Bilaga 1. Ansökningshandlingar

(1)

KASTELLGÅRDEN/SÖDERSÄTTRA 3:1 - B02 - Material och kulörbeskrivning - 2018.06.29 Rev. - 2018.10.19

Fasad:

- Husen byggs upp och möter mark genom en obehandlad exponerad limträstomme

- Hela fasaden bekläds med panel av olika dimensioner och riktningar i värmebehandlat furu

- Fasad i gemensamma rummet mot radhusentréer utförs med panel i obehandlad furu

Fönster:

- Fönster till bostaden utförs med karm i värmebehandlad furu

- Fönster till det stora gemensamma rummet utförs med karm i antracitgrå anodiserad aluminium

Dörrar:

- Entrédörr från gatan och i riktning mot Väsjön utförs i värmebehandlad furu - Entrédörrar till respektive radhus utförs i furu

Utvändiga gångytor och trappa:

- Gångyta vid entré och på framsidan, samt trappa med räcke ner mot framsidan i värmebehandlad furu

Räcken:

- Räcken för franska balkonger i markplan i galvat stål. På plan 2 integreras räcken i fasaden lika panel

Tak:

- Utförs i bandtäkt plåt med utanpåliggande solceller Takfot, hängrännor och stuprör:

- Utförs i i galvat stål Skorsten:

- Utförs i återbrukat naturrött tegel med naturljus fog

Strandhusen

Material och kulörbeskrivning

GROSSE +

(2)

KASTELLGÅRDEN/SÖDERSÄTTRA 3:1 - B02 - Material och kulörbeskrivning - 2018.06.29 Rev. - 2018.10.19

Fasad:

- Den nedre delen som möter marken utförs i återbrukat naturrött tegel med naturljus fog

- Övrig fasad bekläds med panel av olika dimensioner och riktningar i värmebehandlat furu

Fönster:

- Fönster utförs med karm i värmebehandlad furu

- Skjutbara fönster på balkong mot gatan utförs med karm i värmebehandlad furu

Entrépartier och dörrar:

- Utförs i värmebehandlad furu Balkonger:

- Synlig konstruktion i limträ - Räcken i galvat stål Takplan/Takterrass:

- Definierad utvändig yta i tillgänglig anslutning till trapphus bekläds med värmebehandlad furu.

- Tillkommen växtlighet planteras i ovanpåliggande självdränerande kärl.

- Övrig yta utförs i bandtäkt plåt med utanpåliggande solceller.

- Räcke i galvat stål

Takfot, hängrännor och stuprör:

- Utförs i galvat stål

Skogshusen

Material och kulörbeskrivning

GROSSE +

(3)

Kastellgården Bilaga B03 Ekosystemtjänster och

naturvärden

Upprättad:

2018-10-15 Upprättad av:

Felicia Sjösten Harlin och Johan Dahlberg Naturinventering utförd av

Felicia Sjösten Harlin och Jan Wijkmark

(4)

K AS TE L L G ÅRD E N BI L AG A B0 3 E K OS Y S TE M T J ÄNS TE R O CH N AT UR V ÄRDE N

2 / 21 White arkitekter AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Bakgrund ... 2

2. Naturvärden ... 5

3. Ekosystemtjänstanalys ... 8

4. Utveckling av Kastellgårdens ekologiska värden ... 10

5. Jämförelse med kommunens hållbarhetsprogram ... 18

6. Slutsatser ... 21

1. BAKGRUND

Avsaknad av blågrönt stråk och spridningskorridor

I ooch med detaljplanens förverkligande så etableras ett blågrönt stråk på tidigare industrimark med syfte att koppla Snuggasjön till Väsjön och skapa ett nytt stråk - etablera en

spridningskorridor mellan Törnskogen och Rösjöskogen. Enligt detaljplan skulle det blågröna stråket utgöra en remsa på ca 25m längs Kastellgårdens strandlinje / sjöns norra del, och utanför fastigheten följa sjöns östra del. Därefter skulle den planerade blågröna spridningskorridoren hindras av nyexploateringen som skett i strandzonen av Väsjöns sydöstra del i Södersätra. Den blågröna förbindelse som finns därefter till Rösjöskogens naturreservat är ett dike som går genom den förtätade villastaden Södersätra (enligt detaljplan).

se flygfoto från kommunens hemsida.

Detta har förbisetts i Regeringens bedömning av kontexten; avsaknaden av spridningskorridor och allmänhetens utsläckta tillgång till strandzonen i Väsjöns norra del pga av staketet runt

Kastellgården. I verkligheten finns det inte någon spridningskorridor, utan den skulle först etableras i och med förverkligandet av den gällande detaljplanen. Vidare, om Kastellgården inte exploateras enligt detaljplan, dvs förblir inhägnad i privat ägo blir det blågröna stråkets kontakt med Väsjön begränsat till en mindre strandzon på 25m och allmänheten har fortsatt ingen tillgång till strandzonen eftersom fastigheten är inhägnad sedan innan 1950.

Gunnebostängsel runt fastigheten. Plats i direkt anslutning väster om fastigheten där blågröna stråket ska etableras på f.d. industrimark

(5)

Hela fastigheten blir blågrönt stråk

I bygglovsförslaget breddas det blågröna stråket över hela fastigheten fram till Molnstigen vid fastighetens norra gräns och gör anspråk på att förverkliga det som Regeringen åsyftar i sitt beslut; tillgängliggöra området samt skapa en spridningskorridor. Spridningskorridorens syfte; att förbinda de två naturreservaten, är dock i det närmaste utsläckt i och med exploateringen i Södersätra (rosa markering på flygfoto).

Fastigheten Kastellgården idag där rött markerar fastighetsgränsen med högt staket. Icke sammanfogade blågröna delar (grönt). Källa Ortofoto: Sollentuna kommuns hemsida.

Vid exploatering sammanlänkas de blågröna stråket som även vidgas och tillgängliggörs över Kastellgården.

(6)

Högt staket som omgärdar Kastellgården. Till vänster i bilden exploatering av angränsande fastighet i öster som visar att spridningskorridoren är utsläckt där.

Föreslagen exploatering bidrar med att bredda det blågröna stråket vid Väsjöns norra del, till att omfanmna hela fastigheten och därmed tillgänliggöra inte bara strandzonen utan hela fastigheten för allmänheten och strövande djur. Vidare gestaltas det blågröna stråket till att sprida sig upp från stranden med vattentrappor och spridningskorridorer emellan, och i vissa fall även under

huskropparna. Detta har möjliggjorts i och med att bussgatan som ligger i gällande detaljplan (är det så?) har utfallit, vilken förut utgjorde en 17 m bred barriär tvärs över fastigheten. Hårdgjorda ytor har i området minimerats till att endast möta krav på tillgänglighet.Vid exploatering tas staketet ner och blågröna stråket kan sammanfogas och utvidgas. I båda fallen begränsas en möjlig spridningskorridor i öster av bebyggelsen i Södersätra (bättre att beskriva detta tidigare tänker jag.

Tex i bildtexten som jag föreslagit rosa fält).

Låga byggrätter

I bygglovsförslaget begränsas bebyggelsen både i antal och våningar. Ett punkthus och två villor som finns med i detaljplanen uteblir helt.

