”Möjligheterna är ju enorma när man är
ute”
En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av
utomhusvistelsen med fokus på handlingserbjudanden
Jonna Berge och Linda Marie Støbakk
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT/2020
Handledare: Anders Lindqvist och Malin Norberg Examinator: Sofia Eriksson Bergström
Kurskod: PE202G
Förord
Detta arbete handlar om förskollärares beskrivningar om hur de använder utomhusvistelsen och utomhusmiljön med fokus på handlingserbjudanden för att barns utveckling och lärande ska ske. Idén om att skriva om utomhusvistelsen fick vi ganska omgående i vår tankeprocess när vi i höstas började jobba tillsammans med detta självständiga arbete.
Vi tog oss an detta arbete med en målsättning att samarbeta genom hela arbetets gång, vilket vi gjorde. Dock genomfördes intervjuerna och transkriberingen på eget håll, men med gemensamma reflektioner och stöttning under tiden. Vi har haft många långa samtal med varandra under arbetets gång, vilket har gett resultat. Tillsammans har vi jobbat fram en uppsats som vi båda är nöjda med.
Vi skulle först och främst vilja tacka oss själva för att vi under dessa tio veckor har stått ut med varandra. Vi har verkligen tagit hänsyn till varandra och det har hjälpt oss att nå till slutresultatet på ett givande sätt. Tack till våra familjer som har stått ut med oss, stöttat och hjälpt till. Tack till båda våra handledare Anders och Malin som har hållit våra händer under denna resa och kommit med bra tips på hur vi skulle jobba vidare. Tack till våra intervjupersoner som använde sin tid för att hjälpa oss, utan er hade vi aldrig fått till detta arbete.
Vi är så stolta över oss själva och våran resa som nu är slut. 3,5 otroligt lärorika år som studenter med helt fantastiska lärare och medstudenter är nu över, nu börjar ett nytt kapitel i våra liv. Nu börjar livet på riktigt på något vis.
Jonna Berge och Linda Marie Støbakk Mittuniversitetet Sundsvall, december 2020
1
Abstrakt
Syftet med denna studie var att analysera hur förskollärare beskriver användandet av utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barnen, så att utveckling och lärande uppstår. Detta genomfördes via en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare. Till analysen användes en tematisk analys och affordance som analysbegrepp. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar framkom det i resultatet en positiv syn på utomhusvistelsen som ett komplement till undervisningen inomhus. Intervjupersonerna förmedlade även en medvetenhet om att utbudet av handlingserbjudanden skulle kunna bidra till förutsättningar för barns utveckling och lärande. Slutsatsen som framkom var att pedagogers inställning till utomhusmiljön och deras medvetenhet om att erbjudandet av olika handlingserbjudanden är viktiga beståndsdelar för att kunna använda utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande.
2
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Definitioner ... 4
Bakgrund ... 5
Utomhusvistelsen möter läroplanen ... 5
Utomhusvistelsens roll i förskolan ... 6
Förskollärarnas inställning till utomhusvistelsen ... 6
Syftet med utomhusvistelsen ... 7
Betydelsen av utformningen av utomhusmiljön ... 7
Teoretiska utgångspunkter ... 8
Tidigare forskning ... 9
Utomhusvistelsens betydelse inom förskolan ... 9
Förskollärares förhållningssätt vid utomhusvistelsen ... 9
Utomhusvistelsens syfte ... 10
Mötet mellan barn och utomhusmiljö ... 10
Syfte ... 12
Metod... 13
Ansats och datainsamlingsmetod ... 13
Urval ... 13
Genomförande ... 14
Databearbetning och analys ... 15
Forskningsetiska överväganden ... 16
Metoddiskussion ... 17
Resultat ... 19
Förskollärares förhållningssätt till utomhusvistelsen ... 19
Förskollärares beskrivningar av syftet med utomhusvistelsen ... 21
De handlingserbjudanden som utomhusmiljön ger barnen ... 23
Utomhusvistelsen blir ett pedagogiskt verktyg... 25
Diskussion ... 29
Vikten av pedagogens engagemang vid utomhusvistelsen ... 29
Underliggande syften med utomhusvistelsen ... 30
”Det är mycket fantasilekar” ... 31
Utomhusvistelsen skapar möjligheter till lärande ... 31
Slutsats ... 32
Pedagogiska betydelser för förskola ... 33
Framtida studier ... 33
3
Inledning
Forskning visar på att barn idag är mer stillasittande än förr. Barn vistas oftare inomhus än utomhus och de tillbringar ofta sin vakna tid framför en tv, iPad eller mobiltelefon. McClintic och Petty (2015) och Ericsson (2002) lyfter också att barn spenderar mer tid framför en skärm och mindre tid på utomhuslek. Forskarna fortsätter behandla ämnet, de beskriver att när barnen vistas på förskolan kan den tiden vara den enda möjligheten för vissa barn att uppleva utomhusmiljön. Barn behöver vistas utomhus för att röra på sig i en naturlig miljö, detta kan de få utlopp för på förskolan (Ericsson, 2002). I Läroplan för förskolan, Lpfö 18, framgår det att förskolan ska lägga tillrätta för varierade aktiviteter genom dagen i både inom- och utomhusmiljö. Dessa båda miljöer ska stimulera och utmana barnen och bidra till lek (Skolverket, 2018).
Under vår utbildning har vi intresserat oss för utomhusvistelsen och dess möjligheter för barns
utveckling och lärande. Forskning visar att förskollärarna ofta samtalar med varandra vid
utomhusvistelsen istället för att interagera med barnen. McClintic och Petty (2015) beskriver detta som att förskollärarna i vissa fall använder utomhusvistelsen som en möjlighet till att själva ta en paus medan barnen får springa av sig. I Lpfö 18 står det att barnen ska ges förutsättningar till utveckling och lärande. De som verkar inom förskolan bör se till att det sker genom ett samspel med andra barn och/eller med personalen, de som verkar inom förskolan blir barnens förebilder (Skolverket, 2018). Förskollärarens förhållningssätt till hur de förväntas agera gentemot barnen i utomhusvistelsen kan ses som tvetydig. Dels bör förskollärarna delta i barnens lek för att stötta barnen i deras utveckling samtidigt bör förskollärarna endast vara närvarande, men med en observerande roll vid barnens lek. Detta belyser även Waters och Maynard (2010) genom att beskriva vikten av förskollärarnas delaktighet och engagemang i barnens lek, för att stötta barnen så lärande sker. Forskarna lyfter dock att i studiens resultat framkommer det att förskollärare nästan enbart interagerar med barnen vid olyckor och konflikter. Enligt Ohlsson (2015) tenderar förskollärare att ta med barnen ut för att de vet att barnen mår bra av detta, dock är det inte lika vanligt att förskollärarna är medvetna om och använder sig av utomhuspedagogiken för att uppnå läroplanens mål och riktlinjer. I Lpfö 18 kan vi läsa att barnen ska få möjlighet till både egen lek och lek som pedagoger introducerar för dem samtidigt som det är viktigt att ge barnen ro, tid och rum att utveckla egna lekar så de självständigt kan uppleva leken (Skolverket, 2018).
Trots att det finns forskning som tyder på att utomhusleken har utvecklingsmöjligheter hos barnen inom både det kognitiva och det motoriska så finns det utmaningar i utformningen av utomhusmiljöer vid en del förskolor. Detta kan enligt Dietze och Kashin (2019) delvis bero på brist på resurser vid förskolor, det kan även bero på tillgången till utbildning inom utomhuspedagogik. Ernst och Tornabene (2012), Bilton (2019) samt Waters och Maynard (2010) lyfter angelägenheten i att utbilda förskollärarna inom utomhuspedagogiken, något som ger förskollärarna en större och djupare kunskap om vad som förväntas av dem samt minskar stressen till prestationen. För att skapa en minskad stress hos förskollärarna är det enligt Szczepanski (2013) viktigt att förskollärarna trivs i utomhusmiljön för att på så sätt skapa bra förutsättningar till utveckling hos barnen. Detta beskriver även Szczepanski och Dahlgren (2011), om förskollärarna känner ro att vistas utomhus, så skapas ett idealiskt komplement till inomhusmiljön.
