Rapport. Gemensamma behandlingsresurser för våld i nära relationer? Utredning av förutsättningarna för en gemensam samordnad ATVverksamhet

Rapport

Gemensamma behandlingsresurser för våld i nära relationer?

Utredning av förutsättningarna för en gemensam samordnad ATV- verksamhet i NV-kommunerna

På uppdrag av Sundbybergs stad, juni 2017

Mementor Ledarskap

Margareta Palmberg

Lars Palmberg

Gemensamma behandlingsresurser för våld i nära relationer?

Utredning av förutsättningarna för en gemensam, samordnad ATV-verksamhet i NV-kommunerna.

Under ett antal år har det pågått ett arbete om huruvida man, i de nordvästkommuner som är vana att samverkan inom olika områden, även skulle kunna skapa en gemensam ATV-verksamhet (Alternativ Till Våld). Man har sedan 2008 haft ett gemensamt

Familjevåldsteam (FVT) som är lokaliserat i Sundbyberg.

2015 genomfördes en utredning om detta av Sundbybergs stad, som av olika skäl hittills inte lett till några gemensamma beslut. Nu har frågan aktualiserats igen av

socialchefsgruppen och det behövs ett gemensamt beslut innan hösten 2017 om hur man ska gå vidare. Avtalet om det gemensamma FVT har sagt upp till 2017 års utgång.

Man har därför kommit överens om att återigen göra en utredning för att klargöra de frågor som inte löstes under den förra utredningen.

Mementor Ledarskap AB har fått uppdraget att genomföra en processinriktad utredning.

Resultaten beskrivs nedan.

Syftet med utredningen är att undersöka hur ett eventuellt fortsatt samarbete efter 2017 mellan Nordväst kommunerna (sju stycken) avseende det arbete som

Familjevåldsteamet (FVT) gör idag, skulle kunna utformas och utvecklas, och vilka alternativ till detta som finns både avseende organisering och metod.

Eftersom det är av stort värde att höra alla kommuners syn på frågorna om

gemensamma behandlingsresurser, eller hur man ser på andra alternativ har utredaren besökt alla sju kommuner och träffat den gruppering i kommunen, som socialchefen i varje kommun valt. Dessutom har utredaren tagit del av tidigare utredningar,

verksamhets-redovisningar, samt genomfört en mindre omvärldsspaning genom intervjuer av några aktörer inom området i Stockholmsregionen.

Informationsinsamlingen avslutades med en Workshop den 12 juni 2017. Personer som intervjuats, samt teman i intervjuerna finns i bilaga 1.

Bakgrund

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, folkhälsoproblem och ett allvarligt brott.

För att bekämpa detta behövs insatser på olika nivåer och av olika myndigheter.

Insatserna bör riktas till våldsutsatta, barn som upplevt våld sam till våldsutövare.

Kommunernas ansvar

Kommunerna har genom sina Socialnämnder en skyldighet enligt 5 kap. 11§

Socialtjänstlagen. Dessutom finns Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd i handboken Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer (2015)

I Socialtjänstlagen uttrycks socialnämndens ansvar att uppmärksamma och ge stöd så här:

Till Socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får hjälp och stöd. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och

hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp de behöver. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som upplevt våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd.

Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att alla brottsoffer oavsett kön och ålder får den hjälp och det stöd de behöver:

Socialnämnden har till uppgift att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv vad det gäller våld i nära relationer. Det inbegriper att både bekämpa och förebygga våld samt ta ansvar för att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver.

