Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

(1)

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas

åtgärdsprogram

Åtgärd 28

Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

 Under året har omprövningsbehovet för verksamheter enligt 9 kap miljöbalken diskuterats vidare. En del av de utförda omprövningarna gjordes dock innan

bestämmelserna om vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer införlivades i miljöbalken.

En anläggning har vid anmälan om ändring i verksamheten förelagts att söka tillstånd istället.~~Åtgärden omfattas vidare av arbetet med åtgärdsplaner för länets vattensystem (se åtgärd 30) där tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap, som påverkar eller riskerar att påverka, vattenförekomster och miljökvalitetsnormerna översiktligt kartläggs och beskrivs. Åtgärdplanerna kan sedan utgöra en del av det underlag som behövs för att göra en översyn av det samlade tillsyns- och omprövningsbehovet.~~Översynen görs genom de åtgärdsplaner som beskrivits ovan. Egeninitierad tillsyn har påbörjats. De åtgärdsplaner som arbetas fram för respektive vattensystem (se åtgärd 30) utgör en del av underlaget för Länsstyrelsens verksamhetsplaneringar på enhetsnivå, däribland Miljöskyddsenhetens egeninitierade tillsyn enligt 9 kap MB.

B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?



C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.

 Översynen görs genom de åtgärdsplaner som beskrivits ovan. Egeninitierad tillsyn har påbörjats. De åtgärdsplaner som arbetas fram för respektive vattensystem (se åtgärd 30) utgör en del av underlaget för Länsstyrelsens verksamhetsplaneringar på enhetsnivå, däribland Miljöskyddsenhetens egeninitierade tillsyn enligt 11 kap MB. ~~Under 2014 har inga direkta tillsynsinsatser gjorts med avseende på omprövning, däremot har

(2)

tillsynsinsatser gjorts på ett antal mindre dammar och vattenkraftverk inom Långans vattensystem enligt en prioriterad åtgärd för Långans vattensystemsplan. Urvalet inom vattensystemet baserades på att anläggningarnas tillståndstatus samt deras inverkan på fiskvandringen varit oklar. De anläggningar som valts ut har i sin tur baserats på tidigare åtgärdsplaner samt kunskapsläget om de berörda vattendragen.~~Endast ett kraftverk har omprövats i länet sedan omprövningsmöjligheterna för vattenverksamheter tillkom.

Eftersom länet har 82 kraftverk och mellan drygt 1000 dammar som i de flesta fall utgör vandringshinder är behovet att ompröva gällande tillstånden väldigt stort för att få till miljöförbättrande åtgärder. Resurserna för själva genomförandet genom egeninitierad tillsyn och eventuella omprövningar följer dock inte behovet och är tvärt om mycket begränsade. Om inte mer resurser tillförs tillsynen från nationellt håll kommer

Länsstyrelsen få genomföra mycket långtgående och pragmatiska prioriteringar för att försöka hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som ändå ger störst miljönytta.

Tillsynen blir således begränsad till dessa prioriteringarn och kommer inte kunna svara upp till vattenförvaltningens samlade åtgärdsbehov.~Det arbete gällande tillsyn av dammar som påbörjades 2013 har för år 2014 resulterat i att en övergripande plan utarbetats mellan länsstyrelsens närmast berörda enheter om hur tillsynsarbetet för vissa

vattenkraftanläggningar och dammar kan prioriteras och konkretiseras med utgångspunkt ur de beslutade åtgärdsplanerna för länets vattensystem. ~Planeringen för 2015 års

tillsynsinsatser har byggt på prioriteringsunderlag från arbetet med att ta fram åtgärdsplaner som sedan har vävts in i verksamhetsplaneringen för länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Därefter har berörda enheter diskuterat hur arbetet ska gå vidare, prioriteringar, måluppfyllelser m.m. När mer direkta tillsynsåtgärder blir aktuella får detta lyftas utifrån resurstillgång, behov m.m. och resultera i ytterligare prioriteringar

m.m.~~Åtgärden omfattas vidare av arbetet med åtgärdsplaner för länets vattensystem (se åtgärd 30) där tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap, som påverkar eller riskerar att påverka, vattenföre-komster och miljökvalitetsnormer kartläggs och beskrivs.

Åtgärdplanerna (vattensystemsplanerna) kommer därför utgöra en del av det underlag som behövs för att göra en samlad översyn av det tillsyns- och omprövningsbehovet. För dammar som nyttjas aktivt avser åtgärdsverktygen följa kammarkollegiets framtagna strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan.