4 Forskning visar på att det blir mindre vanligt att barn är utomhus och leker på fritiden (Ernst & Tornabene, 2012). Samtidigt spenderas en stor del av tiden i förskolan i utomhusmiljön, därför har förskollärarnas förhållningssätt betydelse för hur utomhusvistelsen används (Ohlsson, 2015). Därför vill vi undersöka hur förskollärarna beskriver att användandet av utomhusvistelsen och utomhusmiljön kan främja barns utveckling och lärande. Detta kan i förlängningen bidra med ökad medvetenhet om hur utomhusvistelsen kan användas som ett komplement till den pedagogiska verksamheten inomhus. En ökad medvetenhet hos förskollärarna inom området kan bidra till barns utveckling och lärande även vid utomhusvistelsen.
Definitioner
Förskollärare: Där vi i detta arbete använder oss av begreppet förskollärare handlar det om personer
med en förskollärarutbildning som är verksam i en förskoleverksamhet. Där vi använder oss av ordet pedagog handlar det om alla som arbetar pedagogiskt inom förskoleverksamheten tillsammans med barnen, oavsett vilken titel eller utbildning de besitter.
Utomhusvistelse: I detta arbete kommer vi använda oss av begreppet utomhusvistelse när vi beskriver
tiden som barnen vistas utomhus, både vid planerade aktiviteter och vid fri lek. I de stycken som vi använder oss av ordet utomhuspedagogik är det där vi beskriver det forskare eller författare har skrivit om ämnet och själva använder utomhuspedagogik.
Intervjuperson: Dalland (2018) förklarar olika begrepp för personen som intervjuas. Informant,
respondent och intervjuobjekt är tre begrepp som förklaras, dock väljer vi att använda oss av det fjärde ordet som är intervjuperson. Det framgår att begreppet intervjuperson är en blandning av alla ovanstående begrepp och skapar en mer helhetlig bild där det framgår att personen både svarar på frågor, besitter kunskap som förmedlas och en person som blir intervjuad (Dalland, 2018). Därför kommer vi att använda oss av intervjuperson genomgående i vårt arbete.
Affordance/Handlingserbjudanden: Vi kommer i detta arbete att använda oss av begreppet affordance
som ett analysbegrepp och kommer att beskriva begreppet mer utförligt under Teoretiska utgångspunkter. Begreppet affordance kommer att användas där vi nämner det i förhållande till vår analys. I övrigt under arbetet kommer vi använda oss av Eriksson Bergströms (2013) svenska översättning av begreppet, som är handlingserbjudande. Begreppet används för att beskriva vad utomhusmiljön kan bidra med till barnens lek och utforskande, och handlar om att ge deras fantasi handlingserbjudanden till att exempelvis starta upp en lek.
5
Bakgrund
I detta kapitel presenteras och kopplas litteratur och tidigare forskning till utomhuspedagogik. Det inleds med ett avsnitt där utomhusvistelsen kopplas till läroplanen genom att koppla ihop läroplanen med det som lyfts i litteraturen om ämnet. Vidare under bakgrunden förmedlas hur litteraturen lyfter fram hur utomhusvistelsen kan användas i förskolan och hur pedagogers förhållningssätt till utomhusvistelsen kan ha betydelse för hur den används och upplevs. Det framgår olika syften med utomhusvistelsen och även hur utomhusmiljön kan användas på ett pedagogiskt och utvecklande sätt. Därefter kommer vår Teoretiska utgångspunkt som ger en genomgång av begreppet affordance som är studiens analysbegrepp. Användandet av affordance kommer även att förklaras mer under metoden. Efter detta kommer koppling till Tidigare forskning, där framgår det vad forskning har visat på då det kommer till vad utomhusvistelsen i förskolan kan bidra till. Det lyfts även hur förskollärares förhållningssätt till utomhusvistelsen kan ha betydelse för hur utomhusvistelsen upplevs och används. Vad som enligt forskning framstår som syftet med utomhusvistelsen är också något som går att läsa, och slutligen framgår det vad forskningen säger om hur utomhusmiljön och dess handlingserbjudanden kan ha betydelse för utomhusvistelsen. I detta arbete använder vi oss av begreppet utomhuspedagogik när vi syftar till lek och aktiviteter, planerade som oplanerade, i utomhusmiljö, alltså utomhusvistelsen i stort.
Utomhusvistelsen möter läroplanen
Enligt Brügge och Szczepanski (2002) sker lärandet vanligtvis inomhus idag, därför blir utomhuspedagogiken viktig eftersom barn är i behov av rörelse samt att barnen behöver stimulera alla sina sinnen för att uppnå utveckling. Utomhuspedagogiken är betydelsefull för att gestalta läroplanen (Brügge & Szczepanski, 2002). Enligt Lpfö 18 skapas förutsättningar till utveckling och lärande för barn, både genom planerade aktiviteter eller när pedagogerna tar tillvara på spontana lärtillfällen (Skolverket, 2018). Ericsson (2002) beskriver att pedagogernas arbetssätt kan vara avgörande för om barnen når läroplanens strävansmål eftersom barn lär sig på olika sätt. Utomhusmiljön blir därför ett angeläget hjälpmedel till att skapa möjligheter för barns utveckling och lärande. Barnens lust ökar när barnen får vistas utomhus (Ericsson, 2002). I Lpfö 18 kan vi läsa att arbetslaget som verkar på förskolan är ansvarig för att barnen ska få en lättillgänglig miljö som skapar förutsättningar för god lek, omsorg, motorik samt lärande och utveckling (Skolverket, 2018).
Ohlsson (2015) lyfter att barn mår bra av att vistas utomhus och med de rätta förutsättningarna och engagerade pedagoger lär barnen sig på ett effektivare och gynnsammare sätt när de får vistas utomhus. Författaren beskriver att utomhusvistelsen inte enbart innebär att barnen får vara ute utan att det också är ett verktyg eller en metod till att uppnå läroplanens strävansmål. Enligt Lpfö 18 skapas förutsättningar för en utveckling av barns rörelseförmåga via deltagande i fysiska aktiviteter och en möjlighet att vistas i olika naturmiljöer (Skolverket, 2018). Ohlsson (2015) beskriver vikten av pedagogernas delaktighet samt utformningen av lärmiljöerna kan skapa angelägna möjligheter till barns utveckling och lärande. Författaren lyfter att nyfikna och medupptäckande pedagoger är positivt för barnen, jämfört med att pedagogerna passivt står och ser på barnen som leker. I Lpfö 18 kan vi läsa att någon i arbetslaget bör leda eller följa med i barnens lek för att kunna stötta barnen i deras utveckling (Skolverket, 2018). För att skapa en utomhusmiljö som är varierande och stimulerande för barnen lyfter Ohlsson (2015) att det krävs exempelvis en utmanande miljö och material som skapar bättre handlingserbjudanden för barnen. Enligt Lpfö 18 ska pedagogerna som verkar på förskolan skapa en
6 tillgänglig miljö som passar alla barn och som inspirerar till ett samspel med miljön samt mellan barnen. Den ska även inspirera barnen till att vilja utforska sin omvärld (Skolverket, 2018).
Utomhusvistelsens roll i förskolan
Enligt Brügge och Szczepanski (2002) skall utomhuspedagogiken vara ett komplement till den klassiska pedagogiken som vanligtvis sker inomhus, detta bör ses som en naturlig del i undervisningen. Lärande och undervisning utomhus är inte bundet till några speciella ämnen utan det handlar mer om att se omvärlden som ett pedagogiskt hjälpmedel där endast tankarna sätter gränser (Ericsson, 2002). Ohlsson (2015) beskriver utomhuspedagogiken som ett område mellan forskning och utbildning där lärandet flyttas ut till naturlandskapet där barnen får en sinnlig upplevelse samt att platsen inte har en betydelse för att lärande ska ske, bara barnen är utomhus. Grahn (2007) lyfter skillnaden mellan barnens lek inom- och utomhus, författaren beskriver att när barnen vistas utomhus så kopplas deras sinnen automatiskt på när barnen samspelar med miljön. Detta leder till att barnen får använda hela sin kropp samt all energi som barnet har. När barnen leker inomhus får de inte i lika stor utsträckning utlopp för sin energi jämfört med när de leker utomhus (Grahn, 2007). Detta behandlar även Ericsson (2002), författaren lyfter att barn behöver röra på sig, eftersom att många barn spenderar tid framför tv eller datorn så bör barnen få röra på sig i en naturlig miljö på förskolan. Szczepanski (2017) beskriver utomhuspedagogik som att det är något som sker i ett växelspel mellan barnens fysiska upplevelser och barnens kognitiva upplevelser.
