Att: Konrad Milton Box Stockholm. Vår uppdragsansvarige: Åsa Stenman Norlander

(1)

Structor Akustik AB, Solnavägen 4, 113 65 STOCKHOLM, Org.nr. 556769–2446 Tel: 08-545 556 30

L:\2017\2017-035 MB Hamnkvarteren bullerutredning, Fastighets AB Förvaltaren\Rapporter mm\2017-035 r01.1 Bullerutredning Kv. Hamnen 8 slutgranskad.docx

Kv. Hamnen 8, Sundbyberg Omivningsbullerutredning

Illustration: Jägnefält Milton AB

Beställare: Jägnefält Milton AB

Att: Konrad Milton Box 56 010 102 17 Stockholm

Vår uppdragsansvarige: Åsa Stenman Norlander 070-693 65 35

asa.stenman.norlander@structor.se

(2)

Structor Akustik AB

Sammanfattning

Structor Akustik har av Jägnefält Milton AB genom Konrad Milton fått i uppdrag att utreda ljudnivåer orsakade av vägtrafik och spårvagnar vid kv. Hamnen 8 i Sundbyberg. Ny- och

ombyggnation av bostadshus planeras på tomten som berörs av trafikbuller från intilliggande vägar, från tvärbanan mellan Alvik och Solna samt av markbuller från Bromma flygplats. Utredningen skall utgöra underlag för detaljplan.

Trafikbuller

Vid fabrikshuset beräknas riktvärdet för dygnsekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad från trafikbuller överskridas för fyra lägenheter. Då det rör sig om ombyggnad av befintlig byggnad till bostäder bör dessa lägenheter ges tillgång till fasad vid ljuddämpad sida vid ett bostadsrum. Åtgärder med indragna och delvis inglasade balkonger har modellerats. Med dessa åtgärder beräknas fasadnivåer vid balkong under riktvärdena för ljuddämpad sida vid minst ett bostadsrum för varje berörd lägenhet.

Vid höghuset beräknas riktvärdet för dygnsekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad från trafikbuller överskridas för 15 lägenheter. Då det rör sig om nybyggnad av bostäder bör dessa lägenheter ges tillgång till fasad vid ljuddämpad sida vid hälften av bostadsrummen. Åtgärder med indragna och i vissa fall delvis inglasade balkonger har modellerats. Med dessa åtgärder beräknas fasadnivåer vid balkong under riktvärdena för ljuddämpad sida vid minst hälften av bostadsrummen för alla berörda lägenheter utom en. På denna plats kan annan verksamhet bedrivas.

På gården mellan de två husen beräknas trafikbullernivåer över riktvärdena för uteplats. En gemensam uteplats där dessa riktvärden klaras planeras på höghusets takterrass. Det är möjligt att med lokala skärmåtgärder skapa områden även på marknivå där dessa riktvärden klaras. Ett exempel på sådan åtgärd redovisas. Eventuella lokala skärmar bör emellertid utformas i samråd med exempelvis landskapsarkitekt för projektet.

Verksamhetsbuller

Verksamhetsbuller från Bromma Stockholm Airport har utretts i samarbete med Swedavia.

Vid fabrikshuset beräknas endast nivåer inom riktvärdena för verksamhetsbuller vid bostadsfasad.

Vid höghuset beräknas nivåer som överskrider riktvärdena för verksamhetsbuller vid bostadsfasad för 36 lägenheter. Av dessa beräknas 24 lägenheter få tillgång till ljuddämpad sida vid de indragna balkongerna. Resterande 12 lägenheter kan ges tillgång till sådan ljuddämpad sida antingen genom att balkongerna delvis glasas in, eller genom att indragna balkonger på berörda våningar flyttas till fasad med mer fördelaktig orientering gentemot flygplatsen.

Ventilationsanläggningar tillhörande de båda husen bör i ett senare skede dimensioneras så att egenalstrat ventilationsbuller tillsammans med buller från flygplatsen ej överskrider riktvärdena för verksamhetsbuller vid bostadsfasad.

Åtgärdsförslagens omfattning

Totalt föreslås delvis inglasning av åtta balkonger vid bostad på grund av trafikbuller: fyra vid fabrikshuset samt fyra vid höghuset (modellerad balkong vid underkänd lägenhet i höghuset ej medräknad). Därutöver innebär ett åtgärdsförslag på grund av verksamhetsbuller inglasning av ytterligare 12 balkonger. Detta bör ej bli nödvändigt om balkongerna istället flyttas till fasad med mer fördelaktig orientering gentemot flygplatsen. Sålunda föreslås delvis inglasning av minst åtta och som mest 20 balkonger. Totalt planeras 91 lägenheter.

(3)

Structor Akustik AB

Innehållsförteckning

1 BAKGRUND ... 4

2 BEDÖMNINGSGRUNDER ... 7

2.1 TRAFIKBULLER - NATIONELLA RIKTVÄRDEN ... 7

2.2 BOVERKET-VERKSAMHETSBULLER VID BOSTÄDER ... 7

3 UNDERLAG ... 8

4 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ... 9

4.1 TERRÄNGMODELLEN ... 9

4.2 BEFINTLIGA BULLERSKYDDSSKÄRMAR ... 9

5 TRAFIKUPPGIFTER ... 9

6 TRAFIKBULLERNIVÅER ... 10

6.1 FABRIKSHUSET ... 10

6.2 HÖGHUSET ... 11

6.3 LJUDNIVÅ VID UTEPLATS ... 12

6.4 LJUDNIVÅ INOMHUS ... 13

7 VERKSAMHETSBULLERNIVÅER ... 13

7.1 MARKBULLER FRÅN BROMMA STOCKHOLM AIRPORT ... 13

7.2 EGENALSTRAT VENTILATIONSBULLER... 14

BILAGA A: ALLMÄNT OM BULLER ... 16

A1 BULLERBEGREPP ... 16

A2 HÄLSOASPEKTER ... 17

BILAGA B: MARKBULLER FRÅN BROMMA STOCKHOLM AIRPORT ... 19

B1 MODELL FÖR SIMULERING AV MARKBULLER ... 19

B2 BIBLIOGRAPHY ... 25

BILAGA C: TRAFIKBULLERKARTOR ... 26 C1 Dygnsekvivalent ljudnivå vid fabrikens fasader (3D-vy), från trafik, prognosår 2030 C2 Maximal ljudnivå nattetid vid fabrikens fasader (3D-vy), från trafik, prognosår 2030 C3 Dygnsekvivalent ljudnivå vid höghusets fasader (3D-vy), från trafik, prognosår 2030 C4 Maximal ljudnivå nattetid vid höghusets fasader (3D-vy), från trafik, prognosår 2030 C5 Dygnsekvivalent respektive maximal ljudnivå för medeltimmen vid uteplats (grid

