehållet och till berättaren. För att visa att talaren eller karaktären har intresse för sina argument gäller det att utrycka sig genom att formulera om sin text med mer känslor och visa att man är engagerad (Lindqvist, 2016, 82). Detta gör att man skapar känslor som får publiken att reagera (Lindqvist, 2016, 79). Om man inte är intresserad av sina argument, kan det smitta av sig på publiken och de blir inte heller intresserade. Man kan också förstärka sitt budskap med rösten eller med bildmaterial för att förstärka
känslan man vill förmedla till publiken och får en att bli berörd (Lindqvist, 2016, 83).
2.7 Källkritik
Booth (m.fl.) beskriver vikten av att ha ett källkritisktänkande till källorna och lyfter fram två anledningar. Det första är om man inte förstår vad källan menar och man inte kan sammanfatta den bör man avstå från källan och hitta en annan som är bättre (Booth, m.fl, 2012, 98). Den andra anledningen är hur författare eller skribenter tolkar påståenden och inte gör mer efterarbete om det påståendet stämmer. Tar man inte steget att se efter om något är felaktigt, kommer
tolkningen aldrig förändras (Booth, m.fl, 2012, 98–100). En ytterligare sak som Booth tar upp är om man uppfattar källan som tillförlitlig. Den kritik har samma betydelse som den förra påståendet, men handlar mer om hur källan är använd (Booth, m.fl, 2012, 83). De kriterier som man ska söka efter är var källan är publicerad, har den blivit granskad av en expert, har författaren skrivit liknade verk innan och när publicerades källan (Booth, m.fl, 2012, 83).
Artiklarna som har används i litteraturstudien är hämtade från Mälardalens skolbibliotek som har större tillgång av artiklar från olika sidor och sorterar efter ämnesprogram. I artikelsökningen är alla artiklarna markerade som peer review vilket innebär att den har blivit granskad och godkänd av en expert. I artiklarna hänvisar författarna till andra källor som de använder sig av. Teorin som användas till detta arbete är från tidigare högskolekurs inom Informationsdesign. Utgivnings åren på högskolelitteraturen har varit mellan 2008 och 2019. Dessutom kommer en del källor från annan litteratur som jag anser vara lämpligt för min informationssökning. Den äldsta är från 1968 och refererar till teorier som inte har ändrats eller omprövats sedan de publicerats.
17
3. Metoder
I denna del beskrivs de metoder som använts i syfte att besvara arbetets forskningsfrågor. Metoderna som använts är empiristudier, bild- och filmanalys, träffa målgruppen och genomföra tester och enkäter. Dessutom kommer metodkritik och etiska överväganden att presenteras.
3.1. Faktainsamling
För att få bättre förståelse över ämnet och hjälpa till med de val som kommer vara med i min slutgiltiga gestaltning, kan man ta del av vad litteraturen eller tidigare forskning säger om liknande ämne. Denna faktainsamling kommer ge en ett teoretiskt ramverk till arbetet (Booth, m.fl., 2012, 84).
3.2 Bok- och filmanalys
När man gör en traditionell bildanalys studerar man hur bilden är använd. Det man studerar i bilden är stilanalys, formanalys och ikonografi (Eriksson, 2017, 68). Stilanalyser studerar hur bilden är gjord, formanalysen fokuserar på bildens komposition och ikonografi analyserar bildens budskap och representation (Eriksson, 2017, 69). Syftet med denna analys är att ta reda på hur det visuella används och om det finns med narrativ i bilderna som relaterar till den
information som finns om cirkulationsplatser. Jag kommer analyser bilderna och illustrationerna från STR mopedbok AM-boken, moped klass 1 (2019). Därefter kommer det göras tre filmanalyser som rör ämnet cirkulationsplatser. Två av filmerna är från STR digitala material Elevcentralen.se och den tredje filmen är från Transportstyrelsen.
3.2.1 AM-boken
När man studerar till körkort, oavsett fordon, får man med sig minst två läroböcker som behandlar olika trafikregler, hänsyn till andra trafikanter och om fordonet. Huvudboken handlar om fordonet, människan, miljö, inledande trafik, landsvägstrafik, stadstrafik, mörker och nedsatt sikt och till sist register. Den berör även fordonet historia, vad kan vara de mänskliga faktorerna man bör känna till när man är ute och kör, hur man kör i olika miljöer av trafik och hur man kör på ett miljövänligt sätt etc. I boken används fotografier och illustrationer.
I kapitel Stadstrafik på sidan 113, tar de upp om hur man kör i stadstrafiken och drar upp de vanligaste exemplen som förekommer i sådana miljöer. På sida 122 tar man upp om cirkulationsplatser. På sidan finns det med några trafikskyltar och ett fotografi. Skyltarna som finns med är väjningsplikt, varning för cirkulationsplats och skylt för cirkulationsplats. I texten förklarar de om hur cirkulationsplatser kan se ut och vad som gäller när man är inne i en
cirkulationsplats. Exempelvis har du väjningsplikt mot trafikanter som är inne i cirkulationen och du måste ge tecken var du ska köra. Trafikskyltarna är
18 symboler och är något som föraren måste lära sig in för att förstå vad de
betyder. Eftersom trafikskyltarna måste läsas in för att få en gemensam
tolkning, är de symboler (Chandler, 2017,41). Här förklara man inget om vilken skylt som är vilken, utan har med det brödtexten. Detta kan vara för att den har en så stark symbolik och är lätta att lära sig (Eriksson, 2017,70). För ett
inlärningssyfte kan man förstärka betydelsen, genom att ha med stödjande förklarning i närheten av informationen.