Förskollärarnas inställning till utomhusvistelsen
Något pedagogerna bör ta hänsyn till är att låta barnen skapa en trygghet vid utomhusvistelsen innan lärandeprocessen blir själva syftet med utomhusvistelsen (Ericsson, 2002). Ohlsson (2015) lyfter att barnen mår bra och lär sig på ett bättre sätt ute i naturen. Enligt författaren bidrar pedagogerna till att barnen stimulerar de sociala, kreativa, motoriska, kognitiva samt de emotionella med att vistas utomhus. På köpet får barnen bättre hälsa och koncentrationsförmågan förbättras. Genom att ge barnen möjligheten att vistas utomhus kan pedagogerna via att vara närvarande bidra till barns utveckling och lärande (Ohlsson, 2015). Detta behandlar även Grahn (2007), författaren lyfter att “barnen hör samman med naturen.” (s. 55). Det innebär att om barnen får tillåtelse att vistas i naturen så kommer barnen att utvecklas till starka och friska människor som också kommer få kunskap om hur naturen fungerar (Grahn, 2007). Detta är något som även Ericsson (2002) lyfter, pedagogerna ska vara medupptäckare samt vara lyhörda för barnens frågor och funderingar. Även Ohlsson (2015) lyfter detta, förskollärarna måste vara medupptäckande, medundersökande, medagerande och medupplevande. Detta förklaras med att förskolläraren ska ta till vara på barns nyfikenhet utomhus. Förskolläraren ska undersöka och upptäcka nya saker i naturen tillsammans med barnen och följa deras nyfikenhet och intresse. Detta skapar gemensamma minnen tillsammans med barnen samtidigt som kombinationen av en upplevelse och inlärning gör det lättare att minnas den nya kunskapen. Författaren menar alltså att förskollärarna inte bara ska stå och se på när barnen leker utan att förskollärarna bör vara aktiv och delaktig i barnens lek (Ohlsson, 2015).
Öhman (2019) behandlar pedagogers närvaro i barnens lek, författaren beskriver att det i själva verket handlar om vilken position pedagogerna intar och inte var och när pedagogerna deltar i barnens lek. Enligt författaren är dessa positioner, den övergripande positionen, en över- och underordnad position, likvärdig position och inkluderande position. Den övergripande positionen handlar om att pedagogerna planerar och analyserar miljöer och material så att detta interagerar med barnen lek. Den
7 överordnade positionen innebär att pedagogerna har mer makt än barnen när det gäller planering av miljöer och förvaltning av tiden, dock skall barnens möjligheter till utveckling inte äventyras. Att ha en underordnad position handlar om att det är barnen som äger leken och att pedagogen endast följer med dit barnen är på väg. Den likvärdiga positionen uppstår enligt författaren när barnen och pedagogerna samspelar i leken på en jämlik nivå, de kommunicerar och förhandlar på jämlika sätt. När pedagogen intar en inkluderande position innebär det att pedagogen hjälper barnen att komma framåt i lekutvecklingen, det kan handla om att stödja med material eller med att få till lekkonstellationen (Öhman, 2019).
Syftet med utomhusvistelsen
Ohlsson (2015) lyfter att forskning visar på att barn som är mycket ute har mindre sjukfrånvaro än barn som vistas mycket inne, bland annat för att smitta sprids lättare inomhus där barnen är närmare varandra och det är sämre ventilerat än ute i frisk luft. Barnen tränar sin motorik bättre utomhus, i och med att de måste använda hela kroppen när de går i kuperat terräng eller i en skog, de klättrar och hoppar även mer utomhus än inomhus. Det handlar även om det sociala samspelet som uppstår ute i naturen, när barn och pedagoger får möjlighet att tillsammans fullt fokusera på den fantasilek som utspelar sig (Ohlsson, 2015).
Ericsson (2002) beskriver att barnens roller och relationer förändras, vanemässiga mönster bryts ner när barnen vistas ute. Författaren beskriver även att det skapas färre konflikter då barnen vistas utomhus. Barnen får möjlighet att utveckla sin sociala kompetens eftersom barnen oftare byter lekkonstellationer vid utomhusvistelsen (Ericsson, 2002).
Ohlsson (2015) lyfter att syftet med att vistas utomhus, barnen lär sig med hjälp av alla deras sinnen. När barnen vistas utomhus får barnens sinnen arbeta på högvarv och så sätt skapas det enskilda lärtillfällen hos barnen men även tillsammans med förskollärarna när de är närvarande (Ohlsson, 2015). Grahn (2007) lyfter också användningen av barnens sinnen vid utomhusvistelsen, författaren beskriver att när barnen leker utomhus kopplas deras sinnen på och barnen kan känna ett samspel till miljön. Utanför rummets fyra väggar öppnar sig en värld som är riklig av mångfald, barnen får uppleva omvärlden med alla sina sinnen (Ericsson, 2002). Detta är något som Brügge och Szczepanski (2002) beskriver, författarna beskriver att syftet med utomhuspedagogiken är att genom olika sinnesupplevelser kan lärandeprocessen stärkas för barnen. Via planerade ämnesövergripande aktiviteter når pedagogerna läroplanens lärandemål, detta kan även ske utan planerade aktiviteter men då via närvarande pedagoger (Brügge & Szczepanski, 2002).
Betydelsen av utformningen av utomhusmiljön
Eriksson Bergström (2017) beskriver hård och mjuk funktionalism. Hård funktionalism innebär att en miljö utom- eller inomhus har starkt kodade föremål som barnen kan leka med, det finns redan en förväntad tanke vad barnen ska göra med dessa föremål, i och med detta kan barnen bli fast i sin lekutveckling. När det kommer till en mjuk funktionalism så är det tvärtom, det innebär alltså att en inomhus- eller utomhusmiljö har svagt kodade föremål, med andra ord har dessa föremål olika erbjudanden beroende på vad barnen ska leka. Därmed via en mjuk funktionalistisk miljö får barnen större möjligheter till lekvärldar som är varierande (Eriksson Bergström, 2017).
8 Ohlsson (2015) lyfter att den yttre miljön är viktig för barnens utveckling, barnen använder till exempel skogens inslag och variation på ett omväxlande sätt. Författaren förklarar att barnen går in i landskapet, och använder utomhusmiljön på ett angenämt sätt. Författaren fortsätter med att beskriva fördelar med utomhuspedagogiken, leken lyfts fram först och det framgår att i lek utomhus, gärna i skogen, får barnen möjlighet att använda sin fantasi till att bestämma vad olika saker kan vara i leken, kanske en stubbe eller stam förvandlas till en bil eller buss (Ohlsson, 2015). Öhman (2019) nämner några exempel på miljöer på förskolan där material som är svagt kodade förekommer. Exemplen är utrymmet där bygglekar finns samt i sandlådan, här utforskar barnen sina egna idéer om hur de kan använda sig av de erbjudanden som finns för att stimulera sin utveckling (Öhman, 2019). Szczepanski (2007) beskriver att utmaningen ligger i att pedagogerna behöver skapa kreativa och förnyande lärmiljöer till barnen så att alla barns talanger och förmågor kan uttryckas. Enligt Grahn, Maartensson, Lindblad, Nilsson och Ekman (1997) så finns det inget självklart syfte med en naturlig miljö utan barnen får själv omgestalta den utifrån deras behov. Däremot med en statisk miljö kan det uppstå ilska från barnens sida eftersom miljön är utformad av vuxna så miljön kan framstå som oförståelig för barnen (Grahn et al., 1997). Öhman (2019) behandlar begreppet handlingserbjudanden, författaren beskriver att det handlar om rummets eller miljöns erbjudanden och utmaningar. Begränsningar eller möjligheter som träder fram i miljön eller i rummet är det som barnen ska utgå ifrån vid deras lek. Alla redskap och föremål
erbjuder olika möjligheter, dock är det barnens fantasi och tidigare erfarenheter som bestämmer vad föremålen kan vara. Vidare fortsätter författaren att behandla begreppet handlingserbjudande, genom att pedagogerna skapar tilltalande lärmiljöer där olika handlingserbjudanden kan bidra till barnens möjligheter till utveckling och lärande (Öhman, 2019). Samtidigt lyfter författaren att barn vet vad miljöernas funktion är och samtidigt skapar barn sina egna handlingserbjudanden baserat på de signaler som barnen uppfattar finns i miljön, barnen gör sina egna tolkningar och använder dessa handlingserbjudanden på sitt egna sätt (Öhman, 2019).
