Herrgårdens förskolas plan mot
diskriminering och kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Bitr. förskolechef Ewa Sjölund Smitt
Likabehandlingsansvariga:
Lina Wallén
Mino Soraya Farhamand Vår vision
I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Planen gäller från 2012-01-01 Planen gäller till 2012-12-31 Barnens delaktighet
Genom intervjuer.
Observationer.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vi har informerat kort om likabehandlingsplanens innehåll på utvecklingssamtal. Under inskolning har vårdnadshavaren informerats om vikten av att de förmedlar barnens upplevelser till oss.
Genom enkäter och på föräldramöten kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i arbetet.
Personalens delaktighet Delaktiga i utförande av kartläggningar.
Reflekterat utifrån kartläggningen.
Diskussionsgrupper
Diskussioner om och genomförande av insatser .
Förankring av planen
Genom att ha fortlöpande samtal med barnen om hur vi kan vara bra kompisar mot varandra.
All personal ska ha läst och satt sig in i planen samt vara delaktiga i arbetet med genomförandet av planen. Genom fallbeskrivningar diskussionsgrupper och dilemmafrågeställningar utifrån likabehandlingsplanen.
Alla vårdnashavare ska känna till att det finns en likabehandlingsplan och vilka som är likabehandlingsansvariga på förskolan. Planen ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare att
läsa. På föräldramöten kan dilemmafrågor och diskussionsämnen utifrån likabehandling diskuteras.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
På planeringsdagen i maj utvärderade vi målen från likabehandlingsplanen i mindre grupper.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Trots att planen inte var känd för många i arbetslaget visade det sig att vi gjort ett stort arbete utifrån likabehandling.
Årets plan ska utvärderas senast 2012-12-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas Diskussioner på APT.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Lina Wallén Mino Farahmand
Främjande insatser
Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning
Pojkar och flickor ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen.
På APT 120326 ska arbetslagen utvärdera målet.
Insats
* För att synliggöra barnens intressen, förmågor och utveckling använder vi oss av pedagogisk dokumentation.
* Förskolan ska ge pojkar och flickor lika stort inflytande över verksamheten - och lika stort utrymme.
* Vi ska utmana barnen att våga prova nya aktiviteter.
Ansvarig Alla medarbetare
Datum när det ska vara klart 2012-03-31
Namn Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning
Förskolan ska skapa förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.
På APT 120611 ska arbetslagen utvärdera målet.
Insats
* Vi bedömer inte barnen efter vem de är tex, söt flicka eller tuff pojke.
* Förskolans material ska vara innehållsrikt och varierande.
* Vi bemöter alla barn och vårdnadshavare med respekt oavsett kön eller könsidentitet.
Göra en kartläggning , under april, med frågor till barnen om vad de helst vill göra på förskolan.
Ansvarig Alla medarbetare
Datum när det ska vara klart 2012-06-30
Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning
Att barnen ska få en ökad medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras.
På ett APT 22 oktober ska arbetslagen utvärdera målet.
Insats
* Vi hjälper barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet genom t.ex;
lekar, sånger och böcker.
* Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål.
Ansvarig Alla medarbetare
Datum när det ska vara klart 2012-10-31
Namn Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Förskolan ska utveckla barnens förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av religion eller annan trosuppfattning.
På ett APT 22 oktober ska arbetslagen utvärdera målet.
Insats
* Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissad om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
* I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi vårdnadshavaren för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att
uppmärksamma.
Ansvarig Alla medarbetare
Datum när det ska vara klart 2012-10-31
Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning
Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
På APT 120611 ska arbetslagen utvärdera målet.
Insats
* Pedagogerna fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar.
* Vi anpassar verksamheten, lokaler och utemiljö så att den passar alla barn.
Ansvarig Alla medarbetare
Datum när det ska vara klart 2012-06-30
Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Sexuell läggning
Mål och uppföljning Förskolan ska synliggöra olika familjekonstellationer.
På APT 120611 ska arbetslagen utvärdera målet.
Insats
*Vi är förberedd på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer.
* Vi skaffar böcker om regnbågsfamiljer, det vill säga familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar.
Ansvarig Alla medarbetare
Datum när det ska vara klart 2012-06-30 Namn Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning
Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att uppleva sig vara en tillgång i gruppen.
På ett APT i mars ska arbetslaget utvärdera målet.
Insats
* Vi ger barnen rika möjligheter att komma till tals och bli sedda och bekräftade i mindre grupper, vid tex, samlingar, matsituationer och positioner.
* Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra.
* Vi uppmärksammar barnen på det positiva som de gör mot varandra.
Ansvarig Alla medarbetare
Datum när det ska vara klart 2012-03-31
Kartläggning
Kartläggningsmetoder September -11
En kartläggning över var barnen befinner sig på gården. Med intervjufrågor till de äldre barnen och observation av de yngre barnen.
Oktober -11
Kartläggning hur pedagogerna fördelar sig ute på gården. Observationer av pedagogerna vid olika tidpunkter på dagen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Vi har intervjuat de äldre barnen enskilt. De yngre barnen har observerats ute på gården.