Det inbegriper att även den våldsutövande föräldern eller andra våldsutövande vuxna som bor tillsammans med barn erbjuds insatser. Insatserna ska ha ett tydligt barnperspektiv och syfta till att våldet upphör samt att våldsutövaren får en ökad förståelse för hur våld påverkar barn. Insatserna bör även syfta till att våldsutövaren ändrar sitt beteende och upphör med våldet (SOSFS 2014:4 Allmänna råd i kap 7)

Kommunernas handlingsplaner

De kommuner som ingår i samarbetet har kommit olika långt i hur man organiserar detta. De flesta har handlingsplaner som pekar ut följande målgrupper:

• Personer som utsätts för våld av närstående

• Barn som bevittnar våld av eller mot närstående och /eller själva utsätts för våld

• Personer som utövar våld mot närstående

Framtidens ansvar för arbetet med våldsutövare

Regeringen har 2017 utsett Nils Öberg (GD Kriminalvården) till särskild utredare för återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. Utredningens uppdrag är att analysera effekterna av insatserna samt föreslå hur arbetet med

våldsutövare kan utvecklas och stärkas. Utredningen ska redovisas i juni 2018.

Familjevåldteamets historia och verksamhet

Arbetet startade i projektform 2008 (tillsammans med Länsstyrelsen) med Upplands Väsby som ansvarig kommun, med mottagning belägen i Sollentuna. Målgrupp var utövare av våld i nära relationer. Man erbjöd behandling både på remiss och öppen ingång. Uppdraget var också stödja ingående kommuner i deras arbete mot våld.

2012 gjordes en utredning om hur ingående kommuner ville fortsätta arbetet. Den resulterade i att man beslöt permanenta verksamheten. Den placerades i Sundbyberg, med 2,0 tjänster som skulle kunna genomföra ca100 behandlingar/år enligt underlaget i avtalet. FVT placerades i gemensamma lokaler med Sundbybergs eget stödteam för våldsutsatta. Boendekedjan lyftes bort i samband med detta och även funktionen som gruppledare.

FVT arbetar med en ATV- liknande metod och med ett systemiskt perspektiv, men med fokus endast på våldsutövare. Enligt det beslut som togs då att endast omfatta den gruppen. Detta var också skälet till att inte ATV-Täby blev aktuellt som leverantör vid den tidpunkten, eftersom Täby arbetar med alla tre aktörerna (utövare, utsatt och barn).

Ett nytt samverkansavtal slöts 2013- 2015 och förlängdes sedan 2016 – 2017 i avvaktan på ny utredning. Det avtalet är nu uppsagt till 2017-12-31.

Definition av våld samt FVT verksamhetsidé / uppdrag idag:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill”

Familjevåldsteamet (FVT) Nordväst vänder sig till den:

• som använder våld och/ eller hot om våld,

• använder sig av förnedrande ord och/ eller handlingar

• har svårt att kontrollera sin ilska och eller sina aggressioner

Målgruppen är en man eller kvinna bosatt i någon av de ingående kommunerna, minst 16 år, som vill ha hjälp med att sluta skrämma, smärta, skada eller kränka närstående.

Utredningen ”ATV-filial i nordvästkommunerna?” 2015-09-10 Kort sammanfattning

I mars 2015 fick Sundbybergs stad fick uppdraget att utreda en eventuell utveckling av FVT till en ATV-filial, och vad det skulle innebära för samarbetet.

Fokus i den utredningen blev att föreslå en utveckling till en ATV-filial med de förutsättningar som en sådan kräver, vilket innebär minst 4 personer anställda, med grundläggande psykoterapeutisk utbildning.

En ATV-filial erbjuder behandlingsinsatser till utövare och våldsutsatta vuxna samt till barn som upplever våld i nära relationer. Målet är att ge kunskap om våldet och dess konsekvenser, stöd till bearbetning och förståelse för att hitta alternativa sätt att agera.

Det övergripande målet är att våldet ska upphöra. Alla tre aktörer ska kunna få individuellt stöd samtidigt, men inte tillsammans. Verksamheten ska bestå av samtalsstöd och behandling till 80%. 20% är utbildning och konsultationer. Man är

”franschising-tagare” till ATV i Norge.

I arbetet på en ATV-filial är frågan om ffa våldsutövarens motivation central.

Det kräver samarbete och en tydlig ansvarsfördelning mellan de ingående parterna.

FTV arbetar enligt ATV-metod, men endast med personer över 16 år som utövat våld i nära relationer. Skillnaden handlar alltså om att en ”ren” ATV-filial arbetar med såväl utövare som våldsutsatta samt med barn som bevittnat, eller utsatts för våld.