Teoretiska utgångspunkter
Begreppet affordance var det Gibson (1986) som myntade, och författarens beskrivning av begreppet handlar om vad naturen och miljön kan ge djuren. Dock tolkar vi det som att det går att jämföra med hur naturen och miljön samspelar även med individen. Utifrån Gibsons (1986) förklaring så är affordance unikt för alla djurarter, med andra ord kan något i naturen ge olika djur olika erbjudanden. Gibson (1986) beskriver affordance som att det är en relation mellan individen och själva miljön, ett affordance blir därför individuellt och kan därför endast tillhöra individen. Erbjudandet finns alltid kvar även fast individen inte upptäcker det på än gång.
Affordance handlar i grund och botten om vilka möjligheter vi ser till lek när vi är en i miljö, till exempel att skillnaden mellan en platt gräsmatta och en kulle kan vara att barnet får mer lust till att rulla nedför en kulle än på en platt gräsmatta, där det kanske känns roligare att spela fotboll (Gibson, 1986). Gibson (1986) menar att det är individen som upptäcker miljöns möjligheter, det är miljön som präglar om aktiviteter är möjliga eller olämplig. Individen och miljön påverkar varandra så därför går det inte enligt Gibson (1986) att särskilja miljön och individen åt, relationen finns alltid där.
9
Tidigare forskning
Utomhusvistelsens betydelse inom förskolan
Via semistrukturerade intervjuer har Szczepanski och Dahlgren (2011) i sin studie kommit fram till att pedagogerna via utomhuspedagogiken tar med sig undervisningen ut ur det traditionella klassrummet och tar med sig barnen ut i en omgivning som skapar större möjligheter för att röra på sig. Lärandet sker bland annat genom den sociala gemenskapen, utforskandet och samtalen kring detta mellan barn och lärare (Szczepanski & Dahlgren, 2011). Meningen med utomhuspedagogik innebär enligt Szczepanski och Dahlgren (2011): “att utveckla kunskaper, färdigheter och attityder genom marknära relationer som leder till miljömedvetenhet och ett ansvarsfullt förhållande till den fysiska omgivningen.” (s. 26). Forskarna behandlar ämnet vidare, de lyfter att genom att barnen får uppleva saker i utomhusvistelsen samt få erfara olika aktiviteter i utomhusmiljön så blir utomhusvistelsen ett komplement till undervisningen inomhus. Dock är en viktig faktor att den fysiska miljön både inomhus och utomhus är planerad och utformad för ett lärande som ska ske i samspel med teori och praktik för att goda förutsättningar ska skapas för barnens utveckling och lärande (Szczepanski & Dahlgren 2011).
Förskollärares förhållningssätt vid utomhusvistelsen
Förskollärarens tidigare erfarenheter när det kommer till utomhusvistelse spelar roll för vilken inställning de har till utomhusvistelsen idag. Genom kvalitativa fallstudier framkom att det förhållningssätt som förskollärarna besitter grundar sig i deras tidigare erfarenheter av utomhusvistelsen och detta speglas även för barnen när de är ute (McClintic & Petty, 2015). Detta behandlar även Bilton (2019), förskollärares erfarenheter kring utomhuslek och utomhusvistelse när förskollärarna var yngre spelar roll vilket synsätt förskollärare har kring barns utomhuslek idag när de i sin tur ska ge barnen de bästa erfarenheterna och förutsättningarna, detta har forskarna kommit fram till via en online undersökning. Ernst och Tornabene (2012) behandlar också innebörden hur viktigt det är med positiva naturupplevelser i en tidig barndom. Forskarna använde sig av ett frågeformulär när de undersökte pedagogernas uppfattning om utomhusvistelsen, forskarna använde sig av 16 fotografier som skulle hjälpa pedagogerna att svara på frågorna. Tidiga och positiva naturupplevelser har en förmåga att forma pedagogers nuvarande inställning till utomhusvistelsen och är därmed viktig för att pedagogerna ska kunna överföra det positiva till barnen (Ernst & Tornabene, 2012). Det räcker inte med att “bara vara ute” utan det behövs engagerade förskollärare som kan hjälpa till att skapa goda utomhusupplevelser till barnen (Waters & Maynard, 2010).
Något som kan begränsa förskollärarnas användande av utomhusvistelsen kan enligt Szczepanski och Dahlgren (2011) vara deras oro för barnens säkerhet. Osäkerhet kring planering av undervisningen utomhus framgår också som ett problem (Szczepanski & Dahlgren, 2011). Barnens säkerhet är något som även Hansen Sandseter och Sando (2016) beskriver som faktorer för utomhusvistelsen. I studien använder sig forskarna av enkäter med öppna frågor och enligt forskarna så framkommer det att barnen hindras att klättra i träd och andra potentiellt farliga aktiviteter för att undvika skador. Det framgår även att utomhusmiljön ändras för att undvika att barnen kan skada sig, exempelvis framgår det att träd höggs ner och att gungor och andra saker som ansågs farliga togs bort från förskolegårdar (Hansen Sandseter & Sando, 2016). I Biltons (2019) studie kommer det också fram att säkerhet är en stor orsak till att förskollärarna handlar på ett visst sätt, forskaren lyfter att förskollärarna stannar upp och tänker på riskerna som barnen tar och därför blir barnen ofta nekad till sina idéer.
10
Utomhusvistelsens syfte
Mårtensson (2004) har i sin studie via observation med videostöd, fältarbeten med deltagande observatörer, samtalsintervjuer samt aktivitetskartor kommit fram till slutsatsen att utomhusvistelsen i förskolan är en del av de dagliga rutinerna i förskolan. Det framgår även i samma studie att utomhusvistelsen ofta kallas bara utomhusvistelsen, samtidigt som ej vuxenstyrda aktiviteter inne i förskolan ofta kallas fri lek. Dock handlar utomhusvistelsen om att barnen får vara i ett slags “frirum” där de får möjlighet att leka, och ofta leka på ett lite vildare sätt än inomhus (Mårtensson, 2004). I sin studie kom Bilton (2019) fram till att förskollärarna ansåg att syftet med att vistas utomhus var för att barnen skulle få frisk luft samt att barnen skulle utveckla sin fysiska utveckling via lek och rörelse. McClintic och Petty (2015) beskriver utomhusvistelsen som att det är då barnen får frihet att göra saker som de inte kan göra inomhus, till exempel att röra sig fritt, låta som de vill samt leka hur de vill. Blachet-Cohen och Elliot (2011) behandlar också detta ämne i sin studie, där det framkommer att pedagoger anser att barn blir mer avslappnade och därför uppstår det färre konflikter. Forskarna menar att det kan bero på att barnen får utrymme till att röra sig som de vill, samt att de inte behöver bli störda i sin lek, alla barn får den plats de behöver. Detta har forskarna sett via en fallstudie (Blachet-Cohen & Elliot, 2011).
Hagen och Rystad (2014) och Hagen (2015) har genom observationer och intervjuer med pedagoger sett att utomhusvistelsen präglas av att det är få pedagoger utomhus tillsammans med barnen. Detta av att utomhusvistelsen ofta används för att kunna genomföra praktiska göromål, möten eller raster. McClintic och Petty (2015) lyfter också detta ämne i sin studie, studien visar på att när barnen är utomhus krävs det mindre engagemang från pedagogerna när det gäller undervisning, pedagogerna får vila och endast vara närvarande för konflikthanterare och övervakare för säkerheten medans barnen får leka av sig sin överskottsenergi. Detta behandlar även Waters och Maynard (2010), när pedagoger inte medverkar i barnens lek vid utomhusvistelsen är det vid ett fåtal tillfällen som barnen interagerar med pedagogerna och det är vid olyckor eller vid konflikter. För att samla in data till denna studien lät forskarna pedagogerna ha ljudinspelare på sig vid utomhusvistelsen (Waters & Maynard, 2010). Även Mårtensson (2004) lyfter att pedagogerna har en avvaktande inställning till barnens lek vid utomhusvistelsen, detta sker enligt forskaren per automatik.
McClintic och Petty (2015) lyfter i deras slutsats att utomhusleken är viktig för barnens utveckling, dock spenderar barnen mindre tid utomhus. Då blir förskolan och tiden som spenderas på förskolan för barnen extra viktig, då denna tiden kan vara den ändå tiden barnet får vistas utomhus. Detta är något som Blachet-Cohen och Elliot (2011) också behandlar, forskarna lyfter att om inte utomhusvistelsen värderas av pedagogerna på förskolan så får inte barn möjlighet att vistas utomhus.