1m×1m 1,5 m över mark) samt dygnsekvivalent respektive maximal ljudnivå nattetid vid fasad (högsta nivå för någon våning), från trafik, prognosår 2030

C6 Dygnsekvivalent respektive maximal ljudnivå för medeltimmen vid uteplats (grid 1m×1m 1,5 m över höghusets tak, respektive 1,5 m över mark inklusive en lokal skärmåtgärd), från trafik, prognosår 2030

(4)

Structor Akustik AB

1 Bakgrund

Vid kv. Hamnen 8 i Sundbyberg planeras både ny- och ombyggnation av bostadshus. Den gamla fabrikslokalen i korsningen Bällstabron-Hamngatan skall byggas om till bostäder samtidigt som ett nytt höghus med bostäder och lokaler planeras på samma tomt (se Figur 1 och 2). I fabrikshuset planeras lägenheter om 1–4 rum och kök på mellan 35 och 103 m². Höghuset planeras som en fyrspännare med två lägenheter om 1 rum och kök på 32 m² i norr respektive två lägenheter om 4 rum och kök på 92 m² i söder. I gatuplan planeras endast verksamhet och inga bostäder. Se typplan för de båda husen i Figur 3 och 4.

Structor Akustik har av Jägnefält Milton AB genom Konrad Milton fått i uppdrag att utreda

ljudnivåer orsakade av trafikbuller från intilliggande vägar, tvärbanan mellan Alvik och Solna samt Bromma flygplats. Syftet med utredningen är att bedöma påverkan på de planerade bostäderna.

Utredningen skall utgöra underlag för detaljplan.

Figur 1. Geografiskt läge. Planområde med befintlig fabriksbyggnad markerat med röd ring.

(5)

Structor Akustik AB

Figur 2. Situationsplan med befintlig fabriksbyggnad (markerad i grönt) och planerat höghus (markerat i blått).

Figur 3. Typplan för fabrikshuset. Bullerskyddande åtgärd i form av en indragen balkong markerad i rosa.

Den befintliga fabrikbyggnadens fasad skall bevaras. En indragen balkong (grön markering) planeras därför innanför denna fasad.

(6)

Structor Akustik AB

Figur 4. Typplan för höghuset. Bullerskyddande åtgärder i form av indragna balkonger markerade i blått.

(7)

Structor Akustik AB

2 Bedömningsgrunder

2.1 Trafikbuller - nationella riktvärden

Regeringen har angett riktvärden för trafikbuller vid bostadsbyggnader i förordningen om

trafikbuller¹. Förordningen gäller för planer påbörjade från och med 2015-01-02, varför den antas vara gällande för detta projekt.

Tabell 1. Riktvärden vid nybyggnation av bostäder: buller från spårtrafik och vägar

Utrymme Högsta trafikbullernivå (dBA frifält)

Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå Utomhus (frifältsvärde)

vid fasad 60/ 65^a -

på uteplats 50 70^b

a) För bostad om högst 35 m² gäller det högre värdet

b) Bör inte överskridas med mer än 10 dBA fem ggr/ timme kl. 06:00-22:00

Om ljudnivån vid fasad överskrider tabellens värden bör minst hälften av bostadsrummen ha tillgång till en sida där dygnsekvivalent ljudnivå är under 55 dBA och maximal under 70 dBA kl. 22:00-06:00. Vid förändring av en byggnads användningsområde gäller istället att minst ett rum per lägenhet bör ha tillgång till sådan ljuddämpad sida². Med bostadsrum avses rum för daglig samvaro och rum för sömn, ej kök.

Vid förändring av en byggnads användningsområde gäller emellertid att om ljudnivån vid bostadsfasad överskrider tabellens värden bör minst ett av bostadsrummen ha tillgång till en ljuddämpad sida enligt ovan. Då fabriksbyggnaden omvandlas från verksamhet till bostäder gäller detta villkor för ljuddämpad sida för fabriksbyggnaden.

Inomhus i lägenheterna gäller Boverkets byggregler, BBR. Dessa föreskriver för ljudklass C riktvärdena LAeq 30 dBA och LAFMax 45 dBA. Riktvärdet för maxnivå gäller kl. 22:00-06:00 och ska inte överskridas med mer än 10 dBA högst fem ggr/ natt.

2.2 Boverket - Verksamhetsbuller vid bostäder

I Boverkets vägledning³ för verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder ges riktvärden enligt Tabell 2.

1 Svensk författningssamling SFS 2015:216, Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader

2Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, 4 § andra stycket

3 ”Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder – en vägledning”, Boverket rapport 2015:21

(8)

Structor Akustik AB

Tabell 2. Högsta ljudnivå från industri/ annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad Ekvivalent ljudnivå i dBA (frifält) Högsta

ljudnivå i dBA Vid bostadsfasad Dag kl. 06-18 Kväll kl. 18-22

samt lör- sön- och helgdag kl.

06-18

Natt kl. 22-06 Momentana ljud nattetid

kl. 22-06

Zon A ^a) 50 45 45 > 55 ^b)

Zon B 60 55 50 > 55 ^b)

Zon C > 60 > 55 > 50 > 55 ^b)

Zon A Bostadsbyggnader bör kunna accepteras upp till angivna nivåer

Zon B Bostadsbyggnader bör kunna accepteras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas

Zon C Bostadsbyggnader bör inte accepteras

a) För buller från värmepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer gäller värdena enligt tabell ”Riktvärden för buller utomhus från industri/ annan verksamhet på ljuddämpad sida”

b) Gäller i första hand ljuddämpad sida

Vidare anges att om ljudet karaktäriseras av ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av metallskrot etc. eller innehåller tydligt hörbara tonkomponenter bör riktvärdena för ekvivalent ljudnivå sänkas med 5 dBA. Detta gäller ej ljuddämpad sida.

Samt ”I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser.”