Enligt utredningen 2015 skulle utveckling från FVT till ATV- filial innebära en dubblerad kostnad och att samarbete och ansvarsfördelning mellan ATV och övriga socialtjänsten behövde fördjupas. Det skulle ge en ökad komplexitet, men också mer gemensamma resurser samt kräva en stark vilja till samverkan.

Samordningen skulle ske på socialchefsnivå och i nätverk med kontaktpersoner.

ATV´s metod kräver att brukaren, särskilt våldsutövaren, har tillräcklig motivation för att delta. 2015 upplevdes den frågan som kritisk – vem ska motivera? Hemkommunen eller mottagningen?

Man skulle fortsätta kunna komma till ATV-mottagningen både via biståndsbeslut eller på eget initiativ.

Utredningen föreslog tre alternativ för att bedriva en ATV-verksamhet i Nordvästkommunerna:

1. En gemensam ATV-filial i någon nordvästkommun 2. Två mindre ATV-filialer i två nordvästkommuner

3. Tillgodose behoven med hjälp av ATV?? i respektive kommun för sig, med egen regi eller upphandlade tjänster.

Utredningen ledde inte till något nytt beslut utan frågan lades på is.

Resultat från intervjuer med samtliga sju kommuner och FVT

Genom intervjuerna kan man konstatera att alla kommuner arbetar intensivt för att hitta former för att motverka våld i nära relationer, och erbjuda stöd på olika sätt. Det kan sammanfattas i ett citat:

”Vi har varit dåligt organiserade för vålds-ärendenas ökning – nu håller vi på att komma ikapp”.

I nuläget organiserar kommunerna i nordväst arbetet runt våld i nära relationer på många olika sätt. Några kommuner har tagit ett helhetsgrepp och utvecklar sina processer på ett samlat sätt för att stödja alla tre målgrupperna, andra har delar, men inte någon helhetsansats.

Alla kommuner i nordväst har någon form av strategisk våldssamordnare, och i stort sett alla har idag socialsekreterare med särskilt uppdrag runt våld i nära relationer, oftast placerade i vuxenmottagningen. Sundbyberg skiljer sig från övriga med sin

mottagning med ”en väg in” för alla. Där kan våldsutövaren ofta identifieras, och om man där kräver att personen tar emot behandling i sin plan, kan socialsekreteraren följa med direkt till FVT för inskrivningssamtal. Troligtvis är detta ett av skälen till att Sundbyberg har markant fler klienter på FVT.

Flera kommuner pekar på att samarbete med Äldre- och Omsorgsenheterna också mycket viktigt. Det förekommer en hel del, ofta dolt, våld i dessa grupper. Socialtjänsten måste klara att vara kommunens ”central” i detta arbete:

”Vi måste också ta ansvar för kompetensutveckling kring våld i hela kommunen.”

I några kommuner finns det ett påbörjat samarbete med Kriminalvården. Deras IDAP- program finns på flera ställen i Sthlm nu, och erbjuder kvalificerade

behandlingsmöjligheter för våldsutövare.

Synsätt på våld och våldsutövaren utifrån gjorda intervjuer

Flera uttrycker i intervjuerna att det saknas samsyn om hur man ser på våld. Om man ska arbeta nära tillsammans behövs en tydlig samsyn - frågan hur man når och

motiverar våldsutövaren till förändring, blir central.

Det samtliga kommuner nämner är att det krävs att handläggare inom

Vuxen/Försörjningsstöd samarbetar nära med Barn och Ungdom, för att man ska kunna identifiera och hjälpa alla de tre målgrupperna på ett bra sätt. Det förefaller som alla intervjuade anser att det är svårt att få kontakt med våldsutövaren utifrån våldet. Det lättare att utgå från behovet av skydd för barnen.

Några kommuner använder Signs of Safety mycket aktivt och fångar där

uppmärksamheten på vikten av skydd för barnen och utifrån det sedan erbjuda stöd till utövaren av våld.

