KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefs- Gruppen 2012-04-20 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till
Framtagande av en avsiktsförklaring för
antagningsarbetet med regionala utbildningar inom
yrkesvux
Vägledningen kring de regionala utbildningarna inom yrkesvux styrs bl a av innehållet i yrkesvuxförordningen. Den text om behörighetsbedömningar som återfinns i förordningen används i arbetet med antagningen till regionala utbildningar inom yrkesvux
.
Denna text har visat sig vara föremål för olika tolkningar i kommunerna, vilket medfört svårigheter att behålla denna myndighetsutövning, vilket behörighetsbedömningen är, rättssäker.För att åstadkomma en regionalt acceptabel situation kring detta arbete behövs gemensamma riktlinjer för hur behörighetsbedömningen ska genomföras. Sådana riktlinjer kan formuleras i en avsiktsförklaring som kommunerna ställer sig bakom.
Dessa riktlinjer bör tas fram av dem som väl behärskar arbetet med behörighetsbedömningar. Ett sådant arbete skulle kunna ske genom
benchmarking och att olika tolkningar ges möjlighet att brytas mot varandra. Här kan GR medverka genom att anordna träffar där kommunernas vägledare, och övriga inom området verksamma, träffas. Härigenom ges vägledarna även möjlighet att öka sin kompetens kring behörighetsbedömningar.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Vux-UC har 2012-03-28 ställt sig bakom förslaget. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om
att förorda, med syfte att få fram i Göteborgsregionen gemensamma riktlinjer för tolkningar kring behörighetsbedömning avs utbildningar inom yrkesvux och öka vägledares och övrigas kompetens inom området, att i GRs regi genomförs, av medlemskommunerna finansierade,
kompetensutvecklingstillfällen i tillräckligt stor omfattning för att antagningsarbetet ska vara rättssäkert.
Göteborg 28 mars 2012 Börje Rådesjö
KOMMU Till Utbildni Nätver Vid Utb de nätv tidplan, Faststä beslut i I bif. do - - - - Vidare l beslut o Rörande - - - UCau h dessa fö - - - Ordföra till tidpu UNALFÖRBUN ingschefsgr rksöversyn ildningsche verk, vilka ä , perspektiv lld tidplan g frågan och okument (E kv ny lä by listas två n om vid UC-e dUC-e nätvUC-er de G i in ar redan i b öreslås följ U fr U si U U anden i de n unkt för av NDET GR ruppen n efsgruppens är kopplade v och fattad ger vid han h nedan följ Excellark – varstå, yetableras, äggas ner, yta ”skepna ätverk, där möte den 2 rk som öve e kommune R svarar fö resp. grupp nnebärande beslut som ande fogas Cau återko rågor kan fo Cau bevaka itt arbete i Cau utarbe tbildning ve nätverk som slutning sa s (UC) dece e till UC (hi de beslut b nden att UC jer förslag ”Nätverksö , ad” r oklarheter 25 maj. ergår i anna er som så ö ör gruppern p utses ord e att gruppe fattades 1 s; ommer med okuseras nä ar att de nä syfte att ve etar plan rö erkställer i m fattas be mt avseend embermöte ttills utarbe ilägges). C vid sitt sa till beslut. översyn) re r kvarstår, an form (by önskar nom nas adminis förande oc en tar eget 20420 fort d förslag til är nu vissa ätverk som erka i ända örande de n enlighet m eslut om att de den kom e 2011 initi etade unde mmanträde dovisas de vilka lämp yter skepna minerar in le stration, h ett rullan ansvar i o satta uppg l tematräffa nätverk up m återstår å amålsparag nätverk som med denna p t läggas ne mmunikatio Utbild erades en ö rlag rörand e den 25 m nätverk so ligen diskut ad) föreslås edamöter t nde schema rdförandefr ifter i detta ar och likna pphör, rligen avläg rafens riktn m föreslås e plan. r alt. byta f on som besl ningschefsg 201 ÄR översyn rör de arbetsor maj skall fat om föreslås teras och f s följande; till dessa gr a införs rågan. a ärende oc ande, där s gger rappo ning, etableras oc form tar st lutet föruts MISSIV gruppen 2-05-25 RENDE 3 rande rdning, tta s; attas rupper, ch till specifika rt om ch GR tällning sätter.
KOMMU Utbildni Götebo Börje R UNALFÖRBUN ingschefsgr att st rg 9 maj 20 Rådesjö NDET GR ruppen före tälla sig ba 012 eslås beslut kom ovan ta
Nätverksöversyn
Kvarstår Nyetableras Läggs ner Byter skepnad Oklart
Barn i behov Förskolechefer FOG Internationalisering Kvalitetsnätverket
GRIA (nytt namn) Grundskolechefer APU Verksamhetschefer
Gymnasiekon. EOP (arbetsgrupp) Barnomsorgsgruppen
Gymnasierektorer GRUUS
Skolekonomerna Introduktionsutbildn.
Skol-IKT SAK
SYV Skolbiblioteksgruppen
Vux-UC Fristående skolor
Framtidsgruppen UC
Särskolenätverket Vuxrektorsnätverket Lärande på arbetspl,
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefs-gruppen 20 april 2012 Till Utbildningschefsgruppen
Översyn av GRs nätverk på
utbildningsområdet
Vid sitt decembersammanträde 2011 fattade GRs Utbildningschefsnätverk (UC) beslut om en nätverksöversyn. Vid sammanträde den 10 februari 2012 fastställdes arbetsordningen för denna översyn och vid sammanträde den 2 mars genomfördes gruppdiskussion i syfte att klarlägga vilken nätverks-struktur som skall råda vid läsårsstart 2012. Bifogat detta förslag till beslut återfinns de handlingar som legat till grund för ovan omnämnda
sammanträden och beslut vid desamma.
Mot bakgrund av de synpunkter som framkommit i ovan beskriven process föreslås nedan redovisade förändringar av nätverken kopplade till
Utbildningschefernas och GR Utbildnings regionala arbete att fattas beslut om den 25 maj, vilket är enlighet med tidigare fastställd tidplan.
Följande definitioner tillämpas;
Nätverk, har ordförande från UC, protokollförda möten med sekreterare från GR Utbildning, fastlagt syfte, fastställda mål och av UC utsedda ledamöter. Arbetsgrupp, en grupp som bildats inom ramen för ett nätverk för att lösa en viss specifik uppgift.