Tabell 3. Riktvärden för buller utomhus från industri/ annan verksamhet på ljuddämpad sida Ekvivalent ljudnivå i dBA (frifält) Högsta ljudnivå i dBA Vid bostadsfasad

och uteplats Dag kl 06-18 Kväll kl 18-22 Natt kl 22-06 Momentana ljud nattetid kl 22-06

Ljuddämpad sida 45 45 40 > 55

3 Underlag

Följande underlag har använts vid beräkningarna:

• Digital markmodell från tidigare utredning (Structor Akustik rapport 2015–053 r01)

• Omgivande bebyggelse har getts schablonhöjder efter besiktning via internettjänster

• Situationsplan med markhöjder erhållen från beställaren, 2018-01-24

• Planlösningar för de två husen, erhållna från beställaren, 2018-01-24

• Trafikmätning: 2016-10-20 – 2016-12-01 (Sundbybergs stad), erhållen från beställare 2017-03-12

• Uppgifter från SL AB tagna från samrådshandling för Hamnen 8 (DNR KS-0053/2015-28, daterad 2017-08-23) för framtida turtäthet på tvärbanan

• Uppgift från SLL om förekomst av samt befintliga åtgärder för att motverka kurvskrik vid Bällstaån, via mail från Martin Almgren

• Markbullernivåer från Bromma flygplats, framtagna av Swedavia i samarbete med denna bullerutredning (Bilaga B)

(9)

Structor Akustik AB

4 Beräkningsförutsättningar

Bullret har beräknats utifrån en digital terrängmodell med programmet SoundPLAN version 7.4.

Beräkningarna för trafikbuller har utförts i enlighet med de nordiska beräkningsmodellerna för väg- och spårtrafik (NV 4653 och NV 4935). Buller från kurvskrik på tvärbanan har beräknats i enlighet med

den internationella standarden ISO 9613–2 ”Acoustics - Attenuation of sound during propagation outdoors - Part 2: General method of calculation”. Kurvskriken har

modellerats som linjekällor längs mittlinjen för respektive färdriktning, på en höjd om 0,5 m över mark. Ljudspektrum och ljudeffektnivå har tagits från kurvskrik från tvärbana inmätt på annan plats i Stockholm.

Modellerna tar hänsyn till terräng, byggnader, marktyp och trafikflöden. De förutsätter också väderförhållanden som motsvarar svag medvind i alla riktningar. Beräkningarna har utförts med 2 reflexer. Ljudutbredning över mark har beräknats till punkter på höjden 1,5 m över mark respektive 1,5 m över höghusets tak, med en täthet om 1×1 m.

4.1 Terrängmodellen

Terrängmodellen har tagits från tidigare utredning för samma område (Structor Akustik rapport 2015–053 r01) och kompletterats med höjder angivna i situationsplan erhållen från beställaren 2018-01-24. Vägbanor samt vatten- och torgytor enligt underlag har antagits akustiskt hårda.

Marken har i övrigt generellt antagits vara mjuk i enlighet med den nordiska beräkningsmodellen.

4.2 Befintliga bullerskyddsskärmar

Översiktlig genomgång av området har genomförts via kartfunktion på internet. Inga befintliga bullerskyddsskärmar har identifierats

5 Trafikuppgifter

Nedan redovisas använda trafikuppgifter. Erhållna vägtrafikflöden från år 2016 har räknats upp med 1% per år till prognosåret 2030. Spårvägstrafik avser maximal framtida turtäthet (tio passager per timme i vardera riktningen).

Tabell 4. Trafikflöden år 2030 Vägnamn Hastighet [km/h]

Prognosvärden 2030

ÅDT [fordon/dygn] Andel tung trafik [%]

Bällstabron 40 19 700 17

Bällstavägen 40 18 000 11

Karlsbodavägen 50 13 000 10

Hamngatan 30 9 400 8

Landsvägen 40 6 900 12

Tabell 5. Spårtrafik med dygnsfördelning

Tågtyp Hastighet [km/h] Tåglängd [m] Antal

(DYGN/dag, kväll/natt) (00–24/06–22/22–06)

S-A32 (tvärbana) 30 62 480/320/160

(10)

Structor Akustik AB

6 Trafikbullernivåer

Resultaten framgår av de bifogade ritningarna där bullerspridningen redovisas med färgade fält (se Bilaga C). Resultat för trafikbuller redovisas endast för bostadsfasader med utformning inklusive bullerskyddande åtgärder. Färgskalan är relaterad till riktvärdet så att gränsen mellan grönt och gult motsvarar riktvärdena för ljuddämpad sida, dvs. 55 dBA dygnsekvivalent respektive 70 dBA maximal ljudnivå nattetid vid fasad. För ljudutbredning över mark är färgskalan relaterad till riktvärdena vid uteplats, dvs. 50 dBA dygnsekvivalent respektive 70 dBA maximal ljudnivå för medeltimmen. Beräknade ljudnivåer vid fasad avser nivåer utan inverkan av reflex i egen fasad, så kallade frifältsvärden.

6.1 Fabrikshuset

Vid fabrikshuset beräknas som högst 64 dBA dygnsekvivalent ljudnivå. Dessa nivåer beräknas vid den nordvästra gaveln som ligger närmast väg och spår (se Bilaga C1). Planerade lägenheter vid denna gavel är större än 35 m², varpå riktvärdet om högst 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå överskrids med som mest 4 dBA. Samtliga fyra lägenheter vid gaveln behöver tillgång till ljuddämpad sida för ett bostadsrum.

Beräkningsförsök har gjorts med olika bullerskyddande åtgärder, med utgångspunkt från indragna balkonger enligt Figur 3. Exakt utförande för denna balkong med bevarande av befintlig fasad är ej känt. Samtliga balkonger har modellerats med tätt räcke och ljudabsorberande tak (klass A).

Resultat för dessa förutsättningar redovisas i Bilaga C1 och C2. Med en modellerad balkong som glasas in till 75% beräknas ljudnivåer inom riktvärdena för ljuddämpad fasad vid minst ett rum per lägenhet (se Figur 5)⁴ för samtliga våningar (se Bilaga C6).

Figur 5. Minst ett av bostadsrummen i de nordvästra gavellägenheterna (streckad kontur) behöver tillgång till ljuddämpad sida. Fasad där dygnsekvivalenta och maximala ljudnivåer beräknas inom riktvärdena för ljuddämpad sida markeras i grönt. Detta förutsätter 75% inglasning (rosa streck).

4 Dessa beräkningar förutsätter att ljudeffektnivån från kurvskriken är 118 dBA. Kurvskrik från tvärbanan alstrar de högsta maximala ljudnivåerna vid dessa fasader. Kurvskrikens nivå kan bero på platsspecifika parametrar. Ljudeffektnivån för kurvskrik bör helst mätas in på aktuell plats för att utvärdera huruvida denna ljudeffektnivå är representativ för kurvan i fråga.

(11)

Structor Akustik AB

Vid övriga lägenheter i fabrikshuset beräknas riktvärdet för dygnsekvivalent ljudnivå om högst 60 dBA (lägenheter större än 35 m²) respektive 65 dBA (lägenheter om som mest 35 m²) klaras (se Bilaga C1).