Naturen inpå knuten

I bygglovsförslaget kommer träd inom tomterna bevaras och integreras på olika sätt i

altan/utbyggnad. Några av principerna som kommer användas är hus på plint närmast vatten med integrerade ekosystemtjänster genmom t.ex. vattentrappor, regnträdgårdar och stenrabatter.

Varsam anläggning

Sprängning, stödmurar och hårdgjord yta inom området kommer att minimeras. Huskroppar kommer placeras varsamt på plint för minimerat fotavtryck och bussgatan som finns med i detaljplanen är borttagen.

Återbruk av natur

Nedtagna träd blir död ved/flisas och återanvänds som stigmaterial/sittbänkar osv Gående och cyklister prioriteras

Bussgatan som finns med i detaljplanen är borttagen från bygglovsförslaget. Det kommer att bli ett bilfritt område med GC-vägar. Spänger längs vissa delar av strandzonen utreds i dialog med kommunen kring deras önskan om strandpromenad.

(7)

2. NATURVÄRDEN

En inventering av naturvärden utfördes i mars/april 2018.

Observerade/spår av arter inom området vid inventeringstillfället:

Ekorre, hare, rådjur, bäver Större hackspett, ringduva

Äldre tallar, granar, ekar, björkar, alar, enar Yngre hassel, alar, gran, björk, ek

Blåsippa, skogsstarr

Skägglav, renlav (grå och vitgrön), fönsterlav mm Tallticka (NT), klibbticka, björkticka, röksvamp Exotiska arter: ädelgran, blodlönn, pil

(8)

Övriga rapporterade skyddsvärda arter/naturvårdsarter i området:

Uddslinke (NT) Vanlig padda (Kopparödla) Övrigt:

Fornlämningar Delområden

Inventerade naturvärden inom fastigheten Delområde 1 - Gårdsmiljön

Gårdsmiljön domineras huvudsakligen av öppna ytor så som intensivskött gräsmatta och öppen hällmark som i väst övergår i äldre barrblandskog. På gårdsmiljön hittas både inhemska och exotiska äldre träd och buskar som tex blodlönn, pil, ek, gran, jasmin och syrén. Miljön i väst domineras av äldre tallar och björk och uppvisar även fina blå- och vitsippebackar. Flertalet fågelarter observerades invid gårdsmiljö, däribland ringduva och större hackspett. Även ekorre observerades. Området används sannolikt som vandringsområde för groddjur mellan delområde fem (som tycks utgöra övervintringsområde) och Väsjön (sannolikt reproduktionsområde).

Observerade särskilda naturvärden vid inventeringstillfället:

Äldre tallar och björkar, blåsippa, större hackspett Delområde 2 – Strandzon

Strandzonens västra del karaktäriseras av barrblandskog (under föryngring) där gran utgör det dominerande trädslaget. Här återfinns såväl inhemsk gran liksom en inplanterad variant av ädelgran. Partiet övergår efterhand närmre strandlinjen i ett klibbalskärr med framträdande rotsystem som potentiellt kan utgöra reproduktionsmiljö för groddjur. I höjd med huset övergår miljön till halvöppen vassmiljö (i strandkanten) samt barrblandskog med inslag av äldre tallar och yngre lövträd som fortsätter genom strandzonens östra del. Fältskiktet domineras av bla blåbär och lingon. Inslag av hackspettpåverkade högstubbar och död ved förekommer i allt större utsträckning ju längre österut man rör sig. Hydda och gnagspår av bäver hittas längs med strandlinje-sträckningen. I Väsjön finns även noterad förekomst av den rödlistade kransalgen uddslinke (NT).

Äldre tallar, skogsstarr, bäver (spår av), högstubbar, död ved Delområde 3 – fuktig barrblandskog

Delområde tre karaktäriseras av fuktig barrblandskog med inslag av äldre tallar och unga lövträd samt äldre alar (med hackspetthål) och ekar. Fältskiktet består i största mån av olika mossarter (husmossa, björnmossa mm) samt olika arter av gräs och svampar (bla röksvamp). Området uppvisar en högre grad av sly (framför allt al och hassel) samt död ved. Rester av stenmur finns i områdets sydöstra del vid Trädgårdsmästarbostaden. Området används sannolikt som

vandringsområde för groddjur mellan delområde fem (som tycks utgöra övervintringsområde) och

(9)

Väsjön (sannolikt reproduktionsområde).

Äldre tallar, gamla alar (hackspettpåverkade), död ved, stenmur Delområde 4 – hällmarkstallskog

Delområde fyra utgörs av gammal hällmarkstallskog som uppvisar både höga historiska värden i form av fornlämningar, liksom höga naturvärden. Området domineras nästan uteslutande av gamla tallar med visst inslag av en och gran. Tallticka (NT) förekommer på minst en äldre tall.

Stående död ved (hackspettpåverkade tallar) förekommer. Fältskiktet består i de sydligare delarna av huvudsakligen mossor, gräs, ormbunkar och blåbärsris. ”Vitmosseplatån” utgörs av lavar (två sorters renlav samt fönsterlav). Även en gammal gran med skägglav återfinns på Vitmosseplatån.

En stenmur löper strax utanför tomtgränsen i öst.

Delområde 5 – frisk barrblandskog

Delområde fem utgörs av frisk barrblandskog med inslag av flera värdefulla gamla tallar och visst inslag av död ved med tickor. Fältskiktet består i huvudsak av mossor, gräs, och blåbärsris.

Området uppvisar även inslag av ung gran, ek och björk, samt en del öppna hällar gentemot gårdsmiljön. En del lövträdssly förekommer.

(10)

3. EKOSYSTEMTJÄNSTANALYS Kastellgårdens befintliga Ekosystemtjänster

Fastigheten uppvisar kvaliteter för ekosystemtjänster inom samtliga av de fyra

ekosystemtjänstkategorierna: stödjande (i grönt), reglerande (i blått), kulturella (i rosa) och producerande (i orange) ekosystemtjänster. Nedan sammanfattas och bedöms de

ekosystemtjänster som området uppvisar idag.

Stödjande ekosystemtjänster

- Biologisk mångfald – medel/stor

- Upprätthållande av markens bördighet - stor - Habitat – stor

Reglerande ekosystemtjänster - Luftrening – medel

Tjänsten finns där, men behov inte direkt - Bullerdämpning – begränsad

Tjänsten finns där, men behov inte direkt - Klimatreglering – medel

Tjänsten finns där, men behov inte direkt Kulturella ekosystemtjänster

- Hälsa – begränsad

Inga mottagare förutom boende idag (privat område) - Naturpedagogik – begränsad

Tjänsten finns där, men saknar mottagare utöver boende idag (privat område) - Symbolik – begränsad

Tjänsten finns där, men saknar mottagare utöver boende idag (privat område) Försörjande ekosystemtjänster

- Färskvattenproduktion – begränsad

Tjänsten finns, men är begränsad pga topografin och geomorfologin (hällmark i stor utsträckning)

(11)

Befintliga Ekosystemtjänster i området. Rosa prickar redovisar högt gunnebostängsel med taggtråd.