Fotografiet är taget från en cirkulationsplats där det finns två mopeder och en bil med. I fotografiet ser vi att det sker en rörelse, i o m att en av mopederna är suddig. Syftet för trafikanter är att ta sig igenom cirkulationsplats och till detta moment kan man tänka sig att det är förarens call to action. Här finns
möjligheter att presentera personens mål och tankar när den ska ta sig igenom det nya och därefter mötas upp av konflikter (Campbell, 1968, 46). I detta fall blir dock läsaren inte visuellt introducerad till vad personerna i bilderna har för mål eller hur de tänker när de närmar sig platsen.
Bild 1 - AM-boken Cirkulationsplats s.121
När det kommer till arbetet med de semiotiska teorierna har boken använt sig av ikoner, symboler och kontext. Kontexten på bilderna är att informationen och platsen är i linje med vad vi kan förvänta oss att den ska vara på en sådan plats (Chandler, 2017, 41). Ikon har använts i illustrationerna, då de ska fungera som en representation av en plats läsaren kan känna igen (Chandler, 2017, 41). Manér är enkelt och följer realistiska proportioner. Man kan inte se vem det är som kör i och med att föraren har på sig utrustning. Färgerna har en ljus underton och successivt försvinner ut vid kanterna. Det finns ingen textur med och ingen skuggning. Detta kan bero på att man jobbar med färger som
19 åskådaren kan relatera till och som är vanliga på en cirkulationsplats. Eftersom färgerna som används inte är en exakt representation av cirkulationsplats ger det en låg ikonicitet (Chandler, 2017, 29). Det används få färger och de återanvänds på flera ställen. Exempelvis används samma röda färg på
väjningspliktskylten, hjälmen och pilen på sida 123. Färgerna som sticker ut är de blåa färgerna och främst mopedistens blåa färg. Överlag är det färgen grå som dominerar illustrationen och därefter den gröna färgen, som kan bero på den stora ytan de täcker i bilden. Även illustrationerna har låg ikonicitet, då man inte ser alla detaljer som en verklig moped har.
På samma sidor går de igenom hur man kör igenom en cirkulationsplats och vilka signaler man ska ge när man kör. Det finns med två illustrationer som ska visa hur man kör när man ska antingen svänga till höger, köra rakt fram eller köra till vänster. I illustrationerna finns det två mopedister och inget annat fordon är i närheten. På båda sidorna använder de sig av pilar för att instruera hur du kan röra dig igenom en cirkulationsplats. Pilarna är symboler och visar navigering. Detta kan vara något som man har lärt sig innan och förstår att riktningen av på pilen visar vart man ska köra (Chandler, 2017, 41). Det främsta syfte är att vägvisa, se bild 1, får läsaren ingen information var föraren i bilden ska. Däremot kan man tolka pilarnas olika riktningar som ett sätt att meeting the mentor. Pilarna ger förslag på olika riktningar och det är upp till föraren att göra sitt val, nämligen seizing the sword och göra sitt slutgiltiga val (Lupton, 2017, 27).
Det som skiljer illustrationerna åt är att de använder sig av olika färger. På bild 2 har med en röd linje. Alla linjer, så som den röda, visar möjliga körriktningar för mopedisterna. De visar det genom att de använder sig av färgkodning. Detta är ett sätt att visa läsaren vad som är vad som är bra, acceptabelt och förbjudet (Ware, 2017, 107). Den svarta och den röda färger har mer kontrast än vad den gula har, som kan beror på den grå färgen.
Bild 2 – AM-boken, Cirkulationsplats s. 122–123
3.3 Videomaterial
När man söker på Youtube om cirkulationsplatser får man upp olika alternativ från olika trafikskolor. Där förklaras liknade information och i filmerna visas hur man ska förhålla sig till trafikreglerna och vad som står i trafikboken. I
20 filmklippen är de filmade när de är ute och kör och demonstrerar hur man kör igenom en cirkulationsplats. Idag finns det en del filmer som tar upp om ämnet cirkulationsplats. Majoriteten av de som finns handlar mer om bilar. Principerna och reglerna är lika för alla fordon när det gäller hur man ska ta sig igenom en cirkulationsplats. Hur man ska hantera fordonet kan skiljas sig åt. Den största skillnaden på en bil och en moped är storleken.
På elevcentralen finns det en kategori som är teori-plugga och där finns flera valmöjligheter att välja vad man exakt vill plugga om. Kategoriseringen har samma upplägg som i teoriboken. På Elevcentralen finns det varierat med teorigenomgångar och det finns ett fåtal filmer med. På Elevcentralen.se inom stad – cirkulationsplats finns det två filmer.
Bild 3 – Skärmdump från Elevcentralen.se, Stads – cirkulationsplats Det gemensamma med filmerna är att alla har en berättarröst som tar oss
igenom filmen och ger grundläggande information om cirkulationsplatser. I min analys har jag satt ihop scenerna från varje film i ett kollage för att man ska få en överblick av hela filmen.