6.2 Höghuset

Vid höghuset beräknas som högst 66 dBA dygnsekvivalent ljudnivå. Dessa nivåer beräknas vid den norra fasaden (se Bilaga C3 och Figur 6). Planerade lägenheter vid denna fasad är mindre än 35 m², varpå riktvärdet om högst 65 dBA dygnsekvivalent ljudnivå gäller. Riktvärdet överskrids alltså vid denna fasad, för tre lägenheter. Dessa benämns här lägenhet A, B och C (se Figur 6).

Figur 6. Bostäder vid höghusets norra fasad där riktvärdet om högst 65 dBA dygnsekvivalent ljudnivå överskrids, markerade i blått och benämnda lägenhet A, B och C. Lägenhet B som även med åtgärder saknar ljuddämpad fasad vid balkong är markerad i rött.

Beräkningsförsök har gjorts med olika bullerskyddande åtgärder, med utgång från indragna balkonger enligt Figur 4. Samtliga balkonger har modellerats med tätt räcke och ljudabsorberande tak (klass A). Resultat redovisas i Bilaga C3 och C4. Fasad vid ljuddämpad sida på balkong beräknas för lägenhet C kunna uppnås med 50% inglasning av balkongen (se placering i Figur 7).

För lägenhet A kan ljuddämpad sida på balkong uppnås med 75% inglasning. För lägenhet B är 75% inglasning otillräcklig för att åstadkomma ljuddämpad sida på balkong då maximala

ljudnivåer nattetid beräknas överskrida riktvärdet med 2 dBA. Denna plats kan istället för bostäder användas för kontor eller annan verksamhet.

Figur 7. Åtgärder för trafikbuller för fyra lägenheter. Grön färg markerar fasad vid ljuddämpad sida på balkong. Delvis inglasning (50 eller 75%) markeras i rosa. Vänster: lägsta bostadsplanet.

Höger: näst lägsta bostadsplanet. Förutom dessa fyra lägenheter samt lägenhet B får alla lägenheter tillgång till ljuddämpad sida på indragen balkong utan delvis inglasning.

A

B C

1 rok 1 rok

4 rok 4 rok

1 rok 1 rok

4 rok 4 rok

1 rok 1 rok

4 rok 4 rok

Lägenhet A Lägenhet B

Lägenhet C

(12)

Structor Akustik AB

I höghusets södra del planeras lägenheter med fyra rum och kök, större än 35 m². För dessa lägenheter gäller riktvärdet om högst 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad. Detta riktvärde överskrids för totalt tolv av dessa större lägenheter (se Bilaga C3 och Figur 8).

Beräkningsförsök har gjorts med olika bullerskyddande åtgärder, med utgång från indragna balkonger enligt Figur 4. Samtliga balkonger har tätt räcke och ljudabsorberande tak (klass A).

Resultat redovisas i Bilaga C3, C4 och C6. Fasad vid ljuddämpad sida på balkong beräknas för tio av lägenheterna kunna uppnås utan inglasning av balkongen. För resterande två lägenheter kan ljuddämpad sida på balkong uppnås med 75% inglasning (se placering i Figur 7).

Figur 8. Större bostäder i höghuset, vid vilka riktvärdet om högst 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå överskrids vid någon del av fasaden, markerade i blått.

6.3 Ljudnivå vid uteplats

Om bostaden har tillgång till uteplats skall det säkerställas att tillgång finns till uteplats i anslutning till bostaden där riktvärdena om högst 50 dBA dygnsekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå för medeltimmen klaras. Vid flera enskilda uteplatser (balkonger) beräknas ljudnivåer över dessa riktvärden. För att säkerställa tillgång till uteplats som uppfyller riktvärdena kan en gemensam

(13)

Structor Akustik AB

uteplats anläggas. Riktvärdena för uteplats beräknas överskridas på gården mellan husen (se Bilaga C5). En för fabrikshuset och höghuset gemensam uteplats planeras på höghusets tak. Detta område beräknas klara riktvärdena för uteplats (se Bilaga C6).

För att även skapa ett område på gården mellan höghuset och fabrikshuset där riktvärdena för uteplats klaras kan en lokal skärm uppföras. En sådan skärm behöver stänga ute maximala ljudnivåer både från bilvägen och från kurvskrik i tvärbanekurvan och bör därför helst sammanbinda de två husens fasader. Passage till gården kan lösas antingen med en port eller genom att skärmen byggs i två separata men överlappande segment med en gångpassage i

överlappet. Ett beräkningsexempel med en sammanhängande skärm presenteras i Bilaga C6. Denna skärm når 2 m över tvärbanans banvall. I modellen ligger banvallen c:a 1,8 m över nivån för gården mellan husen, vilket innebär att skärmen når c:a 3,8 m över innergårdens mark.

Om lokala skärmåtgärder skall vidtas bör detta utredas närmare i samråd med exempelvis landskapsarkitekt för projektet.

6.4 Ljudnivå inomhus

Fasadens ljudisolering måste studeras mer i detalj i ett senare skede för att säkerställa att kraven för ljudnivåer inomhus uppfylls. De höga maximala ljudnivåer vid fasad som alstras av vägtrafik och kurvskrik från tvärbanan bör beaktas vid dimensionering av fasadkonstruktionerna, både avseende nivåer och frekvensinnehåll, som varierar beroende på bullerkällan.

7 Verksamhetsbullernivåer

7.1 Markbuller från Bromma Stockholm Airport

Planområdet ligger c:a 500 m från Bromma Stockholm Airport. Därför har Swedavia i samarbete med denna bullerutredning beräknat fasadnivåer från flygplatsen för de två berörda husen, genom att byggnadskropparna från denna bullerutredning har lagts in i Swedavias beräkningsmodell för markbullerutbredning.

Vid fabrikshuset beräknas inga markbullernivåer över riktvärdet om högst 45 dBA ekvivalent ljudnivå kvällstid (se Bilaga B).

Vid höghusets övre våningar beräknas markbullernivåer till som mest 50 dBA ekvivalent ljudnivå kvällstid (se Bilaga B). För 36 av 60 lägenheter i höghuset överskrids riktvärdet om högst 45 dBA ekvivalent ljudnivå kvällstid. För 24 av dessa lägenheter finns emellertid tillgång till ljuddämpad sida vid balkong enligt Figur 7.

Undantaget från detta är tolv lägenheter i husets nordvästra hörn (se Figur 9). Om även dessa lägenheter skall få tillgång till ljuddämpad sida avseende bullret från flygplatsen behöver åtgärder vidtas. Verksamhetsbullret har beräknats utan täta balkongskärmar eller inglasning vid de indragna balkongerna. Med tätt räcke, absorbent i taket och 50% inglasning uppskattas att ljuddämpad sida enligt Figur 7 uppnås även för dessa lägenheter.

