Lidingö 7:52 och 7:53 m.fl Del av kvarteret Sigyn i stadsdelen Hersby

(1)

Sida 1 (30)

POSTADRESS Lidingö stad Miljö- och

stadsbyggnadskontoret 181 82 Lidingö

BESÖKSADRESS

Lejonvägen 15 TELEFON

08-731 30 00 vx E-POST

miljo.stadsbyggnad@lidingo.se INTERNET

www.lidingo.se

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR

Lidingö 7:52 och 7:53 m.fl

Del av kvarteret Sigyn i stadsdelen Hersby

Planområdet markerat i rött.

(2)

Sida 2 av 30

Vad är en detaljplan och hur går det till?

En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i plan- och bygglagen.

1. Samråd

Staden tar fram ett samrådsförslag med översiktsplanen som underlag. Samrådshandlingarna skickas på remiss till berörda. I handlingarna beskrivs vad planen är tänkt att innehålla. Inom angiven tid finns möjlighet att yttra sig och tala om hur man som fastighetsägare eller övrig berörd anser att planen ska utformas. Efter att samrådet avslutats görs en samrådsredogörelse där samtliga yttranden besvaras.

2. Granskning

Kommunen gör en bearbetning av planen efter synpunkter och annat som kommit fram och planen tas upp i miljö- och stadsbyggnadsnämnden för beslut om granskning. Därefter skickas den till berörda fastighetsägare med flera. Nu finns ytterligare ett tillfälle att yttra sig över planen. Även efter granskningen görs en sammanställning av inkomna yttranden med svar från staden. Efter granskningen kan smärre justeringar av planen göras.

3. Antagande och genomförande

Kommunstyrelsen och efter det kommunfullmäktige ska nu anta planen. Det finns möjlighet för den som fortfarande är missnöjd att överklaga planen till mark- och miljödomstolen och i sista hand till mark- och miljööverdomstolen.

Efter att detaljplanen har vunnit laga kraft vidtar genomförandet av planen.

(3)

Sida 3 av 30

Innehållsförteckning

Vad är en detaljplan och hur går det till? ... 2

Om detaljplanen ... 5

Detaljplanens handlingar ... 5

Plan- och bygglagen ... 5

Förfarande ... 5

Tidplan ... 5

Syfte ... 5

Huvuddrag ... 5

Bakgrund ... 5

Uppdrag ... 6

Plandata ... 6

Lägesbestämning ... 6

Markägoförhållanden ... 7

Areal ... 8

Riksintressen ... 8

Översiktsplan ... 8

Gällande detaljplaner ... 9

Miljöprogram ... 11

Undersökning av betydande miljöpåverkan (tidigare behovsbedömning) ... 12

Miljökvalitetsnormer (MKN) ... 12

Planförslag och konsekvenser ... 13

Bebyggelse och stadsbild ... 13

Natur och park ... 14

Gator och trafik ... 16

Parkering ... 16

Gång- och cykel ... 17

Kollektivtrafik ... 17

Geotekniska förhållanden ... 18

Kulturmiljö ... 18

Fornlämningar ... 20

Service ... 20

Teknisk försörjning ... 20

Dagvatten ... 21

Miljö, hälsa och säkerhet ... 22

Planbestämmelser ... 27

Genomförandefrågor ... 28

(4)

Sida 4 av 30

Genomförandetid ... 28

Organisatoriska frågor ... 28

Avtal ... 28

Ekonomiska frågor ... 29

Tekniska frågor ... 29

Fastighetsrättsliga frågor ... 29

Avgifter och taxor ... 30

(5)

Sida 5 av 30

Om detaljplanen

Detaljplanens handlingar

Till detta detaljplaneförslag hör följande handlingar:

• Planbeskrivning (detta dokument)

• Plankarta i storlek A3 i skala 1:1000

Följande utredningar har tagits fram inför och under planarbetet:

• Dagvattenutredning, Bjerking, 2019-06-28

• Bullerutredning, Miljöinvest, AB 2019-05-23

• Brandtekniskt utlåtande, Brandkonsulten AB, 2019-05-30

Plan- och bygglagen

Detaljplanen har tagits fram enligt plan- och bygglagen, PBL (2010:900).

Förfarande

Detaljplanen tas fram med standardförfarande. Se mer om processen på sid 2.

Tidplan

Beslut om planuppdrag 2019-03-27

Samråd Kvartal 3 2019

Granskning Kvartal 1 2020

Antagande Kvartal 2 2020

Syfte

Planens syfte är att möjliggöra komplettering av villastaden i Hersby med enbostadsvillor samt att förse fastigheterna med lämplig tillfartsväg. Villabebyggelsen ska utformas med höga gestaltningsambitioner och god kvalitet. Nya byggnader ska uppfattas som

gestaltningsmässigt väl integrerade i den kulturhistoriska miljön från tidigt 1900-tal.

Huvuddrag

Planen möjliggör att kvarteret Sigyn kan kompletteras med tre nya enfamiljsvillor med tillhörande komplementbyggnader. Fastigheterna Lidingö 7:52 och 7:53 strider mot gällande tomtindelning varför bygglov inte kan ges på de obebyggda fastigheterna utan att en ny detaljplan görs. En värdefull och gammal ek inom kvartersmarken får skyddsbestämmelser.