I Sundbyberg följer socialsekreteraren med utövaren till FVT för inskrivning, om det ligger i den beslutade planen, så att personen kan erbjudas behandling.

Några kommuner har inget systematiskt arbete eller fokus när det gäller våldsutövarna.

Men alla anser att det är viktigt att det finns behandlingserbjudanden till utövare. Det kan vara Mansmottagningar, FVT, Söderstöd m fl. Men frågan flera av de intervjuade ställer sig är hur det ska se ut både geografiskt och metodmässigt?

Alla, (inkl. FVT och intervjuad ATV-mottagning), uttrycker svårigheterna med

motivation hos våldsutövarna – man behöver möta dem i den akuta situationen, annars vill de ofta inte delta. Det finns väldigt få påtryckningsmöjligheter från Socialtjänstens sida.

FamiljeVåldsTeamet - hur fungerar det idag?

FVT anser att den låga användningen av FVT´s resurser beror på okunskap och brist på strukturer i kommunerna.

Kommunerna anser dock att utvecklingen av arbetet mot våld i det egna arbetet de senaste åren har lett till att FVT inte fyller en funktion på samma sätt som i starten.

I stort sett alla kommuner uttrycker stor tveksamhet till värdet av FVT så som det fungerar idag. ”Vi vill hålla i hela kedjan själva, och det som vi inte kan erbjuda vill vi köpa när det behövs”. ” FVT kostar för mycket i relation till det vi får ”

De som är positiva till att behålla samarbetet kring FVT säger att: ”Om vi ska ha ett gemensamt FVT i NV måste de arbeta helt annorlunda än idag. De måste vara proaktiva, uppsökande. Behöver vara verksamhetsnära, dvs mobila och ha mottagning på olika platser i området. Kanske två kluster? Och i ett mycket närmare samarbete med kommunerna.

Samarbetet mellan Nordvästkommunerna kring FVT

• Lång vana att samarbeta runt olika frågor; FoU, Socialjour, Familjehem mm.

• Förtroende för varandra.

Svårigheterna som nämns är i första hand geografiska:

• Samarbetet med andra aktörer runt våld sker idag i delvis andra geografiska formationer, ffa med Polisen som har ett center i Solna och ett i Sollentuna med olika kommuner som bas. Familjerätt, ”Barnahus”, Brottsofferjour mm finns också i andra geografiska konstellationer.

• E4 kontra E18 och två olika pendeltågslinjer gör att det geografiska läget i Sundbyberg inte är optimalt om man vill att det ska vara lätt-tillgängligt.

• De som arbetar med våld menar att närhet och tillgänglighet geografiskt har stor betydelse.

Men det finns också andra svårigheter

• Kommunerna har kommit olika långt i sitt eget arbete med, och organisering av, vålds-frågorna. Kanske har man också olika synsätt avseende våld och

våldsutövare

• Vid intervjuerna har det framkommit att styrning varit ett problem under hela perioden. Socialcheferna är styrgrupp, som med andra gemensamma verksamheter, men det har varit svårt att få en fungerande referensgrupp och ett chefsnätverk för att stödja FTV-verksamheten. Lokalt/nära ledarskap har växlat eller saknats under olika perioder. Allt detta har lett till försämrad kommunikation mellan olika aktörer.

• En del kommuner lyfter frågan att värdet av insatserna i FVT inte motsvarar vad man får ut av det.

Resultat, Volymer och Ekonomi

Resultat av insatserna:

Det finns inga systematiska studier om olika behandlings-ansatsers resultat för denna målgrupp.

Det finns några få utvärdering av organisation, tex i Gävle, där man har en ATV-

mottagning.(FOU-rapport 2016: Öppenvårdsmottagning i Gävle: Våld i nära relationer – en utvärdering)

Det finns även en studie om våldsutsattas önskemål från Socialtjänsten

(FOU-rapport NV 2015:1 Ann-Charlotte Münger ”Leva ett så normalt liv som möjligt. Det är där hjälpen ska sättas in” En brukarundersökning om sex stockholmskommuners arbete mot våld i nära relationer. )

Det saknas en samlad redovisning av hur det gått för dem som varit på FVT-

mottagningen. Resultaten redovisar endast ”pinnar”/antal ärenden. Varken hur många gånger de kommit eller hur man bedömer ”slutresultatet”, finns redovisat. Inte heller om en klient återkommer efter en period.