(12)

4. UTVECKLING AV KASTELLGÅRDENS EKOLOGISKA VÄRDEN

Princip för utformningen av exploateringen av Kastellgården, Södersättra 3:1

Projektet utgår från ett social-ekologisk perspektiv i planering, utformning och förankring av byggnader i naturmiljön. Utgångspunkten är att skapa ett natursmart boende, på naturens och människans lika villkor, förankrat i både dåtid, nutid och framtid. Styrande parametrar i utveckling av fastigheten har varit bl.a:

• Exploatering av tomtmark tar i största möjligaste mån hänsyn till och integrerar befintlig berg- och grönstruktur snarare än kompenseringsprinciper och nyanläggning av grönyta.

• Föreslagen bebyggelse är i skala och proportion förenlig med landskapsbild samt tar hänsyn till landformer, siktlinjer och skapar identitet för området.

• Det historiska landskapet och tillhörande pedagogiska värden ses som mycket värdefullt för boende och besökare och bevaras och lyfts fram för att verka för ökad kunskap och förståelse för omgivning, natur och historia.

• Bebyggelse och utformning av livsmiljön främjar sociala mötesytor och gemenskap.

• Den fria naturomgivningen i direkt anslutning till bebyggelsen inbjuder till lek, umgänge och upplevelser.

• Parkmarken runt Kastellgårdenvillan bevaras och förstärker kulturidentiteten för området i stort.

• Spridningskorridoren ökar i bredd för människor och fritt strövande djur då det sedan ett

(13)

sekel stängda området tillgängliggörs för allmänheten och privat mark hålls öppen och tillgänglig.

• Närnaturen och spridningskorridoren för mindre djur och växter bibehålls genom varlig anläggning av hårdgjord- och grön yta.

• Bevarandevärden av specifika trädindivider ses som mycket värdefulla och identitetsskapande.

• Boendeformerna ger möjligheter till en hållbar livsstil och ett hållbart brukande av området utan att tära på livskraften i naturen runtom.

Ekosystemtjänster i bygglovsförslaget

Nedan följer en analys av vilka konsekvenser bygglovsförslaget har på ekosystemtjänster inom fastigheten, både positiva och negativa. Utgångspunkten i bygglovsförslaget har varit att stärka befintliga ekosystemtjänster och tillskapa nya.

Nollalternativ

Detaljplanen utvecklas som planerat förutom

Kastellgården-fastigheten som förblir privat och inhägnat med högt staket.

Området förblir otillgängligt för större djurarter och människor.

Spridningskorridoren mellan Snuggasjön och Väsjön förblir fortsatt svag.

(14)

Stödjande ekosystemtjänster

I bygglovsförslaget tas stor hänsyn till befintliga naturvärden och i flera avseenden stärks dom.

Exploatering medför dock alltid någon form av fotavtryck som kan ha negativa konsekvenser för ekologiska samband och habitat. Bedömningen är samtidigt att utformningen av husen och de åtgärder som planeras vidtas överväger de negativa konsekvenserna. Det är av stor vikt att hänsyn till naturvärden även tas i byggskedet.

Åtgärder i bygglovsförslaget

- Bevarad natur av hög kvalitet - ädelträd, gammeltall, ek mm

- Bevarad viktig livsmiljö - Naturstrand, gamal löv- och hällmark, barrskogspartier, mossor, torrved mm

- Bevarade objekt i sitt ursprungliga läge - stora gamla träd, hålträd, bärande träd, död ved (större träd, stammar mm) mm

- Nyanlagda blå-/grönstrukterer - groddammar; gröna tak med växtlighet som ökar antalet pollinatörer

- Nyskapade objekt som ökar biologisk mångfald - insektshotell, död ved, högstubbar, trädbänkar mm

Bygglovsförlaget Spridningskorridoren får utökad koppling till Väsjön i och med att det blågröna stråket vidgas. Med förslaget tillgängliggör man för både människa och djur inte bara strandzonen, utan hela fastigheten.

(15)

Exempel på åtgärder för att stärka biologisk mångfald: Bevarande av död ved och insektshotell

Reglerande ekosystemtjänster

Eftersom fastigheten idag är relativt oexploaterad och oanvänd är nyttan av reglerande

ekosystemtjänster i området begränsad. I en framtida exploatering är det dock viktigt att bevara så mycket naturmark som möjligt. Bygglovsförslaget bedöms ta stor hänsyn till reglerande

ekosystemtjänster. De tillskapas endast begränsat med hårdgjorda ytor vilket har en viss negativ effekt men samtidigt tillförs flera nya funktioner som t.ex. översvämningsytor mm.

Åtgärder i bygglovsförslaget Bullerreglering

- Bullerreducering - gåfartsgata, grus, semihårda ytor, mjuka material - trä

- Vegatationsklädd mark - skog, ängsmark, gräsmattor, högväxande vegetation, mossa bevaras

- Trädbälte - lövverk och tall, tjocka stammar, många i bredd bevaras

- Grönska på konstruktion - gröna tak, klätterväxter på vägg, tillskapas upplevelsen av det gröna rummet bidrar till att buller upplevs som mindre störande

- Positiva ljud från naturen bevaras - blad från träd som darrar i vinden, fågelkvitter, trädsus Vattenrening och skydd mot extremväder

- Vattenytor och vattenstråk som renar/fördröjer dagvatten - sjö, dammar, vattentrappor, regnträdgårdar tillskapas

- Genomsläpplig vegetationsklädd naturyta - skog och parkstruktur i anslutning till byggnader bevaras

- Vegetationsklädd tillfällig översvämningsyta tillskapas - hög grönytefaktor på tomtmark, regnträdgårdar fungerar som tillfälliga översvämningsytor vid kraftiga regn

- Anlagd yta tillskapas för rening och fördröjning av dagvatten - gröna tak, regnbäddar,

(16)

växtbäddar, stenrabatter, vattentrappor

- Dagvattenhanterande träd - träd i nära anslutning till byggnader bevaras eller planteras - Uppsamling av regnvatten - tunnor för bevattning av omgivande grönska, takbevattning Klimatanpassning

- Flerskiktad vegetation, bevaras (minst tre, fält-, busk-, trädskikt) - temperaturreglering, skuggning, evapotranspiration, kyleffekter - naturområde, park, torr frisk skog, ädelträ, tall, lövskog och mossa.

- Halvöppen vegetation - vegetationsytor med två skikt - park med gräsmatta, träd och buskar

- Öppen vegetation, bevaras - öppna grönytor med låg andel eller avsaknad av träd - park med gräsytor, lökplanteringar

- Lövskugga från enstaka träd - höga tallträd som skuggar soliga lägen, högväxta träd nära bebyggelse, bevaras

Pollination

- Pollinatorsgynnande ytor bevaras och tillskapas - gröna tak med pollinatörattraktiv växtlighet, blomsteräng, rabatter, naturlig växtlighet, boplatser, värdväxter

Exempel på vattentrappor som kan fungera som blågröna fingrar upp mellan husen vilket stödjer infiltration (LOD) samt habitat / ’stepping stones’ för särskilda arter

Kulturella ekosystemtjänster

Kulturella ekosystemtjänster är immateriella fördelar som berikar och möter människors behöv eller önskan om spirituell berikning, reflektion, rekreation, kognitiv utvceckling och estitetiska erfarenheter: expempelvis kulturdiversitet, pedagogiska värden, inspiration, sociala relationer, kulturhistoriska värden, känsla av plats/tillhörighet mm. Denna ekosystemtjänst är svårast att bedöma då den är individuell för varje individ.