Planen möjliggör att fastigheterna får en infart vilket de saknar i dag. För att möjliggöra infart behöver den befintliga gång- och cykelbanan flyttas några meter.

Bakgrund

Fastighetsägaren till Lidingö 7:52 och 7:53 har kommit in med en begäran om planbesked för att få bygga villor på tomterna. I maj 2018 beslutade kommunstyrelsens planutskott att ge positivt planbesked och inleda planarbete för fastigheterna.

(6)

Sida 6 av 30

Uppdrag

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden fick den 27 mars 2019 i uppdrag av kommunstyrelsens planutskott att upprätta ett förslag till detaljplan för Lidingö 7:52 och 7:53.

Plandata

Lägesbestämning

Planområdet ligger centralt på Lidingö i stadsdelen Hersby.

Planområdets lokalisering markerat med röd cirkel.

Planområdet är beläget öster om Lidingö centrum samt norr om Vasavägen som sträcker sig från centrum österut mot Stockby. Planområdet avgränsas i söder av Vasavägen och åt andra väderstreck av villafastigheter i kvarteret Sigyn.

(7)

Sida 7 av 30 Villafastigheterna inom planområdet markerade med röd cirkel.

Väster om kvarteret Sigyn ligger Belevägen och öster om samma kvarter ligger Riddarvägen.

Planområdet inom röd markering.

Markägoförhållanden

Följande fastigheter ingår i planområdet, se karta nedan.

Lidingö 7:52 Privat ägo Lidingö 7:53 Privat ägo

Lidingö 7:244 Lidingö stad (markerat i blått på kartan nedan)

(8)

Sida 8 av 30

Areal

Planområdet har en yta på ca 5527 kvm, varav Lidingö 7:52 är 635 kvm och Lidingö 7:53 är 2055 kvm.

Planområdet inom röd markering. Lila färg markerar fastighet som ägs av Lidingö stad.

Riksintressen

Lidingö ingår i de kustområden och skärgårdar i Södermanland och Uppland som är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena (4 kap. 1 – 2 § miljöbalken). Detta riksintresse utgör dock inte hinder för bland annat tätortsutveckling.

Förändringarna är inte av sådan art att de berörs av dessa bestämmelser. Inte heller berörs några andra riksintressen eller nationalstadsparken enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken.

Översiktsplan

I översiktsplanen från 2012 redovisas aktuellt område som Bostad, inklusive park, skola och andra bostadskomplement. Översiktsplanen anger att när nya fastigheter bildas för friliggande bostäder bör en tomtyta på 800 kvm vara en eftersträvansvärd minimistorlek.

Översiktsplanen anger att för parhus, kedjehus och radhus kan mindre tomtstorlek anpassad för respektive hustyp accepteras.

(9)

Sida 9 av 30

Gällande detaljplaner

Gällande stadsplan (detaljplan) för fastigheterna Lidingö 7:52 och 7:53, är från 1925-11-13 och har aktbeteckning 0186-AQ3C.Den anger att:

- Området är avsett för villabebyggelse och på varje tomt får max en bostadsbyggnad/huvudbyggnad i högst två våningar uppföras.

- Minsta tomtstorlek enligt stadsplanen är 600 kvm och den sammanlagda arean för samtliga byggnader på en tomt får inte överstiga en fjärdedel av tomtens area.

- Byggnader får byggas samman i tomtgräns om de byggs samtidigt, alternativt om en överenskommelse skett mellan berörda grannar.

- Gårdsbyggnad får inte innehålla boningsrum.

Gällande detaljplan för fastigheterna Lidingö 7:52 och 7:53 (markerade i rött).

Gällande tomtindelning för Lidingö 7:52 och 7:53, är från 1915-01-29 och har aktbeteckning 0186-AO4. Den anger att fastigheterna Lidingö 7:52 och 7:53 ska utgöra en fastighet och dessa fastigheter kan i dagsläget inte bebyggas på grund av att nuvarande fastighetsindelning inte överensstämmer med gällande tomtindelning.

(10)

Sida 10 av 30 Gällande tomtindelning för Lidingö 7:52 och 7:53 (markerat i rött).

Området i planförslaget som inte är kvartersmark utgörs av en del av fastigheten Lidingö 7:244. Den delen av fastigheten Lidingö 7:244 som ingår i planförslaget är i gällande detaljplan från 1957 (med aktbeteckning 0186-99/1957B) avsett som gatuplantering.

(11)

Sida 11 av 30 Gällande detaljplan för del av Lidingö 7:244 (markerat i rött).

Miljöprogram

Lidingö stad har antagit ett miljöprogram, Lidingös miljöprogram 2016-2020, med 17 lokala miljömål som ska uppfyllas. Flera av målen berör framför allt stadens egna verksamheter och redovisas inte här. En bedömning har gjorts av hur detaljplanen överensstämmer med miljömålen. Miljö- och stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanen bidrar till att mål 4, 5, 7, 8, 9, 10 och 11 uppfylls.

