• No results found

barnhemmet i muang mai onsdag 5 april- onsdag 12 april

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "barnhemmet i muang mai onsdag 5 april- onsdag 12 april"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

veckobrev 28

barnhemmet i muang mai

onsdag 5 april- onsdag 12 april

Vi måste erkänna att vi var lite oroliga över vårt första brev efter fem veckor i Sverige.

Skulle det finnas något att skriva om när i stort sett alla barnen åkt till sina hembyar för att fira sommarlov?

Men så kom vi tillbaks och oron släppte, en vecka och massor har hänt.

Vi har glömt hur mycket som ryms i ett annars rätt så behagligt tempo. Det hän- der mer här i lugn och ro än det händer i Sverige under stress. Vi har inte riktigt klu- rat ut hur det kan vara så, men så är det i alla fall.

Till vår förtjusning så hade några av dem som skulle upp till Isan inte kunnat åka pga att Meow måste skrivas in i Thalangskolan, hon blir ju stor högstadietjej nu.

Så vi hann träffa Mamma Miaoo, Meow, Gae och mormor Aan, Maek och mamma Ruin Ruin mfl och fick vinka av den när de åkte i lördags.

Dessvärre ligger lilla Jokk på sjukhus igen, så hon och mamma Rat stannade på Phuket av naturliga skäl. Stackars lilla Jokk. Hon ligger i eget rum för att få lugn och ro då hon måste sondmatas. Hans har varit och hälsat på.

(2)

Vi hann tillbaks innan det var dags för vår klippa Sol-Britt att återvända hem till Sverige. Hon berättade för oss att de har gjort en massa roligt när vi har varit i Sverige. Fantasia gjorde succé och efter det har det varit på Elefantshow, konsert och en form av utomhusteater för att hedra två borgmästarinnorna som är hjältinnor här.

Så mycket skoj, och vi fick inte vara med – stackars oss.

Efter vi lämnade Thailand har Filippa, Maria, Jonna och Ammie åkt hem. Vi fick tyvärr inte chansen att vinka av dem, men vi hann ju säga hej då innan vi åkte.

Under tiden vi har varit borta har de ersatts av Anna W, Sara, Tobbe, Anna F, Sofia och Martin. Så de fick välkomna oss när vi kom tillbaks, istället för tvärtom. Ovanligt fast roligt. Det är ett härligt gäng och vi ser fram emot att få lära känna dem ordent- ligt. I ärlighetens namn så känns det som vi känner dem rätt bra redan och ser fram- tiden an med tillförsikt.

Jum ville inte följa med sina bröder till mamma och pappa över sommarlovet så hon och Gung är kvar hos oss. Eller rättare sagt – Gung är tillbaks. Lärare i skolan och en kvinna på socialtjänsten i Phuket vill att hon ska bo hos oss pga att hennes hemförhål- landen inte är bra för ett barn – så nu blir hon kvar. Hennes mamma har alkoholpro- blem och hennes syster jobbar på en bar, vilket innebär mycket sena nätter då Gung lämnas ensam. Gung är lika bekymmerslös som vanligt, tack och lov. Visst är det mysigt att hon är tillbaks, fast man hade ju önskat att hon inte behövde vara hos oss.

Vi var ju så glada sist, när hennes syster kom tillbaks.

Lilla bus-Praio och hennes mormor Pha är kvar hos oss, fast de åkte iväg till släk- tingar över helgen. Lilla tokiga omedelbara Prai. Hon kan säga både Sussi och Hans nu och vilka kramar man får sen.

Ooi och Nut har varit och hälsat på pappa i Krabi, men är tillbaks igen. Det var en väldigt lycklig Ooi som fick möjlighet att spendera lite tid med sin man och det rik- tigt lyser om henne nu när de är tillbaks. Nut är lika mycket Nut som vanligt.

Fad och hans mormor (eller är det farmor) har flytta in till oss under tiden vi har varit borta. De bodde i en hydda i en gummiplantage och blev av med sitt hem när gum- miplantaget skulle projekteras och jämnas med marken. En farbror har försökt hjälpa dem ekonomiskt, men klarar de inte längre. Fad har förlorat en av sina föräldrar i Tsunamin – vi tror att det var mamma, men kommer faktiskt inte ihåg just nu. Som sagt, det händer saker hela tiden och det har varit mycket att ta in på vår första vecka hemma. Vi har inte hunnit lära känna Fad och hans mormor/farmor ännu. Men vi ska!

Igår kom Nalitaya från en organisation som heter Child-Watch och sökte hjälp för en

(3)

mamma och hennes son Pod. De skulle slängas ut ur sitt hem idag pga att mamman inte har haft råd att betala hyran. De två lever ensamma utan någon pappa. Mamman jobbar på en bar och måste lämna lilla Pod (3 år) ensam på kvällarna.