Avveckling
- Nätverket för Fristående skolors ledare läggs ner. - För- och grundskolenätverket läggs ner.
- Nätverket för lärande på arbetsplats läggs ner och dess uppgifter överförs till gymnasierektorsnätverket.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Avvecklas som nätverk kopplat till Utbildningschefsgruppen - GRUUS-nätverket övergår från att vara ett nätverk till att bli en
grupp till GR Utbildnings förfogande. Nyetablering
- Ett förskolechefsnätverk etableras. - Ett grundskolerektorsnätverk etableras. - En skoljuridiskt arbetsgrupp etableras.
- Ett nätverk för entreprenöriellt lärande och entreprenörskap etableras.
- Ett nätverk för elevhälsoarbete etableras, där förslagsvis också frågor om barn i behov av särskilt stöd och stimulans hanteras. (GR
Utbildnings förslag)
- En arbetsgrupp för elevområdesprövningar och andra aktuella frågor i samband med antagningsarbetet etableras.
Översyn / Klarlägganden
- GRIA-nätverket ges nytt namn.
- Gymnasieekonomnätverket kvarstår, men kan komma att omprövas när prissättningsmodellen ev. revideras.
- Gymnasierektorsnätverket ges större ansvar och mandat i syfte att avlasta Utbildningschefsnätverket operativa uppgifter.
- Barnomsorgsnätverket omformas till en arbetsgrupp av mer administrativ planeringskaraktär.
- Utbildningschefsnätverket ger Kvalitetsnätverket uppdraget att fortlöpande utvärdera att GR-kommunernas avtalsöverenskommelser följs.
- Vuxenutbildningsnätverket renodlas till att endast representeras av beställare.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
- Framtidsgruppens roll klarläggs.
- Vuxenutbildningschefsnätverkets (Vux-UCs) roll klarläggs. - Respektive Utbildningschef ser över egen kommuns bemanning i
samtliga nätverk och återkommer till GR Utbildning med besked om representation i desamma.
Omfattas inte av denna översyn
- APU-gruppen har ingen koppling till Utbildningschefsnätverket och omfattas därmed inte av denna genomlysning.
- SAK-rådet har ingen koppling till Utbildningschefsnätverket och omfattas därmed inte av denna genomlysning.
Fortsatta uppdrag
- UCau har fortlöpande uppdraget att se över Utbildnings-chefsnätverkets arbetsformer.
- UCau ges uppdraget att återkomma med en modell för hur arbetsgrupper och andra konstellationer snabbt kan etableras för specifika uppgifter och avvecklas efter genomförande.
Generellt sett gäller att nätverken i största möjliga utsträckning organiseras efter linjerna skolform och funktion. I skolformsnätverk sitter verksamhets-chefer eller personer med övergripande ansvar för skolformen. Funktions-nätverken handhar operativa frågor.
Vid UCaus beredning av ärendet den 2 april betonades vikten av en
kommunikationsplan att iscensätta efter Utbildningschefernas beslut den 25 maj samt att de nätverk som avvecklas ges tillfälle att göra detta på ett rimligt sätt.
Utbildningscheferna föreslås
att notera den lämnade informationen, återkoppla med eventuella synpunkter på densamma senast den 27 april.
Göteborg 12 april 2012 Börje Rådesjö
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefs-gruppen 2 december 2011 Till Utbildningschefsgruppen
Förslag till översyn av GRs nätverk på
utbildningsområdet
Med anledning av de statliga reformer som nu sjösätts, där skolformsgränser accentueras på ett tydligare sätt och mot bakgrund av hur
medlemskommunernas organisationer, politiskt och administrativt, förändrats över tid föreslås en total och samlad översyn av GRs nätverk på
utbildningsområdet. En sådan aktualiserades vidare av sjunkande deltagande i Utbildningschefsgrupp 2009 (se stapeldiagram bifogat), vilket resulterade i ett urval intervjuer av utbildningschefer 2010, där syftet var att inhämta
synpunkter på Utbildningschefsnätverkets styrkor, svagheter, och
utvecklingsområden och på vilket sätt GR Utbildning kan vara till stöd för nätverkets arbete. Förutsättningarna för detta ”stickprov” var att med inhämtade synpunkter som utgångspunkt inleda ett GR-internt
utvecklingsarbete och våren 2012 genomföra en bredare genomlysning, där samtliga deltagare i Utbildningschefsnätverket bereds tillfälle att ge sin syn på nätverkets arbetsformer etc.
Förslagsvis inbegriper en sådan genomlysning samtliga nätverk på
utbildningsområdet och densamma bör vara avslutad innan sommaruppehåll 2012 och med tanken att de revideringar som genomlysningen ger vid handen kan genomföras inför höststart 2012. Utbildningschefsgruppen föreslås ställa sig bakom ovanstående och uppdra åt GR Utbildning att i dialog med
Utbildningschefernas arbetsutskott genomföra föreslagen genomlysning samt återkomma med förslag till förändringar vid Utbildningschefsträff den 25 maj 2012.
Utbildningschefsgruppen föreslås
att ställa sig bakom ovanstående förslag till översyn av GRs nätverk på utbildningsområdet .
Göteborg 14 november Börje Rådesjö
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Utbildningschefs- gruppen
2012-03-02
1 Översyn av GRs nätverk på utbildningsområdet
Vid UC-möte den 2 december 2011 fattades beslut om att ställa sig bakom GRs utbildningschefs förslag om en samlad översyn av samtliga nätverk som administreras av GR Utbildning. I denna översyn ingår också UC-nätverket.
Undertecknad föreslår att ca 60 – 90 minuter avsätts vid UC-möte den 2 mars i syfte att starta arbetet med denna genomlysning. Förslagsvis delas deltagande utbildningschefer in i grupper med så bred representation som möjligt avseende skolform och geografisk spridning och med uppgiften att arbeta med följande frågeställningar;
- Vilka nätverk bör avslutas den 30 juni 2012 och med vilka motiv? - Vilka nätverk har med nuvarande syftesparagraf fortsatt relevans och
med vilka motiv?
- Vilka nätverk kan ha relevans med annat/reviderat syfte och eller annan bemanning? Hur ser i så fallet ändringarna ut avseende ovanstående och med vilka motiv skall förändringarna ske? - Saknas regionala nätverk och i så fall med vilken uppgift/vilket
syfte?