Lidingö stads lokala miljömål (som inte enbart berör stadens egna verksamheter):

Resor

4. Lidingöbornas arbetsresor utgörs till 60 % av gång-, cykel- eller kollektivtrafik 5. Lidingöbornas vardagliga resor inom Lidingö (på fritiden/icke arbetsresor) utgörs till 50 % av gång-, cykel- eller kollektivtrafik

Bebyggd miljö

7. Stadsplaneringen främjar hälsan och miljön och är anpassad till områdets karaktär 8. Förorenade områden är utredda

9. Antalet bullerstörda fastigheter har minskat med 50 % Natur och vatten

10. Bevara och förstärka Lidingös grönstruktur

11. Minska miljöpåverkan på kustvatten, sjöar och vattendrag

Planområdet ligger i ett centralt och kollektivtrafiknära läge vilket ökar möjligheterna till resor med kollektivtrafik. Planförslaget är anpassat till områdets karaktär i volym och

(12)

Sida 12 av 30

gestaltning och villorna i förslaget klarar bullerkraven. Planförslaget skyddar ett värdefullt träd inom planområdet samt medför att planområdets dagvattenhantering förbättras.

Undersökning av betydande miljöpåverkan (tidigare behovsbedömning)

Miljö- och stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanen inte medför en sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken. Kontoret har använt en checklista som hjälp för att undersöka om genomförandet av planen kan medföra en betydande miljöpåverkan.

Lokaliseringen enligt detaljplanen bedöms som lämplig. Detaljplanen innebär ingen skada på ekologiskt känsliga områden eller riksintressen. Planförslaget bedöms inte heller leda till några negativa effekter på människors hälsa och säkerhet. Förslaget berör endast ett mindre, lokalt område med möjlighet till bostadsbebyggelse i form av maximalt tre enfamiljsvillor.

Detaljplanens genomförande innebär att en ny infart för villorna byggs samt att den befintliga gång- och cykelbanan flyttas vilket endast medför en mindre förändring. Konsekvenserna bedöms dock varken enskilt eller sammantaget innebära en sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken. De bedömningar av miljöpåverkan och andra störningar som ändå behöver göras redovisas i denna planbeskrivning.

Miljökvalitetsnormer (MKN)

Luft:

Ingen miljökvalitetsnorm för luft överskrids idag inom området och bedöms inte heller överskridas till följd av planens genomförande.

Konsekvenserna av detaljplanens genomförande kommer att ha en obetydlig påverkan på MKN för luft. Nuvarande miljökvalitetsnormer för luft förväntas inte överstigas under en överskådlig framtid.

Vatten:

Vatten som avrinner från området går till Askrikefjärden. Askrikefjärden har en måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Vattenförekomstens måttliga ekologiska status beror både på mätningar av bottenfauna, växtplankton, näringsämnen och siktdjup.

Målet att uppnå god ekologisk status till 2021 har förlängts till 2027 på grund av de omfattande åtgärder som behöver vidtas inom hela Östersjön samt att det tar tid innan effekterna syns (VISS VattenInformationssystem Sverige). Den kemiska statusen baseras på uppmätta halter av antracen och tributyltennföroreningar (TBT) i sediment samt bedömda halter av kvicksilver och kvicksilverföroreningar och bromerade difenyletrar (PBDE). Även om åtgärder genomförs är bedömningen att det kommer att ta lång tid att uppnå god kemisk ytvattenstatus med avseende på TBT. Vattenförekomsten omfattas därför av ett undantag i form av tidsfrist till 2027. PBDE i vatten och kvicksilver i fisk bedöms överskrida

gränsvärdena för god status i Sveriges samtliga sjöar.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret gör därmed bedömningen att miljökvalitetsnormerna för ytvatten inte riskeras att försämras med anledning av detaljplanen.

(13)

Sida 13 av 30

Planförslag och konsekvenser Bebyggelse och stadsbild

Nulägesbeskrivning

Planområdet ligger i ett område som domineras av villabebyggelse och ligger längs med Vasavägen. Kvartersmarken inom planområdet är i dag obebyggd. Kvarteret Sigyn består i dag av 15 bebyggda villafastigheter. I kvarterets östra del ligger åtta villor med olika karaktär och utformning. Fastigheternas storlek i kvarterets östra del är mellan 827 - 2206

kvadratmeter. Fastigheterna i västra delen av kvarteret är mindre än i kvarterets östra del och är mellan 658–819 kvadratmeter. I kvarterets västra del ligger sju villor på rad uppförda 1925 i nyklassicistisk stil.

Planförslag och konsekvenser

Inom planområdet föreslås tre villafastigheter med vardera en enfamiljsvilla med tillhörande komplementbyggnad. Huvudbyggnaderna får ha en största byggnadsarea på 130 kvadratmeter och en högsta nockhöjd på 12 meter. Taken ska utformas med sadeltak, mansardtak eller valmat tak för att harmoniera med befintliga villor i området. Fastigheterna ska vara minst 800 kvadratmeter för att följa kvarterets struktur. I planen finns en planbestämmelse att plank inte får uppföras på villafastigheterna mot allmän mark mot Vasavägen. Villorna får inte placeras närmare fastighetsgräns mot gata än sex meter. Inom tomterna gäller att

huvudbyggnad inte får placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter och för komplementbyggnad 1 meter.

