Återrapportering från Länsstyrelsen Jönköpings län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

(1)

Länsstyrelsen Jönköpings län –

återrapportering 2013 1 (8)

Återrapportering från Länsstyrelsen Jönköpings län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas

åtgärdsprogram

Åtgärd 28

Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

Utgångspunkten för genomförandet är fastställda MKN och statusklasser samt de regionala åtgärdsplaner Länsstyrelsen har tagit (mot övergödning, miljögifter respektive

grundvattenproblem) som pekar ut inom vilka delavrinningsområden åtgärder är prioriterade.

B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

Under 2013 har Länsstyrelsens plan för omprövning (kopplat till ÅP28) reviderats. Listan med tidigare 19 objekt innefattar nu 23 objekt. Länsstyrelsen har tillsynen över 19 av objekten. Information har gått ut till kommunen i de fall de har tillsynen. Flera objekt har på eget initiativ påbörjat en omprövning. Länsstyrelsen har påpekat behovet av

omprövning i samband med tillsynsbesök.~~Omprövningar kommer att initieras i samråd med Miljöprövningsdelegationen i Östergötland under en 3-årsperiod. Brev ska skickas till verksamhetsutövarna, där tillsynsmyndigheten gör dem uppmärkamma på att deras verksamhet finns med på Länsstyrelsens lista över prioriterade omprövningsobjekt och uppmanar dem att kalla till samråd för att initiera omprövning.~~I Länsstyrelsens VP- anvisningar finns instruktioner om att vattenförvaltningens åtgärdsprogram ska integreras i enheternas VP. En eller flera enheter har pekats ut som ansvarig för resp. åtgärdspunkt.

Inför verksamhetsplaneringen träffar beredningssekretariatet berörda enheter för en avstämning och diskussion om fortsatta arbetet med vattenförvaltningen åtgärdsprogram.

C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

Länsstyrelsen har bland annat genom att vidta ett antal åtgärder med stöd av de juridiska instrument som finns tillgängliga, arbetat för att nå miljömålen och målen om god

ekologisk status inom EU:s vattenförvaltning. Det handlar exempelvis om tillsyn,

(2)

ansökningar, anmälningar, omprövningar och samråd. Ingen regelrätt omprövning har färdigställts under 2013. Ett ärende prövades i domstol utan att miljöhänsynen fick genomslag. Prövningsprocesser pågår i domstol vid fem objekt. Därutöver pågår processer som kan komma att leda till ändringar i befintliga vattendomar vid ytterligare 12 objekt.

Vid nio objekt där befintliga tillstånd saknas pågår processer. Flera av objekten påbörjades inom ramen för 2012 års regleringsbrevsuppdrag 57 ? Målstyrd tillsyn av vattenkraftverk.

Två beslut om utrivning av dammar utan tillstånd har fattats. Nio fysiska

miljöförbättrande åtgärder där vattenjuridiskt arbete innefattats har färdigställts under 2013. Den juridiska processen är lång och flertalet ärenden är ännu inte avslutade, varför arbetet kommer att fortsätta under de närmaste åren.~~Det vattenjuridiska

åtgärdsarbetet innefattar bred samverkan både internt och med externa intressenter där samverkan med bland annat kommunerna är god. Informationsinsatser är en viktig del av arbetet som sker enligt en avdelningsgemensam lista med alla prioriterade objekt.

Prioriteringen utgår från miljömål, vattnets status samt till viss del klagomål. Listan stäms av via en för arbetet särskild intern styrgrupp. Länsstyrelsen har under året ajourhållit listan över objekt där juridiska åtgärder är mest prioriterade för att erhålla förbättringar i vattenmiljön. Ett arbete har påbörjats för att implementera prioriteringslistan som en del av åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen som ska vara klara under 2014. ~~I handläggningen har vi fortsatt med rutinen att upprätta en lagtrappa för varje aktuellt objekt. Lagtrappan används dels för att prioritera de juridiska insatserna och dels som stöd i samband med kommunikationen med verksamhetsutövare.~~28 d)Genomförandet sker genom det löpande arbetet. En mer komplett prioriteringslista utifrån vattenförvaltningens och miljömålens prioriteringsgrunder samt även mängden klagomål och risker för skada på miljön håller på att tas fram i nära samarbete mellan flera enheter. Syftet är att få en bättre bild av var vi bäst lägger våra resurser för att sedan kunna arbeta fokuserat och med bra underlag vid villkorsändringar och omprövningar.

D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Åtgärd 29

Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

Beskriv arbetet kortfattat.

I den löpande hanteringen av tillsynsärenden ställs krav på redovisning av egenkontrollen.

Eftersom Länsstyrelsens tillsynsplanering har påverkan på vattenförekomsters status som en prioriteringsgrund har dessa ärenden en hög prioritet.