- Kan andra former än nätverk för interkommunal/regional interaktion tillskapas? Vilka i så fall, omfattande vilka grupperingar, vilka ämnen/uppgifter och med vilka motiv?
Underlagen från de olika grupper som arbetat med frågeställningarna ovan sammanställs av GR Utbildning och redovisas vid UC-möte den 20 april, då också tid föreslås avsättas för diskussion/klarlägganden.
Vid UC-möte den 25 maj fattas beslut om vilka nätverk som avslutas den 30 juni, vilka som revideras och i delvis ny skepnad fortsätter sitt arbete hösten 2012 samt vilka nya konstellationer som etableras efter sommaruppehållet. Göteborg 8 februari 2012
Börje Rådesjö Utbildningschef, GR
Nätverk på GR Utbildning
Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare
APU - omvårdnad/sjukvård Syftet med avtalet är att höja kvaliteten inom omvårdnadsprogrammet genom att förbättra den arbetsplatsförlagda utbildningen både i form och innehåll. Med form avses i detta sammanhang att samordna utbudet av APU-platser vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus och säkerställa en utbildningsvolym som motsvarar rekryteringsbehovet. Med innehåll menas en handledningsmodell som säkrar kvaliteten av den arbetsförlagda utbildningen.
APU-nätverket är ett nätverk inom ramen för
verksamheten i
Skola-Arbetslivsgruppen (SAK) och de avtal de har. Det är inte ett av UC beslutat nätverk som övriga och har därför ingen UC som ordförande.
Leila Berntsson
Barn i behov av särskilt stöd
Att skapa ett aktivt nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete i syfte att ge stöd och idéer för utveckling av kommunernas arbete med barn i behov av särskilt stöd, samt att nätverket utgör en referensgrupp för GR i specialpedagogiska frågor samt en resurs för Utbildningschefsgruppen.
Lisa Strandberg Werlenius, Utbildningschefsgruppen, Kungälv
Jenny Nordqvist
Barnomsorgsnätverket
Barnomsorgsnätverket, som utgörs av skolledare inom förskola och skola, är ett renodlat nätverk för att utbyta erfarenheter och information samt få möjlighet att tillsammans diskutera gemensamma frågeställningar inom förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen. Gruppen genomför även studier på uppdrag från Utbildningschefsgruppen.
Monika Larson,
Utbildningschefsgruppen, Stenungsund
Nätverk på GR Utbildning
FOG-gruppen Forum för samråd i olika former, bredda kontakterna över kommungränserna, referensgrupp till
Utbildningschefsgruppen, nätverksgrupp för utvecklingsfrågor, återföra kunskap till den egna kommunen.
Anette Liedström-Hjorth, Utbildningschefsgruppen, Kungsbacka
Jenny Nordqvist
GRIA (Nätverket för det kommunala
informationsansvaret)
Att skapa ett aktivt nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete i syfte att ge stöd och idéer för utveckling av kommunernas arbete med det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret). Fredrik Zeybrandt, Utbildningschefsgruppen, Lerum Theresa Carlsson
GRUUS I GRUUS-gruppen ingår personer i kommunerna, vilka har till uppgift att söka och registrera elever som inte går på någon gymnasieskola i
Göteborgsregionen. Sedan juli 2005 finns en lag som skärper kommunens ansvar för ungdomar under 20 år och som ej genomgått ett nationellt program eller motsvarande. GRUUS-ansvariga i kommunerna och gymnasieskolor använder det administrativa
verktyget GRUUS (Göteborgsregionens
Ungdomsuppföljningssystem) för att söka och registrera elever i. GRUUS-gruppen träffas ett par gånger per termin och tar upp olika spörsmål som rör det administrativa verktyget.
Arbetsgrupp, ingen ordförande från
Utbildningschefsgruppen
Ingrid Sigström
Gymnasieekonomgruppen Gymnasieekonomgruppen utgörs av kommunernas ekonomer med ansvar för gymnasieskola och gymnasiesärskola och ska initiera studier samt genomföra uppdrag från Utbildningschefsgruppen inom områdena gymnasieskola och
gymnasiesärskola.
Staffan Hallström,
Utbildningschefsgruppen, Kungsbacka
Nätverk på GR Utbildning
Gymnasierektorsgruppen Arbeta med utvecklingsfrågor av regional karaktär. Spegla verksamhetsperspektivet i
Utbildningschefsgruppen, samt ta initiativ och lyfta frågor dit. Utföra uppdrag givna av
Utbildningschefsgruppen. Behandla frågor av nätverkskaraktär, där idé- och
erfarenhetsutbyte samt genomförande av gemensamma projekt utgör kärnan.
Gymnasierektorsgruppens uppgifter: Arbeta med utvecklingsfrågor av regional karaktär, spegla verksamhetsperspektivet i Utbildningschefsgruppen, samt ta initiativ och lyfta frågor dit, utföra uppdrag givna av Utbildningschefsgruppen samt behandla frågor av nätverkskaraktär, där idé- och
erfarenhetsutbyte samt genomförande av gemensamma projekt utgör kärnan.
Raymond Vaske,
Utbildningschefsgruppen, Stenungsund
Margaretha Allen
Intronätverk Byta erfarenheter kommunerna emellan inför och under inrättandet av de fem särskilda programmen. Hitta samordningsmöjligheter för att på ett
kvalitativt sätt möta enskilda elevers behov av olika insatser inom de särskilda programmen.
Peter Johansson,
Utbildningschefsgruppen, Alingsås
Margaretha
Nätverk på GR Utbildning
Kvalitetsnätverket Gruppen är ett forum för idé och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör kvalitetsutveckling. Detta kan gälla exempelvis metoder och modeller för
kommunernas/ utbildningssektorns arbete och andra aspekter av där informationsutbyte skapar
mervärde. Gruppen står till
Utbildningschefsgruppens förfogande i
kvalitetsutvecklingsfrågor och kan i den rollen komma att göra utredningar, genomföra
gemensamma projekt etc. Gruppen har till uppgift att fortlöpande se över förutsättningarna för gemensamma aktiviteter/samordnade
utvecklingsinsatser på kvalitetsområdet.