3.3.1 Film 1
I den första filmen befinner vi oss på en cirkulationsplats vid ett tättbebyggt område och det befinner sig en del trafik. Fordonen som finns på platsen är bilar och en buss.
Kameraperspektiven varierar och det är filmat från miljöbild, närbild och extrema närbilder. Höjden på kameran varier, från att vara i ögonnivå till att den är högre än ögonnivå. Det sker inzoomningar och utzoomningar när filmen vill förtydliga den information som förmedlas.
21 Bild 4 – Skärmdump från Elevcentralen.se, Stads - cirkulationsplats
Berättandet i filmen har samma innehåll som i AM-boken och berättar om grunderna i en cirkulationsplats och visar platsen genom olika
kameraperspektiv. Under filmens gång följer man vissa bilars rörelser och hjälper åskådaren att få fokus på vad hen ska titta på (Holsanova, 2010, 82). Att åskådaren får följa någons rörelse kan man tolka som att det är det objektet man ska följa med under filmens gång och det blir således en del av berättelsen. Detta sker i korta klipp och byts snabbt över till nästa scen. Detta gör att filmen inte har en tydlig struktur mellan de olika tidsförloppen. Det finns en tydlig början som introducerar platsen och vilka regler som ska följas. Som
diskuterades i teoridelen ska första akten introducera början och viktiga detaljer som åskådaren behöver komma ihåg. Därefter ska akt två skapa en händelse som höjer spänningen och akt 3 ska vara slutsatsen och avsluta filmen. I den studerade filmen sker inga stora förändringar som skapar konflikter som måste lösas i filmen. Dessa mönster uppstår inte i filmen i o m att det inte finns någon konflikt som bilisterna måste lösa.
I filmen använder de sig av pilar när de ska visa vilken riktning du ska följa. Pilarna är symboler och användas som ett sätt att vägleda betraktaren och för att öka fokuset under ett rörligt manér (Holsanova, 2010, 82). Denna gång har pilarna en gul färg istället för grön som var med i AM-boken för att visa vilken riktning man ska. I AM-boken använde de färgen gul för att visa vad som skulle kunna fungera som alternativ färdväg. I filmklippet har de använt sig av en annan färg och har inte följt budskap som boken har använt. Förmodligen använde de gult för att den möjligtvis hade bättre kontraster mot bakgrunden och att det redan finns en del grönt med i filmen att det skulle upplevas som för mycket.
22 Bild 5 – Skärmdump från Elevcentralen.se, Stads – cirkulationsplats
3.3.2 Film 2
I den andra filmen finns det ett fokus på en mopedist som ska köra igenom en cirkulationsplats. Strukturen i filmen är tydligare än Film 1 genom att det börjar med att man ser mopedisten kör in i en cirkulationsplats, därefter kör hen igenom och till slut har hen tagit sig igenom cirkulationsplatsen. Första akten introduceras åskådaren till platsen och till huvudpersonen som ska ta sig
igenom cirkulationsplatsen. Andra akten fortsätter inne i cirkulationsplatsen och huvudpersonen märker att andra trafikanter kommer in och behöver sakta ner farten. Till sista akten ser åskådaren att mopedisten lyckas och tar sig ut från cirkulationsplatsen. Under filmens gång får åskådaren ingen presentation vad mopedisten tänker eller vad hen känner när den ser den mötande trafiken. Detta gör att filmen inte följer förarens perspektiv på händelsen och filmens narration följer mer berättandets handlingen än karaktärens påverkan på handling (Stolpe, 1994,17).
23 I filmens andra akt ser man hur hastigheten förändras ju närmare hen närmar sig slutet. Detta ska visa att mopedisten sakta ner farten. Den gröna linjen är ett mönster som påminner om linjerna i AM-boken, men i detta fall visar det mer på hur någon har åkt. Att visa hur någon rör sig kan vara bekant för många men visualiseringen av hastighetssänkningen kan vara obekant. Dock förstärker det vad som händer genom att ha med symboler och visuella ledtrådar som
förtydligar vad som händer (Holsanova, 2010, 82). Att linjen är grön kan tolkas som att det går bra och lugnt, då i västerländsk kultur färgen grön tolkas som en god färg (Ware, 2017,107).
Bild 7 – Skärmdump från Elevcentralen.se, Stads - cirkulationsplats I videon tar berättarrösten upp om att du ska avsöka din omgivning innan du kör in i cirkulationsplatsen. Genom att berättarrösten berättar det till
mopedisten och till åskådaren, agerar berättarrösten som en mentor i berättandet. Mentorn finns med hjälten för att vägvisa och lära den att få förståelse för situationen och de beslut som hjälten behöver känna till (Campbell, 1968, 60). Ett problem är att vi inte se hur många som är inne i cirkulationsplatsen eller hur många som ska in. Man kunde se i börja av klippet att ett större fordon kör förbi, däremot kan man inte se varifrån det kom och om det hade kört ett helt varv i rondellen. I och med att vi inte kan se var det större fordonet kommer ifrån, kan man inte se vad mopedisten har sitt ögonfokus på vad som gör att hen tar beslutet att köra ut. I bild 8 ser man hur mopedisten ser på sin omgivning innan hen kör ut.