B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med

egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?

 Ja

(3)

Länsstyrelsens behovsutredning för tillsyn vattenverksamheter grundar sig bland annat på bedömningar av verksamhetens inverkan på vattenförekomsterna.~~I Länsstyrelsens tillsynsplanering avseende miljöfarlig verksamhet är verksamheternas inverkan på status i vattenförekomster en prioriteringsgrund. En förteckning över verksamheter med

direktutsläpp till recipient som inte erhåller god status finns framtagen. Denna förteckning ska nu infogas och används för prioriteringar i tillsynsplanen. ~Detta innebär att tillsyn, både löpande och egeninitierad (till exempel tillsynsprojekt) prioriteras högt om det har en inverkan på vattenförekomsternas status.~

C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

Länsstyrelsen begär rutinmässigt in uppgift om egenkontroll vid tillsyn av dammsäkerhet (10-20 dammar årligen) samt vid uppföljning av inkomna klagomål på dammar. I det löpande arbetet med bl.a. tillsyn av vattenverksamheter görs alltid en bedömning av verksamhetens inverkan på vattenförekomsternas status. Länsstyrelsen deltar också i Miljösamverkan Sveriges projekt om tillsyn vattenverksamheter. Resultatet och slutsatser från projektet kommer att underlätta för det vidare arbetet.~~Länsstyrelsens

tillsynsplanering innefattar prioritering utifrån verksamheters påverkan på

vattenförekomsters status. Arbetet med egenkontrollprogram innefattas i denna planering.

Som exempel på detta arbete kan nämnas det tillsynsprojekt med syfte att granska provtagningsrutiner hos 10 ytbehandlingsindustrier, som kommer att slutföras under år 2014. Slutsatser från projektet ska spridas till samtliga tillsynsmyndigheter i länet och användas vid revidering av egenkontrollprogram. Ett annat exempel är Miljösamverkan f:s tillsynsprojekt ?Tillsyn avloppsledningar och pumpar?, där Länsstyrelsen deltar.~~Även i tillsynsvägledningsplaneringen finns aktiviteter med bäring på dessa frågor. Exempel på projekt är det som rör Torsjöån, med syfte att samla tillsynsinsatser i ett område med icke god status. ~~Medverkan i de riskhanteringsplaner som Beredskapsenheten kommer att utarbeta utifrån översvämningsdirektivet kan påverka egenkontrollprogrammens utformning.~~Ett samarbetsprojekt med kommunernas miljöförvaltningar och tekniska förvaltningar har genomförts under året. Slutresultatet är ett vägledande dokument /policy för anslutning av industriellt vatten till kommunalt avlopp. ~

D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.

Åtgärd 30

Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av

avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker.

(4)

Länsstyrelsens arbete med åtgärdspunkt 30 har hittills skett sker i tre parallella processer:

~1. Framtagande av en strategi för Länsstyrelsens vattenrelaterade åtgärdsarbete.

Strategin syftar till att tydliggöra ansvar och samordning mellan enheter och avdelningar, men också en övergripande handlingsplan för vattenarbetet. ~2. Framtagande av regionala åtgärdsplaner för resp. miljöproblem. Det finns sådana planer framtagna för försurning övergödning, miljögifter och grundvatten. Planerna behöver kompletteras och revideras efter ny statusklassning och arbetet med åtgärdsplanering i VISS. Under 2013 har arbetet med att revidera den regionala planen för skydd och restaurering av vatten påbörjats.

Åtgärdsplanerna är tänkt vara ett underlag för prioritering av åtgärder och bidra till genomförandet av såväl Länsstyrelsens som kommunernas och övriga myndigheters uppdrag i åtgärdsprogrammen.~3. Framtagande av Underlag för Åtgärdsprogram (enligt vattenmyndigheternas riktlinjer)- inom ramen för detta arbete förs diskussioner med grannlänen och vattenråden i syfte att få ett tydligt avrinningsperspektiv i

åtgärdsprioriteringen. Detta arbete har legat nere under 2013, då fokus varit på statusklassning och åtgärdsplanering. ~~I Länsstyrelsens VP-anvisningar finns

instruktioner om att vattenförvaltningens åtgärdsprogram ska integreras i enheternas VP.

En eller flera enheter har pekats ut som ansvarig för resp. åtgärdspunkt. Inför

verksamhetsplaneringen träffar berednings-sekretariatet berörda enheter för en avstämning och diskussion om fortsatta arbetet med åtgärdsprogrammet. Under året görs

tertialavstämningar och regelbundna möten i tvärsektoriella grupper~

Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden?