De högsta bullernivåerna i området alstras från den omgivande trafiken. Därför har

bullerskyddande indragna balkonger i höghuset placerats med trafikbullret i åtanke. Det medför att verksamhetsbullret från Bromma Stockholm Airport faller in från en ogynnsam vinkel mot de indragna balkongerna i höghusets västra fasad. Lägenheter markerade i Figur 9 som utsätts för markbullernivåer över riktvärdet för verksamhetsbuller utsätts å andra sidan inte för

trafikbullernivåer över riktvärdet för trafikbuller. Balkonger tillhörande dessa lägenheter kan antingen delvis glasas in enligt föregående stycke eller också flyttas till den norra fasaden för att få en mer fördelaktig orientering gentemot flygplatsen.

(14)

Structor Akustik AB

Med detta alternativ begränsas det föreslagna antalet balkonger med delvis inglasning i höghuset till sammanlagt 4 av totalt 60 balkonger, istället för 16 av 60. Denna anpassning medför att riktvärden för både trafik- och verksamhetsbuller sannolikt klaras med betydligt färre inglasade balkonger, på grund av nivåskillnaderna i riktvärden för respektive typ av buller. Däremot innebär denna förändring att de faktiska ljudnivåerna på de flyttade balkongerna blir betydligt högre: cirka 60 dBA från trafik (inom riktvärdet för trafikbuller vid fasad för små lägenheter) istället för cirka 50 dBA (över riktvärdet för verksamhetsbuller vid fasad kvällstid). Att flytta balkongerna skulle alltså uppfylla riktvärdena med färre tekniska lösningar, på bekostnad av de boendes utemiljö.

Figur 9. Bostäder i höghusets nordvästra hörn vilka saknar ljuddämpad sida med avseende på markbuller från flygplatsen, markerade i blått.

7.2 Egenalstrat ventilationsbuller

Utöver verksamhetsbuller från Bromma Stockholm Airport kan ventilationsanläggningar som uppförs i samband med om- och nybyggnationen komma att alstra verksamhetsbuller dygnet runt vid bostadsfasader på planområdet och omkringliggande fastigheter. Sådana anläggningar bör dimensioneras och placeras för att säkerställa att de, tillsammans med övrigt verksamhetsbuller, ej överskrider gällande riktvärden för verksamhetsbuller vid bostadsfasad. Nedan följer en generell och kortfattad beskrivning av situationen. Utformning och placering för ventilationsanläggningar och liknande bör emellertid studeras mer ingående i ett senare skede och då även utgående från verksamhetsbullernivåer som når andra fastigheter i området.

(15)

Structor Akustik AB

Då höghusets högre våningar utsätts för de högsta bullernivåerna från Bromma Stockholm Airport bör ytterligare verksamhetsbuller vid dessa våningar undvikas. Aggregat tillhörande fabrikshuset bör därför inte placeras mot innergården utan istället placeras och utformas så att det buller som alstras i riktning mot höghuset minimeras. Aggregat tillhörande höghuset bör av samma anledning placeras och utformas så att nödvändigt buller når husets östra fasad snarare än den västra, som utsätts för de högsta bullernivåerna från flygplatsen.

Vid fabrikshusets fasader får mindre än 40 dBA dygnsekvivalent verksamhetsbuller tillkomma för att nivån kombinerad med bullret från flygplatsen skall klara gällande riktvärden. Även vid höghusets östra fasad får mindre än 40 dBA dygnsekvivalent verksamhetsbuller tillkomma medan ytterligare buller bör undvikas på övriga fasader.

Structor Akustik AB

Upprättad av: Isak Nilsson Granskad av: Åsa Stenman Norlander

(16)

Structor Akustik AB

Bilaga A: Allmänt om buller

A1 Bullerbegrepp

Det är aldrig helt tyst i vår omgivning. Ljud som är oönskat och stör kallas för buller.

Samhällsbuller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Socialstyrelsen skriver i Miljöhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen, 2009) att närmare var tredje svensk utsätts för

trafikbuller över ett eller flera av de riktvärden som gäller och att trenden pekar mot att fler kommer att besväras av buller, framför allt från vägtrafik. Drygt 800 000 personer störs minst en gång i veckan av vägtrafikbuller, vilket är en ökning med cirka 200 000 personer jämfört med år 1999. Omkring 250 000 personer har svårt att somna eller väcks för tidigt på grund av väg-, tåg- eller flygbuller, vilket är en ökning med drygt 50 000 personer jämfört med år 1999. Ökningen beror sannolikt främst på att fler har flyttat till bullerutsatta storstadsområden, att nya bostäder har byggts nära stora vägar och att trafikmängden har ökat.

Ljud mäts oftast i decibel A, dBA, där A står för att mätetalet anpassats till hur människan uppfattar ljud vid olika frekvenser. Den logaritmiska enheten dBA är sådan att en ändring med 8–

10 dBA upplevs som halvering/fördubbling av styrkeupplevelsen av ljudet. Den minsta förändring som normalt kan uppfattas är 2-3 dBA. Ett annat filter som används är C-vägning, dBC. Den tar mer hänsyn till ljudets innehåll av lågfrekventa (dova) toner. Om dBC- nivån överstiger dBA- nivån med cirka 20 dB är det ett tecken på att ljudet uppfattas som lågfrekvent.

I Figur A1 ges några exempel på olika ljudnivåer. Exemplen är ungefärliga. Ljudnivåerna varierar mycket, och beror bl.a. på avståndet till bullerkällan.

Figur A1. Exempel på ljudnivåer.

För buller från industrier och trafikleder används två storheter, ekvivalent ljudnivå respektive maximal ljudnivå:

• Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i tiden. För trafikbuller är tidsperioden ett dygn som motsvarar medelvärdet för ett år. För annan verksamhet, t ex industrier, delas dygnet in i dag, kväll och natt.

• Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses med maximalnivå den högsta

momentana ljudnivå som uppstår vid en fordonspassage.

I Figur A2 visas ett exempel på buller med starkt varierande ljudnivå.

(17)

Structor Akustik AB

Figur A2. Exempel på ljudnivåregistrering (ej från aktuellt område).

Bullret ökar med fordonens hastighet. Den ekvivalenta ljudnivån påverkas av hur många fordon som passerar. Det gör inte den maximala, eftersom den avser bullret från ett passerande fordon.

Den ekvivalenta ljudnivån ökar med 3 dBA om fordonsmängden fördubblas under en bestämd tidsperiod.