Mötet mellan barn och utomhusmiljö
Barnens fantasi och kreativitet utvecklas utifrån ett kognitivt perspektiv med en berikad inom- och utomhusmiljö där barnen får vara produktiv med sin påhittighet (Ernst & Tornabene, 2012). Blachet-Cohen och Elliot (2011) behandlar vikten av svagt kodat material, genom att detta skapar olika handlingserbjudanden beroende på situationen. Eriksson Bergström (2013) behandlar begreppet handlingserbjudanden och beskriver att en betydelsefull aspekt av begreppet är att det är individuellt, endast det enskilda barnet kan upptäcka det specifika erbjudandet som föremålet eller miljön erbjuder. Det är först när barnet samspelar med den fysiska miljön som det specifika handlingserbjudandet framkommer. Forskaren lyfter även att genom närvarande pedagoger som följer barnens lekar och
11 barnens förhandlingar så kan pedagogerna få syn på barnens handlingserbjudanden i leken. På så sätt kan pedagogerna möjliggöra erbjudanden som barnen önskar istället för att se till vuxenperspektivet på de olika handlingserbjudandena, detta har forskaren sett genom en observation- och intervjustudie
(Eriksson Bergström, 2013).Blachet-Cohen och Elliot (2011) beskriver att via en naturlig lekmiljö kan
barnen upptäcka hur deras kroppar fungerar till exempel på att klättra på stenar, gräva i sanden samt lyfta och bära grenar.
12
Syfte
Vårt syfte är att analysera hur förskollärare beskriver användandet av utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barnen, så att utveckling och lärande uppstår.
- Hur beskriver förskollärarna sin roll i utomhusvistelsen? - Vad beskriver förskollärarna är syftet med utomhusvistelsen?
13
Metod
I detta kapitel presenteras och beskrivs vårt metodval till studien. Vi kommer först redogöra för vår ansats och datainsamlingsmetod där den kvalitativa ansatsen och semistrukturerade intervjuer beskrivs. Därefter beskrivs det under urval hur intervjupersonerna valdes ut till denna studie. Under genomförande beskrivs hur studiens genomfördes, från att börja med pilotstudien fram till alla intervjuer var genomförda. Till analysen användes en tematisk analys och även analysbegreppet affordance, något som beskrivs under databearbetning och analys. Under forskningsetiska överväganden förtydligas de forskningsetiska principerna och hur vi förhöll oss till dem under studien. Kapitlet avslutas sedan med en metoddiskussion som tar upp studiens för- och nackdelar och andra faktorer som är av vikt för studien.
Ansats och datainsamlingsmetod
Vi ville få en inblick i förskollärares uppfattningar om utomhusvistelsen och har därför valt en kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats är användbar då det kommer till att få ta del av andra människors tankar och uppfattningar, vilket var det vi önskade att komma åt med vårt syfte. Enligt Ahrne och Svensson (2015) så handlar kvalitativa data bland annat om en händelse, något som blir sagt, bilder eller enkelt uttryckt sådant vi kan uppleva med våra sinnen. För att få ta del av förskollärarnas uppfattningar genomfördes semistrukturerade intervjuer. Intervjuer som har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod ger oss möjlighet att få veta något om en annan människa, hur den personen ser på ämnet i just den stunden (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Kvale och Brinkmann (2010) förklarar en intervju som ett samspel mellan intervjuaren och intervjupersonen, där intervjuaren försöker förstå världen ur intervjupersonens ögon. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare till denna studie, då intervjuer verkade vara den metod som hade bäst förutsättning för att kunna samla in data som besvarar syftet och forskningsfrågorna. Det finns flera olika former för intervjuer, både kvantitativa och kvalitativa, vilka som är mest lämplig att använda beror på vilken typ av studie som ska genomföras (Bryman, 2018). Bryman (2018) lyfter att det är forskningsfrågorna som avgör vilken metod som bör användas till studien. Till studiens syfte och forskningsfrågor ansåg vi att en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer därför skulle vara mest lämplig. Enligt Kvale och Brinkmann (2010) konstrueras kunskap i det samspel som sker mellan intervjuaren och intervjupersonen, men för att denna kunskap ska konstrueras behöver intervjupersonen känna sig trygg nog till att framföra sina tankar och åsikter. Inför intervjuerna skapades en intervjuguide, något som enligt Bryman (2018) både kan vara en slags minneslista eller en mer strukturerad lista med frågor. För att säkerställa att våra intervjupersoner fick någorlunda samma frågor skapades en intervjuguide, se bilaga 1, med fasta frågor, men där det fanns möjlighet till att ställa eventuella följdfrågor. Frågorna formulerades för att bäst möjligt kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor.
Urval
Vi valde att intervjua enbart förskollärare i arbetslagen, istället för att ta med ett helt arbetslags uppfattningar. Vi kontaktade förskollärare från närliggande kommuner till där vi själva är bosatta, vilket resulterade i att det blev förskollärare som är verksamma i glesbygdsområden i två olika kommuner. Av de kontaktade förskollärarna var det nio som ställde upp på en intervju. Detta gjordes ur ett bekvämlighetsurval då denna studiens syfte inte hade för avsikt att jämföra hur utomhusvistelsen eventuellt ter sig olika i olika delar av landet. Då vi båda valde närliggande kommuner resulterade det i att några av förskollärarna som blev kontaktade för intervju var personer som redan var bekanta sedan
14 våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder. För att skaffa kontaktinformation till de övriga förskollärarna användes en lista på kommunens hemsida över anställda på de olika förskolorna i kommunen. Genom att se på dessa listor valde vi ut namn från olika förskolor i kommunen och kontaktade dessa. I den mån det var möjligt undvek vi att välja personer som vi redan var bekanta med. Utifrån Brymans (2018) förklaringar på urval så kommer denna urvalsprocess under målstyrt urval, som handlar om att individer väljs ut till studien utifrån att de ska kunna svara på studiens forskningsfrågor. Med tanke på att intervjupersonernas ålder och hur lång erfarenhet de hade inte var av betydelse för studiens syfte så valdes det endast ut namn på förskollärare att kontakta. För att få en bredare bild av uppfattningen om utomhusvistelsen var det dock ett medvetet val att inte kontakta förskollärare som jobbar på samma förskolor. I de fall där det var svårt att hitta tillräckligt många förskollärare som önskade att delta så kontaktades förskollärare som jobbar på olika avdelningar. Detta för att de som jobbar på samma avdelning kan ha en samsyn då det kommer till utomhusvistelsen och hur utomhusmiljön används.
Genomförande
Med tanke på covid-19 var det svårt att få möjlighet att genomföra fysiska intervjuer av våra intervjupersoner, därför valde vi att genomföra alla våra intervjuer via Zoom. Några av intervjupersonerna hade varit möjlig att intervjua via fysiska möten, men vi valde att genomföra alla intervjuer genom samma metod, alltså digitalt via Zoom. Detta val gjordes både för att skapa en helhet i studiens genomförande och för att undvika eventuell smittspridning. Ingen av intervjupersonerna hade något emot att göra en digital intervju, och alla deltog via Zoom istället för telefon, vilket gjorde det lättare för oss att spela in intervjun inför den kommande transkriberingen. Genom att använda oss av Zoom och videosamtal med alla intervjupersonerna fick vi möjlighet att få det visuella elementet med att faktiskt se intervjupersonens kroppsspråk tillsammans med de svar vi fick. Bryman (2018) lyfter både telefonintervjuer och intervjuer via Skype, som vi jämför med Zoom, det framgår att det finns fördelar med båda dessa. Bland de fördelarna som nämns finns bland annat att det är kostnadsbesparande då det kommer till att undvika resor och det kan vara lättare för intervjupersonen att våga vara öppen då de inte är i samma rum (Bryman, 2018).