24 3.3.3 Film 3
Den tredje filmen är en animerad film framtagen av Transportstyrelsen. Filmens perspektiv är fågelperspektiv med några få inzoomningar. Filmens struktur innehåller samma information som Film 1 och Film 2, den ger en helhet av vad som ska följas när man befinner sig på en cirkulationsplats. All information återfinns i textrutor. Den struktur som filmen har är att den tar upp all information stegvis och åskådaren får se vad som händer i filmen.
Dramaturgin i filmen är väldigt lik film 1. Varje scen introducerar platsen och handlingen i narrationen, samt huvudkaraktärerna (Smeds, 2005, 34). Det är samma plats under hela filmens och det sker nya händelser vid varje scen. Detta gör att filmen erbjuder mer fördjupning till åskådaren genom att ta upp fler händelser som kan ske på en cirkulationsplats. För att förtydliga informationen visar man först en överblick av platsen och zoomar in på några sekvenser. Smeds uppmärksammade att när sker någon förändring i andra akter är det viktigt att ha kvar åskådaren uppmärksamhet för att få de att förstå den nya informationen (Smeds, 2005, 39). Den sista akten slutar med att bilarna gör rätt i trafiken och har lyckats lösa svårigheterna som uppstod. I och med att vi inte följer med en trafikants utveckling saknas en struktur som skulle säga att de följer narrations teorin hero’s journey, då vi inte följer med en trafikants utveckling.
Bild 9 - Skärmdumpar från Transportstyrelsen ”Att köra i en cirkulationsplats”
Eftersom det är en animerad informationsfilm har skaparen haft möjligheten att bestämma abstraktionsnivån och se till att den är i linje med filmens syfte. Manéret i filmen visar på detaljer som gör att det går att dra slutsatsen att det man ser är fordon och vad det gör i cirkulationsplatsen. Ikoniciteten ligger på en sådan nivå att representationen inte ser verklig ut men innehållet och budskapet av vad som händer och hur det visas gör att ikoniciteten ligger på lite högre nivå än illustrationerna i AM-boken (Chandler, 2017, 48 Det kommer in en del fordon som gör att det blir mer att ta in och samtidigt få exempel på hur man ska göra vid mötande trafik.
Platsen där filmen utspelar sig verkar vara utanför ett stadsområde, möjligtvis i närheten av en landsväg. Man kan se att marken är tom och man har placerat några träd och man kan gissa att man befinner sig utanför en stadsmiljö. Den färg som dominerar i filmen är orange och den används som bakgrund. Efter det kommer den gråa färgen som används som används som färg för asfalten. På
25 grund av färgerna i bakgrunden ser det ut som om det är höstväder eller att vi befinner oss i en öken. Det finns inga starka signaler på att vi befinner oss i Sverige. Det som upplevs svenskt är trafikskyltarna som är med i filmen. Deras utseende liknar dem som finns på svenska vägar och de finns också med i AM-boken och film 1. Antalet skyltar är totalt 4st och de är vända så åskådaren kan se vilka de är. På grund av detta är ikoniciteten oklar i förhållande till vad de försöker visa, i och med att platsen inte är igenkänningsbar. Däremot när det kommer till avsökning i en bild och hitta något man känner igen, kan man hitta det genom det analoga som finns med. En trafikväg kan många känna igen och det kan vara det viktigaste som har tagits med i filmen då en trafikväg har hög ikonicitet (Chandler, 2017, 49).
I scen 5 använder sig filmen av pilar för att visa hur bilarna rör sig igenom cirkulationsplatsen. Dessa pilar har också samma färg som film 1, nämligen gul. Jämfört med pillar i film 1 har de mycket tydligare kontrast och de följer med i den rörelse som bilarna gör och ger mer av en pop-out effekt (Ware, 2011, 27).
Bild 10 – pilar i film 3
3.4 Resultat av bild- och filmanalysen
I både boken och filmerna från STR, använder de sig mer av fotografiskt material än vad de använde sig av illustrerat material. De använder en del av symboler, så som pilar och trafikskyltar. Holsanova förklarar att för att göra en tydlig film som är tänkt som undervisningsmaterial så är det till hjälp att använda sig av visuella element som hjälper tittaren att bli fokuserad på vad filmen vill förklara (Holsanova, 2010,72). I samband med att man använder sig av symboler tar Holsanova även upp hur symbolerna används och om det är passande för kontexten. I detta fall används trafikskyltarna mycket.
Trafikskyltar är något vi bara ser i trafiken och i detta fall på en cirkulationsplats. Därför används de bra till kontexten i kapitlet.