Ljudnivån ökar i allmänhet ju högre över marken man befinner sig. Det beror på att ljudet dämpas när det stryker över marken, en effekt som minskar med höjden. En annan orsak är att ljudet går över hinder, som t ex kullar, hus och bullerskärmar.

Det sedvanliga sättet att utreda bullret inom ett större område är att datorberäkna det.

Naturvårdsverket har, tillsammans med övriga nordiska länder, tagit fram beräkningsmodeller för bl.a. väg- och spårtrafik. I modellerna tas hänsyn till antalet bilar, deras hastighet, andelen lastbilar respektive antal tåg, tågtyper, tågens längd och hastighet. Ljudutbredningen korrigeras för

terrängens inverkan.

A2 Hälsoaspekter

De vanligaste effekterna av trafikbuller är samtalsstörning, sömnstörningar och effekter på vila och avkoppling. Bullret ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symptom och påverkar därmed det allmänna välbefinnandet. Såväl svenska som internationella studier tyder på att långvarig exponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Ytterligare forskning krävs dock för att ett orsakssamband ska kunna säkerställas.

En av de allvarligaste effekterna av buller är sömnstörningar. Socialstyrelsen skriver⁵:

”Sömnstörningar kan ge upphov till både primära och sekundära effekter. Primära effekter är exempelvis svårigheter att somna, uppvaknanden under natten, ytligare sömn och fler

kroppsrörelser under sömnen. Sekundära effekter är de eftereffekter som dålig sömn leder till, t.ex.

ökad trötthet, nedsatt prestationsförmåga eller nedstämdhet.

Den maximala ljudnivån och antalet ljudhändelser har en avgörande betydelse för uppkomsten av sömnstörningar. Det innebär att risken för uppvaknanden ökar ju fler ljudhändelser som

5 ”Buller Höga ljudnivåer och buller inomhus”, Socialstyrelsen 10

20 30 40 50 60 70

16:15 16:30 16:45 17:00 17:15 17:30 17:45 18:00 18:15 18:30 18:45 19:00 19:15 19:30 19:45 20:00 20:15 20:30 20:45 21:00 21:15 21:30 21:45 22:00 22:15 22:30 22:45 23:00 23:15 23:30 23:45 00:00

Ljudnivå (dBA)

Klockslag

Ljudnivå Ekvivalentnivå Maximal ljudnivå 60 dBA

Ekvivalent ljudnivå 45 dBA

(18)

Structor Akustik AB

förekommer, även om de enskilda händelserna har en relativt låg ljudnivå. Även skillnaden i ljudnivå mellan bakgrundsnivån och olika ljudhändelser har stor betydelse för risken att väckas.

Det kan exempelvis upplevas som mindre störande att exponeras för ett buller med jämn

kontinuerlig karaktär jämfört med ett oregelbundet buller, även om den ekvivalenta ljudnivån är densamma. Ljud under insomningsskedet upplevs som extra störande. Vanligtvis minns människan inte uppvaknanden som varar kortare tid än några minuter”.

Mätbara effekter på sömnen kan uppstå vid en ekvivalent ljudnivå på 30 dBA i sovrummet. Risk för väckning har påvisats vid maximala ljudnivåer inomhus från 45 dBA.

(19)

Structor Akustik AB

Bilaga B: Markbuller från Bromma Stockholm Airport

Planområdet ligger nära Bromma Stockholm Airport. De två planerade bostadshusen påverkas av verksamhetsbuller (markbuller) från flygplatsen. För att utreda markbullersituationen har

byggnadskropparna lagts in i Swedavias beräkningsmodell för markbullerutbredning.

Beräkningsförutsättningar och resultat presenteras i kommande kapitel samt bilaga.

År 2038 prognostiseras fler rörelser per timme kvällstid än dagtid, varför judemissionerna är som mest kvällstid. Nattetid är flygplatsen stängd. Ekvivalenta ljudnivån dagtid är cirka 1 dBA-enhet tystare än beräknade nivåer kvällstid.

Mest utsatta fasad och våning beräknas få en ekvivalent ljudnivå om 49 dBA dagtid 06-18 respektive 50 dBA kvällstid. De planerade bostäderna beräknas innehålla Boverkets riktvärden dagtid för Zon A men inte kvällstid, där Boverkets riktlinjer för zon B blir tillämpliga.

Beräknade nivåer redovisas endast för kväll 18-22.

B1 Modell för simulering av markbuller

För simulering av markbuller har beräkningsprogrammet Soundplan (ver 7.4) använts. En 3D- modell av flygplatsen och dess omgivning har byggts upp utifrån höjdsatta digitala kartor och höjdpunktsraster, se modellen i Figur B1.

Figur B1. Digital 3D-modell över Bromma Stockholm Airport gjord i programmet SoundPlan baserat på en kommunal grundkarta samt höjdraster. Vy från öster.

(20)

Structor Akustik AB

I Swedavias beräkningsmetod för markbuller har följande ljudkällor beaktats:

• Taxning

• Uppställning och start av flygplan

Fler markbullerljudkällor existerar på en flygplats men övriga källors påverkan, i relation till ovan listade ljudkällor, är så liten att de inte bedöms påverka den akustiska situationen utanför

flygplatsen. Beräkningar av markbuller har gjorts i oktavband.

För beräkning av ljudutbredning från markbuller används Svensk Standard SS-ISO 9613 [1] som finns implementerad i ljudsimuleringsprogrammet SoundPlan. Utbredningsdämpning,

markabsorption, skärmning, reflektioner mm., hanteras automatiskt av programmet i enlighet med använd beräkningsstandard. En reflektion har beaktats i simuleringen.

Swedavias markbullerberäkningsmetod baseras till stora delar på uppgifter som kan utläsas ur WSP:s rapport [3]. Swedavias metod beskrivs i [4].

B1.1 Källstyrka

Ljudeffekt per meter taxibana har beräknats utifrån uppmätta data från WSP [3]. Hur ljudkällorna har omräknats framgår i Swedavias metodbeskrivning för markbullerberäkningar vid Bromma flygplats [4].

För trafik som inte har blivit kopplat till någon uppställningsplats (exempelvis trafik på Lintasidan) har det schablonmässigt lagts till ca 8000 starter som fördelats ut på uppställningsplatser avsatta för allmän- och affärsflyg. Ljudeffektnivån för dessa uppställningsplatser baseras på

kolvmotorflygplanet PA31. Dessa rörelser har en nästan försumbar akustisk effekt utanför flygplatsområdet.

B1.2 Trafiknivåer för taxning, prognos för år 2038

Använda trafiknivåer kommer från en prognos från Bromma Stockholm Airport som internt går under beteckningen W15-3. Trafikprognosen är resultatet av en flygplatssimulering i ett

datorprogram för att studera flygplatsens kapacitet. W15-3 avser således inte årsmedeldygn.