Skiss på ny bebyggelse sedd från Vasavägen.

(14)

Sida 14 av 30 Situationsplan över ny bebyggelse.

Natur och park

Marken är kuperad och sluttar upp mot nordost i planområdet med en höjdskillnad på cirka 7 meter. På platsen finns idag sly och enstaka träd, bland annat en större äldre ek samt några äldre tallar belägna inom planområdets nordöstra del. På eken finns den rödlistade arten Ekticka. Eken har bedömts som värdefull av miljö- och stadsbyggnadskontoret. I

planområdets södra del längs med Vasavägen finns en gräsbevuxen yta med några björkar.

(15)

Sida 15 av 30 Eken

På eken finns den rödlistade arten Ekticka.

(16)

Sida 16 av 30

Eken har i detaljplanen fått ett skydd som lyder ”Ek får inte fällas. Trädet ska skyddas från skador i form av jordkompaktering samt skador på stam, rötter och grenverk. Efter

lovprövning kan träd som utgör risk för liv, egendom eller spridning av epidemisk trädsjukdom få fällas.”

De äldre tallar som är belägna i nordost ska om möjligt sparas. I övrigt rekommenderas att befintlig vegetation sparas i den mån det går under byggtiden för att skapa trevliga

villaträdgårdar.

Gator och trafik

Mellan fastigheterna och Vasavägen finns en gång- och cykelbana med gräsytor på båda sidorna om den. Fastigheterna Lidingö 7:52 och 7:53 saknar i dag tillfartsväg. Övriga fastigheter inom kvarteret har in- och utfarter mot Belevägen, Riddarvägen eller Vasavägen (över gång- och cykelbanan).

För att möjliggöra in- och utfart för de nya fastigheterna förslås en ny bilväg anläggas från Belevägen i östlig riktning. Inom villafastigheterna löses tillfart till respektive villa med en gemensam körväg för att på detta sätt minimera antalet utfarter mot den nya vägen. För att kunna anlägga den nya bilvägen behöver den befintliga gång- och cykelvägen flyttas några meter i sidled.

Planerad ny vägdragning för att skapa en tillfartsväg till de nya fastigheterna.

Parkering

Inom planområdet finns i dagsläget ingen parkeringsmöjlighet.

Kommunens parkeringstal för bostäder i form av småhus (enligt Handlingsplan för parkering i Lidingö stad) i detta kollektivtrafiknära läge är 1,0 parkeringsplats per bostad. Detta ska lösas inom egen fastighet och goda möjligheter finns till detta utrymmesmässigt inom de nya fastigheterna. Besöksparkering ska i den mån det får plats lösas inom egen fastighet och i övrigt hänvisas de till annan plats.

(17)

Sida 17 av 30

Gång- och cykel

Inom planområdet ligger ett lokalt cykelstråk med asfalterad gång- och cykelbana. I närområdet finns det dessutom utbyggda trottoarer längs de flesta bilvägarna.

Befintlig gång- och cykelväg i rött.

Den befintliga gång- och cykelvägen kommer vid genomförandet av detaljplanen att flyttas några meter i sidled men behåller sin vägbredd. Se ny sträckning i avsnittet Gator och trafik.

Kollektivtrafik

Busshållplats Sagavägen ligger cirka 150 meter från de aktuella fastigheterna. Busshållplatsen trafikeras av buss mot Kottla och Ropsten samt av servicebuss. Det tar 8 minuter att ta sig med buss till Ropsten där anslutande tunnelbana finns.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer det som positivt att förtäta med bostäder i detta kollektivtrafiktäta område.

(18)

Sida 18 av 30

Geotekniska förhållanden

Enligt SGU:s byggnadsgeologiska karta består marken av berg med undantag för den västra delen som består av lera.

Jordarter inom det aktuella området (utdrag från SGU:s kartvisare)

Vid grundläggning av villorna kan en del berg behöva sprängas bort. Detta ska göras varsamt med hänsyn till befintlig terräng och villorna ska terränganpassas för att på bästa sätt passa in i

befintlig villabebyggelse. Vid eventuell sprängning ska anmälan göras till Polismyndigheten samt i samråd med stadens teknik- och fastighetsförvaltning eftersom staden har ledningar i

närområdet.

Kulturmiljö

Kvarteret innehåller varierad villabebyggelse. Huvuddelen uppfördes på 1920-talet. Två villor företräder den tidiga 1920-talets egnahemsstil med locklistpanel och brutna tak. Kvarterets äldsta bebyggelse finns i den södra delen där byggnaden på Sigyn 5 är från 1906. På denna stora tomt ligger en välbevarad tvåvånings trävilla som är en av villastadens äldsta villor och bedöms ha stort kulturhistoriskt värde.

Fastigheten Sigyn 4 bebyggdes 1923 i tidstypisk egnahemsstil efter ritningar signerade av Jacob Gate. Villan är typisk för Gates arkitektur vid den här tiden, lätt klassicerande och med ett nationalromantiskt anslag, med brutet sadeltak och tvåluftsfönster med tre rutor per båge i

(19)

Sida 19 av 30

bottenplanet respektive två rutor per båge i övre planet. Villan är i huvudsak i ursprungligt skick. Villan och tomten har stort kulturhistoriskt värde.