Annika Sjöberg,
Utbildningschefsgruppen, Ale
Jenny Nordqvist
Lärande på arbetsplats Förnyat uppdrag att inventera befintligt
utvecklingsarbete inom Göteborgsregionen kring gymnasial lärlingsutbildning samt lärande på arbetsplats (APU/APL) och att stimulera till fortsatt idé- och erfarenhetsutbyte att nätverket identifierar tydliga kvalitetskriterier för de utbildningsformer som ryms inom arbetsplatsförlagt lärande att nätverket initierar gemensamma satsningar för att uppnå dessa kvalitetskriterier
Yvonne Barkstedt,
Utbildningschefsgruppen, Partille
Margaretha Allen
SAK-gruppen SAK-gruppen, som består av tjänstemän för undertecknarna av Avsiktsförklaringen,
sammanträder fem gånger per år. Gruppens uppgift är att genomföra innehåll och intentioner i
Avsiktsförklaringen. Följande organisationer ingår i SAK-gruppen: BRG, GR, Arbetsförmedlingen,
Svenskt Näringsliv, Västsvenska Handelskammaren, Företagarna, LO-disktriktet i Västsverige, SACO och TCO.
Nätverk på GR Utbildning Nätverket för skolans internationalisering
Nätverket syftar till att förstärka, samordna och utveckla projekt, program och processer med tydlig koppling till EU/internationellt inom skolområdet. Nätverket ska bidra till att skapa samråd mellan medlemskommunerna, bredda kontakter över kommungränser samt återföra kunskap till respektive kommun.
Ing-Marie Rundwall, Utbildningschefsgruppen, Mölndal (t.o.m januari 2012)
Christel Bäckström
Skolbiblioteksnätverket Skolbiblioteksnätverket ska verka för att öka kunskapen och medvetenheten om skolbibliotekets pedagogiska roll och arbetet främst fokuseras på två viktiga områden - läs- och skrivutveckling och litteraturpedagogik samt informationssökning och informationskompetens. Skolbiblioteksnätverket ska initiera idé- och erfarenhetsutbyte,
kompetensutveckling, konferenser, rådgivning etc för målgrupperna skolbibliotekarier, lärare,
skolledare, bibliotekschefer.
Anders Löfgren, GR Jenny Nordqvist
Skolekonomgruppen Skolekonomgruppen utgörs av kommunernas ekonomer med ansvar för för- och grundskola och ska initiera studier samt genomföra uppdrag från Utbildningschefsgruppen inom områdena förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem.
Elisabeth Westin,
Utbildningschefsgruppen, Lerum
Nätverk på GR Utbildning
Skol IKT-gruppen Nätverket "skol-IKT-gruppen" utgörs av medlemmar som i var kommun har uppdrag och ansvar att utveckla skolans användning av IT/media som verktyg i lärandet. Nätverket arbetar med alla former av frågeställningar inom området med målsättning: att utbyta erfarenheter, kunskap och kompetens mellan kommunerna och skapa forum för frågor och goda exempel att arbeta för en större medvetenhet om den fundamentala roll IT/media har i lärprocessen. Att tillsammans med förvaltning och skolledning organisera användningen av
IT/media så att verksamheten utvecklas. Att söka bästa vägar till kompetensutveckling för pedagoger inom område IT/media att medverka i det
strategiska arbetet kring IT och lärande genom att bevaka utvecklingen inom området.
Bengt Randén, Utbildnings-chefsgruppen, Partille
Lars Björn
SYV-nätverket Informera och diskutera utvecklingen inom
arbetsområdet. Föreslå samt att få uppdrag av UC. Bevaka kommunernas utveckling runt
vägledningsfrågor. Anordna en temadag per termin för alla syv inom GR. Ha undergrupper som arbetar med exempelvis kompetensutveckling och
informationsfrågor. Nätverket ska bevaka frågor ur ett vägledningsperspektiv så att
utbildningskvaliteten ökar bland barn, ungdomar och vuxna. Arbetspunkter ska fastslås för att
upprätthålla en hög kvalitet på mötena. Förväntade effekter är: bidra till kvalitetssäkring och utveckling av yrkesområdet, tydligare mandat för
kommunrepresentanter samt tydligare koppling till UC.
Jan Östgärd,
Utbildningschefsgruppen, Härryda
Nätverk på GR Utbildning
Särskolenätverket En nätverksgrupp (Särskolenätverk) inrättas för att hantera gemensamma ärenden och frågeställningar kring särskolans verksamhet. Den nu befintliga Gymnasiesärskolegruppen, vars uppgift är att arbeta med innehållet i samverkansavtalet för
gymnasiesärskolan, ingår som en del i detta nätverk. Arbetet i Särskolenätverket inriktas mot att utveckla särskolans innehåll samt att underlätta och utveckla samarbetet kommunerna emellan. Härvid innefattas verksamheten inom särskola, grundskola,
gymnasieskola och vuxenutbildning.
Särskolenätverket ska: utgöra ett nätverk för idé- och erfarenhetsutbyte och initiera gemensamma projekt såsom kompetensutveckling för personal inom särskolan, arbeta med utvecklingsfrågor inom särskolan och därvid särskilt beakta övergång mellan olika skolor och skolformer, samt utföra uppdrag givna av Utbildningschefsgruppen, verka för en effektiv särskoleorganisation genom samverkan och sam-ordning inom regionen, samt vara rådgivande i frågor kring särskolans verksamhet, arbeta med innehållet i samverkansavtalet för gymnasiesärskolan (Gymnasiesärskolegruppen). Berit Swanström, Utbildningschefs-gruppen, Tjörn Jenny Nordqvist/Margaretha Allen
Vux. UC Vux-UC bereder ärenden inom ramen för vuxavtalet inför Utbildningsgruppens sammanträden. Vidare tar Vux-UC beslut om riktlinjer och principer för
hantering av avtalsutbildningarna. Vux-UC beslutar om utbildningsområden, marknadsföringsinsatser och om de frågor som rör uppföljning, utvärdering och utveckling. Vux-UC fattar beslut om påtalande av kvalitetsbrister i utbildningarna.
Jan Elftorp, Utbildningschefs-gruppen, Göteborg
Nätverk på GR Utbildning
Vuxenutbildnings-gruppen Vuxenutbildningsgruppen utgörs av kommunernas ansvariga för den kommunala vuxenutbildningen och initierar och hanterar projekt inom
verksamhetsområdet.