En ny 10-årig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har tagits av Regeringen 2017. I den ingår uppdrag till Socialstyrelsen att förbättra kunskapsbasen och arbeta med metodutveckling och att ta fram

uppföljningsinstrument.

Volymer och ekonomi:

Data angående volymer och ekonomi har hämtats från tidigare utredningar samt verksamhetsberättelse för FVT för 2016.

50

86 82

49

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2013 2014 2015 2016

Familjevåldsteamet Nordväst

aktuella ärenden

Fördelning av klienter från alla kommuner 2012 – 2016

Aktuella ärenden FVT 1 januari – 17 maj 2017:

• Totalt 26 ärenden: Sundbyberg 8, Solna 7, Sollentuna 1, Upplands Bro 4, Upplands Väsby 3, Järfälla 0

Kostnader:

Man kan konstatera att den stora kostnadsmassan för FVT är personalkostnaderna. Den har ökat från 1.540 000:- för år 2014 till 1.690 000:- för år 2016.

Om man ställer kostnaderna i relation till antal klienter per kommun, för åren 2014 och 2016, kan man konstatera:

• Hur mycket dyrare varje ärende blir i snitt, när volymerna minskar

• Hur ojämnt kostnaderna fördelas med det resultat som nuvarande finansieringsnyckel ger

Kostnader och antal ärenden år 2014

Total kostnad per kommun enligt nyckel

Aktuella klienter

Kostnad per klient år 2016

Järfälla 259 000 15 17 267

Sigtuna 201 000 13 15 462

Solna 265 000 7 37 857

Sollentuna 256 000 11 23 273

Upplands Väsby 199 000 14 14 214

Upplands-Bro 163 000 6 27 167

Sundbyberg 197 000 20 9 850

Totalt 1 540 000 86 17 907

Några glimtar från ”omvärlden”

Mementor har genomfört fyra samtal och besök i organisationer med relevans för framtidens lösning när det gäller behandling av våldsutövare bosatta i

nordvästkommunerna. Dessutom har vi ”spanat” på Västra Götalands UTVÄGS-lösning:

ATV Täby:

Firar 10-års jubileum i år som franschising-tagare till ATV i Norge. Servar 4 kommuner förutom Täby som ”äger” ATV-mottagningen. De övriga kommunerna betalar ca 25%

totalt av kostnaderna baserat på antalet innevånare. Därmed garanteras de

utbildningsplatser på kurser, men betalar avgift för deltagare. 90 % av alla som söker hjälp på mottagningen kommer i öppen service och 10% via en biståndsbedömning.

Huvudsakligen kommer våldsutsatta kvinnor. Väldigt få våldsutövare kommer. Barnen blir lätt ”bortglömda”,trots?? ett ATV-perspektiv. Man måste arbeta intensivt

tillsammans med Barn och Ungdom om man ska ”hitta” dessa grupper.

”Den stora utmaningen är att få kontakt med utövarna. Lagstiftningen är alldeles för tam. Man kommer inte åt förövarna.”

ATV Nacka:

Utvecklats från en mansmottagning sedan 2006. Erbjuder enbart behandling för våldsutövare.. Varit ATV-mottagning knuten till Norge sedan 2013, men idag är Norge tveksamma eftersom de inte följer ”konceptet” då man endast arbetar med våldsutövare.

De har idag 2 tjänster som finansieras av Nacka kommun inom kommunens egen utförare. Värmdö köper 6 ”rullande” platser. Ges framförallt som ”öppen” tjänst, men Värmdöbor kan också komma efter biståndsbedömning.

Stockholm stads planer:

Sedan 2010 finns ett RelationsVåldsCentrum (RVC) i sydost som betjänar 3 stadsdelar.