Restaureringsverktyget kan bli aktuellt för funktionslösa och herrelösa dammar.~~~

Åtgärd 29

Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

Länsstyrelsen har inom ramen för 9 kap. tillsyn fortsatt arbetet med särskilda krav på kontrollprogrammen för bl.a. vissa avfallsanläggningar som kan påverka kemisk status i vattenförekomster. Förslag till utökad provtagning för avfallsanläggningar och

slambehandlingsanläggningar har lämnats och individuella behov har diskuterats med

(3)

verksamhetsutövare. En samordnad granskning av provtagningsplatser och analysprogram har påbörjats för en vattenförekomst som påverkas av flera tillståndspliktiga

verksamheter. ~~Avseende 11 kap. tillsyn har länsstyrelsen ställt krav på redovisning av egenkontrollprogram och undersökningar, men inte specifikt med syfte att bedöma verksamhetens påverkan på den ekologiska-, kemiska- och kvantitativa

statusen.~Avseende energitorvtäkter omfattas inte dessa av egenkontrollförordningens krav. Vid tillsyn av dessa har inga riktade krav ställts enbart utifrån vattenförvaltningen men de tillsynsinsatser som genomförts bör ändå ha haft en positiv inverkan utifrån ett vattenförvaltningsperspektiv. Under 2014 har ett flertal energitorvtäkter kontrollerats med avseende på efterlevnad av villkor och kontrollprogram. Det har också inkommit ett tiotal nya kontrollprogram som håller på att granskas.~

B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med

egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?

 Nej



C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

 Tillsynen för miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalkens 9 kap omfattar numera en bedömning av verksamhetens eventuella inverkan på vattenförekomster och

miljökvalitetsnormer. I samband med tillsynsvägledning diskuteras eventuell påverkan på vattenförekomster.

D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.

 Inga ytterligare kommentarer

Åtgärd 30

Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av

avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde?

 Ja

Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014.

Länsstyrelsen fortsätter att arbeta fram vattensystemsplaner enligt det som beskrevs för 2013 år rapportering. I åtgärdsplanerna prioriteras olika typer av åtgärdsinsatser och kunskapshöjande insatser för nästkommande förvaltningscykel. Länsstyrelsen arbetar fram åtgärdsplanerna i samverkan med berörda externa aktörer (kommuner, skogsstyrelsen, verksamhetsutövare och fiskevårdsområden). Åtgärdsplanerna kommer sedan att utgöra underlag för Länsstyrelsens kommande verksamhets¬planeringar. I dagsläget finns dock

(4)

väldigt begränsade resurser för själva genomförandet på Länsstyrelsen och de prioriteringar som kommer lyftas fram i åtgärdsplanerna måste vägas gentemot andra behov som

exempelvis dammsäkerhetstillsyn.~~Under året har fokus legat på arbeta fram vattensystemsplanerna inom det pågående projektet Vattenvård Storsjön för

vattensystemen Storsjön, Dammån och Vålån-Storbodströmmen. Men sammanlagt pågår arbetet för 8-10 åtgärdsplaner som är olika långt gångna i framtagandeprocessen. ~ Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden.

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Ja

Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014.

Länsstyrelsen arbete med vattensystemsplaner innebär pragmatiska prioriteringar av insatser inom vattensystemen. Det finns väldigt begränsade resurser för själva genomförandet på Länsstyrelsen och de prioriteringar som kommer lyftas fram i åtgärdsplanerna måste vägas gentemot andra behov som exempelvis

dammsäkerhetstillsyn.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.

Under året har tre vattenvårdsprojekt startat, LIFE-Triple Lakes, Vattenvård Storsjön och Vatten¬användnings-plan Storsjön. Inom de två första projekten kommer

vattenvårdsåtgärder i form av restaurering, åtgärdande av vandringshinder, utredningar samt utbildning och rådgivning att utföras. Inom projekt Vattenvård Storsjön arbetas vattensystemsplaner fram för Storsjön, Dammån och Vålån-Storbodströmmen som sedan kommer ligga till grund för prioritering av åtgärder inom projektet. Konkreta

åtgärdsunderlag för tillsyn av mindre kraftverk och dammar kommer att arbetas fram inom projektet. ~Inom LIFE-Triple Lakes har bl.a. åtgärderna för att inrätta

vandringsvägar i Billstaån inletts på allvar under ledning av

Jämtkraft.~Vattenanvändnings¬plan Storsjön driver Länsstyrelsen tillsammans fyra kommuner runt Storsjön. Resultatet blir ett mellan¬kommunalt planeringsunderlag som hanterar alla vattenrelaterade frågor med syftet till att säkerställa Storsjöns vattenkvalité.