(17)

Idag är dessa värden mycket begränsade inom fastigheten då den är instängslad och endast utgör privat mark. Bygglovsförslaget vidtar en rad åtgärder för att öppna upp området och tillgängliggöra det för allmänheten och bedöms överlag har stora positiva konsekvenser för kulturella

ekosystemtjänster. Förslagets utformning tillskapar både rekreativa värden och värden som bidrar till människors hälsa samtidigt som stor vikt har lagts vid att integrera exploatering i naturen.

- Artrik natur, bevaras - naturmiljöer med höga biologiska värden, många naturligt förekommande växter och djur att upptäcka och studera, lättillgänglig vilda/orörda

naturpartier - ek, ädelträ, gammal kulturpark, naturstränder, inbjudande bergsformation till lek och fantasi, fornlämning på fastigheten

- Skogskänsla, bevaras - skogsdungar och skogsområden, artrik vild natur och vardagsnatur - skogsbacke med berg och hällmark, gräsmarker med träd och buskar - Grönskande stadsmiljö, tillskapas - gröna stadsrum, tillgängliga för människor, utstakade

gångstigar, anlagda gångstråk så slitage minimeras - högbevuxna träd inpå huskroppar, direktutgång i naturen, naturträdgårdar i befintlig grönstruktur

- Kulturhistorisk grön miljö, bevaras - kulturhistoriska värden - äldre park och

trädgårdsanläggning i anslutning till Kastellgårdenvillan, inplanterade höga enskilda träd, fornlämningsmiljöer (vikingagrav, jättebumling, stenring mm)

- Särskilt värdefulla träd, natur- och kulturobjekt, bevaras - kulturell yta, väcker fantasti och mystik, värdefulla för historiskt lärande, identitetsskapande, ekokunskap, känsla av tillhörighet, plats i historien - vikingagrav, vitmosseterass, jättebumling, stenring, gammelek, tallpelarsal mm

- Övriga träd och naturobjekt, bevaras - grönska och naturojekt av betydelse för stadsbild - visuella stadsbildskvalitéer som höga tallar i siktlinjer som skapar naturlig rumslighet mellan sjö och skog från bostäder och gågata, sjöspegel i syd-sydväst, björk, asp mm - Nyanlagd miljö, park eller naturmark - gåfartsgata öppen för allmänheten, gångstigar,

gångbroar över växtlighet i vild natur

- Blomsterprakt - blommande stråk längs gata, blommande buskage, skogs och parkbryn - Längre sammanhängande grönt promenadstråk, tillskapas - blågrönt promenadstråk längs

naturstrand och längs gåfartsväg som förbinder två naturreservat

- Natur- och parkytor för aktiviteter, bevaras - Naturlekplatser, gräsytor för vistelse, lek, umgänge, picnic, soldbad, spontan idrott, utsiktsberg, pulkabacke, picknickplats,

skridskoåkning. Rofyllda platser med möjlighet till avkoppling/naturupplevelser, sydvända soliga naturplatser, strand, vattenlinje längs hela fastigheten

- Rofylldhet - god ljudmiljö, kulturmiljö, skog, vistelseplatser längs sydsydväst-vänd vattenspegel, artirik natur

(18)

Exempel på återbruk av fällda träd för att skapa naturlekpark och naturpedagogiska ytor.

Försörjande ekosystemtjänster

Idag finns en begränsad färskvattenproduktion inom området vilken inte bedöms förändras.

Bostadsområden står generellt inte för en särskilt stor del av försöjande ekosystemtjänster men i bygglovsförslaget finns t.ex. odlingslådor vilket medför en viss matproduktion även om det främst är av symbolisk och sinnlig betydelse.

- Odling och/eller djurhållning, tillskapas - odlingsområde som uppmuntrar till delaktighet, gemensam odling, pallkragar, höns, bin

(19)

Drönarbild över fastigheten Kastellgården med föreslagen byggnation. Bilden redovisar bevarad grönytefaktor (trädkronor) och tillförd via gröna tak (övriga tak har solceller). Till öster och väster om fastigheten ser man gråa ytor som är exploatering utanför fastighetsgränsen.

(20)

5. JÄMFÖRELSE MED KOMMUNENS HÅLLBARHETSPROGRAM

Inom Väsjöprojektet har ett hållbarhetsprogram tagits fram med utgångspunkt i CityLab.Fyra fokusområden för hållbarhet har identifierats. Nedan redovisas övergripande hur förslaget förhåller sig till hållbarhetsprogrammet¹.

1. Hållbar och livskraftig natur:

Naturvärden har beaktats genom att en naturinventering har gjorts i samband med

ekosystemtjänstanalysen. Inventeringen och analysen har påverkat bygglovsförslaget vilket lett till en varsam anläggning där exploateringstalet har minskats. Det blågröna stråket har utvidgats till att sträcka sig upp emellan husen och omfatta hela fastigheten. Huskroppar står varsamt placerade i naturen i huvudsak på plint, med minimerad sprängning, stödmurar och hårdgjorda ytor för att i största mån låta naturmarken vara orörd. Bevarandet av större träd prioriteras och huskroppar har dragits in till nära fassadlivet för att minimera fotavtryck och bevara större träd mellan husen. Den 17 m breda bussgatan som finns med i detaljplanen har ersatts med en gångfartsgata för minimera hårdgjorda ytor och undvika den barriäreffekt som bussgatan hade inneburit. Gångfartsgatan ska vara multifunktionell. En hårdgjord yta optimeras med

regnträdgårdar för naturvärden och spridningsfunktion, samt för människa med stärkta kulturella, sociala och pedagogiska inslag, tex anslutande vattentrappor och sittbänkar av nedfällda träd.

Hus varsamt placerade på plint för maximalt bevarande av naturmark.

1 2018-04-12 Hållbarhetsprogram

https://www.sollentuna.se/sv/trafik--stadsplanering/Vasjon/hallbarhetsprogram/ 3/3

(21)

2. Hållbar livsstil och brukande

Naturnära boende med hus i naturpark. Idén är att det i princip ska vara bilfritt inom fastigheten och att det ska bli ett område som främjar barns utemiljö med endast en gångfartsgata för

tillgänglighet. Vattenelement som vattentrappor och regngårdar ger sinnliga infiltrationsytor mellan huskropparna. Död ved och nerlagda träd integreras i gestaltningen som ’naturlekpark’. I

bottenvåningar finns rikligt med utrymmen för delningsfunktioner, såsom miljörum, verkstad samt mindre lokaler som vätter mot gångfartsgatan. Möjligheter till odling eller mindre djurhållning finns inom fastigheten på platser som tidigare använts till detta.

Bilfritt område med gångfartsgata som kantas av Regngårdar (visualisering).