Vårdnadshavarna har inte involverats i denna kartläggning.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Alla pedagoger har fått kartlägga den barngrupp som de arbetar med. Efter genomförd kartläggning fick arbetslaget frågor att reflektera kring.
Resultat och analys
-10: Barnen observerades vid två olika tillfällen under två förmiddagar. Vid alla
observationstillfällen höll sig barnen vid den del av gården som är närmast huset. Sandlådan, gungor, grillen, altanen, labyrinten, asfalten utanför entré. Vid ett tillfälle var något barn på gräsmattan med en pedagog.
Reflektion från pedagoger:
-alla vuxna i närheten av barnen - eller drar sig barnen till de vuxna?
-mycket aktivitet i sandlådan -inga barn längst ner på gården -motoriska aktiviteter - var?
-utmana barnen genom att vuxna byter positioner
-09: genom intervjuer med hjälp av bilder på gården samt observationer ute på gården undersökte vi hur barnen ser på utevistelsen på gården. Det var många bilder att titta på och barnen var ovana i situationen att bli intervjuade. De var intresserade av bilderna och många tittade länge. En del kommenterade bilderna med utrop. "gungorna", "lekplatsen", "cykla".
Många av barnen satte både den glada och ledsna smiliesen på samma bild. Och sen kunde de prata om andra saker som de tycker om att göra på gården. De förstod inte riktigt vad som förväntades av dem. De ställen på gården som nämmndes som positiva var asfalten där de cyklar, sandlådan, gungorna, rutschkanan, klätterställningarna, gräsmattan där de spelar fotboll.
Några barn nämnde buskarna som otrygga.
Några barn svarade inte alls.
Reflektioner från pedagoger:
-barnen rör sig över större delen av gården självständigt.
-det förekommer även lek i buskarna -varför inga vuxna i buskarna?
-svårt att förstå frågeställningen med "inte" i
-08: Barnen blev intervjuade med bilder. Positiva platser som nämns är: klätterställningarna, gungor, cyklarna, spindelnätet, sandlådan, grillen, kullen, gunghästarna. Någon sa också buskarna som positivt.
Varför: På frågan varför svarade barnen: roligt att gunga, roligt att klättra, leka mamma pappa barn, parkerar cykeln där, lite fart, roligt att gunga på hästen, roligt att leka med kaka,
vattenkana.
Ställen som barnen ser som otrygga är: planket ner mot Max, bakom buskarna vid Max, grinden ut mot parkeringen, huset på väggen, rutschkanan med nätet.
På frågan varför svarade barnen: de flesta visste inte, en svarade att man kan ramla ner (från rutschkanan).
Reflektioner från pedagoger:
-svårt med så många bilder
-svårt för barnen att svara på "inte tycker om att vara"
-07: positiva ställen: cykelbanan, klätterställningen, planen vi grinden, hönorna, gungorna, buskarna längs staketet, tåget, buskarna, kullen, grönsakslandet, grillen.
Varför: kul att cykla, kul för jag har lärt mig att klättra, leker med rockringen, gömma sig, om jag gungar högt kittlar det i magen, leta nyckelpigor i buskarna, vi grillar, plocka blommor, jag får leka med alla, kul att klättra.
Otrygga ställen: sandlådan, klätterväggen, kullen, baksidan på kullen, däcken, vid buskarna, trädet, buskarna.
Varför: tycker inte om att gräva, blir arg, kan inte springa för då ramlar man, ingen är där, är tråkiga, om jag ramlar gör jag illa mig, trädet är tråkigt, inte roligt.
-06: positiva ställen: cykla, gunga, kullen, buskarna, gula rutschkanan, gräva i sandlådan, buskarna, gräsmattan, grinden ut mot gatan, däcken.
Varför: köra fort, man kan gunga tillsammans, åka rutschkanan, bygga kojor, måla med vatten, åka nerför stången, sandslott, leka kurragömma, leta sniglar, leka under hökens vingar kom, kul att cykla där, för jag kan inte ramla.
Otrygga ställen: klätterställningen, entrén, grinden mot gatan, backen, rutschkanan, sandlådan, buskarna, däcken, gruslådan, grönsakslandet, altanen.
varför: för jag kan inte klättra högst upp, man står där när det regnar, jag längtar efter mamma och pappa när jag står där och så känner jag mig lite utanför där, inte kul att åka rutschkanan, lite obehagligt, blött i sandlådan, rädd för de stora buskarna utanför tror att det finns spöken där, tror att det finns ormar där, mamma säger att jag inte får, för man kan ramla, får inte öppna den och få grus i ögonen, krångligt att leka där, finns inte så många saker där.
Sammanfattning:
-svårt för de yngre att förstå frågeställningar med "inte".
-följer vuxna
-håller sig gärna i den del av gården som är närmast huset -trivs vid fasta lekredskap -otrygg vid nedre delen av gården
-de äldre trivs längre ner på gården men tycker att det är tråkigt vid huset.