Planen blir ett strategiskt dokument där kommunerna tar gemensamt ställning om en hållbar hushållning med mark och vatten runt sjön. ~Kalkningsverksamheten är

Länsstyrelsens mest omfattande miljömålsarbete för att upprätthålla biologisk mångfald intill dess att miljökvalitetsmålen uppnåtts. Utsläppen av svavel och kväve är de viktigaste källorna till försurningen. Försurningsläget i länet kan beskrivas som oförändrat jämfört med de närmast föregående åren. Den generella bilden är att återhämtningen har avstannat och att i de värst drabbade områdena av länet, främst delar av Härjedalens- och Bergs kommuner, sker en viss försämring jämfört med åren 2005-2007. ~Utöver pågående kalkningsverksamhet har sammanlagt 15 restaureringsprojekt, i syfte att uppnå miljökvalitetsnormer, förbättra turistfiske och förbättra situationen för hotade arter, genomförts under år 2014 i vattendrag som påverkats av tidigare flottningsverksamhet.

Utöver detta har ett tiotal vandringshinder i form fellagda vägtrummor åtgärdats.~Det pågående projektet vid Bågede (Ströms vattudal) som redovisades under 2013 års rapportering har fortgått även under 2014. ~

(5)

Åtgärd 31

Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31.

 Arbetet med föroreningsskadade mark- och vattenområden är en del av Länsstyrelsens dagliga verksamhet och arbetet utgörs av tillsyn, ansvarsutredningar, tillsynsvägledning för kommunerna, undersökningar och utredningar etc. Länsstyrelsen har under 2014 utfört efterarbete angående den allmänna inventeringen av verksam¬heter som kan ha medfört föroreningsskador. Dokumentationen har kommunicerats med berörda

verksam¬hets¬utövare, fastighetsägare och tillsynsmyndigheter för att informera om risker, databasregistrering samt eventuellt behov av ytterligare kontroll och åtgärder. Ett omfattande arbete har genomförts angående objekt på samfällda fastigheter. För att kvalitetssäkra uppgifter, förbättra användbarheten och underlätta datauttag har

databasen komp¬¬letterats med uppgifter om provtagningsresultat och aktuella ämnen.

Ett flertal objekt har dess¬utom uppdaterats med rapporter från undersökningar och åtgärdsrapporter. En slutrapport vad gäller inventeringen av potentiellt förorenade områden i Jämtlands län under perioden 1997-2014 har tagits fram under året, och beräknas vara klar under första kvartalet av år 2015.~Verksamhetsplaneringen finns beskriven i det regionala programmet för förorenade områden där det även framgår att riskklass 1- och 2-områden vid yt- och grundvattenförekomster samt objekt vid betydande vattenförsörjningsintressen är tydliga prioriteringsgrunder i arbetet. Dessa

prioriteringsgrunder har även alltid ingått som en viktig aspekt i riskklassningsarbetet inom förorenade områden där en bedömning av områdets känslighet och skyddsvärde görs.

GIS-modelleringar som tidigare har utförts används för att sortera ut de områden som prioriteras ur vattensynpunkt, både som prioriteringsunderlag för länsstyrelsen men även i tillsynsvägledningen till kommunerna.~Vid nedanstående vattenförekomster, som riskerar att inte uppnå kemisk status med avseende på föroreningar, har följande arbete utförts under 2014:~Ockesjön: Länsstyrelsen har reviderat och kommunicerat ansvarsutredningen för Äggfors nedlagda massafabrik och skrotåtervinning, vilket är det förorenade området i länet som antas läcka ut flest prioriterade och särskilt förorenande ämnen till vatten. Även arbetet med ett föreläggande gentemot ansvariga verksamhetsutövare påbörjades. Andra tillsynsinsatser området under året har handlat om att kommunen vill dra nya ledningar för vatten och avlopp i närheten av det aktuella området, vilket kräver undersökningar av föroreningar. Kommunen har ännu inte tagit ställning till hur och om arbetet ska utföras.