Jan Elftorp, Utbildningschefs-gruppen, Göteborg
Peter Holmström
Framtidsgruppen Se över frågeställningar som rör kommande lagförslag och förändringar inom utbildnings-området. Beakta och bevaka den demografiska utvecklingen i ett regionalt perspektiv och vilken bäring detta kommer att få på
medlems-kommunernas utbildningsorganisation. Se över frågeställningar som berör övergång/överlappning mellan de olika skolformerna och till avnämarna, Framtidsvision — vad behövs i skolan om 5-10 år. Med anledning av ovanstående, spela in uppgifter, frågor och synpunkter till nätverk eller annan grupp på GR. Det som beslutas i Framtidsgruppen ska slussas vidare och fångas upp av andra nätverk eller grupper på GR. På samma sätt kan Framtidsgruppen fungera som spindeln i nätet mellan de olika
nätverken.
Marie Alkvist-Carlsson, Göteborg
Theresa Carlsson
FRIST (arbetsgrupp) Forum för samarbete och erfarenhetsutbyte kring fristående skolor. Att utveckla kontakterna med de fristående skolorna.
Christina Thomsen, Utbildningschefsgruppen, Mölndal
Jenny Nordqvist
Utbildningschefsgruppen Utbildningschefsgruppen utgörs av kommunernas förvaltningschefer för förskola, grundskola,
gymnasieskola och vuxenutbildning. Gruppen är GR Utbildnings främsta nätverksgrupp och initierar projekt och verksamheter för regionens kommuner.
Roterande. Läsåret
2011/2012: Cecilia Knutsson, Alingsås. Läsåret 2012/2013 Maria Lissmatz, Kungälv
GR Utbildning 2012-04-25
Jenny Nordqvist Nätverket Barn i behov av särskilt stöd
Rapport om nätverket Barn i behov av särskilt stöd år 2011-2012
Syfte/uppdrag:
Att skapa ett aktivt nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete i syfte att ge stöd och idéer för utveckling av kommunernas arbete med barn i behov av särskilt stöd, samt att nätverket utgör en referensgrupp för GR i specialpedagogiska frågor samt en resurs för
Utbildningschefsgruppen.
Datum: Innehåll: Antal
deltagare: 10/2 – 11 Återblick på förra årets tema om familjehemsplacerade barn
Tilläggsbelopp
Västbus - erfarenhetsutbyte
10
4/3 – 11 Gemensamt möte med Skolekonomgruppen kring tilläggsbeloppet Bidrag till ISGR:s svensk-engelska sektion
9
20/4-11 Återblick på förra mötet om tilläggsbeloppet Elevhälsan i Kungsbacka kommun
Utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi – är det kommunens eller sjukvårdens ansvar?
Västbus
10
23/8-11
20/10-11
Västbus
Förtydligande av kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning och insatser för barn/unga med specifika läs- och skrivsvårigheter
Mötesplats Skolas nätverksdag den 31 oktober Nya skollagen och elevhälsan
Information om GR Drop Outs Hemmasittare Inkludering 12 9 30/11-11 Elevdokumentation Nyanlända elever
Nya skollagen och förskolan Uppdrag från andra instanser
11
20/3-12 Skolinspektionen: Särskilt stöd och den nya skollagen Dokumentationsstöd/blanketter
Elevdokumentation och PMO Inkludering och särskilda grupper
10/5-12 Ett år med ny skollag
Information om GR Drop Outs Drogförebyggande arbete
Förtydligande av kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning och insatser för barn/unga med specifika läs- och skrivsvårigheter
Inkludering och särskilda grupper
?
För utförligare information om innehållet på Skolekonomgruppens möten hänvisas till GR Utbildnings hemsida www.grkom.se/utbildning under Nätverk och arbetsgrupper.
Deltagare i nätverket Barn i behov av särskilt stöd (2012-04-25) Ale Mathias Lind
Alingsås Irene Lidén Göteborg Helen Svelid Härryda Gunilla Cederberg Kungsbacka Eva Claesson
Kungälv Annika Holm Eriksson Lerum Anna-Karin Dimakis Lilla Edet Ulla Olofsson
Mölndal Britt Johansson Partille Kerstin Gunnarsson Stenungsund Helene Petersson Tjörn Susanne Petersson Öckerö Margaretha Dahlström Ordförande Lisa Strandberg-Werlenius Sekreterare Jenny Nordqvist
GR Utbildning
120301De gemensamma faktorerna bakom framtagning av index för
interkommunal ersättning (IKE) kan beskrivas enligt följande:
Förskola, pedagogisk
omsorg, förskoleklass,
grundskola, fritidshem,
grundsärskola samt den
nationella (svenska)
sektionen på ISGR
Gymnasieskola och
gymnasiesärskola
Vuxenutbildning
Underlag hämtas från SKLs Cirkulär (maj) Underlag hämtas från SKLs Cirkulär (maj) Underlag hämtas från SKLs Cirkulär (maj) Personalkostnader; analys sker i respektive grupp inför arbetet med 2013 års prislista Viktning: 0,70 (0,80 lärarpersonal och 0,20 övrig personal) Övriga kostnader: 0,28 Kapitalkostnad: ‐0,02 Personalkostnader; analys sker i respektive grupp inför arbetet med 2013 års prislista Viktning: 0,62 (0,72 lärarpersonal och 0,28 övrig personal) Övriga kostnader: 0,36 Kapitalkostnad: 0,02 Personalkostnader; Använder gymnasiets siffror.Underlag hämtas från: Underlag hämtas från: Underlag hämtas från: 1. SKLs cirkulär (maj) Löneökningar; timlön, 2. Löneökningar lärarlöner, enligt uppskattning GR kommunerna 1. SKLs cirkulär (maj) Löneökningar; timlön, 2. Löneökningar lärarlöner, enligt uppskattning GR kommunerna 1. Löneökningar; Använder gymnasiets siffror. Aktuella arbetsgivaravgifter SKLs cirkulär maj Aktuella arbetsgivaravgifter maj Använder gymnasiets siffror. Övriga kostnader förändras enligt KPI, fastställda i SKLs cirkulär maj Övriga kostnader förändras enligt KPI, fastställda i SKLs cirkulär maj Använder gymnasiets siffror. Internränta, enligt SKLs cirkulär maj Internränta, enligt SKLs cirkulär maj Använder gymnasiets siffror. Korrigering av index behövs inte på samma sätt som på gymnasiet, eftersom siffrorna uppdateras årligen enligt räkenskapssammandrag (tvåårseffekt) Två bokslutsår. Korrigering av index på årsbasis eftersom omräkning sker cykliskt vart fjärde år med utgångspunkt i bokslut (ettårseffekt) Föregående års prislista som underlag. Använder gymnasiets siffror.