(22)

3. Hållbart byggande

Husen utförs i huvudsak klimatneutrala material som trä och återbrukat tegel. Gröna tak med integrerade solceller på taken. Minimerad sprängning med hus på plint. Minimerade hårdgjorda ytor.

Hus med minskad exploateringsgrad, indraget fotavtryck och minimerad hårdgjord yta (visualisering)

4. Hållbara transporter och resor

Området är utformat utifrån en ’grön resplan’ där cykel och kommunal transport prioriteras.

Mobilitetslösning med bilpool, cykelgarage och verkstad i bottenvåningarna på skogshusen.

Parkeringen är planerad till utkanten av området. Tillgänglighet fram till husen tillgodoses via en gåfartsgata.

(23)

6. SLUTSATSER

I nuläget finns ett högt stängsel runt fastigheten och området är inte tillgängligt för allmänheten.

Det utgör även ett hinder för större djurarter att röra sig in på området och utsläcker möjligheten att etablera ett för allmänheten tillgängligt rekreativt stråk runt Väsjön. Exploateringen som en full utbyggnad av detaljplanen skulle innebära en mycket större åverkan än i det nuvarande bygglovsförslaget. Ekosystemtjänstanalysen sammanfattas:

Minska påverkan på den lokala naturmiljön:

- Bussgata i detaljplan ersätts av en multifunktionell gångfartsgata.

- Avsmalnad och mer naturanpassad väg (stenmjöl) vilket både minskar i anspråkstagen yta och minskar barriäreffekten för djur/natur.

- Minimerad biltrafik med parkering mestadels i utkanten på området.

- Minskad exploateringsgrad; byggrätter med mindre fotavtryck, ett flerbostadshus samt två villor tas bort.

- Minimerad sprängning (både för garage i husen och för vägen) vilket ökar förutsättningen för att bevara mer natur och minskar störningen under byggtiden.

- Varsam etablering med hus på plint.

- Bevarande av naturmark med minimerat behov av stödmurar.

Stärkta ekosystemtjänster genom:

- Ett blågrönt stråk etableras upp emellan husen.

- Spridningen för specifika artgrupper förbättras med dammar/fuktstråk för groddjur. Särskilt värdefulla träd som kan fungera som ”stepping stones” sparas för fåglar och flygande insekter (t.ex. gamla ekar och död ved) samt kompletteras med nyplantering av utvalda arter.

- Fällda trädstammar och död ved integreras som en del av naturupplevelsen.

- En rad ekosystemtjänster tillförs, framförallt kulturella men även till viss del stödjande, reglerande och försörjande.

- Dagvattenhanteringen blir ett naturinslag med vatten som gestaltningselement med regngårdar, vattentrappor och groddammar.

- Möjlighet finns för att integrera odlingar och bostads-boskap (höns, får/lamm) tex för framtida lokal försörjning.

(24)

Protokoll utan rubriker / Mallversion 5

Tillgänglighetsutlåtande

Kastellgården / Södersättra 3:1, Sollentuna Nybyggnad bostäder – bilaga B05 Uppdragsnummer: 9156600100

Upprättat 2018-08-28

Reviderat 2018-10-19

Skede

Bygglovshandlingar

UTLÅTANDE OM TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED NEDSATT RÖRELSE- OCH ORIENTERINGSFÖRMÅGA

Förklaringar

Detta utlåtande gäller projektets användbarhet för personer med olika funktionshinder och beskriver krav och råd för att uppfylla samhällets och fastighetsägarens krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Gällande föreskrifter:

- Plan- och Bygglagen PBL (2010:900) samt plan- och byggförordningen PBF (2011:338) med tillämpning enligt Boverkets föreskrifter och råd BBR 25, med ändringar till och med BFS 2017:5.

- Funktionsmått för bostäderna ska uppfylla normalnivå för grundläggande tillgänglighet enligt SS 914221:2006.

Underlag för bedömning är följande bygglovhandlingar, daterade 2018-08-28, med ändringsdatum 2018-10-19:

- Nybyggnadskarta A-01.1-001

- Situationsplan och A-01.1-002

- Markplaneringsplan A-01.1-003

- Strandhus nr 1 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-111 - Strandhus nr 1 – Plan 2 (Övre plan) A-40.1-112 - Strandhus nr 2 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-121 - Strandhus nr 2 – Plan 2 (Övre plan) A-40.1-122 - Strandhus nr 2 – Plan 3 (Vindsplan) A-40.1-123 - Strandhus nr 3 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-131 - Strandhus nr 3 – Plan 2 (Övre plan) A-40.1-132

(25)

T I L L G Ä N G L I G H E T S U T L Å T A N D E K A S T E L L G Å R D E N / S Ö D E R S Ä T T R A 3 : 1 , S O L L E N T U N A , N Y B Y G G N A D B O S T Ä D E R 9 1 5 6 6 0 0 1 0 0

- Strandhus nr 4 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-141 - Strandhus nr 4 – Plan 2 (Övre plan) A-40.1-142 - Strandhus nr 5 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-151 - Strandhus nr 5 – Plan 2 (Övre plan) A-40.1-152 - Skogshus nr 1 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-211 - Skogshus nr 1 – Plan 2, 3 A-40.1-212 - Skogshus nr 1 – Plan 4 A-40.1-213 - Skogshus nr 1 – Takplan A-40.1-214 - Skogshus nr 2 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-221 - Skogshus nr 2 – Plan 2, 3 A-40.1-222 - Skogshus nr 2 – Plan 4 A-40.1-223 - Skogshus nr 2 – Takplan A-40.1-224 - Skogshus nr 3 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-231 - Skogshus nr 3 – Plan 2, 3 A-40.1-232 - Skogshus nr 3 – Plan 4 A-40.1-233 - Skogshus nr 3 – Takplan A-40.1-234 - Skogshus nr 4 – Plan 1 (Entréplan) A-40.1-241 - Skogshus nr 4 – Plan 2, 3 A-40.1-242 - Skogshus nr 4 – Plan 4 A-40.1-243 Skogshus nr 4 – Takplan A-40.1-244 - Strandhus nr 1 - Längdsektion A-40.2-111 - Strandhus nr 2 - Längdsektion A-40.2-121 - Strandhus nr 3, 4, 5 - Längdsektion A-40.2-131 - Strandhus nr 1, 2, 3, 4, 5 - Tvärsektion A-40.2-101 - Skogshus nr 1, 2, 3, 4 - Längdsektion A-40.2-201

Kursiv text anger förslag till detaljutformning som bör åtgärdas i senare skeden av projektering och byggande.

Orientering

Kastellgården ligger intill Väsjöns nordöstra vattenlinje i norra delen av Sollentuna kommun.

Fastigheten är sedan länge i privat ägo men ingår i kommunens utvecklingsprojekt ”Väsjön”

På tomten finns en befintlig villa från sent 1920-tal som omgärdas av vacker och orörd natur i brant sluttning mot Väsjön.

Nuvarande ägare ska utveckla fastigheten enligt detaljplanens föreskrifter med nya bostadshus som varsamt anpassas till tomtens natur med sunda material och hållbara tekniska lösningar.

Detta projekt gäller dels 31 radhus i 2-3 plan, fördelade mellan 5 Strandhus, som hopkopplas runt gemensamt inglasat entréutrymme och dels flerbostadshus med 48 lägenheter om 3-4 rok, fördelade mellan 4 Skogshus i 4-5 plan.