Illustrationerna hade minimala detaljer och fokuserade mer på att det ska se ut som person som kör moped och befinner sig på en cirkulationsplats. De ska fungera som en representation av platsen och det gör bilderna mer ikoniska på grund av det. Eftersom det inte finns textur eller skuggning och
bakgrundsfärgerna är ljusa, medan personen och mopeden har mer kontraster och syns tydligare. När det kommer till vilket manér man vill ha är det en subjektiv fråga. Scott McCloud förklara att tecknade bilder är ikoner som är en
26 representation av verkligheten (McCloud, 1994, 28). När man ser något som är en abstraktion av något från verkligheten har vi lättare att ta in budskapets som tass upp i den abstrakta bilden. Generellt är stilen en subjektiv sak som kan vara olika för alla. Man har olika smak av vad man tycker är en tilltalande bild. McCloud menar att när vi ser tecknade figurer, oavsett hur stilen ser ut, ser vi oss själva i den karaktären. Vi lyssnar, vi ser och vi tror på att vi är med i samma miljö som karaktären (McCloud, 1994, 36). Om det såg ut på ett visst sätt kanske vi lyssnar mer på den än vad vi gör om den ser ut på ett annat sätt. Detta jämförs med om något ser för abstrakt ut istället för realistiskt, skulle vi föredra den som såg ikonisk ut (McCloud, 1994, 36–37). I hans argument till varför man skulle föredra något ikoniskt än realistiskt är att ikon är en representation av något och har färre detaljer än det som skulle vara mer realistiskt. Illustrationerna i AM-boken hålls till en nivå så att det upplevs som en abstraktion av en cirkulationsplats, men den är samtidigt inte för abstrakt. När det kommer till den dramaturgiska strukturen finns det inga starka kopplingar till att filmerna använder sig av narrations teorin hero’s journey. Denna teori fokuserar på att följa en persons transformation från sitt vanliga liv till det oväntade livet. Campbell förklara att hero’s journey har en påverkan på människans socialekonomiska beteende som gör att hero’s journey kan ansluta oss till karaktärens utveckling och resa (Cyril, 1994, the meaning of following your bliss). Filmerna är strukturerade så att de har en liknande narrativa akter med en början, mitt och ett avslut. Det finns inga indikationer på a hero’s journey i filmerna, där man följer någons utveckling, från dålig förare till en bättre förare i slutet av filmen. I den första filmen går den igenom grunderna och vi följer inte med en persons resa, som vi gör i den andra filmen.
Mopedisten i den andra filmen är med under hela filmen, men allt berättas på distans och vi upplever inte en förändring. I den tredje filmen följer den
liknande struktur som film 1 men den har tagit bort delen som den första filmen har om trafiksignaler som kan dyka upp på cirkulationsplatser.
3.5 Narrationsanalys i AM-boken
Syftet med analysen är att analysera bokens tonitalietet och berättarteknik i uppbyggnad av narrationen
I kapitlet Inledande trafik diskuterar man om människans sinnen,
uppmärksamhet i trafiken och hur du ska agera i trafiken som trafikant. Här presenteras varför det är viktig att vara uppmärksam i trafiken, annars kan det ske konsekvenser. Dessvärre finns det inga konkreta exempel som de tar upp situationer där föraren måste vara uppmärksam. Möjligheten att bygga upp ett berättande, som tar upp om föraren och följa förarens personliga utveckling nyttjas inte. Exempelvis hade man kunnat skapat ett scenario där en förare vill göra rätt när den är ute och kör, och tar med sig den information hen behöver för att ta sig igenom sina hinder. Som Campbell beskriver om att följa sin saklighet gör att man utvecklas som person och tar det med sig på sin resa (Cyril, 1994, the meaning of following your bliss). Ett sådant exempel hade varit ett alternativ att berätta om hur man använder sig av den nya
informationen på nya platser där hinder kan uppstå.
Boken går vidare med att alla sina sinnen är viktiga faktorer att ha med i trafiken (STR, 2019, 70). Sinnena används för att ge signaler till hjärnan för att
27 förstå intrycket, även skapa perception. Synen är viktigt för att kunna se sin omgivning. Den går vidare om de olika synfälten som används beroende på situation och på sin körvana, direktseende och periferiseendet (STR, 2019, 70). För att förtydliga informationen hade det varit möjligt att illustrerar varför synen är viktigt och varför man ska ha blicken på vägen.
Åskådningsundervisningen som boken hade kunnat använda sig av hade varit episodiska bilder som visar på vad som ser ut som en erfaren förare respektive oerfaren förare, när det kommer till uppmärksamhet och synen. Det ger läsaren en möjlighet att själv inse vad hen tror är en bra hantering eller en dålig
hantering av situationen (Eriksson, 2017, 21 I boken beskrivs även översiktligt hjärnans kapacitet. Här nämns att hjärnan fokuserar på det viktigaste vi ser och tar bort det som är oviktigt. Den tar också upp att folk kan få olika tolkningar och uppfattar verkligheten olika. Detta gör att folk kan agera mer olika än vad man själv tror (STR, 2019,73). Eftersom förare agerar olika i trafiken, gör att man bemöts av goda förare och dåliga förare. Detta kan ses som en prövning för föraren att avgöra vad som är säkert och vad som är farligt. Inom
berättandet om hjältens utveckling finns det ett sökande om att bli accepterad för sina handlingar och känna sig värdig för den övre makten (Campbell, 1968, 87). I slutet av ens övningskörningsperiod vill man klara sig igenom trafiken och känna sig som en värdig förare.
3.5.1 Resultat av bokanalysen
Innehållet i AM-boken är viktig och innehåller informations som man behöver lära sig för att kunna ta körkortet. All information är väldigt viktiga att ha med när man kör ett fordon och för att få bättre förståelse över trafikanter. AM-boken fungera som en första hands material för elever som har precis börjat att läsa boken men också finns med i slutpunkten av körkortsutbildningen.