Så det blev till att fatta snabba beslut och färdigställa ett rum på en gång. Så med andra ord så flyttade lilla Pod och hans mamma in idag. Våra nya volontärer visade prov på hur bra de är allihop. Det skurades och gnoddes, fixades och donades och så var rummet färdigstädat.

Våra ”gamla” volontärer Tobbe och Gustaf kom tillbaks i lördags för att spendera sina sista dagar i Asien hos oss, det var otroligt roligt att se dem igen. De var två väldigt smala killar som kom tillbaks. De har varit i Tibet, Nepal och Vietnamn mm och hade mycket roligt att berätta. Trots allt spännande de har varit med om så tycker de att Thailand är bäst. Så det så! Vi skjutsade dem till flygplatsen idag. Vi tror att de åker hem med blandade känslor.

Och så dagens överraskningar. När vi kom tillbaks till barnhemmet efter att vi hade haft möte hos Maria och Narin för inskrivning av nya barn och anhöriga så var Khae tillbaks. Vad det värmde att se hans uppriktiga glädje att se oss igen. Oj, oj, vi som har längtat efter alla våra ungar och att då få se en glimt av samma glädje som vi känner.

Vilken belöning!

När vi sedan kom tillbaks från flygplatsen så var Non och Nun hemma! Härligt.

Nun var precis som vanligt och ville spela badminton direkt. Söta storebror Non var faktiskt lite blyg.

Med facit i hand så är det nog tur att alla inte är på plats nu. Vi tror inte vi riktigt skulle ha klarat av att hantera de lyckokänslor de hade inneburit att träffa alla på en gång. Nu får vi ta in dem i lite lagom doser.

I morgon är det Sonkran. Det har inneburit stora förberedelser idag, för årets roli- gaste dag i morgon. Hela gänget, både barn, volontärer och thai-personal åkte till Supercheap för att inhandla allehanda vapen på eftermiddagen.

Vattenkrig är allvarliga saker och man måste stå rustad till tänderna. Så nu måste vi gå och lägga oss. I morgon är det sanuk mak, mak i hela Thailand hela dagen!

Lyckliga hälsningar,

Sussi och Hans

(4)

Praio har tagit studsmattan i besittning. Hans försöker skapa lite rättvisa. Onödigt tycker Praio som ändå tar sig tid att le åt kameran.

En fullastad songtaeo redo för avfärd till Isan.

Vår nya Tobbe räds inte mycket. Här på väg ut för att tampas med växtligheten. Ja, han har varit i Austalien innan han kom till oss.

Anna W har fått paket från Sverige. Paketet var ett påskägg! Sara och Anna F ville vara med när paketet öppnades så klart. Var är Sofia?

(5)

Är hon inte söt i regnet vår härliga Piew. Och så var det då dags att säga hej då på riktigt till Tobbe och Gustaf. Hej då på riktigt!

Våra gamla killar Non och Khae med våra nya killar Fad och Pod.

En buss kommer lastad med sanuksugna männi- skor. I morgon är den stora dagen, dags att skaffa vapen!

References

Related documents

Några barn har ju faktiskt varit kvar på barnhemmet hela lovet och några av de barn som inte hade försvunnit iväg ända upp till Isan kom tillbaks till oss lite tidigare än de

Weo som tog huvudansvaret för honom gjorde ett fantastiskt jobb – men omställ- ningen blev för stor för honom och det blev till slut även jobbigt för våra andra barn även om

Vi kommer dessutom skickat med henne och hennes föräldrar ett brev som berättar att hon bor på Barnhem Thai-Swedish Foundation och att vi behöver all information om

Vi hade möjlighet att berätta om detta projekt för barnhemmets styrelse och Happy Child när vi var i Sverige så i Happy Child har man bestämt att intäkterna från årets.. ”En

De flesta barn som har kommit till oss under min tid som volontär drar sig till en bör- jan undan de andra barnen och gömmer sig för oss västerlänningar.. Men långsamt börjar

Det känns fantastiskt att barnhemmet har fått den här möjligheten – inte bara för att det kommer generera pengar utan för att vi förhoppningsvis kommer att knyta kontakter

Att de inte hade varit där berodde på att skolan hade lagt deras lektioner så att de inte började skolan förrän kring lunch i stort sett alla dagar och ingen hade sagt att trots att

Även om hungern började göra sig påmind när vi närmade lunchtid så var det svårt att få barnen att vilja sluta spela och bada men när de väl kom till matsalen så åts det med