Inför studien genomfördes en pilotstudie med två intervjuer där vi fick möjlighet att testa om vårt metodval var relevant för studien. Vi skickade ut ett missiv till två förskollärare där vi förklarade att vi skulle genomföra en pilotstudie inför vårt examensarbete. Då de gett oss sitt godkännande till att delta bestämde vi en tid som passade för vår intervju. Även dessa intervjuer blev genomförda via Zoom. Inför intervjuerna hade vi skapat en intervjuguide med några standardfrågor. Frågorna var utformade så att de skulle kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Dessa frågor användes under intervjuerna och utöver dem så använde vi olika uppföljningsfrågor som passade in i det som intervjupersonerna berättade för oss, Bryman (2018) beskriver detta som att vi ställer frågor som hjälper intervjupersonen att utveckla sitt svar. Under intervjuerna la vi bland annat till en uppföljningsfråga som handlade om utomhusmiljön och hur den användes av barnen. Detta för att få en så bred beskrivning som möjligt av deras uppfattningar om utomhusvistelsen. Då vi efter våra pilotstudieintervjuer ansåg att metoden var användbar till studien reviderades intervjuguiden något för att sedan kunna använda detta metodval under resten av arbetet. Några få frågor som inte riktigt passade in togs bort och resterande frågor omformulerades för det skulle bli mer öppna frågor som skulle kunna ge mer utförliga svar. I den reviderade intervjuguiden lades frågan om utomhusmiljön och hur den används av barnen till, eftersom att den skulle kunna hjälpa oss när vi skulle analysera utifrån begreppet affordance. Även
15 ordningsföljden på några frågor blev ändrad, detta för att få samla de frågor som kunde uppfattas som lättast att svara på i början av intervjun. Detta är något som skulle kunna hjälpa intervjupersonen att bli förtrogen med oss och våga sätta ord på sina tankar (Dalland, 2018).
Nästa steg blev att skicka ett missiv till rektor, se bilaga 2, vid de förskolor som vi önskade att intervjua förskollärare. Efter att vi fått godkännande från rektor så skickade vi ett nytt missiv, se bilaga 3, till de förskollärare som vi önskade att intervjua. I den ena kommunen fanns namn och kontaktinformation till förskollärarna på kommunens hemsida, i detta fallet valdes det ut namn från denna lista som kontaktades via mail. I den andra kommunen fanns ingen sådan information, utan där förfrågades rektor om att delge förskollärarnas kontaktinformation. Då vi fick bekräftelse på att de önskade att delta i vår studie tog vi vidare kontakt med förskollärarna för att avtala en tid som passade dem. Samtidigt som vi informerade om att de behövde en dator med mikrofon och helst webbkamera, och att vi strax innan intervjun skulle skicka dem ett mail med en länk till vårt Zoom-rum. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver att miljön som intervjun genomförs i har betydelse för hur trygg intervjupersonen är och hur hen kommer att uttrycka sig. Detta blev i vårt fall inte något vi kunde styra över, då intervjuerna genomfördes via Zoom. Dock bad vi under vår mailkorrespondens med intervjupersonerna att de skulle välja en plats där det var tyst och de fick sitta ostört.
Vi inledde varje intervju med att berätta om studiens syfte, återigen förklara att det är frivilligt att delta och att det finns möjlighet att avsluta sitt deltagande när som helst, och slutligen frågade vi om intervjupersonerna godkände att vi spelar in intervjun. Vi fick godkännande till att spela in intervjun av alla intervjupersoner och intervjuerna varade mellan 20–40 minuter. Under intervjuerna följdes intervjuguiden, det vill säga att vi ställde alla frågor ur intervjuguiden till samtliga intervjupersoner. Däremot ställdes olika uppföljningsfrågor till intervjupersonerna beroende på vilka svar de hade och om vi kände att det behövdes ett mer utförligt svar på frågan ställdes det även fler uppföljningsfrågor än i de fall där vi fick ett utförligt svar direkt. Bryman (2018) lyfter att det i semistrukturerade intervjuer är möjligt för intervjuaren att ställa uppföljningsfrågor till intervjupersonen där det är av betydelse för att samla in data för att svara på forskningsfrågorna.
Databearbetning och analys
Som förberedelse för att kunna analysera materialet valde vi att transkribera alla intervjuer, det vill säga att ordagrant skriva ner det som blir sagt i intervjuerna. Till detta skapades ett gemensamt Google docs dokument för varje intervju som båda hade tillgång till och som döptes till A - I, som är de
bokstavskoder som vi gett våra intervjupersoner. Bland dessa finns även våra
pilotstudietranskriberingar. Vi valde att döpa dem till A - I för att avidentifiera intervjupersoner utifrån de etiska principerna. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver transkribering som en skriftlig sammanställning av intervjun, där du noggrant och ordagrant skriver ner precis det som sägs under intervjun i ett dokument. Eftersom vi bor långt från varandra och därmed inte kan träffas fysiskt valde vi att dela upp transkriberingsarbetet genom att var och en transkriberade de intervjuer som vi själva genomfört. Efter transkriberingen läste båda alla transkriberingarna flera gånger för att båda skulle få en inblick i vad alla intervjuer handlade om.
Vi valde en tematisk analys som enligt Bryman (2018) är ett av de vanligaste angreppssätten inom kvalitativa studier. Vidare lyfter författaren att denna analysmetod handlar om att skapa teman. Vanligast är att leta repetitioner i transkriberingen, alltså hitta de teman som återkommer på flera ställen
16 i transkriberingarna (Bryman, 2018). Återkommande teman var vårt fokus när vi började med analysarbetet. Efter att alla intervjuer var transkriberade började vi gemensamt, via telefonsamtal, att läsa igenom alla transkriberingar. Under läsningen fokuserade vi på att se efter återkommande innehåll i intervjuerna, med utgångspunkt i syftet och forskningsfrågorna. I varje transkriberingsdokument infogades kommentarer med stödord till olika citat. Detta för att sedan kunna gå tillbaka till dessa kommentarer och se efter likheter och olikheter i innehållet i de olika transkriberingarna. Då vi hade studerat alla transkriberingarna och hittat återkommande innehåll gick vi igenom alla transkriberingarna ännu en gång, men denna gång med fokus på vårt analysbegrepp affordance. Detta gjorde vi för att bättre kunna förstå vårt material och få en djupare inblick i förskollärarnas berättelser om de handlingserbjudanden som deras utomhusvistelse och utomhusmiljö kan ge barnen. Efter att ha gjort detta med alla intervjuer skapades ett nytt dokument med en sammanställning av alla stödord som antecknats och utifrån dessa framträdde det fyra teman som vi valde att ta med oss vidare till analysen. Varje tema fick en färg, för att vi sedan skulle kunna färgkoda citat i transkriberingarna. Detta gjorde vi för att lättare kunna hitta det innehållet som hörde till varje tema. Efter färgkodningen skrevs papperskopior ut för att lättare kunna jobba med innehållet, utan att behöva växla mellan olika digitala dokument samtidigt som vi skrev vårt resultat.
Forskningsetiska överväganden
I missiven som skickades ut berättade vi vilka vi är och syftet med studien. Det framgick även att det är frivilligt att delta i intervjuerna och att det är möjligt att avbryta när helst det skulle vara önskvärt om något gör att de ändrar sig. Samtidigt informerades intervjupersonerna om att de kommer vara avidentifierade och att vi inte på något sätt kommer avslöja deras identitet eller deras förskola i detta studie. De informerades även om att materialet kommer att raderas när studien är klar. Utifrån Vetenskapsrådet (2017) handlar avidentifiering om att kopplingen mellan intervjusvar och de enskilda intervjupersonerna elimineras, så att ingen ska kunna se vem som har svarat vad. Ovanstående gjorde vi för att uppnå de fyra etiska principerna som Bryman (2018) lyfter:
• Informationskravet - intervjupersonerna ska få information om studiens syfte. De ska även informeras om att det är frivilligt att delta och att möjligheten att avsluta när som helst under studien finns där.
• Samtyckeskravet - intervjupersonerna bestämmer själva över sin medverkan och ger sitt godkännande för att delta.
• Konfidentialitetskravet - alla uppgifter om de deltagande i studien behandlas och förvaras konfidentiellt och ingen obehörig ska ha tillgång till detta.
• Nyttjandekravet - de uppgifter som studien ger skall endast användas för forskningsändamålet (Bryman, 2018)
Intervjuerna inleddes alltså med att vi återigen informerade om syftet med studien och frågade om intervjupersonen godkände att intervjun spelades in. Det förklarades även att inspelningen genomfördes för att vi skulle kunna fokusera mer på samtalet och därför inte behövde anteckna allt som blev sagt, och att det även är av vikt för att få med viktiga detaljer som skulle kunna gå till spillo om vi inte har en inspelning. Vi var förberedda på att anteckna från eventuella intervjuer där intervjupersonen inte önskade att den spelades in, men i denna studien gav alla intervjupersonerna sitt godkännande. Möjligheten fanns att genomföra intervjun via telefon om så önskades, dock valde alla intervjupersoner att delta via Zoom.