Däremot är berättandet på en neutral nivå och den ger inte ut vad som ska exakt göras för att lösa en konflikt. I praktiken finns det många sätt man kan hantera en situation och tyvärr kan det bli missvisande om boken gav ut instruktioner hur man löser en specifik situation, och argumenterar för att ju denna är den ultimata lösningen. En hjältes resa handlar om att upptäcka själv vad som är den lämpligaste lösningen på konflikten och man ska kunna stå för det. Vill man utvecklas till en bättre människa är det rekommenderat följa sin saklighet. Tonaliteten i bokens innehåll handlar om att ge ut grundfakta om trafikregler och bygger inte upp några händelseförändringar av en trafiksituation. Detta gör att AM-boken saknar struktur någon form av dramaturgi. Det finns ingen berättelse att följa med, där vi som läsare känner en att vi utvecklas från att läsa genom varje kapitel och att vi blir bättre och bättre efter varje kapitel. AM-boken används främst för att berätta om trafikreglerna och inget annat.
3.6 Kontakt med körskolor och föräldrar
För att komma i kontakt med den primära målgruppen var det lämpligt att komma i kontakt med trafikskolor. På detta sätt kunde jag komma i kontakt med receptionister eller trafiklärare och förklara för dem om mitt
28 med deras elever som övningskör just nu för moped klass 1 och berätta om examensarbete. Totalt kontaktades tio trafikskolor och majoriteten av
trafikskolorna var ifrån Eskilstuna kommun. Skolorna var inte snabba att svara och telefonsamtal var nödvändigt för att fråga om mejlet hade nått fram eller vidarebefordrats till en trafiklärare. Till slut var det två trafikskolor som återkom och jag blev hänvisad till en personlig kontakt med trafiklärare. För att nå ut till flera, kändes det lämpligt att sprida vidare mitt sökande efter kandidater på hemsidan LinkedIn. LinkedIn är en arbetsplatshemsida där människor kan skapa en jobbprofil och publicera sina CV:n. Majoriteten av användarna är vuxna och en del av de är säkert föräldrar. Resultatet från LinkedIn blev att jag kom i kontakt med några föräldrarna som hade barn som var intresserade av mitt examensarbete. Kontakten hölls via mejl och de fick tillgång till informationen om examenarbetets syfte.
3.7 Telefonsamtal
Intervjuer som sker via telefon är något som har ökat i användning sedan 1970-talet. Det är ett sätt att hålla korta, strukturerade intervjuer. De har kritiserats då de ofta inte når upp till de krav som finns inom akademiska forskningen. Denna metod är inte det bästa sättet att samla in kvalitativa data. Bill Gillham hävdar att man borde se användningen i ett annat perspektiv och se möjligheterna metoden ger (Gillham, 2008,141). Telefonsamtal har för och nackdelar när det kommer till marknadsundersökningar. Fördelen är att man kommer direkt i kontakt med personen och kan lyssna på hens röst och ton under intervjun. (Gillham, 2008;143). Nackdelen är att man endast kan höra men inte se personen och vilka ansiktsuttryck hen gör när den svarar på frågor (Gillham, 2008, 143–144).
Resultatet för telefonsamtalen blev att jag kontaktade trafikskolor för att få bättre kontakt med personalen. Många skickade vidare samtalet till deras trafiklärare. Till slut kom jag i kontakt med en lärare från Krekolans trafikskola i Eskilstuna och kunde återberätta om mitt arbete och syfte. Läraren fick en positiv bild av projektet. Som avslut på samtalet blev jag erbjuden att besöka trafikskolan och presentera mitt arbete för eleverna under en teorilektion. Vid detta tillfälle hade eleverna gått igenom cirkulationsplatser och det bedömdes vara ett lämpligt tillfälle att presentera om mitt arbete.
3.8 Möte med STR
I denna intervju var respondenten en AM/MC expert på Sveriges
trafikutbildarnas riksförbund. AM/MC expert innebär enligt respondenten att man känner till fordonen och trafikreglerna som gäller för fordonen. Hen är f.d. trafikskolelärare för AM och MC. Hen leder utbildningar för trafikskolor och trafiklärare när det ska uppdatera ny information eller ha någon form av
workshop för att utveckla inlärningen för AM- och MC körkort. Denna intervju skedde via digitalt samtal och diskuterades för att få en fördjupning på vad yrket innebär och vad experten hade för åsikter om projektet. Under mötet
29 deltog mina kontaktpersoner från STR som var med för att inflicka mer om bakgrunden till projektet så experten fick en tydligare bild av vad som gällde (STR 31/3–20). Under mötet berättade expertens om sitt yrke, vad hen vet om bakgrunden och vilka förväntningar hen har till slutarbetet. Sammanfattningen av intervjun finns med i resultatet och som Bilaga – Intervju.
Resultatet av denna intervju var att den var planerad som en strukturerad intervju. Dock avvek intervjun något från den tänkta strukturen så den kan beskrivas som semistrukturerar. Målet med intervju var att ta reda på hur en MC/AM expert ser på 1.1 Bakgrunden och 1.2 Informationsdesign problemet. De första frågorna fungerade först och främst för att bli bekant med vad en MC/AM expert är för något och förstå hens kompetens. De efterföljande frågorna fokuserade på vad hen uppfattar elever kan ha svårt att uppfatta om cirkulationsplatser. Via STR försökte jag även få tillgång till olycksstatistik. Dock visade det sig att STR inte längre har tillgång till denna data längre. Användningen av statistiken blev uteslutet till gestaltningsförslaget.