De arbetar endast med vuxna. I budget 2017 beslutades att ytterligare ett motsvarande RVC ska startas i nordväst. Båda ska bli stadsgemensamma?? verksamheter med

socialnämnden (inte stadsdelsnämnderna) som huvudmän. Två ”hus” med gemensam ledning och styrning för stabilitet, likvärdighet och möjlighet till FoU. De ska erbjuda samtalsstöd för vuxna, men man kommer inte att ange ”metod-ansats” från centralt håll.

Söderstöd AB:

Har funnits sedan 1994. Man har en systemteoretisk familjeterapi som bas. Det finns 24 psykoterapi- utbildade terapeuter. Man erbjuder flexibla mottagningstider (24-7 dygnet runt – alla dagar i veckan), även kvällar och lördagar, hembesök vid behov. De arbetar med stödsamtal för vuxna, för barn och ungdomar (TRAPPAN och KIBB). Söderstöd har avtal med flera kommuner i olika omfattningar. Idag finns inget specifikt uppdrag

avseende vålds-utövare, men Söderstöd säger att man kan utveckla ett ”utövar-spår” om någon kommun så önskar.

UTVÄG i Västra Götalandsregionen:

I Västra Götaland finns en lång tradition av samverkan mellan kommuner, regionen (Hälso- och sjukvården) kriminalvården och polisen. Detta saknas till delar i vår region.

(Exempel: UTVÄG Skaraborg, Göteborg och Södra Älvsborg www.valdinararelationer.se)

Workshop 12 juni 2017 i Sundbyberg

Syftet med workshopen var att både verifiera det som kommit fram i intervjuer och dokumentstudier och få tillgång till ytterligare infallsvinklar och därigenom kunna skapa en gemensam bild av alternativen inför framtiden.

Vi arbetade i mixade grupper om ca 5 personer, från olika kommuner och med olika roller. Tre scenarios, där varje grupp bidrog till att lyfta fram vilka styrkor, svagheter och möjligheter för framtiden var och en av dessa g:

1. Utveckla det som vi har tillsammans nu, med FVT – dvs en gemensam mottagning för våldsutövare. Ev med förstärkning mot ATV-filial. Förbättra gemensamma processer, kommunikation och rollfördelning. Gemensamt finansierad drift

2. Identifiera olika utförare med olika metodansatser. (tex FVT, ATV Täby, Söderstöd, mfl) Eventuellt med gemensamma avtal men inte gemensamt finansierad drift.

3. Inga gemensamma insatser. Eventuellt ett fortsatt nätverk för kunskaps och idéutbyte omkring behandling av våld. I så fall hur?

Resultat av workshop:

Scenario 1, Utveckla det som vi har tillsammans nu

Styrkor

•  Upparbetat samarbete

•  Gemensam grundverksamhet

•  Kompetens och specialistkunskap

•  Uttalat våldsutövarperspektiv

•  ”Hela familjen till ett ställe” (ATV-modell)

•  Lättare att motivera från BoU med ett samlat stöd till hela familjen

Svagheter

•  Geografiska avstånd

•  Olika organisatoriska processer, behov och arbetsmetoder

•  För många kommuner, svårt med kommunikation mellan kommunerna

•  Ej kostnadseffektivt

•  Ej systemiskt helhetsperspektiv, tappar helheten

•  Ej motiverande eller drivande

Svagheter forts.

•  För litet, för sårbart

•  Svårt att få till gemensam syn i de olika kommunerna

Möjligheter

•  Färre antal kommuner som arbetar tillsammans eller två mottagningar, (en per pendeltågslinje)

•  ”Mobil” verksamhet

•  Utveckla digital teknik

•  Höj generell kompetens om våld

•  Utveckla mot ”3 ben”

•  FVT kan hålla i gemensamma utbildningar

•  FoU kan vara behjälplig med utvärdering

•  Hur ska motivationsarbetet gå till och vem ska vara ansvarig för det? MI-spår?