Skogshusen har souterrängplan (plan 1) med entré till trapphus och hiss samt gemensamma utrymmen, därovanför tre bostadsvåningar (plan 2-4) och takplan (plan 5) med gemensam terrass.

Byggnaderna är placerade utmed gångfartsgata genom området med Strandhusen närmast sjön och Skogshusen i sluttningen på nordöstra sidan av gatan.

BBR 3:112 Dimensionerande mått för rullstol

I enskilda lägenheter gäller dimensionerande vändmått en cirkel med diametern 1,30 meter, vilket motsvarar användbarheten för en inomhusrullstol.

Dimensionerande vändmått för bedömning av tillgängligheten i allmänna utrymmen och på tomt är användbarheten för en mindre utomhusrullstol, dvs en cirkel med diametern 1,50 meter.

Även gemensamhetslokal i flerbostadshusen ska vara tillgänglig med mindre utomhusrullstol.

(26)

BBR 3:122 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser Angöring från gångfartsgatan kommer att finnas inom 25 m gångavstånd från tillgängliga entréer till samtliga hus enligt situationsplan.

Parkeringsplatser för de boende kommer att finnas mellan eller intill husen med anslutning till gångfartsgatan enligt situationsplan.

För personer med nedsatt rörelseförmåga finns parkeringsplatser inom 25 m gångavstånd från tillgängliga entréer till samtliga hus.

BBR 3:142 Entré- och kommunikationsutrymmen

Entré- och kommunikationsutrymmen i de nya byggnaderna är rymligt utformade med tillräckliga bredder och utrymmen för att kunna öppna och stänga dörrarna från rullstol.

BBR 3:143 Dörrar och portar

Dörrar som ska vara tillgängliga är tillräckligt breda, med plats för vändning och passage med rullstol.

Dörrar till barnvagnsförråd och förråd ska ha fritt passagemått min 800 mm.

Tillgängliga dörrar ska förses med öppningsautomatik eller dörrstängare med öppningshjälp om de är tunga. Manöverdon, kortlås mm ska placeras enligt anvisningar i BBR.

Nivåskillnad vid trösklar till entrédörrar och balkonger ska vara tillgängliga och användbara med minimal nivåskillnad mellan ute och inne, max ca 20 mm.

Stora glasytor, till exempel i dörr och glaspartier, ska förses med tydliga kontrastmarkeringar.

BBR 3:144 Hissar och andra lyftanordningar

Hissar kommer att installeras i flerbostadshusen, hisskorgar har mått ca 1,4 x 2,1 m, vilket är tillräckligt för transport av sjukbår eller person i rullstol med en medhjälpare.

Hissar i flerbostadshusen förbinder samtliga plan från entré på plan 1 till takterrass på plan 5.

Hisskorgarna ska förses med automatiska skjutdörrar samt ha manöver- och indikeringsdon utformade så att hissarna blir tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och

orienteringsförmåga.

BBR 3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostäder i ett plan I alla lägenheter uppfyller köksinredning krav enligt SS 91 4221:2006, normal nivå.

Alla lägenheter är utrustade med tvättmaskin och torktumlare placerade intill varandra.

Därmed uppfyller WC-/ dusch-/ tvättrum krav enligt SS 91 4221:2006, normal nivå.

Samtliga lägenheter uppfyller övriga funktionskrav för grundläggande tillgänglighet enligt SS 91 4221:2006, normal nivå.

BBR 3:147 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostadslägenheter i flera plan

Lägenheter i radhusen uppfyller krav på tillgänglighet enligt BBR 3:146 på hela entréplanet.

BBR 3:23 Bostadskomplement

Förråd med plats för rullstol, rollatorer och barnvagnar mm finns på entréplan i gemensamma entréutrymmen i Strandhusen.

I Skogshusen finns barnvagns- och rullstolsförråd, lägenhetsförråd samt cykelförråd på entréplan.

I entréutrymmen till samtliga hus ska finnas plats för postboxar.

(27)

BBR 3:422 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar

Avfallsrum finns i återvinningsrum på entréplan i Skogshus 1 och 4, vilka kan användas även av boende i radhusen.

Gångavstånd till avfallsrum är max 50 m från tillgängliga entréer till flerbostadshusen samt från gemensamma entréer till radhusen i Strandhus 1-4.

För boende i radhusen i Strandhus 5 kommer gångavstånd från gemensam entré till avfallsrum att vara ca 65-70 meter.

BBR 8:232 Trappor, ramper, balkonger

Trappor i flerbostadshus och gemensamma utrymmen ska vara säkert utformade med tydliga kontrastmarkeringar på de översta och nedersta planstegen i varje trapplopp.

BBR 8:2322 Ledstänger

Ramper och trappor i flerbostadshus bör ha ledstänger på båda sidor som går förbi översta och nedersta stegframkanten med 300 mm.

Stockholm 2018-10-19

Solveig Sennerholm

Sakkunnig i tillgänglighetsfrågor

White arkitekter

Direktnr 08-402 2664

Mobil 070-342 2664

(28)

19

19 21

21 19

21

21 21

19

21 23

23

27 27

29

23

27

29

27 27

29

29 29

31 33

31 31

33

33 37

37

37 39

39

39 41

41

41 43

43

22

22 22

22

22 24

24

26

28

24

26

26 28

26

28

28 32

32

34

34 36

36

38

38 42

42

44

25

2535

35

20 20

20

20 30

30

30 40

40

SG

1

SG

2

SG

3

SG

4

ST

1

ST

2

ST

3

ST

4

ST

5 GROSSE

NFH SG1

NFH SG2

NFH SG3

NFH SG4

NFH ST5 NFH

ST4 NFH

ST3 NFH

ST2 NFH

ST1

(29)

Bilaga B07 Referenser - ‘livet mellan husen’

Urban Nature - ett naturnära boende med hus i naturpark där grönstruktur- ens värden och funktioner bevarats.

Med förslaget vidgas det blågröna stråket från att vara en strandremsa på ca 25 meter till att inkludera hela Kastellgårdens tomtmarkt.

Platser för möten och gemenskap i väderskyddade utomhusrum.

En varsam exploatering med naturens topografi i beaktande och träd in på husknuten.

Hus av naturmaterial och på pelare för att i största mån låta naturmarken vara orörd.

De mångåriga träden får stå kvar och ger platsen karaktär samt motverkar erosion.

Kastellgårdens parktomt bevaras och ger identitet till den nya bebyggelsen.

Utgångspunkten har varit anpassning vilket gjort att förslaget inte maximerar vad som är tillåtet i detaljplan, till förmån för särskilt vackra träd.

Även Väsjöns solsida blir tillgänglig som strövområde för människa och djur.

..och platser som främjar möten med djur..

Lokalt omhändertagande av dagvatten blir till gestaltningselement..

..och lärande om naturen och våra gemensamma livsvillkor.

KASTELLGÅRDEN/SÖDERSÄTTRA 3:1 - B07 - ‘livet mellan husen’ - 2018.10.19

GROSSE +

(30)

Bilaga B07 Referenser - ‘livet mellan husen’

Urban Nature - ett boende gestaltat som socialekologiskt system med delningsfunktioner mellan människor och natur.