Antalet rörelser har därför justerats så att summan av rörelserna ska stämma med Swedavias verksamhetstillstånd som högst medger 80 000 rörelse. Oberoende av flygväg, bana och flygplanstyp har alla rörelser multiplicerats med en skalningsfaktor.

I trafikprognosen W15-3 används flygplanstypen Dornier 328. Då källdata saknas för denna har det i beräkningen antagits Fokker 50 som likvärdig ljudkälla. Fokker 50 är ett något större flygplan än Dornier 328. Antalet Dornier 328 är dock så få att det knappt får någon praktisk betydelse för ljudnivån.

B1.3 Vindstatistik

Till skillnad mot normalt beräkningsförfarande där medvind åt alla håll antas, har i redovisad beräkning vindstatistik från flygplatsens vädertjänst METAR används. Då ljudet påverkas mycket av väder och vindriktning samtligt som flygplatsen har god tillgång till tillförlitliga väderdata, anses det relevant att de meterologiska faktorerna beaktas i den mån som använd

beräkningsstandard tillåter.

(21)

Structor Akustik AB

Inför beräkningen av markbuller har genomsnittliga vindrosor tagits fram som motsvarar genomsnittlig vindstyrka och riktning som mosvarar perioden 2007-01-01 tom 2016-12-31 (se Figur B2 – B7).

Vindrosorna avser dag- och kvällstid för respektive bananvändningsmönster, samt dag och kväll för uppställningsplatser utan koppling till bananvändningsmönster.

Figur B2. Vindprofil vid användning av bana 12 dagtid.

Figur B3. Vindprofil vid användning av bana 12 kvällstid.

0 5 10 15 20 0

30 60

90

120

150 180

210 240 270

300 330

Medelvindhastighet (m/s)

Frekvens %

0 5 10 15 20 25 0

30 60

90

120

150 180

210 240 270

300 330

Frekvens %

(22)

Structor Akustik AB

Figur B4. Vindprofil vid användning av bana 30 dagtid.

Figur B5. Vindprofil vid användning av bana 30 kvällstid.

0 5 10 15 20 25 0

30 60

90

120

150 180

210 240 270

300 330

Frekvens %

0 5 10 15 20 25 0

30 60

90

120

150 180

210 240 270

300 330

Frekvens %

(23)

Structor Akustik AB

Figur B6. Vindprofil vid uppställning. Ej kopplat till någon bananvändning och används för buller från uppställningsplatser dagtid.

Figur B7. Vindprofil vid uppställning. Ej kopplat till någon bananvändning och används för buller från uppställningsplatser kvällstid.

0 2 4 6 8 10 12 14 0

30 60

90

120

150 180

210 240 270

300 330

Frekvens %

0 2 4 6 8 10 12 0

30 60

90

120

150 180

210 240 270

300 330

Frekvens %

(24)

Structor Akustik AB

Tabell B1. Rörelser på taxibanorna per typdygn enligt trafiksimulering W15-3. Totalt är det 64 000 årliga rörelser. Antalet rörelser har räknats upp till 80 000.

Del av dygn Rörelsetyp Bana Flygplanstyper ICAO-beteckning

AT75 AT72 BCS1 E145 D328

DAG 06-18 Landning 12 761 4818 3677 254 127

DAG 06-18 Landning 30 1051 6654 5078 350 175

DAG 06-18 Start 12 761 4945 3931 254 127

DAG 06-18 Start 30 1051 6829 5428 350 175

KVÄLL 18-22 Landning 12 254 1775 1522 127 127

KVÄLL 18-22 Landning 30 350 2451 2101 175 175

KVÄLL 18-22 Start 12 254 1648 1268 127 127

KVÄLL 18-22 Start 30 350 2276 1751 175 175

B1.4 Trafiknivåer för uppställningsplatser, prognos för år 2038

Användingen av uppställningsplatser (stands) kommer från W15-3 och framgår i Tabell B2.

Antalet rörelser har dock räknats upp till 80 000.

Tabel B2. Antal starter per år enligt fullt nyttjat verksamhetstillstånd för linjefarten dag och kväll.

Totalt är det 40 000 starter.

Del av dygn Stand Flygplanstyper ICAO-beteckning

AT75 AT72 BCS1 E145 D328

DAG 06-18 1 1509 1509 0 0 0

DAG 06-18 2 377 1887 0 0 0

DAG 06-18 3 0 1509 0 0 0

DAG 06-18 4 0 1509 0 0 0

DAG 06-18 5 0 755 0 0 0

DAG 06-18 6 0 1509 0 0 0

DAG 06-18 7 0 1887 0 0 0

DAG 06-18 8 377 377 0 755 0

DAG 06-18 9 0 1509 0 0 377

DAG 06-18 10 0 0 2264 0 0

DAG 06-18 11 0 0 2264 0 0

DAG 06-18 12 0 377 1887 0 0

DAG 06-18 13 0 377 377 0 0

DAG 06-18 14 0 755 755 0 0

DAG 06-18 15 0 0 1509 0 0

DAG 06-18 16 0 0 2642 0 0

DAG 06-18 17 0 755 0 0 0

KVÄLL 18-22 1 377 377 0 0 0

KVÄLL 18-22 2 377 1132 0 0 0

KVÄLL 18-22 3 0 755 0 0 0

KVÄLL 18-22 4 0 377 0 0 0

KVÄLL 18-22 6 0 377 0 0 0

(25)

Structor Akustik AB

Del av dygn Stand Flygplanstyper ICAO-beteckning

AT75 AT72 BCS1 E145 D328

KVÄLL 18-22 7 0 377 0 0 0

KVÄLL 18-22 8 0 377 0 377 0

KVÄLL 18-22 9 0 377 0 0 377

KVÄLL 18-22 10 0 0 1509 0 0

KVÄLL 18-22 11 0 0 377 0 0

KVÄLL 18-22 12 0 377 0 0 0

KVÄLL 18-22 14 0 377 0 0 0

KVÄLL 18-22 15 0 0 1132 0 0

KVÄLL 18-22 16 0 0 755 0 0

För affärs- och allmänflyg har det i beräkningen för år 2038 används 8 000 rörelser, varav hälften är starter. Det saknas prognoser för affärs och allmänflyg varför Swedavia, för att inte underskatta några ljudnivåer, schablonmässigt har valt 8 000 rörelser. Dessa rörelser har dock en liten akustisk påverkan relativt linjefarten och har fördelats ut jämt över flygplatsens uppställningsplatser för stats-, affärs, och allmänflyg. Ljudeffektnivån för dessa uppställningsplatser baseras på det tvåmotoriga kolvmotorflygplanet PA31.