3.9 Frågeformulär
Definitionen av ett frågeformulär enligt Gillham innebär en strukturerad
intervjumetod, med förberedande frågor, som kan genomföras i en intervju med personer eller skicka ut frågorna i någon form av enkät (Gillham, 2008,115). Frågeformuläret bedömdes ta ca 5–10 minuter att svara på . I frågeformuläret som skickades ut i denna undersökning var de flesta frågor s.k. kryssfrågor. Några frågor var även öppna frågor där det fanns utrymme för öppna svar.
Frågorna som var med i frågeformulär handlade om respondenternas studierutiner. I frågorna ville jag veta hur folk strukturerar sina studier med körkortsboken och om de använde sig av Elevcentralen. Läser de från trafikboken, går de in på Elevcentralen eller hittar de andra sätt att studera teorin? I det första formuläret ställs frågan om de söker upp något via Google sökningar eller via videoklipp för att så svar på sina frågor. Detta gjordes för att ta reda på hur många av deltagarna som söker information via
videoklipp. Därefter skapades ett till frågeformulär som hade samma struktur som första frågeformuläret, men här ställdes frågor om illustrerat
utbildningsmaterial och vilka synpunkter som målgruppen har på illustrerat material. När insamlandet av data var klar fick testpersonerna ett sista formulär som ställde frågor om vad man tycker om den slutgiltiga gestaltningen och vad som krävs för att materialet ska vara användbart.
Alla frågeformulär innehöll obligatoriska frågor, delvis för att öka chansen att testpersonerna svara på de frågorna som jag hade mest behov av att få svar på. Enligt Martyn Denscombe kan man utforma sin enkät med obligatoriska frågor, så man tvingar respondenten att svara på dessa frågor (Denscombe, 2017, 51). Några av frågorna är obligatoriska att svara på för att de har viktigare tyngd att bli besvarade än andra. Denscombe ger beskriver att denna metodkritik för att man missar se den mänskliga närvaron, när man besvara formuläret på en dator, kontra med att träffas fysiskt (Denscombe, 2017, 55–56). Detta kan göra att
30 svaren inte är väl genomsvarade eller att man ville bara får det gjort för att formuläret ser enkelt ut.
3.10 Forsknings etik
När man genomför en undersökning och ska skicka ut ett frågeformulär, måste det uppfylla visa krav. När man ska ta kontakt med människor och be dem delta i sin undersökning finns det visa forskningsetikprövningar som ska ha testats innan man kommer i kontakt med den tänkta målgruppen (Denscombe, 2019, 434–436). Därefter att man har gjort en etikprövning och har hittat den bestämda gruppen att intervjua, har målgruppen rätt att veta om vad undersökningen innebär innan de kan ge sitt samtycke till sitt deltagande (Denscombe, 2019, 441). De flesta undersökningarna som genomförs behöver man ha fått samtycke från deltagarna och att de inte ska känna sig tvingande att delta i att besvara på frågorna. I mitt fall har jag ställt frågor till barn som precis har fyllt 15 år och de har olika krav jämfört med barn som är yngre än 15 år. I CODEX förklara man att barn som är 15 år har rätt att ta reda på vad
forskningen innebär och kan ge själv samtycke om deltagande. I andra fall kan vårdnadshavaren behöva ge sitt samtycke för att låta sitt barn delta i
undersökningen (CODEX, 2020). För att följa CODEX så informerades samtliga respondenter om syftet med undersökningen.
3.10 Resultat av frågeformulär
3.10.1 Frågeformulär 1I frågeformuläret ställdes det frågor om personernas studievana, vad man tycker är svårt när man pluggar teori och hur man använder det materialet som finns idag. Det fanns med en öppen fråga om vad man skulle tycka om det gjordes en informativ film om cirkulationsplatser.
Begrepp som upprepades i formulärsvaren var: - Placering
- Samspel med andra fordon
- Avstånd
- Fågelperspektiv
- Framför (förarens synperspektiv)
- Över axeln
De begrepp som kommer användas till gestaltningsförslag är samspel med andra fordon. Som jag tog upp i 3.4 Bild- och filmanalysen analysen tar man
inte med så mycket om samspelet mellan andra trafikanter. Samspelets roll i trafiken gör att man skapar någon form av kommunikation med trafikanter. Det kan vara från att man ger tydliga signaler som blinkers för att markera vart man ska köra. Placering var något som deltagarna hade svarat på att det var något
31 och hur man ska placerar sig i ett körfält. Denna fråga skapades efter ett möte med AM/MC experten som svarade på samma fråga som deltagarna svarade på. Eftersom experten hade tidigare erfarenheter av att elever upplever det som svårt, var det en sak som jag ville ha med för att ta reda på hur efterfrågat det var. En annan sak som AM/MC experten upplyste om var att avstånd mellan dig som förare och andra fordon var en sak som elever hade svårt med.
Avstånd är något som deltagarna svarade som en osäker sak.
Frågan om vilket slags perspektiv som användarna kände att de skulle vara hjälpsamt att se filmen ifrån så svarade majoriteten förarens perspektiv och fågelperspektiv. Detta är två perspektiv som inte används mycket i läromedel
för trafikutbildningar och kan ha en viktigare funktion än vad man tror eftersom en majoritet som kryssade i de två perspektiven upplevde att dessa perspektiv skulle vara bra att ha med.