Längs Belevägen i kvarteret Sigyn uppfördes år 1925 en rad med tidstypiskt klassicistiskt gestaltade villor, ritade av arkitekten Carl Kempendahl. Varje villa inrymde ursprungligen två lägenheter vilket gav fastighetsägaren möjlighet att hyra ut en av lägenheterna för att på så sätt sänka sina boendekostnader. Området vid Belevägen i kvarteret Sigyn utgör en

kulturmiljö av mycket stort kulturhistoriskt värde och husen är exteriört mycket välbevarade.

På bilden syns fem av de sju villorna längs Belevägen, uppförda 1925.

Stadsplanen längs Belevägen är typisk för 1920-talet och kännetecknas av ett klassicistiskt förhållningssätt bland annat med villor längs gata samt strävan efter ordning och symmetri.

Villorna är samordnade stadsmässigt. De ligger indragna på tomten på samma avstånd från vägen så att samtliga har en liten förgård avskild från vägen med en låg mur eller häck.

Villorna uppfördes som ett slags mönsterhus med samma volym, fasadkaraktär och takform.

De är alla utformade som kuber med tälttak med tegel. Taksprången är tydliga. Fasaderna är putsade och fönstren är främst tvåluftsfönster. Fasaderna har olika utformning men alla präglas av ett väl sammanhållet gemensamt uttryck. Alla är variationer på den för 1920-talet karaktäristiska lätta och luftigt utformade klassicismen. Putsfasaderna präglas av kornischer, frontoner, putsmarkeringar och fönsterluckor.

För att de nya villorna ska smälta in på ett vackert sätt i det kulturhistoriskt värdefulla kvarteret ställs höga krav på utformning. En planbestämmelse för detta lyder ”Utformning av byggnader ska ansluta till den befintliga bebyggelsens karaktärsdrag. Fasad ska utföras med hög

gestaltningsambition, hög materialkvalitet och väl utformade detaljer. Byggnader ska utföras med sadeltak, mansardtak eller valmat sadeltak.” Syftet med planbestämmelsen är att skapa nya byggnader som är väl anpassade till området, både gestaltnings- och kvalitetsmässigt.

Planområdet ingår i en värdefull kulturmiljö. Av den anledningen regleras att området omfattas av en utökad lovplikt för ett antal åtgärder. Det innebär att följande åtgärder inte får utföras inom planområdet:

(20)

Sida 20 av 30

- uppföra eller bygga till ett komplementbostadshus eller komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter (så kallat Attefallshus),

- göra en tillbyggnad på max 15 kvadratmeter. (så kallad Attefalltillbyggnad) - Inreda ytterligare bostad (så kallad Attefallägenhet)

Nedanstående byggnadsåtgärder ska också prövas mot bestämmelserna i detaljplanen.

För området krävs bygglov för att:

- bygga ytterligare takkupor,

- på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare,

- uppföra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, - färga om byggnader,

- byta fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial.

Fornlämningar

Några kända fornlämningar finns inte inom planområdet. Om fornlämningar skulle påträffas vid grävning eller annat arbete, föreligger anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen.

Service

Planområdet är beläget centralt på Lidingö. Tillgången till offentlig och kommersiell service är mycket god. Inom 400 meter från de planerade bostäderna finns kommersiell service i Lidingö centrum. Inom 600 meter finns två förskolor och på ett avstånd om cirka 1 km finns två grundskolor. Hersby gymnasium ligger inom några minuters promenad från planområdet.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp

Ny bebyggelse ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Nya ledningar för vatten, avlopp och dagvatten ska byggas ut för att försörja tillkommande bebyggelse. En delsträcka av befintlig VA-ledning i planområdets norra del kommer i planförslaget få ett reservat för underjordisk allmän ledning. Staden avser söka ledningsrätt för detta vid planens genomförande.

Värme och el

Inom närmste området finns i dag inga ledningar för fjärrvärme. Elnätsledningar finns bland annat i Belevägen. Fiber finns i Vasavägen.

Avfall

I området finns kommunal avfallshämtning.

I planförslaget finns en yta reserverad för gemensamhetsanläggning där de nya husen kan placera sina avfallskärl. Vid hämtning av de nya villornas hushålls- och matavfall kan avfallsbilen köra från Belevägen in på den nya vägen framför ytan för avfallskärlen och efter tömning göra en trepunktsvändning tillbaka till Belevägen.

(21)

Sida 21 av 30

Dagvatten

Stora delar av planområdet består av berg med träd och annan växtlighet ovanpå. Inom planområdet sluttar marken ner åt väster med stora höjdskillnader, ca +14 och +21 meter. I dagsläget sker avrinning diffust över naturmarken. Flödesriktningen följer markens topografi och är i västlig riktning. I dagsläget finns inga dagvattenanslutningar till de privata

fastigheterna inom planområdet.