120430
Anteckningar från regionalt programråd för Handels och
administrationsprogrammet 120425
Plats: GR Utbildning, Göteborg Deltagare utbildning:
Agneta Wessman Alsin Angeredsgymnasiet Göteborg, Ann-Charlotte Havner Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Dennis Larsen Gymnasiet, Göteborg, Shahram Blomqvist NTI-gymnasiet Göteborg, Katarina Samuelsson HulebäcksNTI-gymnasiet Härryda, Cajsa Svalstedt Elof Lindälvsgymnasiet Kungsbacka, Karin Hultgren Elof Lindälvsgymnasiet Kungsbacka, Jenny Larsson Elof Lindälvsgymnasiet Kungsbacka, Erika Helmström Praktiska gymnasiet Kungälv, Anita Attestål Lerums gymnasium, Sara Nilsson Lerums gymnasium Lerum, Petra Isenstierna Lilla Edet, Petri Fässbergsgymnasiet Mölndal, Kjell Hemmingsson
Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Rickard Vensström Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Margaretha Allen GR Utbildning
Deltagare arbetsliv:
Marie Börjesson Vindora, Roger Fransson Claes Ohlsson, Lizette Evince Cosmetics, Ann-Catrin Sjöberg Coop, Camilla Aghede Adidas,
1. Margaretha hälsade alla välkomna och presenterade samverkan mellan kommunerna i GR. Presentation av deltagarna genomfördes. Svenska Handels representant i Göteborg, Lisa Burden hade inbjudits till mötet men tackat nej på grund av tidsbrist.
Företrädare för Svensk Handel och de fackliga organisationerna bjuds in till nästa möte. 2. Bakgrund till ett regionalt programråd
I och med den nya gymnasieskolan är nationella och lokala programråd obligatoriska. Formerna för ett lokalt programråd kan se olika ut. Ett lokalt programråd kan omfatta en region. Ett regionalt programråd kan också ha lokala programråd som verktyg för det lokala arbetet. GRs Utbildningschefer har besvarat en enkät om behovet av regionala programråd för samverkan mellan utbildning och arbetsliv, där det framgick att det bland annat fanns ett behov av att bilda ett regionalt programråd kring Handels- och administrationsprogrammet. Initiativet till ett regionalt programråd har också tagits från Lerums kommun. Vid en hearing i början av 2012 togs ett antal frågeställningar fram för att utgöra underlag för ett
programrådsarbete. Inför dagens möte har ett arbetsutskott från Lerum, Härryda och Kungsbacka i samarbete med GR berett frågorna.
Återrapportering kommer att ske till Utbildningschefsgruppen.
Skolinspektionens granskning och rapport kring APU på 39 gymnasieskolor har också bidragit till att det finns ett ökat behov av att diskutera kvalitet i APU/APL på regional nivå. Inte sällan krockar skolornas förläggning av APU/APL i regionen. (OH)
Den nya skollagen har också inneburit skärpningar kring gymnasieskolan men också påtalat vikten av dess roll i regional och nationell kompetensförsörjning. (OH)
Gymnasieförordningen innehåller skrivningar om hur gymnasial utbildning ska genomföras både som skolförlagd och arbetsplatsförlagd. Den permanenta lärlingsutbildningen innebär också ökade krav på samverkan mellan skola och arbetsliv på regional nivå. (OH)
Gymnasieskolor med Handels- och administrationsprogram får elever från alla
medlemskommunerna och använder APU/APL platser över hela regionen. Det kan verka orimligt att anordna lokala programråd på varje enskild skola, då arbetslivsföreträdare kan hamna i sitsen att åka runt och säga samma sak flera gånger.
Lokala programråd har sin legitimitet kring det vardagsnära arbete medan ett regionalt programråd ska fokusera på strategiska frågor ett par gånger per år.
Mindre gymnasieskolor får svårt att erbjuda ett heltäckande utbud på såväl inriktnings- som kursnivå. 11 kommuner och ett antal fristående skolor erbjuder programmet inför HT 2012. Av de två nationella inriktningarna Handel- och service och Administrativ service är den första den mest valda inriktningen inför hösten. Flera skolor finner det svårt att anordna administrativ service.
3. Programstrukturen för det nya Handels- och administrationsprogrammet
Alla elever har gymnasiegemensamma ämnen. De programgemensamma ämnena omfattar 4 kurser. Två inriktningar finns att välja. Skolorna förpackar sedan programfördjupningsämnen till yrkesutgångar.
Synpunkter på det nya programmet: Adidas
Elever som kommer till arbetsplatsen har ibland ingen aning om vad de ska lära sig. Det skiljer sig också från skola till skola. Alla borde få samma information. Elof
Lindälvsgymnasiet har lämnat ut olika information från elev till elev på samma skola. Den nya lärlingsutbildningen kräver ännu mera stöd från skolan för att den ska gå att genomföra på arbetsplatsen. Det underlättar om samma information gick ut till arbetsgivarna. Det hade varit bra att se detta på ett ställe.
Lilla Edet
Svenska Handel har tagit fram ett material som heter Handel i butik för den nya lärlingsutbildningen.
GR
Tyvärr kostar materialet 4 000 kr per elev. Med cirka 1000 elever i regionen blir det stora pengar.
GR skulle kunna serva med en regional programsida med länkar till utbildningarna och kontaktpersoner till varje enhet. Där skulle information om programmet kunna finnas lättillgänglig. Varje skola kan där beskriva sin utbildning och sitt upplägg.
Coop
Det är viktigt att beskriva skillnaden mellan en elev i år 1, 2 och 3. Vad har eleverna gjort innan sin APL? Arbetsplatsen vill veta innan APL vad de ska gå igenom. Det brukar bli mycket bättre då. Hur säkrar man bedömning och betyg? Problemet blir att arbetsplatsen inte får rätt information om vad man ska titta på. En elev kan vara otroligt duktig på ett företag men inte i skolan. Betygskriterierna behöver förklaras och hur det är upplagt. Det kan också vara så att man går igenom något i praktiken som de förstår bättre när de är ute.