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

Länsstyrelsens vattenarbete planeras alltid utifrån ett avrinningsperspektiv. På grund av snäva tidsramar har under 2013 inget utrymme funnits för att göra planeringen med

angränsande län. Länsöverskridande frågor diskuteras dock regelbundet inom vattenråden.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.

Åtgärd 31

Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

Länsstyrelsen har under år 2013 slutfört arbetet med inventering av misstänkt förorenade områden enligt MIFO fas 1 på avslutade verksamheter. Inventeringsarbetet har resulterat i drygt 5 200 registrerade objekt i Länsstyrelsens databas. Dessa utgör underlag för

(5)

prioritering av de områden (objekt) som ur miljöhänseende är mest angelägna att jobba vidare med. I prioriteringsarbetet är vattenfrågan viktig ur flera aspekter (hälsorisk vid intag av vatten, skydd av vattentäkt, vattnets eget skyddsvärde m.m.). Länsstyrelsen har tidigare utfört en GIS-analys där utfallet, områden/objekt med bedömd störst risk, utgör underlag för arbetet med att avgöra vilka objekt som kan påverka vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Under året har Länsstyrelsen arbetat aktivt med planerad tillsyn på de objekt som finns med på en förteckning över länets mest prioriterade objekt. Länsstyrelsen har upprättat två projektbeskrivningar och har ansökt om bidragsmedel för dessa. Projekten hade som syfte att effektivisera tillsynen genom att underlätta arbetet med att prioritera fram de objekt som är miljömässigt motiverade att arbeta med.~~I Länsstyrelsens VP-anvisningar finns instruktioner om att vattenförvaltningens åtgärdsprogram ska integreras i enheternas VP.

En eller flera enheter har pekats ut som ansvarig för resp. åtgärdspunkt. Inför

verksamhetsplaneringen träffar beredningssekretariatet berörda enheter för en avstämning och diskussion om fortsatta arbetet med åtgärdsprogrammet. Under året görs

tertialavstämningar och regelbundna möten i en tvärsektoriell grupp.~

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

Länsstyrelsen har tagit fram regionala åtgärdsplaner mot övergödning, miljögifter resp.

grundvattenproblem, där förslag på åtgärder tas fram för de mest påverkade

delavrinningsområdena. Åtgärdsplanerna (som ska revideras under 2014) ska ligga till grund för det fortsatta arbete med åtgärdspunkt 31, genom att peka ut inom vilka områden en djupare analys av verksamheters påverkan behöver göras. Meningen är att underlaget i åtgärdsplanerna ska lyftas in i de "Underlag för Åtgärdsprogram" som håller på att utarbetas per huvudavrinningsområde, varmed avrinningsperspektivet kommer bli ännu tydligare. Länsstyrelsen ingår i projektgrupp för ansökan om EU-medel för att finansiera en förstudie kring situationen i Anderstorpsån som inom sitt avrinningsområde belastas av ett flertal förorenade områden.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:

Miljötillsynsförordningen är under pågående översyn gällande tillsyn över förorenade områden. De oklarheter som föreligger kring tolkning av tillsynsansvaret gör att

ansvarsfrågan fått avgöras vid behov från fall till fall. Detta har gjort det svårt att bedriva ett strategiskt arbete. Länsstyrelsen har därför under året påbörjat arbetet med att i projektform göra en genomgång av de mest prioriterade områdena med avseende på fördelning av tillsynsansvar.

Åtgärd 15

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Växtnäringsrådgivningen erbjuds alla länets lantbrukare men särskilda insatser

(6)

(medverkan LRF-möten, kurser, fältvandringar mm) görs för att få med fler lantbrukare i avrinningsområden där övergödning är ett problem. Alla brukare inom länets nya

nitratkänsliga område har fått information och underlag/verktyg för att kunna göra sin egen växtodlings/gödslingsplan. En integrerad skyddszon är på gång att anläggas i ett av de övergödda områdena. Den ska fungera som demonstrationsanläggning. Under 2014

kommer det inte att finnas stöd för att anlägga våtmarker vilket kraftigt minskar intresset för denna åtgärd.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

Länet deltar i Jordbruksverksledda projektet Greppa Näringen C) Ev. kommentarer till åtgärd 15:

Åtgärd 17

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Det finns få mätningar av förekomst av växtskyddsmedel i länets sjöar och vattendrag. De mätningar som gjorts tyder inte på att växtskyddsmedel skulle vara allmänt förkommande i sjöar och vattendrag. Användningen av växtskyddsmedel är förhållandevis liten eftersom minst 75% av länets åkerareal är vall. De insatser som har gjorts är generella för hela länet, t ex utbildning för sprutförare, årlig information till sprutförare och dialog med

kommunernas miljöinspektörer.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

Samverkan med Jordbruksverket sker genom deras växtskyddscentral i Kalmar.