17
Metoddiskussion
Vi anser att vårt metodval till denna studien var relevant för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Genom att använda oss av semistrukturerade frågor fick vi möjligheten att ta del av förskollärares uppfattningar om utomhusvistelsen och utomhusmiljön och deras beskrivningar av hur dessa används. Något som skulle ha kunnat påverka vårt resultat är om vi istället hade valt att intervjua förskollärare från flera olika platser i landet. I denna studie är det endast förskollärare från glesbygdsområden, som har nära till skog och naturmiljö, som blivit intervjuade. Under intervjuernas gång började vi inse att en större variation i svaren troligtvis hade framkommit om vi även haft med förskollärare från exempelvis någon större stad. Detta på grund av att de eventuellt har en annan utomhusmiljö att tillgå och att jämförelsen av de olika utomhusmiljöerna hade kunnat ge intressanta analyser. Dock valde vi att inte fokusera på denna skillnad i just denna studie. Vi anser däremot att vi ändå har lyckats att hitta variationer även i den grupp av intervjupersoner som deltog i studien, samtidigt som vi fått ta del av en bild av hur utomhusvistelsen faktiskt används där det finns närhet till skog och naturmiljö. Genom att en intervjuguide låg till grund för intervjuerna i denna studie har alla intervjupersoner fått samma grundfrågor. De följdfrågor som ställdes handlade om att utveckla de svar som givits och handlade därför om samma tema som grundfrågan. Detta bidrar till att det skulle vara möjligt att använda sig av samma intervjuguide till en kommande studie för att kunna undersöka om vårt resultat i denna studie var tillförlitligt.
Enligt Bryman (2018) handlar extern reliabilitet om att kunna visa på om studien går att upprepa. Författaren lyfter att intern validitet istället visar på om det som observerats och de teorier som forskaren lyfter fram överensstämmer med varandra, vilket visar på att forskaren undersöker det som är ämnat att undersöka. Extern validitet handlar om hur det går att generalisera resultaten som framkommer (Bryman, 2018). I denna studie är det endast verksamma förskollärare som blivit intervjuade, detta för att endast ha en yrkesgrupp att förhålla oss till. Yrkesgruppen förskollärare blev vald därför att vi ansåg att dessa kunde representera hela arbetslaget på förskolans avdelning. Samtidigt valde vi att hålla oss till två kommuner i glesbygdsområden. Båda dessa val kan göra det lättare att upprepa studien för att kunna visa på trovärdigheten i resultatet. Dock lyfter Bryman (2018) att den sociala miljön är föränderlig, något som kan skapa svårigheter för den externa reliabiliteten. För att styrka studiens reliabilitet valde vi att använda citat ur våra transkriberingar för att visa på hur vi kommit fram till de olika resultat som vi visar på. Detta för att visa på att vi har belägg för det vi skriver. Där vi i resultatet inte har använt citat ur transkriberingarna har vi lyft in det intervjupersonerna skriver i den löpande texten. Under arbetets gång har vi hela tiden varit två personer som jobbat med allt material. Därmed har vi även varit två som analyserat vår data och sedan hjälpts åt med diskussionen. Inför pilotstudien skapades en intervjuguide med frågor som ansågs relevanta för studien. Vi genomförde en intervju var med denna intervjuguide, dock la båda till en uppföljningsfråga till dessa intervjuer som handlade om utomhusmiljön. Efter intervjun valdes någon fråga bort som inte var relevant för studien och la till den uppföljningsfråga som båda använt sig av. Intervjuguiden reviderades något inför kommande intervjuer, resterande frågor omformulerades även för att skapa frågor som inbjöd till lite mer utförliga svar. Båda ansåg dock att svaren i pilotstudien var innehållsrika och intressanta, därför valde vi att även ta med dessa svar i analysarbetet och i resultatet. Valet av att använda de två intervjuerna från pilotstudien styrks av att de följdfrågor som ställdes under intervjuerna i pilotstudien blev överförda till intervjuguiden som användes vid resterande sju
18 intervjuer. Vi undersökte även att de frågor som ställdes handlade om samma saker, så att användandet av våra pilotstudieintervjuer inte påverkade datamaterialet på något vis. I och med att vi använt oss av semistrukturerade intervjuer har vi enligt Bryman (2018) möjlighet att ställa varierande uppföljningsfrågor utan att det är några hinder för tillförlitligheten i resultaten.
Intervjuerna genomfördes enskilt, dels för att det underlättade då det kommer till att planera in tider som passar både oss två och intervjupersonerna. En annan faktor för att välja att genomföra intervjuerna enskilt var för att undvika att det blev en obekväm situation för intervjupersonerna och på så vis öka vår maktposition över dem. Kvale och Brinkmann (2010) lyfter att intervjuer generellt omfattas av ett asymmetriskt maktförhållande mellan intervjuare och intervjuperson. Detta anser vi hade kunnat bli mer framträdande om vi valt att vara två intervjuare mot en intervjuperson. Samtidigt anser vi att ett gemensamt arbete med alla transkriberingar gav båda lika stor inblick i alla intervjuer trots att vi inte deltog vid alla. Det hade varit av större vikt att båda deltog vid alla intervjuer om vi inte hade fått tillåtande att spela in intervjuerna, för att vara säker på att inte missa något av intervjun. I ett sådant tillfälle hade en kunnat intervjua och den andre skrivit ner intervjusvaren.
Något som skulle kunna ses på som en nackdel är att det via intervjuer är svårt att avgöra om intervjupersonerna säger precis det som de själva anser, eller om de väljer att säga det som de tror är det mest korrekta svaret. Samtidigt lyfter Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) att det kan vara svårt att veta precis vad en intervjuperson menar med sitt svar. Under analysarbetet har vi dock sett noga på de svar som uppkommit i relation till frågan, för att säkerställa att tolkningen blev så korrekt som möjligt. Enligt Bryman (2018) är det dock vissa frågeställningar som kräver intervjuer istället för till exempel observationer, och detta handlade bland annat om människors åsikter, vilket var det som denna studie önskade att undersöka.
All vår kommunikation angående studien har skett digitalt då vi inte har kunnat träffa varandra fysiskt, både på grund av avståndet mellan oss, men mest på grund av covid-19. Dock anser vi att detta inte har haft någon inverkan på arbetet, kommunikationen föregått skriftligt nästan varje dag med tankar om hur arbetet och skrivprocessen skulle fortgå. I kombination med detta har kommunikationen även skett via telefon när vi har behövt jobba tillsammans med något. Detta speciellt under arbetet med analysen och i skrivandet av resultat och diskussion. Vi anser därför att det inte hade blivit annorlunda om vi hade kunnat ses fysiskt för att jobba med detta.
19
Resultat
I detta kapitel kommer vi lyfta fram det vi har analyserat i intervjuerna, våra tolkningar av det som intervjupersonerna har berättat för oss. Syftet med studien var att analysera hur förskollärare beskriver användandet av utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barnen, så att utveckling och lärande uppstår. Vår analys resulterade i fyra teman som utgör rubrikerna i detta kapitel, där forskningsfrågorna kommer besvaras. Under Förskollärares förhållningssätt till utomhusvistelsen framkommer det hur förskollärarna beskriver sin roll i utomhusvistelsen. Förskollärares beskrivningar av syftet med utomhusvistelsen lyfter fram vad förskollärarna beskriver är syftet med utomhusvistelsen. Vidare under De handlingserbjudanden som utomhusmiljön ger barnen besvaras vilka handlingserbjudanden som förskollärarna beskriver att utomhusmiljön erbjuder. Slutligen kommer Utomhusvistelsen blir ett pedagogiskt verktyg behandla delar av alla tre forskningsfrågorna. Vi kommer att visa på det intervjupersonerna har berättat genom att lyfta fram citat från deras intervjuer, och bakom varje citat står den bokstav som intervjupersonen fått i detta arbete. Under detta kapitel kommer till stor del begreppet pedagoger användas istället för förskollärare, eftersom många svar handlar om hela arbetslaget, dock används begreppet förskollärare när de själva använde detta begrepp.