Resultat av utförda beräkningarna visar att planerad nybyggnation sannolikt medför ökade föroreningshalter i dagvattnet och ökade dagvattenflöden. För att minska

nybyggnationens påverkan på recipienten har åtgärder i form av LOD-lösningar (LOD står för Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) för fördröjning och rening föreslagits.

LOD-lösningarna innefattar genomsläppliga ytor, infiltration till grönytor och makadamdiken.

Med dessa anses fördröjning av 13 m³ möjlig liksom att uppnå en god reduktion av framtida dagvattenföroreningar. Bedömningen görs att om föreslagna åtgärder efterföljs kommer nybyggnationen sannolikt inte att försämra möjligheten för recipienten att uppnå god

ekologisk och kemisk status. I dagsläget finns inga instängda områden eller lågpunkter inom kvartersmarken där vatten kan bli stående vid skyfall. Det är viktigt att markens höjdsättning görs för att skapa flöden bort från byggnader och inte skapa instängda områden.

Lokalt omhändertagande av dagvatten

Hanteringen av dagvatten inom planområdet föreslås bland annat ske genom småskaliga LOD-lösningar, vilket bygger på att dagvatten fördröjs, renas och i den mån möjligt infiltreras inom tomtmark. Slutlig avledning av dagvatten från tomtmarkerna kan ske till det kommunala dagvattennätet efter kommunikation och anmälan till kommunens VA-avdelning. Hur

kopplingen mellan respektive fastighet för att nå anslutningspunkten ska ske rekommenderas att utredas i ett senare skede. I första hand innebär LOD att grönska och växtlighet behålls och att genomsläppligt material som tillåter infiltration till mark väljs. Genom lokalt

omhändertagande kan höga flöden förhindras och en reduktion sker av föroreningsinnehållet i det vatten som så småningom kan bilda grundvatten eller når recipienten. Med hänsyn till de gröna ytorna inom området bedöms det finnas goda förutsättningar för omhändertagande av dagvatten inom tomtmarker. Markens genomsläpplighet har bedömts vara medelhög, vilket tillåter infiltration men med hänsyn till tunna jordlager är den momentana kapaciteten troligtvis begränsad. Grönytor föreslås fungera som översilningsytor där dagvatten som tillrinner infiltreras till marken. Jordlager och växtlighet fördröjer och renar dagvattnet.

Takdagvattnet kan via stuprörsutkastare ledas ut över grönytor vilka fungerar som översilningsytor liksom beskrivet ovan. Ett annat komplement eller alternativ är uppsamling i regntunnor, på så vis sker fördröjning i tunnorna och vattnet kan sedan användas för bevattning. Grönytor upptar 1–2 gånger takens yta, vilket är i linje med Lidingös rekommendationer för möjlighet till infiltration. Dock bör det påpekas att om jordlager är alltför tunna bör annan lösning väljas. En möjlighet är att leda vattnet till makadamdiken där fördröjning och rening sker.

Rampen och uppfarten inom respektive fastighet föreslås anläggas med genomsläppligt material, exempelvis grus, armerat gräs eller marksten med genomsläppliga mellanrum.

Dessa material minskar avrinningen och bidrar till viss fördröjning. Dessutom innebär det rening av föroreningar genom fastläggning i olika uppbyggnadslager. Hela uppfarten

(22)

Sida 22 av 30

ska anläggas med någon typ av genomsläpplig beläggning. För dessa ytor kan slutlig avledning av dagvatten genom infiltration vara svår att uppnå. Detta då ytorna ger mer avrinning och ett mindre trögt flöde än exempelvis grönytor. Därför kan slutlig avledning behöva ske till det kommunala dagvattennätet.

Föroreningar och materialval

Enligt föroreningsberäkningar förväntas samtliga föroreningar öka i samband

med nybyggnationen jämfört med befintligt scenario. Detta beror på att planområdet idag till stor del består av naturmark med låg föroreningsbelastning. För att inte öka

föroreningsbidraget från planområdet efter planerad nybyggnation behöver reduceringen av föroreningar (mängder) vara mellan ca 50–95 %, beroende på ämne. Om maximal

reningseffekt uppnås anses det möjligt att uppnå en god rening motsvarande befintlig föroreningsnivå för flertalet ämnen.

Val av byggnadsmaterial är en mycket viktig del i att uppnå miljökvalitetsnormerna, och källor till föroreningar i dagvatten kan begränsas genom kloka materialval. Exempelvis bör tak- och fasadmaterial som koppar, zink och dess legeringar undvikas. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar och gröna tak som behöver gödsling kan leda till

ökad tillförsel av näringsämnen till dagvattnet. För att undvika onödigt tillskott av miljöfarliga ämnen är det viktigt att tidigt se över de material som ska användas vid byggnation.

Miljö, hälsa och säkerhet

Förorenad mark

Det finns inte några kända markföroreningar i närområdet som skulle kunna ha en påverkan på planområdet. Om eventuella markföroreningar påträffas vid markarbeten ska

tillsynsmyndigheten, (stadens miljö- och stadsbyggnadskontor), underrättas.

Radon

Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon.

Byggnader för stadigvarande vistelse på normalradonmark ska utföras radonskyddade.