C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut.

Samverkan med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen sker via Jordbruksverket.

D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:

Åtgärd 20

Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort

kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

(7)

Kultur Aqua/VaKul/Kulturmiljö och vattenförvaltning: Inventeringen av vattennära lämningar har fortgått under 2013. Inventeringen 2013 har omfattat delar av Vätterns tillrinningsområde: Röttleån samt Lagans avrinningsområde: Vämmesån, Hjorsetån, Hylletoftaån med biflöden och Färjansö. Arbetet med vattennära kulturmiljöer sker sedan 2012 integrerat med projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning ? planeringsunderlag för SÖVD och Vakul inom VHVD. Inom projekten tas kunskapsöversikter för kultur- och naturintressen fram för Emåns och Vätterns avrinningsormården. I samband med detta arbete har prioriteringar tagits fram för vattennära kulturmiljöer inom Jönköpings län, där syftet dels är att lyfta fram tematiska kunskapsbehov, dels att fortsätta arbetet med de i vattendragen mest akuta biotopåterställande åtgärderna där stora natur- och kulturvärden tangerar varandra. Rapporter finns publicerade på

http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/sodra-ostersjon/projekt/Pages/kulturmiljo-och- vattenforvaltning.aspx och inom Länsstyrelsens rapportserie ?Minnen vid vatten? där hittills tre rapporter är tryckta 2011:26, 2013:19 och 2013:20 samt finns två rapporter på väg till tryck. Vidare är en rapport är under korrektur och en rapport kommer att tas fram under början av 2014. Resultaten läggs regional databas som kan anpassas till nationell standard.~~Vårda vattendragens kulturarv: Nio län har deltagit i den regionala satsningen Vårda Vattendragens Kulturarv. Arbetet kan delas in i 1. informationsinsatser, 2. praktiska vårdåtgärder för sjöar och vattendrags bebyggelse, lämningar och landskap, 3. Samverkan och samordning. Det länsgemensamma arbetet har koncentrerat sig på att ta fram

informationsmaterial i form av faktablad och broschyr om vattenanknutet kulturarv, lagstiftning, tvärsektoriell samverkan m.m. Informationsmaterialet omfattar också

powerpointpresentationer, hemsida m.m. Det gemensamma arbetet har fördelats mellan de ingående länsstyrelserna vad gäller textförfattande, foto, layout, projektsamordning m.m.

Informationsmaterialet ska användas i länsstyrelsernas arbete med det vattenanknutna kulturarvet från 2014 och framåt och tar också sin utgångspunkt i och kompletterar den kunskapsuppbyggnad som sker inom området. Kostnaderna för projektets gemensamma delar och projektsamordning har fördelats mellan länen beroende på arbetsinsats för respektive län. Projektsamordning har under början av 2013 skett via länsstyrelsen i Kalmar för att sedan övergå till länsstyrelsen i Halland. Informationsmaterialet kommer att färdigställas och presenteras på hemsida m.m. under början av 2014. Under året har arbetet organiserats med en arbetsgrupp med representanter från de ingående länen.

Arbetsgruppen har under året haft elva möten. Projektet har gemensam styrgrupp med kunskapsprojekten inom SÖVD och VaKul. I styrgruppen finns representanter från kulturmiljöområdet och vattenförvaltningen. Praktiska vårdåtgärder har under året genomförts av respektive länsstyrelse och redovisas länsvis nedan. Inom ramen för projektet har Länsstyrelsen medverkat till upprättandet av informationsmaterial för:

ängslador, madängar, broar och vadställen samt fiske. Vidare har en restaurering av snickeriet inom Ryfors bruk kunnat genomföras som del av vårdinsatserna inom projektet, vi har även inlett ett samverkansprojekt kring Färjansö tillsammans med

Naturavdelningen på Länsstyrelsen.~

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden.

För år 2014 har Riksantikvarieämbetet förändrat sin fördelningsmodell och länsstyrelserna har givits möjlighet att inom ramen för sitt kulturmiljöanslag fritt välja vilka prioriteringar som ska göras. Länsstyrelsen i Jönköping hade inför året äskat medel från

Riksantikvarieämbetet för att kunna driva arbetet med ?Kunskapsunderlag inom

kulturmiljöområdet? vidare och kommer utifrån den ram som tilldelats länet avsätta medel för att fortsätta inventeringsprojekten. SÖVD och VHVD har även inlämnat en ansökan

(8)

till Havs- och Vattenmyndigheten om medel till projekten inom SÖVD och VaKul vilken beviljats, en fördelning av tilldelade medel kommer att meddelas senare under

året.~Projekten kommer att bidra till möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålen för Levande sjöar och vattendrag.~~

C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.