Förskollärares förhållningssätt till utomhusvistelsen
Vi uppfattar det som att det finns en positiv syn på utomhusvistelsen bland våra intervjupersoner. Det verkar som att de ser på utomhusvistelsen som ett komplement till lärandet som sker inne på förskolan. Citaten under visar på ett förhållningssätt där de anser att även utomhusvistelsen går att använda till förskolans undervisning.
Det är ju samma lärande ute som inomhus, men jag upplever att det litegrann att det blir lite, det finns mer utrymme för dem (barnen) och det blir de kan ta tankar lite längre. (B)
Egentligen skulle vi kunna bedriva all verksamhet utomhus. (C)
Det framgår utifrån ovanstående citat att undervisning även går att bedriva utomhus. Något annat som framkom av datamaterialet var att desto mer närvarande pedagoger desto större chans är det att lärande och utveckling sker hos barnen. Detta genom att pedagoger som är lyhörd för barnens utforskande och intressen, och är där barnen är i utomhusmiljö, har möjlighet till att utmana och hjälpa barnen vidare i sitt utforskande och sina tankar.
Jag försöker alltid att vara närvarande med barnen när de är ute, och göra aktiviteter utifrån det jag ser att de är intresserade av. (B)
Att man bara är närvarande tror jag och stöttar vid behov. Kanske benämner olika saker som man tittar på, vi kanske hittar maskar eller, så man (pedagogen) är ju väldigt med så fast ändå att man liksom följer barnens utforskande mer ute. (A)
Försöker att stötta och uppmuntra när man ser barn som försöker klättra, eller om de vill gunga. Då försöker man (pedagogen) att få dem att klättra upp själv. Ja, men att det de vill göra ute, att man försöker att hjälpa dem så att de klarar mer och mer. (H)
20 Utifrån ovanstående citat går det alltså att tolka en önskan hos intervjupersonerna om att vara närvarande pedagoger som kan stötta barnen och bidra till utveckling och lärande. Utifrån intervjuerna går det att tolka det som att intervjupersonerna anser att närvarande pedagoger lättare kan fånga upp det barnen är intresserade av och följa deras intressen. Intervjuperson B lyfter att en närvarande pedagog har bättre möjlighet att se och följa barnens intressen och skapa aktiviteter utifrån dessa. Intervjuperson G hävdar att ingenting är omöjligt, det handlar dock om pedagogernas intresse för barnens tankar och hur pedagoger hjälper barnen att vidareutveckla sina tankar. Citatet nedan visar på ett liknande förhållningssätt.
Det är lätt att hitta lärande ute också. Att man (pedagogerna) försöker hitta barnens, det de är intresserade av, att man fångar deras intresse ute, och det kan ju ändras beroende på vad som hänt hemma eller vad som händer inne hos oss eller, och sen är det bara att spåna vidare på den leken. (D)
Citatet ovan visar på vikten av pedagogens engagemang till att följa barnens nyfikenhet. Det framkommer att intervjupersonerna anser att närvarande pedagoger bidrar till barns utveckling och lärande. Intervjuperson G beskriver att om pedagogen är intresserad av att vistas utomhus så upplever intervjupersonen att det smittar av sig till barnen. Det framkommer att intervjupersonen anser att det är till stor hjälp när det kommer till barnens utveckling och lärande, när pedagogen är medupptäckare och medupplevare.
Det framkommer även några nackdelar när det kommer till utomhusvistelsen. Dock tolkar vi intervjupersonerna som att de nackdelar som lyfts inte är av så stor vikt, då de flesta nackdelar som lyfts handlar om att barnen blir kalla eller blöta. Något som intervjupersonerna sedan fortsätter förklara med att de istället får gå in och byta kläder på de som är blöta eller kalla, vilket därmed löser problemet.
Vädret är en annan faktor som nämns, är det för kallt väljer de att stanna inne. Det framkommer ur
intervjuerna att det finns en köldgräns, för de yngsta barnen är gränsen -10 ˚C och för de äldre barnen är gränsen -15 ˚C. Samtidigt som citatet nedan visar på att vädret inte behöver ses på som ett problem.
Ja men till exempel att man (pedagogerna) kommer på ursäkter för att inte vara ute är ju ganska vanligt, ja men idag regnar det så då kan vi inte gå ut. Men egentligen är ju inte det något hinder, barnen tycker ju att det är superkul att vara ute och typ kolla när det rinner vatten i stuprören eller plaska i en vattenpöl. (A)
Ovanstående citat visar att det bland intervjupersonerna finns uppfattningar om att det finns få nackdelar med att vistas utomhus. Det framgår dock som att vädret inte behöver vara ett hinder utan att det är pedagogernas inställning som kan sätta stopp för utomhusvistelsen.
Något annat som framkommer som viktigt när det kommer till utomhusvistelsen är att pedagogerna behöver ha en samsyn i arbetslaget när det kommer till utomhusvistelsen. Det förmedlas en uppfattning om att en samsyn på utomhusvistelsen både kan göra det lättare för pedagogerna att vara aktiv och närvarande tillsammans med barnen, samtidigt som det också är lättare att ta vara på stunden och
21 utnyttja det till en lärprocess. Det tyder på att intervjupersonerna anser att det kan vara lättare att låta barnen använda sig av de handlingserbjudanden som de hittar i leken om det finns en samsyn i arbetslaget. Citatet under visar på att dilemman kan uppstå om denna samsyn inte är på plats.
För det kan bli mycket förbud ute på en förskolegård för att man (pedagogerna) inte förstår varandras syften med saker och ting. Och att man kan använda den här bilen som exempel, att barnen kanske leker att det är något annat än en bil just då. [...] Så samsynen är viktig. (B)
Utifrån ovanstående citat går det att utläsa att samsynen i arbetslaget kan bidra till att pedagogerna litar på varandra och att det finns en tanke bakom handlingen om en pedagog väljer att tillåta något som kanske inte är tillåtet. Intervjuperson B visar även på att de har samsyn i arbetslaget på att barnen ska få möjlighet att dra sig undan och leka undangömda i exempelvis buskar om de önskar. Intervjuperson D lyfter i sin tur att de har en samsyn i arbetslaget där de har en välplanerad utgångspunkt i arbetslaget, något som gör att de inte behöver ha lika mycket planerat varje dag, utan grundplaneringen är redan inarbetad i arbetslaget.
Förskollärares beskrivningar av syftet med utomhusvistelsen
Utifrån vår analys kan vi tolka att det finns några underliggande uppfattningar hos pedagogerna om varför de går ut med barnen på förskolan. Intervjuperson H beskriver bland annat att det kan vara ett sätt för pedagogerna att få ut sina raster, genomföra planering och eventuella möten. Detta förklaras med att det är större möjlighet att hjälpas åt över flera avdelningar under utomhusvistelsen. Det framgår även att intervjupersonerna anser att utomhusvistelsen ibland används till att reflektera med andra pedagoger i arbetslaget, men även pedagoger från andra avdelningar. Citatet nedan visar på detta.
Jag kan reflektera tillsammans med mina kollegor, korta eller längre stunder och
man kanfå tid att prata med också olika kollegor som man inte hinner när man är väl inne
på våravdelning, utan man får möjlighet att träffa fler. (I)
Ovanstående citat visar på en beskrivning av att utomhusvistelsen även används till att få reflektionstid tillsammans med kollegor. Något som enligt citatet verkar svårare att få till när de är inomhus med barnen, både då det kommer till reflektion i sitt egna arbetslag men speciellt med andra kollegor på förskolan. Ett annat underliggande syfte med att vistas utomhus som vi kan se i intervjupersonernas beskrivningar är att barnen byter kompisar vid utomhusvistelsen. Enligt intervjuperson F så är har barnen andra kompisar ute än de har inne, även intervjuperson G lyfter att barnen ofta byter kompisar under utomhusvistelsen. Så här beskriver en intervjuperson detta.
Det är väl också en fördel för de får träffa barnen från de andra avdelningarna som de inte kan träffa inomhus för ja då håller vi oss till våra avdelningar. (I)
Vi tolkar det som att intervjupersonerna anser att det är en fördel och ett underliggande syfte med utomhusvistelsen då barnen får tillgång till att leka med andra kompisar. Det framgår även en uppfattning om att det är bättre lek utomhus, vad som är bidragande faktorer till detta framgår dock inte. Dock lyfts det att det att barnen lättare kommer igång med lek utomhus och att det är en bättre lek