-en del yngre barn uttrycker osäkerhet vid buskarna
Utifrån resultatet från kartläggningen av barnens rörelser vill vi göra en kartläggning av pedagogernas placering på gården.
Hur fördelar vi vuxna oss på gården?
Under två veckor observerades pedagogerna på gården. På en karta gjorde vi markeringar var pedagogerna var vid vissa tillfällen.
Resultatet visar att ingen pedagog befann sig längre ner på gården är klätterställningarna vid något tillfälle. Vi håller oss gärna närmast gården. I övrigt sprider vi ut oss bra över gården.
Många äldre barn söker sig dit. För att få vara ifred? Inga vuxna?
Många yngre uttrycker en osäkerhet där. Inga vuxna?
Vad händer där i samspelet?
Vad kan vi göra åt detta?
Förebyggande åtgärder
Namn Lekar i buskarna
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning
Alla barn ska känna sig trygga vid lek ute på gården.
Målet följs upp på APT 2012-06-30 Åtgärd
* Vi pedagoger fördelar oss över hela gården vid utevistelse.
Motivera åtgärd
Vi har observerat att många barn uttrycker en längtan att leka i buskarna men de kommer inte dit. Många uttrycker också en otrygghet vid buskarna. Genom att vuxna finns närvarande vid leken i eller nära buskarna ger vi barnen trygghet och stöd i att våga utmana sig själva och leken.
Ansvarig Alla pedagoger
Datum när det ska vara klart 2012-06-30
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen befinner sig.
Personalen tar kontinuerligt upp det de ser och hör på gemensamma möten för att skapa en så god bild som möjligt.
Observationer och kartläggningar görs.
Personalen har regelbundna samtal med barnen om hur vi bemöter varandra och hur vi pratar om varandra och till varandra.
Personalen lyssnar på barnens signaler och har samtal där de ställer följdfrågor.
Personalen lyfter upp det de ser och hör i den dagliga kontakten med vårdnadshavarna.
Vårdnadshavare uppmuntras att berätta om barnets upplevelser.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef med direktansvar:
Ewa Sjölund Smitt, Bitr. förskolechef 026 172350 ewa.sjolund.smitt@gavle.se
Likabehandlingsrepresentanter:
Lina Wallén lina.wallen@gavle.se 026 172330
Mino Farhamand soraya.farhamand@gavle.se 026 172330
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn (Utredningen belyser vad som inträffat och analyserar orsakerna till händelsen).
Pedagog har samtal med alla inblandade barn och informerar berörda kollegor. I vissa fall kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd och utagerad.
I vissa fall av kränkningar ska pedagog ha samtal med barnens vårdnadshavare och ev. chef.
Förskolans insatser inom ramen för utredningar dokumenteras då.
(Åtgärdsplanen belyser vilka åtgärder som planerats och vem/vilka som ansvarar för dessa).
Alla berörda kommer till tals i syfte att pedagogerna ska planera lämpliga stödåtgärder. Även det barn som kränkt kan vara i behov av särskilda stödinsatser.
Insatserna är inte enbart individinriktade.
Pedagogerna bör också överväga organisatoriska förändringar.
Vid allvarliga fall av kränkningar behöver förskolan också överväga om det finns anledning till att göra en anmälan till socialtjänsten. Chef ansvarar för anmälan.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskild utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning och kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan agerar skyndsamt om det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av en anställd.
Chef ansvarar för utredning.
Personal säger till den kollega som beter sig kränkande mot ett barn/fler barn och tar initiativ till ett samtal i enrum för att följa upp händelsen. Informerar skyndsamt chef.
Chef ansvarar för utredning.
Rutiner för uppföljning Vid mindre allvarlig kränkning barn-barn:
All personal är uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen.
Pedagogerna gör en uppföljning inom en månad, eventuellt tillsammans med chef.
Uppföljningen dokumenteras.
Vid allvarligare kränkning barn-barn:
All personal är uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen.
Pedagogerna tillsammans med chef har ett uppföljningssamtal med de berörda barnens vårdnadshavare inom en månad.
Uppföljningen dokumenteras.
Vid kränkning kollega-barn:
Chef ansvarar för utredning och uppföljning. Utredningen ska innehålla konkreta åtgärder.
Chefen kan vända sig till enhetens ledningsteam. Personalavdelningen inom förvaltningen kan vara behjälplig i arbetet. Bedöm om anmälan ska ske till andra instanser (socialtjänsten,
polisen, arbetsmiljöverket m.fl.) Utredningen dokumenteras.
Rutiner för dokumentation
Varje åtgärd och uppföljning dokumenteras skriftligt.
Dokumentationerna förvaras inlåsta.
Ansvariga för dokumentationerna är berörda pedagoger och chef.
Ansvarsförhållande Pedagogerna ansvarar för att följa upp de rutiner för åtgärder som är angivna i
likabehandlingsplanen.
Chef har det övergripande ansvaret för det åtgärdande arbetet.