Sist frågades deltagaren om hen ville ställa upp på nästa formulär som skulle skickas ut. Alternativen var Ja, Nej eller kanske. Alternativ kanske fanns för att låta folk hinna fundera på om de vill fortsätta svara på formulären. Totalt deltog 6st i första frågeformuläret. Totalt var det 1st som valde alternativ ja och 3st hade valt nej. Det var 2st som valde alternativ kanske, där en svarade tillsist ja. Frågorna från frågeformulär 1 finns i Bilaga - Frågeformulär 1.
3.10.2 Frågeformulär 2
I detta frågeformulär frågade det om illustrationernas manér och har den påverkan en när man läser in information och vad har man för synpunkter. I formuläret fanns det med referensbilder från STR filmklipp om
cirkulationsplatsen. I sista delen av formuläret kom det upp öppna frågor om vad man tycker med illustrationer som används i utbildningssyfte och om man har en viss åsikt om hur de ska se ut. Svaren från det andra formuläret hade betydligt färre deltagare, nämligen 3st deltagare där 2 av deltagarna hade svarat på Frågeformulär 1.
Nackdelen med detta var att en deltagare inte hade börjat studera trafikteorin eller övningskört och kunde inte delta i första frågeformuläret. Att inte ha fått en förståelse över vad första formuläret handlade om, behövde deltagaren få en förklaring om vad det föregående formuläret handlade om. Detta gav hen en del förståelse. I andra formuläret ställs det frågor som inte är starkt knutet till första formuläret, för att frågorna handlar om personens generella synpunkt om när illustrationer används i läroböcker eller i trafikboken. Därför var det inte allt för avgörande om denna deltagare inte hade gjort första formuläret, hen kunde fortfarande svara på frågorna utan att ha behövt delta i första frågeformuläret. Svaren från frågeformulär 2 finns i Bilaga – Frågeformulär 2.
3.10.3 Frågeformulär 3
För att veta om filmens struktur och innehåll fungerade på den tänkta målgruppen så behövde jag få den testad. När filmen vara nästan färdig och innehöll de moment som behövdes för att ha med rätt innehåll om riskhantering
32 i en cirkulationsplats, var det lämpligt att skicka ut filmen för att bli prövad av mina kontaktpersoner från STR, AM/MC experten, deltagare som hade deltagit i tidigare frågeformulär och folk som har moped klass 1 körkort som ville se animationen och ge feedback. Här kunde jag få en sista respons om filmen innan den kunde bli slutförd. Efter utprovningen justerades filmen efter det resultat jag fick från respondenterna.
Svaren från STR är baserade på när filmen inte var klar men tillräckligt klar för att ha som diskussion. Den hade med rörelser, ljudeffekter var insatt,
berättarrösten var inspelad med fakta som kunde diskuteras om den stämde. Vid ett tidigare tillfälle skickades bildmanuset till STR för att låta de se hur filmens struktur skulle se ut och för att se hur trafikolyckan skulle berättas. I manuset fanns de färdiga illustrationerna med. De gav positiv feedback om manuset och såg fram emot att få se slutresultatet när filmen var klar.
Vid första utprovningen hade jag skickat iväg ett utkast av filmen med lätt redigering och en enkel voice-over. Jag skickade in filmen i förväg samt ett utkast av mitt manus för att låta de få tid på sig att förstå och se hur långt jag har kommit. Mötet hölls via Google team och jag kunde se deras respons och ansiktsuttryck när de gav ut sina svar om filmen. Här förväntade jag mig på att få feedback angående om strukturen i filmen, om rörelserna och om faktan som berättades stämde. Till mötet deltog min två kontaktpersoner från STR och AM/MC experten. Frågorna som ställdes under intervjun var utformade så att de kunde återanvändas till nästa formulär för deltagarna. Därför var det viktigt att ställa frågor som kunde ge en diskussion om vad man tyckte när man såg filmen och om man reagerade på något specifikt.
Mötes upplägg var att kontaktpersoner hade sett filmen innan och berättade på vad de tyckte om resultatet. Kortfattat av mötet hade STR en positiv inställning till den nuvarande gestaltningen. Faktan som presenterades stämde överens med vad som stod i trafikboken. Detta var bekräftat av AM/MC experten och
instämde att faktan som berättades och det som visades stämde med den typ av instruktioner som man ger ut idag till dagens moped utbildningar. De hade synpunkter om filmens tempo och hur mycket visuellt som fanns med som man hade lite synpunkter på. Svaren från detta möte finns på Intervju - Utprovning av film.
När filmen skickades ut till testpersonerna fick de se den förbättrade filmen efter vad STR hade kommenterat på för att filmen skulle kännas godkänd att använda som undervisningsmaterial. När filmen var förbättrad och klar att skickas ut, fick testpersonerna med sig ett frågeformulär som man skulle besvara på efter att man hade sett filmen. Deltagarna fick svara på samma frågor som STR fick om filmens upplägg, budskap, gestaltningsval och om man hade någon åsikt om förändringar. Det var en omformulering i en av frågorna som frågade om filmen passade målgruppen, och istället frågades om filmen hade funkat för dig som ska ta mopedkörkortet. Det fanns ingen tidsram som de tidigare formulären eftersom det var presenterat för testpersonerna att det är det sista formuläret som de kommer svara på. De behövde veta om att svaren