GR
Det tar tid att kvalitetssäkra detta arbete. Det fungerar olika bra i olika kommuner. Det finns både bra och dåliga skolor. Trepartssamtal är ett sätt att kvalitetssäkra arbetet.
Clas Ohlsson
Skolan måste presentera detta jättebra från början. Det finns de som vill gå i skolan och de som måste gå till skolan. En bra uppstart, en bra plan och en bra process garanterar bra resultat. Det är också bra att det finns en press på företagen.
Lerum
Det är egentligen ingen skillnad om ni tar emot en vanlig elev eller en lärling. De som går vanliga skolan får mycket kunskap via skolan och de som går som lärlingar lär sig i arbetslivet under minst halva sin utbildning. De får i slutändan samma examen.
Praktiken/APL är en kortare period och det är viktigt att veta vad de ska ha med sig. Det skiljer sig åt mellan företag vad eleven kan lära sig via praktik. Skolan får kompensera för det som inte går att göra ute.
4. Nationella programfördjupningar
Dessa finns som förslag men man kan gärna göra egna lösningar lokalt utifrån de kurser som får användas. Ett exempel skulle kunna vara försäljning i fordonsbranschen. Det skulle kunna ingå kurser från fordons- och transportprogrammet i handels- och administrationsprogrammet alternativt att fordons- och transportprogrammet tar med kurser som personlig försäljning från handels- och administrationsprogrammet. Ett annat alternativ är för fordonssäljare är hur Mekonomen gör. Branschkunskap inom handel kan ges på plats. Branschen är sådan att det krävs kunskap inom både den tekniska biten och handelsinnehåll. Servicekunskapskursen kan även andra yrkesprogram läsa. Vuxenutbildningen kan vara en lösning. NTI-gymnasiet tar med kursen personlig försäljning för el- och energiprogrammet. Egentligen har HA många kurser som passar för de flesta program pga vikten av service i samhället. Det stämmer med att entreprenöriellt förhållningssätt ska finnas på alla program. Gränsdragningar är svåra. Är handelsträdgårdar handel eller naturbruk?
De lokala programfördjupningarna presenteras vid nästa möte. 5. Programmets attraktivitet
Det är en stor utmaning att locka elever när ungdomskullarna går ner och intresset för
yrkesutbildning sjunker. Vad vill eleverna? Räcker Handels- och administrationsprogrammet? Nationella programrådet där Svenska Handel ingår bör visa vart programmet leder. Magnus Kron på Svensk Handel i Göteborg vill gärna vara med och diskutera regionalt. En dröm vore om Svensk Handel kunde gå ut till medlemsföretagen och uppmuntra att anställa de som har vettiga betyg med sig.
Hvitfeldtska gymnasiet har också haft det specialutformade programmet affärsprogrammet som ligger mellan handelsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Det får inte se lika dant ut i den nya gymnasieskolan utan skolan har nu gått över till ekonomiprogrammet. Det finns ingen högskolebehörighet kvar i det nya handels- och administrationsprogrammet. Eleverna verkar vilja ha grundläggande behörighet.
6. Västra Götalandsregionens prognos med sikte på 2020
Prognosen för handelssektorn presenterades. I rapporten redovisas en kommande bristsituation då för då elever utbildas via handels- och administrationsprogrammet. Rapporten som spänner över ett antal yrkesområden bifogas anteckningarna.
7. Sökande inför hösten 2012 inom GR samt marknadsföringsinsatser
Vid preliminärantagningen fanns 366 platser inom GR och antalet antagna elever var 211 stycken. Skolorna ändrar i sina organisationer för att anpassa till detta.
För lärlingsutbildning inom GR erbjuds 62 platser och 10 har antagits till dessa platser. Materialet bifogas anteckningarna.
Hur ska vi få branschen med på banan för att fylla upp platserna? Hur ska vi få till ett bra samarbete med arbetslivet?
Adidas
Ska man börja ganska tidigt innan de väljer utbildning? Får jag stå på ett lager så kanske det inte lockar.
Lerum
Tala om bredden! År åtta och år nio-elever går ut på praktik. De kommer gärna till en butik. De får packa upp ur en kartong. Då vet de vad de inte ska välja sedan. Man måste också tala mera om att det finns näthandel och andra uppgifter.
Angeredsgymnasiet
Skolan kommer att köra två inriktningar i år två där det går 57 elever idag. Det är ungefär lika många som väljer båda inriktningarna. Det händer saker under vägen som ändrar elevernas val.
Adidas
Företaget tycker att det är jätteroligt att vara med i utbildningarna tidigt genom t ex
presentation eller studiebesök på företaget. Vissa företag tar väl hand om eleverna och andra erbjuder inte tillräckligt bra erfarenhet. Det är bättre att arbeta med det långsiktiga
perspektivet. Skolan bör också informera om hur man gör när man går ut på praktik. GR
Information om programmet på Gymnasiemässan som metod.
Tanken är att i höst flytta fokus något från skola till program och arbetsliv genom att ställa upp 18 ståbord med ett per program där bransch och skola kan informera om respektive program och sedan visa vilka skolor som erbjuder programmet.
GR förbereder för en sådan insats och skola och arbetsliv kommer att erbjudas att medverka vid denna information.
Lilla Edet
Coop och ICA har också information om hur man kan klättra i företagen. En annan idé är om gymnasieelever tar hand om grundskolelever samtidigt på APL och att år 7,8.9 får en bra bild av hur det ser ut. ”Jag är APL-elev och jag kan tala om vad jag gör”.
GR
Det måste finnas en handledare som är ansvarig i så fall. Arbetsmiljöskälen måste beaktas. Är det praktiskt möjligt?
Hvitfeldtska gymnasiet
Vissa företag tar emot affärseleverna för att de letar efter kommande chefer. På mässan måste branschen i så fall tala om att i GR-regionen behöver vi så här mycket personal. Skolan är redskap för att få fram den personalen. Drivkraften är att man säger att man vill ha dem. Det är också nödvändigt att göra upp med missuppfattningen att man inte kan nå
grundläggande behörighet och att skolorna visar att det finns en sådan möjlighet. GR/Lerum
Vi pratar sällan om yrkeshögskolan. Den kommer att växa lavinartat. Svensk Handel har en broschyr som anger vad man kan läsa efter programmet. Den foldern borde de få på mässan. Skicka efter den.
Elof Lindälvsgymnasiet har byggt in behörigheten i programmet. Det har varit en del av att vända trenden. Alla läser engelska 6 istället för butiksexponering.