Risker

Inom planområdet finns ingen verksamhet som innebär någon risk i lagens mening.

Ett brandtekniskt utlåtande har upprättats av Brandkonsulten AB 2019-05-30 angående räddningstjänstens möjligheter för insats vid en eventuell brand. Eftersom de nya husen är planerade att uppföras i två våningsplan kan utrymning via balkong/fönster accepteras då avståndet mellan öppningens underkant och marknivån förutsätts understiga 5 meter. Om vind på villorna inreds kan utrymning ordnas via fast stege.

Tillgång till släckvatten finns i befintlig kommunal markbrandpost som finns vid Belevägen, se placering i bild nedan.

(23)

Sida 23 av 30

Föreslagen placering av uppställningsplats för räddningsfordon, enligt bild nedan, visar att avståndet mellan brandpost och räddningsfordon blir 65 meter (sträcka 1 i bild). Med denna placering av räddningsfordon behöver inte fordonet parkera i bilramp som leder upp till fastigheterna. Avståndet mellan uppställningsplats för räddningsfordon och angreppspunkt ska understiga 50 meter vilket uppfylls (sträcka 2). Angreppspunkterna utgörs av entrédörr till respektive byggnad.

Placering av brandpost, markerad med röd cirkel, och föreslagen placering av räddningsfordon vid en insats i någon av byggnaderna.

Hälsa och säkerhet

Inga kända risker för hälsa och säkerhet finns som inte kan hanteras.

Buller

I dagsläget genereras buller från fordonstrafiken till och från centrumpå Vasavägen.

Enligt förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader gäller följande krav på bullernivåer från spårtrafik och vägar utomhus. Ljudnivån bör inte överskrida:

Vid fasad

- 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad.

Om denna ljudnivå ändå överskrids gäller enligt förordningen följande:

- minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och

(24)

Sida 24 av 30

- minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Vid uteplats

▪ 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

Nedan visas bilder över planområdet och dess närområdet med de planerade enbostadshusen numrerade med 1 - 3.

Ekvivalent ljudnivå i planområdet. Miljöinvest AB

Beräkningarna visar att gällande krav för ekvivalent ljudnivå (60 dB(A) klaras utmed samtliga fasader vid hus 2 och 3. När det gäller hus 1 är ljudnivån något för hög utmed fasaden närmast Vasavägen. I ett sådant fall bör minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en tyst sida om 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå. Med bostadsrum menas rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. Hus 1 har en tyst sida (långsidan vänd bort från Vasavägen). Om bostadsrummen lokaliseras så att minst hälften är vända mot den fasaden så klaras förordningens krav.

(25)

Sida 25 av 30 Ekvivalent ljudnivå vid fasad på nedervåning. Miljöinvest AB

Ekvivalent ljudnivå vid fasad på övervåning. Miljöinvest AB

(26)

Sida 26 av 30 Maximal ljudnivå vid fasad på nedervåning. Miljöinvest AB

Maximal ljudnivå vid fasad på övervåning. Miljöinvest AB

(27)

Sida 27 av 30 Maximal ljudnivå i planområdet. Miljöinvest AB

Kravet på ljudnivå vid uteplats (ekvivalent ljudnivå 50 dB(A) och maximal ljudnivå 70 dB(A) klaras på samtliga fastigheter, på den norra kortsidan på hus 2 och 3, samt vid den norra långsidan på hus 1. Om en uteplats lokaliseras utmed någon av dessa fasader klaras

förordningens krav. Det räcker med att anordna en uteplats som klarar förordningens krav, och det bör därför inte föreligga något hinder att uppföra ytterligare uteplatser utmed mer bullerutsatta fasader.

Planbestämmelser

Nedan redovisas plankartans bestämmelser med tillhörande förklaring och syfte.

Bestämmelser: Förklaring/syfte:

B Bostäder.

GATA Gata, för trafik som har sitt mål vid gatan.

GÅNG Gångtrafik.

PARK Grönområde som kräver viss skötsel.

e

Huvudbyggnad får uppta högst 130 kvadratmeter byggnadsarea och

komplementbyggnad får uppta högst 40 kvadratmeter byggnadsarea. Max en huvudbyggnad och en komplementbyggnad per fastighet. I varje huvudbyggnad får högst 1 lägenhet inredas. I komplementbyggnad får bostad ej inredas. Högsta nockhöjd för huvudbyggnad är 12,0 meter. För komplementbyggnader är högsta byggnadshöjd 3,0 meter och högsta nockhöjd är 4,0 meter.

d Minsta tillåtna fastighetsstorlek är 800 kvadratmeter.

p Huvudbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns och komplementbyggnad minst 1 meter från fastighetsgräns.

(28)

Sida 28 av 30 f

Utformning av byggnader ska ansluta till den befintliga bebyggelsens karaktärsdrag. Fasad ska utföras med hög gestaltningsambition, hög

matarialkvalitet och väl utformade detaljer. Byggnader ska utföras med sadeltak, mansardtak eller valmat sadeltak.

b Nyanlagd mark ska göras genomsläpplig/infiltrerbar för dagvatten.

n

Ek får inte fällas. Trädet ska skyddas från skador i form av jordkompaktering samt skador på stam, rötter och grenverk. Efter lovprövning kan träd som utgör risk för liv, egendom eller spridning av epidemisk trädsjukdom få fällas.