B2 Bibliography

1. Acoustics, SIS/TK 110. Dämpning av ljud under utbredning utomhus - Del 2:

Beräkningsmetod (ISO 9613-2:1996, IDT). u.o. : SIS, 2006.

2. Naturvårdsverket. Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996 - Rapport 4653.

Stockholm : Naturvårdsverket, 1997. ISBN 91-620-4653-5.

3. Simonsson, Bengt. Teknisk metodbeskrivning för markbullerutredningar vid Bromma

Flygplats 10176712 R07. Stockholm : WSP, 2015.

4. Grundfelt, Gustav. MARKBULLERBERÄKNING - METODBESKRIVNING -

Swedavias metod. Stockholm : Swedavia Konsult, 2016. D 2015-005837.

5. LVF AIP - AROWeb. [Online] https://www.aro.lfv.se/Editorial/View/IAIP?folderId=19.

(26)

33

45 44 44 44 44 43 43 44

43 43 43 43 32

3334 34323334

33333333333334 3231 32

34 37

40 38 38

38 37 42 43 43 43 43 42 43 42

48 41 39 50 48 50 50 50 5050 5050 50

48 47

47 47 38 393835

40 40

40 39 47 4547 42

VY FRÅN NORDVÄST

2018-01-30 AK01

BESTÄLLARE: STRUCTOR

AVSER: MARKBULLER KVÄLL ÅR 2038 KONSULT: SWEDAVIA FLYGAKUSTIK OMRÅDE: MASUGNEN

HANDLÄGGARE: G GRUNDFELT GRANSKAD: M BOUE

SOUNDPLAN VER: 7.4 BERÄKNING ENL: ISO 9613

Skala (A3) 1:600

0 5 10 20 30 40

m

EKVIVALENT LJUDNIVÅ dBA

<= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 <

EKVIVALENT LJUDNIVÅ FÖR KVÄLL PROGNOS FÖR 2038

INKLUDERAR LJUD FRÅN:

MARKBULLER TAXANDE FLYGPLAN UPPSTÄLLDA FLYGPLAN

Teckenförklaring

Bostad Annan byggnad Bullerskyddsskärm

Mottagarpunkt (mest utsatta våningsplan Avser frifältkorrigerad ljudnivå i dB(A)

VY FRÅN NORDOST

VY FRÅN SYDOST

(27)

Structor Akustik AB

Bilaga C: Trafikbullerkartor

I denna bilaga presenteras beräkningsresultat för trafikbuller. Redovisande kartor omfattar:

1. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fabrikens fasader (3D-vy), från trafik, prognosår 2030 2. Maximal ljudnivå nattetid vid fabrikens fasader (3D-vy), från trafik, prognosår 2030 3. Dygnsekvivalent ljudnivå vid höghusets fasader (3D-vy), från trafik, prognosår 2030 4. Maximal ljudnivå nattetid vid höghusets fasader (3D-vy), från trafik, prognosår 2030 5. Dygnsekvivalent respektive maximal ljudnivå för medeltimmen vid uteplats (grid 1m×1m

1,5 m över mark) samt dygnsekvivalent respektive maximal ljudnivå nattetid vid fasad (högsta nivå för någon våning), från trafik, prognosår 2030

6. Dygnsekvivalent respektive maximal ljudnivå för medeltimmen vid uteplats (grid 1m×1m 1,5 m över höghusets tak, respektive 1,5 m över mark inklusive en lokal skärmåtgärd), från trafik, prognosår 2030

(28)

Kv. Hamnen Sundbyberg

Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad från väg- och spårtrafik (frifältsvärden) för prognosår 2030.

2018-02-06 2017-035 r01

ASN INN

Jägnefält Milton AB

C1

Beräkningarna har utförts i enlighet med de Nordiska beräknings- modellerna för väg- och spårtrafik (NV 4653 och NV 4935)

Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA > 70

65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55

<= 50

Högst 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad (65 dBA om lägenheten är som mest 35 m²).

Annars högst 55 dBA dygnsekvivalent och högst 70 dBA maximal ljudnivå nattetid vid fasad för minst hälften av bostadsrummen.

Riktvärden:

Väst Söder

(29)

Maximal ljudnivå nattetid vid fasad från väg- och spårtrafik (frifältsvärden) för prognosår 2030.

2018-02-06 2017-035 r01

ASN INN

C2

AFmax,5th

i dBA

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70

<= 65

Riktvärden:

Väst Söder

(30)

Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad från väg- och spårtrafik (frifältsvärden) för prognosår 2030.

2018-02-06 2017-035 r01

ASN INN

C3

65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55

<= 50

Riktvärden:

Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA

> 70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 <= 50 Maximalljudnivå i dBA

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70 <= 65

Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA > 70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 <= 50

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70 <= 65

Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA > 70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55<= 50 Maximalljudnivå i dBA> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70<= 65

> 7065 - 7060 - 6555 - 6050 - 55<= 50

> 70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55<= 50 Maximalljudnivå i dBA

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 7565 - 70 <= 65

Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA> 70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 <= 50

(31)

Maximal ljudnivå nattetid vid fasad från väg- och spårtrafik (frifältsvärden) för prognosår 2030.

2018-02-06 2017-035 r01

ASN INN

C4

i dBA

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70

<= 65

Riktvärden:

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70 <= 65

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 7565 - 70 <= 65

Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA> 7065 - 7060 - 6555 - 6050 - 55 <= 50

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 7565 - 70 <= 65

Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA> 70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 <= 50

(32)

Dygnsekvivalent och maximal ljudnivå vid uteplats respektive vid fasad från väg- och spårtrafik (frifältsvärden) för prognosår 2030.

2018-02-06 2017-035 r01

ASN INN

C5

över markhöjd, samt ljudnivå vid fasad (högsta nivån för någon våning)

Högst 50 dBA dygnsekvivalent och högst 70 dBA maximal ljudnivå för medeltimmen vid uteplats.

Riktvärden:

45 - 50 40 - 45 <= 40

<= 65

65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 <= 50

Elevation

in m

<= 0,5 0,5 <<= 1,0

1,0 <<= 1,5

1,5 <<= 2,0 2,0 <<= 2,5

2,5 <<= 3,0 3,0 <<= 3,5 3,5 <<= 4,0

4,0 <<= 4,5

4,5 <<= 5,0 5,0 <<= 5,5

5,5 <<= 6,0 6,0 <<= 6,5

6,5 <

Maximal ljudnivå L_AFmax,5th i dBA, 1,5 m över höghuset.

> 85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70

<= 65