Platsens mångtusenåriga historia och ekologi blir ett pedagogiskt inslag med kulturella värden.

Klimatvänlig mobilitetslösning där boende och besökare rör sig till fots eller cykel längs stigar och gåfartsgata.

..samt utgör habitat, s.k. ’stepping stones’ i en spridningskorridor för insekter och småkryp.

Nedfällda träd återbrukas som lek.. ..och gestaltningselement..

Moderna mobilitetslösningar till vardagliga funktioner så som transport av matinköp.

I skogshusen planeras rikligt med cykelgarage och en cykelverkstad för områdets cykelpendlare.

Grön Resplan med bilpool och cykelfokus gör det lätt att leva rätt.

Förflyttning till fots är ett enkelt val att göra på Kastellgården där folkhälso- aspekter beaktats i planeringen.

Barn och unga kan leka med stor frihet och röra sig tryggt över området.

Angöring till husen via gåfartsgata av stenmjöl.

KASTELLGÅRDEN/SÖDERSÄTTRA 3:1 - B07 - ‘livet mellan husen’ - 2018.10.19

GROSSE +

(31)

Bilaga B08 - Befintliga hus som ska rivas

Bilder av befintlia hus som ska rivas; Garagebyggnad (GB), Tjänstebostad (TB) och Pumphus (PH). Husen är markerade på Nybyggnadskartan. Byggnadernas tekniska status är högst bristfällig och rivs för bebygga att området i enlighet med DP.

Flygfoto av Kastellgården med markerade hus som ska rivas.

Tjänstebostad (TB)

Pumphus (PH)

Garagebyggnad (GB)

KASTELLGÅRDEN/SÖDERSÄTTRA 3:1 - B08 - Hus somska rivas - 2018.10.19

GROSSE +

(32)

Bilaga B09 - Brandskyddsbeskrivning

Södersätra 3:1, Kastellgården Sollentuna kommun Nybyggnad av fyra flerfamiljshus, Skogshusen Bygglovhandling 2018-10-19

(33)

Stockholm ^• Falun ^• Gävle ^• Karlstad ^• Malmö ^• Örebro Box 9196 Långholmsgatan 27 10 tr 102 73 Stockholm 08-588 188 00 brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Org nr: 556634-0278 Innehar F-skattebevis

Dokumenttyp: Bilaga B09 - Brandskyddsbeskrivning

Uppdragsnamn: Södersätra 3:1, Kastellgården Sollentuna kommun Nybyggnad av fyra flerfamiljshus, Skogshusen Nybyggnad

Uppdragsnummer: 111784

Datum: 2018-10-19

Status: Bygglovhandling

Uppdragsledare: Gunnar Wikholm Handläggare: Gunnar Wikholm Tel: 08-588 188 69

E-post: gunnar.wikholm@brandskyddslaget.se Uppdragsgivare: ATN AB,Elisabeth Grosse

Datum Egenkontroll Internkontroll Revidering avser

2018-10-19 GWm JHt

Handlingen utgör en första version, eventuella kommande revideringar markeras i marginalen likt detta avsnitt.

(34)

Uppdragsnamn: Södersätra 3:1, Kastellgården Sollentuna kommun Datum: 2018-10-19 Uppdragsnummer 111784 Sida: 3 av 19

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 6 1.1 Omfattning ... 6 1.2 Syfte ... 6 1.3 Byggnadsbeskrivning ... 6 1.4 Underlag ... 6 1.5 Brandskyddsskisser ... 6 1.6 Internkontroll ... 6 1.7 Relationshandling ... 6 1.8 Punkter under utredning ... 6 2. DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR ... 7 2.1 Dimensioneringsmetod ... 7 2.2 Personantal ... 7 2.3 Verksamhetsklass ... 7 2.4 Byggnadsklass ... 7 2.5 Brandbelastning ... 7 2.6 Fastighetsrättsliga förhållanden ... 7 2.7 Planbestämmelser ... 7 2.8 Brandfarliga och explosiva varor ... 7 2.9 Egna ambitioner ... 7 2.10 Räddningstjänstens förmåga avseende insatstid ... 7 3. UTRYMNING ... 8 3.1 Utrymningsstrategi ... 8 Bostadslägenheter ... 8 Entréplan med gemensamhetslokal, teknik- och förrådsutrymmen etc. ... 8 3.2 Gångavstånd till utrymningsväg ... 8 3.2.1 Gångavstånd till utrymningsväg ... 8 Lokaler med en utrymningsväg ... 8 3.2.2 Gångavstånd inom utrymningsväg ... 8 3.3 Framkomlighet ... 8 3.3.1 Väg till utrymningsväg ... 8 3.3.2 Utrymningsväg ... 8 3.3.3 Dörrar ... 9 3.3.4 Fönster ... 9 3.3.5 Trappor ... 10

(35)

3.3.6 Undertak ... 10 3.4 Vägledande markeringar och belysning ... 10 Vägledande markeringar ... 10 Allmänbelysning ... 11 4. SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND ... 11 4.1 Uppvärmningsanordningar ... 11 4.2 Eldstäder ... 11 4.3 Matlagningsanordningar ... 11 5. SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV BRAND OCH BRANDGAS INOM

BYGGNADERNA ... 11 5.1 Skydd mot brandspridning inom brandcell ... 11 5.1.1 Material, ytskikt och beklädnad ... 11 5.2 Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller ... 12 5.2.1 Brandceller ... 12 5.2.2 Dörrar och luckor ... 13 5.3 Ytterväggar ... 14 5.3.1 Fönster i yttervägg ... 15 5.3.2 Inglasade balkonger ... 15 5.4 Skydd mot omfattande brandspridning ... 15 6. SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER ... 15 6.1 Taktäckning ... 15 7. BÄRFÖRMÅGA VID BRAND (EKS 10) ... 16 7.1 Dimensionering genom klassificering ... 16 7.2 Allmänt ... 16 7.3 Dimensionering genom klassificering ... 16 7.4 Särskilda konstruktioner ... 16 7.4.1 Utrymningsvägar (trapplopp och trapplan) ... 16 7.4.2 Balkongplattor ... 16 8. BRANDVARNARE ... 16 9. VENTILATIONSBRANDSKYDD ... 17 9.1 Material ... 17 9.2 Takgenomföring ... 17 9.3 Imkanal ... 17 10. MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER ... 17 10.1 Räddningsväg och uppställningsplats ... 17 10.1.1 Räddningsväg ... 17 10.1.2 Uppställningsplats ... 18 10.1.3 Uppställningsplats för bärbar stege ... 18

(36)

10.2 Tillträdesväg ... 18 10.3 Brandgasventilation ... 18 10.3.1 Trapphus ... 18 10.3.2 Entréplan/souterräng ... 19 10.4 Utvändigt brandpostnät ... 19 11. PLAN FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL ... 19 12. BRANDSKYDD UNDER BYGGTIDEN ... 19 13. KONTROLL AV UTFÖRANDET ... 19 14. BILAGOR ... 19

(37)

1. Inledning

1.1 Omfattning

Handlingen omfattar ny bostadsbebyggelse på fastigheten Södersätra 3:1. Bostadsbebyggelsen utgörs av 4 stycken flerbostadshus i 3 våningar ovan mark och med ett entréplan i souterräng.