. . .

. . . .. . . Prickmark – marken får inte förses med byggnad. Plank får inte uppföras.

u Område ska vara tillgängligt för allmännyttiga underjordiska ledningar.

g Utrymme som reserveras för att ge utrymme för en gemensamhetsanläggning.

Genomförandefrågor Genomförandetid

Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för den skada denne förorsakas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för de byggrätter som gått förlorade.

Organisatoriska frågor

Huvudmannaskap och ansvarsfördelning

Fastighetsägaren ansvarar för detaljplanens genomförande inom kvartersmark.

Fastighetsägaren ansvarar för anläggande, omdragning och framtida drift av så kallade servisledningar (enskild ledning från fastighetsgräns till byggnaden). Staden ansvarar för framdragning av vatten- och avloppsledningar fram till fastighetsgräns. Skötsel och drift av de nya vägarna och parkmarken svarar staden för.

Tidplan

Samråd 3 kvartalet 2019 Granskning 1 kvartalet 2020 Antagande 2 kvartalet 2020

Avtal

Planavtal

Mellan staden och Alomitell Fastighets AB (hädanefter benämnd exploatören) finns ett överenskommet planavtal. I planavtalet regleras ett antal övergripande frågor kopplade till framtagandet av detaljplanen, bland annat parternas åtaganden och kostnader.

Exploateringsavtal

Detaljplanens genomförande regleras i ett exploateringsavtal mellan staden och exploatören.

(29)

Sida 29 av 30

Ett av exploatören godkänt och undertecknat avtal ska antas av kommunfullmäktige samtidigt som detaljplaneförslaget läggs fram för antagande.

Ekonomiska frågor

Intäkter – kostnader

Exploatören står för samtliga kostnader vilket regleras i planavtal och exploateringsavtal mellan staden och exploatören.

Detaljplanekostnader

Plankostnadsavtal har upprättats mellan staden och exploatören.

Övriga kostnader

Utredningar och andra undersökningar har bekostats av exploatören.

Tekniska frågor

Tekniska anläggningar Vägar

En ny infart till den nya bebyggelsen är nödvändig för genomförandet av den nya

detaljplanen. Infarten planeras att anläggas i anslutning till Belevägen. För att möjliggöra detta planeras den befintliga gång- och cykelvägen flyttas för att sedan anslutas på nytt till den befintliga gång- och cykelvägen, se avsnitt Gator och trafik.

Vatten – och avlopp

Staden drar vatten- och avloppsledning fram till förbindelsepunkt vid fastighetsgräns.

Fastighetsägaren svarar sedan för dragningar inom kvartersmark. Eventuella servitut på kvartersmark svarar fastighetsägaren för.

Dagvatten

Fördröjning av dagvatten sker på kvartersmark i form av LOD-lösningar i enlighet med framtagen dagvattenutredning.

Fastighetsrättsliga frågor

Fastighetsplan och fastighetsbildningsåtgärder

I och med den nya detaljplanen upphör den nuvarande tomtindelningen.

Eventuella fastighetsbildningsåtgärder inom kvartersmark ska bekostas av fastighetsägaren.

Gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätter

Detaljplanen förutsätter inrättande av gemensamhetsanläggning för avfallshantering för de nya enbostadshusen inom kvartersmark. Detta inrättas och bekostas efter ansökan av berörda fastighetsägare.

I detaljplanen ska det finnas mark som ska hållas tillgänglig för befintlig allmän ledning, u- område. Staden har för avsikt att ansöka och bekosta denna ledningsrätt, som bildas genom lantmäteriförrättning. Ansökan ställs till lantmäterimyndigheten av berörda parter.

(30)

Sida 30 av 30

Avgifter och taxor

Vatten och avlopp

Avgifter för av vatten och avlopp tas ut enligt stadens gällande VA-taxa. För närmare upplysningar om taxan kontaktas stadens Teknik- och fastighetsförvaltning.

Bygglov, bygganmälan och planavgift

För bygglov och bygganmälan erläggs avgifter enligt taxa för byggnadsnämndens verksamhet. Plankostnadsavtal har upprättats varför planavgift enligt taxa inte tas ut.

Lantmäteriförrättning

För åtgärder som utförs av lantmäteriet såsom fastighetsbildning, inrättande av

gemensamhetsanläggning och inrättande av ledningsrätt erläggs avgift enligt lantmäteritaxan.

Exploatören bekostar erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, dock ej ledningsrätten som kommer att bekostas av staden.

Medverkande tjänstemän

Följande tjänstemän från Lidingö stad har medverkat i projektgruppen som tagit fram detaljplanen:

Sara Runhem Planarkitekt

Emy Asklöf Lantmätare

Johan Nilsson Trafikplanerare

Mattias Hedman Miljö- och hälsoskyddsinspektör Gudrun Bohlin Antikvarie

Katarina Elfverson VA-strateg

Åsa Sjöstrand Sara Runhem

Plan- och exploateringschef Planarkitekt