Scenario 2, Tillsammans använda utförare med olika metodansatser (ev. med hjälp av gemensamma avtal)

Styrkor

•  Jobba med våldsutövare specifikt utifrån behoven är en styrka

•  Flexibel modell

•  Finansiera efter insatser är mer rättvist

•  Vi får mer för pengarna

•  Specialistkompetens inom varje område som utgår från individens behov Svagheter

•  Kan missa fokus på våldet om man inte identifierar det som ett kriterium

•  Svårt att upprätthålla samarbete och samsyn med många parter/aktörer

•  Risk att man tappar bort helheten med flera aktörer

•  Risk för ojämn fördelning av insatser mellan olika kommuner (”Nja, varje kommun får ansvara, alternativ finns ju”)

•  Lika svårt eller ännu svårare att följa upp insatser och utvärdera

Svagheter forts.

•  Utspritt på för många kan ge ett för lågt underlag för vissa aktörer, men det är då aktörernas problem – inte kommunernas

•  Svårt att motivera utövare idag, kanske ännu svårare med fler aktörer

•  Många utförare kräver att en utredare har stor kompetens och kan välja rätt insats Möjligheter

•  Det blir tydligare krav med utförare i olika driftsformer

•  FVT kan vara kvar i en flerutförar-modell och sälja platser till andra kommuner

•  En flerutförar-modell kan kombineras med kvalitetsnätverk för gemensam utbildning, samfinansierad avtalsupphandling och utvärdering

•  Ger möjlighet till en kundvals-modell

Scenario 3, Inga gemensamma insatser, (ev. fortsatt nätverk för kunskaps- och idéutbyte)

Styrkor

•  Varje kommun bestämmer helt själv

•  Nätverket ger möjligheter till kompetensutveckling

•  Geografisk närhet vid lokala insatser och ökad närhet mellan utförare och utredare i den enskilda kommunen

•  Styr över egna kostnader, eventuellt lägre och mer adekvata kostnader

•  Snabbare (kontakt)vägar

•  Ökat ansvar (för arbete med utövare) tvingas fram i de olika kommunerna vilket också ger en ökad kompetens totalt sett

•  Tydlig ledning/mandat

•  Underlättar kommunikationen när det är internt inom den egna kommunen Svagheter

•  Ingen eller svag samsyn mellan kommunerna

Svagheter forts.

•  Mer sårbart och svårt att utveckla

kompetens med för litet underlag, speciellt i mindre kommuner

•  Risk finns att man tappar våldsutövar- perspektivet helt

•  Svårt att upprätthålla specialist-kompetens i de enskilda kommunerna

•  Ev ökade kostnader på kort sikt, (men möjligen en besparing på längre sikt)

•  Osäkerhet i förhållande till ny lagstiftning och förändringar i omvärlden

Möjligheter

•  Kan individanpassa genom att den enskilda kommunen köper behandling som en tjänst externt

•  Man kan sälja behandlingstjänster till varandra mellan kommunerna

•  Den enskilda kommunen kan utveckla fler samarbetsformer med andra myndigheter som t ex kriminalvården

Utredarens reflektioner och rekommendationer efter workshop 12 juni 2017

• Det finns ett stort engagemang för frågorna om behandling för våldsutövare hos alla kommuner inom samarbetet i nordväst.

• I arbetet med de tre scenarios vi presenterade så blev det tydligt att alla tre förslagen hade starka förespråkare.

• Det som dock växte fram var att nuvarande konstruktion med FVT, finansierad som det hittills varit, är alldeles för dyr i förhållande till det värde som skapas både för klienter och för de ingående

kommunerna.

• Vi förordar därför att man avslutar FVT i den form det nu har, i samband med avtalets upphörande.

• Att man utvecklar nätverket för strategier och kunskapsdelning mellan kommunerna, så att man kan ta tillvara den kraftfulla utveckling som pågår på många håll.

• Dessutom bör samarbetet med andra myndigheter och aktörer i samhället runt våld i nära relationer kunna fördjupas.