Byggnaderna innehåller totalt 48 lägenheter i sin helhet.

1.2 Syfte

Syftet med denna handling är att redovisa hur berörda ytors brandskydd i byggnaderna ska säkerställas i enlighet med Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 4 §. Handlingen är upprättad i enlighet med kravet på brandskyddsdokumentation i Boverkets byggregler avsnitt 5:12.

Handlingen följer Boverkets byggregler BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2018:4 (BBR 26).

I handlingen redovisas även brandtekniska krav enligt annan lagstiftning. Där dessa krav förekommer finns hänvisning till aktuell lagstiftning.

Handlingen utgör ett underlag för övriga projektörer. De uppgifter som berör respektive konsults teknikområde ska inarbetas i dennes handlingar.

1.3 Byggnadsbeskrivning

Byggnaderna utgörs av fyra flerfamiljshus med totalt 48 lägenheter som uppförs på fastigheten Södersätra 3:1 i Sollentuna kommun. Byggnaderna uppförs med bjälklag och bärande stomme i trä. Fasader utförs med träpanel, tak med bandtäkt plåt, sedum samt delar med solceller.

Våningsantalet uppgår till tre samt med ett entréplan i souterräng.

I entréplan för de fyra byggnaderna finns entré/utrymningsväg, gemensamhetslokal, tekniska utrymmen, barnvagn- och rullstolsförråd, förråd och miljörum/grovavfall.

1.4 Underlag

Underlag utgörs av tillhandahållna ritningar upprättade av White Arkitekter AB.

1.5 Brandskyddsskisser

Brandskyddsskisser har upprättats av Brandskyddslaget. Skisserna utgör ett komplement till denna handling (se bilaga).

1.6 Internkontroll

Denna handling är inte interngranskad i den omfattning som krävs i enlighet med företaget kvalitetsledningssystem, varför vissa av uppgifterna i handlingen kan komma att ändras.

1.7 Relationshandling

Efter att byggnaderna färdigställts ska en brandskyddsdokumentation som relationshandling upprättas.

1.8 Punkter under utredning

I texten skuggade partier med svart text innebär att oklarhet kan råda och/eller att ytterligare utredning eller beslut kan krävas innan definitivt utförande kan redovisas. Sådan uppgift kan således inte ligga till grund för övriga projektörers projektering utan reservation för ändringar.

Sammanställning av utredningspunkter:

Avsnitt Frågeställning

3.4 Placering av vägledande markeringar redovisas på brandskyddsskisser i senare skede.

4.1 Byggnadernas uppvärmningsanordningar.

9 Skyddet mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystemet.

(38)

10.4 Utvändigt brandpostnät.

2. Dimensionerande förutsättningar

2.1 Dimensioneringsmetod

Brandskyddet har utförts med förenklad dimensionering.

2.2 Personantal

För byggnaderna är personantalet inte en dimensionerande faktor.

2.3 Verksamhetsklass

I byggnaderna vistas personer som har god lokalkännedom och förutsättningar att sätta sig själva i säkerhet men som kan vara sovande. Byggnadernas utrymmen har därför

dimensionerats enligt reglerna för verksamhetsklass 3A.

2.4 Byggnadsklass

Byggnaderna innehåller bostäder och är uppförd i 3 våningsplan samt med ett souterrängplan.

Byggnaderna bedöms därför ha ett stort skyddsbehov och ska dimensioneras enligt reglerna för byggnadsklass Br1.

2.5 Brandbelastning

Vid dimensionering av brandskyddet förutsätts en brandbelastning på

maximalt 800 MJ/m² (golvarea). Brandbelastningen är hämtad ur BBRBE 1, Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning.

2.6 Fastighetsrättsliga förhållanden

Inga fastighetsrättsliga förhållanden som påverkar utformningen av brandskyddet är kända.

2.7 Planbestämmelser

Inga krav på brandskyddstekniska åtgärder i gällande planbestämmelser är kända.

2.8 Brandfarliga och explosiva varor

I byggnaderna sker ingen hantering av brandfarliga och explosiva varor.

2.9 Egna ambitioner

Fastighetsägarens ambitionsnivå för brandskyddet i byggnaderna ligger i nivå med det brandskydd som krävs enligt lagstiftningen. Handlingen anger således minimikrav för brandsäkerheten.

2.10 Räddningstjänstens förmåga avseende insatstid

Räddningstjänstens insatstid understiger 10 minuter. Därmed tillgodoräknas utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst som en av utrymningsvägarna.

(39)

3. Utrymning

3.1 Utrymningsstrategi

Samtliga utrymningsvägar framgår av brandskyddsskisser. Utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt ska generellt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende

utrymningsvägar.

Bostadslägenheter

Utrymning från bostadslägenheterna kan ske via brandtekniskt avskilda trapphus, som leder till det fria i markplan. Alternativ utrymning kan även ske via balkong/fönster med hjälp av

räddningstjänstens stegutrustning.

Entréplan med gemensamhetslokal, teknik- och förrådsutrymmen etc.

Från entréplan med gemensamhetslokal, teknikutrymmen och lokaler anpassade för tillfällig vistelse är en utrymningsväg tillräcklig under förutsättning att krav på gångavstånd enligt 3.2Fel! Hittar inte referenskälla. uppfylls.

3.2 Gångavstånd till utrymningsväg 3.2.1 Gångavstånd till utrymningsväg

Vid mätning av gångavstånd antas riktningsändringarna vara rätvinkliga.

Lokaler med två utrymningsvägar

Gångavstånd till närmaste utrymningsväg ska inte överstiga 45 m inom lokaler med bostäder, verksamhetsklass 3A.

Där gångvägen sammanfaller räknas den gemensamma delen 1,5 gånger den verkliga längden i verksamhetsklass 1.

Lokaler med en utrymningsväg

För gemensamhetslokal, teknikrum och förråd accepteras att det endast finns en utrymningsväg. Gångavstånd till utrymningsväg ska inte överstiga 30 m.

3.2.2 Gångavstånd inom utrymningsväg

Gångavstånd inom utrymningsväg ska inte överstiga 30 m, förutsatt att utrymningsmöjlighet finns i två riktningar. Där utrymningsväg endast finns i en riktning ska gångavstånden inte överstiga 10 m.

3.3 Framkomlighet

Utrymning från byggnaderna sker via dörrar och balkonger/fönster. Kraven som ställs på respektive alternativ anges i avsnitt nedan.

3.3.1 Väg till utrymningsväg

Väg till utrymningsväg ska generellt ha en fri bredd på minst 0,90 m och en fri höjd på minst 2,00 m.

3.3.2 Utrymningsväg

Trapphus inom egen brandcell är utrymme som klassas som utrymningsväg.

Utrymmen dimensionerade som utrymningsväg ska generellt ha en fri bredd på minst 0,90 m och en fri höjd på minst 2,00 mLedstänger och liknande får inkräkta med högst 0,10 m per sida i utrymningsvägen.