Länsstyrelsen har även deltagit i ett fiberbanksprojekt i samverkan mellan SGU och fem länsstyrelser i Norrland med syfte att kartlägga och provta fiberbankar med akustiska metoder. Fiberbankar misstänks finnas i Själdren och Ockesjön från Äggfors nedlagda massafabrik. Under året har planering och sammanställning av material skett inom projektet.~Indalsälven: Länsstyrelsen har sammanställt en stor mängd arkiv- och

informationsmaterial och reviderat och kommunicerat ansvarsutredningen för Hissmofors nedlagda massafabrik. En dialog om fortsatta undersökningar med ansvariga har

påbörjats. Länsstyrelsen har även deltagit i ett fiberbanksprojekt i samverkan mellan SGU och fem länsstyrelser i Norrland med syfte att kartlägga och provta fiberbankar med akustiska metoder. Fiberbankar misstänks finnas från sulfitfabriken i Indalsälven. Under året har planering och sammanställning av material skett inom projektet. Länsstyrelsen

(6)

har även bedrivit tillsyn vid ombyggnationen vid det intilliggande Hissmofors

vattenkraftverk, där de sista återställnings¬arbetena slutförts under året. Det har bland annat inneburit ärenden kring en slänt och en väg som an¬gränsar till områden med föroreningar från den nedlagda sulfitfabriken.~Storsjön: Länsstyrelsen har förelagt Lundstams Återvinning AB, en anläggning för behandling av farligt avfall, om undersökningar och åtgärder vid rivning av vissa cisterner och byggnader inom verksamhetsområ

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Ja

Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

Vid genomförandet vägs vattenförvaltningsaspekten in i den samlade prioriteringen av insatser/åtgärder för föroreningsskadade mark- och vattenområden. Resurserna för

genomförandet, genom konkreta saneringsåtgärder, är dock begränsade och styrs, förutom av miljöbalkens kapitel 10, främst av nationella vägledningar för EBH och

Naturvårdsverkets prioriteringar.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:

Inga ytterligare kommentarer

Åtgärd 15

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

 Generell rådgivning görs men eventuell påverkan från jordbruksföretag måste

undersökas genom provtagning innan Länsstyrelsen kommer att prioritera rådgivningen tills specifika jordbruksföretag och avrinningsområden. Länsstyrelsen hoppas kunna påbörja en sådan ett sådant undersökningsprojekt under 2015-2016. Resultaten från dessa verifieringar får sedan ligga till grund för eventuella omklassningar. Därefter kan arbetet med rådgivning kring de vattenförekomster, som med säkrare underlag, bedöms var påverkade av övergödning påbörjas. Där det redan idag tydligt finns behov av riktad rådgivning till jordbruksföretag, som påverkar vattenmiljöerna, kommer detta att lyftas fram och prioriteras i berörda åtgärdsplaner som beskrivits enligt åtgärd 30.~~

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden.

 Ingen konkret samverkan kring den specifika åtgärden har påbörjats C) Ev. kommentarer till åtgärd 15:

 Nytt för 2014 är att Greppa näringen tilldelats i budgeten för landsbygdsprogrammet och håller på att starta upp i Jämtlands län, vilket i sin tur kommer att innebära nya verktyg för Länsstyrelsen rådgivande arbete gentemot jordbruksföretag.

(7)

Åtgärd 17

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

 För att hantera växtskyddsmedel behöver jordbrukarna i länet genomgå en kurs/certifiering där vissa generella vattenmiljöaspekter ingår. Länsstyrelsen håller i kurserna, såväl grundutbildning som en fördjupningskurs.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

 Ingen konkret samverkan kring den specifika åtgärden har påbörjats

C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut.

 Ingen konkret samverkan kring den specifika åtgärden har påbörjats D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:

 Nytt för 2014 är att Greppa näringen tilldelats i budgeten för landsbygdsprogrammet och håller på att starta upp i Jämtlands län, vilket i sin tur kommer att innebära nya verktyg för Länsstyrelsen rådgivande arbete gentemot jordbruksföretag.

Åtgärd 20

Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

 Inget nytt har skett inom Åtgärd 20 jämfört med det som rapporterades för 2013 B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att

genomföra åtgärden.

 Inget nytt har skett inom Åtgärd 20 jämfört med det som rapporterades för 2013 C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.

 Inga ytterligare kommentarer