Styrgruppen 15 juni 2017

Deltagare:

Barbro Johansson, Upplands Väsby Kerstin Lidman, Sollentuna

Johan Westervall, Sigtuna Jesper Kyrk, Upplands Bro Ann-Charlotte Fager, Solna

Anna Åström Brewitz, Sundbyberg Kersti Huddén, Sundbyberg

Efter genomgång och diskussion är de samverkande kommunerna överens om att avsluta samarbetet kring FamiljeVålds Teamet (FVT) i samband med att avtalet upphör 31 december 2017.

BILAGA :

Intervjuade personer

• Kersti Huddén, Anna Åström Brewitz, Kristina Eriksson Sundbyberg stad

• Lena Svanberg, Milete Solomon Kidanemariam FVT Nordväst

• Eva-Karin Björk, Eva Stålarm Stödteamet Sundbybergs stad

• Kerstin Lidman, Karin Adazak Sollentuna

• Elin Gowland, Riita Grünbaum Järfälla

• Anne-Charlotte Fager, Christina Enocsson och Parvin Bandesadir Solna stad

• Lena Ludvigsson, Annika Gustavsson, Johan Westerwall Sigtuna

• Eva Folke, Lena Svärd, Sara Borg, Cecilia Perez, Upplands Bro

• Barbro Johansson, Niklas Utterström, Elina Edin, Upplands Väsby

• Malin Torberger Stockholm stad

• Mats Nilsson ATV Täby

• Maria Elf och Marie Haeser, ATV Nacka

• Maria Hällström, VD Söderstöd

Intervjuerna har cirkulerat omkring ett antal frågeställningar av relevans för utredningens syfte

• Hur ser organisationen av arbetet mot våld ut i er kommun idag?

• Kan ni identifiera våldsutövarna? Och i så fall hur arbetar ni med dem?

• Hur går det för klienterna? Vet ni något om resultaten av behandlingarna?

• Vilka metoder fungerar, och vilka fungerar inte?

• FVT arbete idag – hur fungerar det för er kommuns räkning?

• Vilka är styrkorna resp svagheterna i det nuvarande samarbetet?

• Framtiden, hur ser ni på utmaningarna för er kommun när det gäller våld i nära relationer?

Upplägg av utredning om ATV, Nordvästkommunerna

Upplevt nuläge

Önskat läge

Forskning om en Socialtjänst

i framkant ANALYS

WORKSHOP Upplevt

nuläge

Önskat läge

Forskning om en Socialtjänst

i framkant INTERVJUER

ANALYS

WORKSHOP

a"

Upplevt nuläge

Önskat framtida

läge

Data från omvärldsspaning INTERVJUER

ANALYS WORKSHOP

Intervjuer med nyckelpersoner;

om deras syn på behovet och möjligheterna att utveckla det gemensamma arbetet avseende ATV

Analys av nuläge och befintlig data i relation till önskat läge – dvs

”gapet”

Interaktivt arbetsmöte med alla nyckelpersoner för att skapa en gemensam bild av nuläget samt en plan för det fortsatta arbetet

Deltagare på Workshop 170612

Elin Gowland Järfälla Lena Sörsten Sigtuna Johan Westervall Sigtuna Linda Österblom Sigtuna Kerstin Lidman Sollentuna Karin Adaszak Sollentuna Ann-Charlotte Fager Solna Parvin Bandesadir, Solna Lena Svanberg Sundbyberg

Anna Åström Brewitz Sundbyberg

Milete Solomon Kidanmariam Sundbyberg Kersti Huddén Sundbyberg

Kristina Eriksson Sundbyberg Lena Svärd Upplands Bro Sara Borgh Upplands Bro

Niklas Utterström Upplands Väsby Elina Edin Upplands Väsby

Deltagare på Styrgrupp 170615

Ann-Charlotte Fager Solna Kerstin Lidman Sollentuna

Anna Åström Brewitz Sundbyberg Johan Westervall Sigtuna

Kersti Huddén Sundbyberg Järfälla

Upplands Väsby Upplands Bro