GR
SYVO-projektet på GR är ett sätt att också nå studie- och yrkesvägledarna och visa på branschbehoven för det är ett bekymmer att nå ut.
Adidas har också skapat Adidas universitet med en grundutbildning om 60 veckor. Sedan kan du fortsätta att utbilda sig. All utbildning är på engelska eftersom det är företagsspråket. 5-6 elever har fått jobb redan på Elof Lindälvsgymnasiet. Problemet är inte att lämna ifrån sig elever utan att få in. Ekonomielever som nu vill byta program kan tas emot på
HA-programmet.
8. Handledarutbildning
Ett exempel på handledarutbildningar nämndes där alla fick berätta om sina erfarenheter. Många handledare tänkte till om man hade varit bra eller inte.
GR
Hur kan vi gemensamt göra en bra handledarutbildning? Via samarbetet mellan skola och arbetsliv inom vård och omsorg har ett förslag på en nationell kurs kommit.
Remissförfrågan på den nationella kursen skickas till deltagarna i rådet.
Karlstads universitet har haft en handledarutbildning på 7,5 poängsnivå. Det blev så ”högtidligt” och för mycket. Kanske kan en sådan kurs ev. vara en fördjupning på den
grundläggande kursen. Alla vet inte vad det innebär att vara en handledare och då blir det lätt så att eleverna endast får packa upp varor. Svensk Handel håller också på med en utbildning om vad det innebär att utbilda handledare.
9. Nästa möte
Deltagarna uttryckte starkt önskemål om att träffas en gång under hösten också och gärna innan gymnasiemässan.
Varje deltagare fick ange önskemål om en fråga till nästa dagordning, vilket resulterade i följande:
Handledarnas utbildning, Få fler att söka,
Input till handledare, Handledare,
Handledare och att börja i grundskolan, Söktryck och hur man påverkar föräldrarna, Hur man attraherar företagarna att ta till sig detta, Programmets image,
Vad har vi för vara,
Få med Svensk Handel för alla elever, Hur synliggöra yrkesutgångar,
Handledare mot yngre elever, Vidareutbildning och yrkesutgångar, Att inriktningarna finns i elevens närhet,
Ta fram gemensamma argument inför Gymnasiemässan. Vad kan vi samverkan kring,
Det fanns också ett önskemål från arbetslivets representater om att GR definierar vad programrådet är och varför det finns i en text som kan spridas till andra företag i branschen. Beslutades att det regionala programrådet träffas torsdag 27 september 16.00 – 19.00 med såväl information som aktivitet under mötet.
Vid anteckningarna Margaretha Allen
Översikt antagningsläget HA 1 feb
Lärlingar
Kommun
Skola
Antal
platser
Antagna
ALINGSÅS
Alströmergymnasiet
16
9
GÖTEBORG
Angeredsgymnasiet
20
2
GÖTEBORG
Aniaragymnasiet*
20
11
GÖTEBORG
Aspero*
25
16
GÖTEBORG
Handelsakademin*
10
4
GÖTEBORG
Hvitfeldtska gymnasium
26
26
GÖTEBORG
Jensen*
25
20
GÖTEBORG
Kitas*
15
15
GÖTEBORG
NTI*
30
17
GÖTEBORG
Plusgymnasiet*
32
12
HÄRRYDA
Hulebäcksgymasiet
27
14
KUNGSBACKA
Elof Lindälvs gymnasium
30
26
KUNGÄLV
Mimers Hua
32
5
LERUM
Lerums gymnasium
20
15
MÖLNDAL
Fässbergsgymnasiet
20
5
STENUNGSUND
Nösnäsgymnasiet
18
14
366
211
Kommun
Skola
Antal
platser
Antagna
ALINGSÅS
Alströmergymnasiet
4
0
GÖTEBORG
Aniragymnasiet*
8
4
KUNGSBACKA
Elof Lindälv
6
2
KUNGSBACKA
Kungsbacka Praktiska*
20
1
KUNGÄLV
Mimers Hus
8
1
KUNGÄLV
Kungälvs Praktiska*
10
0
Lilla Edet
Elfhems gymnasium
5
0
Stengungsund
Nösnäsgymnasiet
2
2
Tjörn
Tjörns gymnasium
3
0
62
10
* fristående
Översikt antagningsläget HA 1 feb lärlingar
Handels- och
Administrationsprogrammet
inom
Skolor med HA
Inriktning Administrativ service
• GÖTEBORG: Angeredsgymnasiet,
Hvitfeldtska gymnasiet, Kitas Ekonomi*, NTI-gymnasiet Kronhusgatan*
• HÄRRYDA: Hulebäcksgymnasiet
• KUNGSBACKA: Elof Lindälvs gymnasium även LÄRLING, Kungsbacka Praktiska Gymnasium* LÄRLING
• KUNGÄLV: Kungälvs Praktiska Gymnasium* LÄRLING, Mimers Hus gymnasium även LÄRLING
• LILLA EDET: Elfhems gymnasium LÄRLING • STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet
• TJÖRN: Tjörns gymnasieskola LÄRLING
*fristående skola
Inriktning Handel och service
• ALE: Lärlingsgymnasiet i Ale* LÄRLING
• ALINGSÅS: Alströmergymnasiet även LÄRLING • GÖTEBORG: Angeredsgymnasiet, Aniaragymnasiet*
även LÄRLING, Aspero Idrottsgymnasium*,
Handelsakademin Gymnasium* (tidigare Engelska gymnasiet), Hvitfeldtska gymnasiet, Jensen
gymnasium Kungsportsplatsen*, Kitas Ekonomi*, NTI-gymnasiet Kronhusgatan*, PlusNTI-gymnasiet*
• HÄRRYDA: Hulebäcksgymnasiet
• KUNGSBACKA: Elof Lindälvs gymnasium även LÄRLING, Kungsbacka Praktiska Gymnasium* LÄRLING
• KUNGÄLV: Kungälvs Praktiska Gymnasium* LÄRLING, Mimers Hus gymnasium även LÄRLING • LERUM: Lerums gymnasium även LÄRLING • LILLA EDET: Elfhems gymnasium LÄRLING • MÖLNDAL: Fässbergsgymnasiet även LÄRLING • STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet även LÄRLING • TJÖRN: Tjörns gymnasieskola LÄRLING
