1 (3)
Fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap (FSV)
Datum: 2018-06-12
Tid: Kl. 09.30-15.15, gemensam lunch på Kallskänken
Plats: Redet
Adress: Hus Falken, Kalmar
Förhinder: Meddelas Petra Nilsson, tel. 0470 -70 83 83 eller via e-post petra.nilsson@lnu.se.
Ledamöter: Ninni Wahlström ordförande Per Dannefjord vice ordförande
Ola Agevall ledamot
Lindita Aliti studentrepresentant Dennis Beach extern ledamot Kristina Gustafsson ledamot
Marcus Karlén studentrepresentant Leif Nilsson ledamot
Ulla Karin Nordänger ledamot Tobias Olsson extern ledamot
Per Strömblad ledamot
Vakant studentrepresentant
Jesper Andreasson ersättare Anna-Liisa Närvänen ersättare Angelika Thelin ersättare
Vakant ersättare
Adjungerande: Marie Hedberg vice dekan
Fredrik Håkansson utbildningssamordnare Christina Ionescu controller
Joacim Martinsson kanslichef Petra Nilsson sekreterare Ellinor Platzer utbildningsledare
*anmält förhinder
§ Ärende
29 Utseende av justeringsperson 30 Fastställande av dagordning
31 Uppföljning av föregående protokoll (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström
Kallelse/Dagordning
2018-06-12
2 (3) 32 Redovisning av dekanbeslut (underlag bifogas)
Föredragning: fakultetssekreterare Petra Nilsson
33 Meddelande (muntlig information om inget annat anges) a) Information från studenterna
b) Rapport från nämnden för lärarutbildning c) Rapport från forskningskollegiet
d) Information om avstämningssamtal med universitetsledning e) Högskolepedagogisk enhet
f) Information om Universitetskajen, Kalmar
g) Information om ansökningsstatistik för hösten 2018 (underlag bifogas) 34 Fastställande av modell för fördelning av fakultetsmedel till lektorer
från 2019 och framåt (underlag bifogas) Dnr: 2018/810-1.1.1
Föredragning: utbildningssamordnare Fredrik Håkansson
35 Anmälan om inrättande av nytt magisterprogram; Digitalisering som stöd för lärande, magisterprogram, 60 hp (underlag bifogas)
Dnr: 2018/1704-3.1.1.1
Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer
36 Fastställande av fakultetens programutbud gällande nationell antagningsomgång ht 2019 och vt 2020 (underlag bifogas) Dnr: 2018/850-3.1.1.2
Föredragning: fakultetssekreterare Petra Nilsson
37 Inriktningsbeslut angående samläsning av kurser på avancerad nivå (underlag bifogas)
Dnr: 2018/1610-3.2.1
Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer
38 Inriktning för arbetet med att utveckla organiseringen av fakultetens utbildningsprogram (underlag bifogas)
Dnr: 2018/1600-1.5
Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer
39 Inriktning för fakultetens systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete (underlag bifogas)
Dnr: 2018/1709-1.1.1
Föredragning: utbildningssamordnare Fredrik Håkansson
40 Ansökan om examensrätt på forskarnivå i idrottsvetenskap som ämne på forskarnivå: utseende av granskare (underlag bifogas)
Dnr: 2017/6010-4.1.1.1
Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer
3 (3) 41 Fastställande av allmän studieplan för forskarutbildning i
statsvetenskap (underlag bifogas) Dnr: 2018/1599-4.1.1.2
Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer
42 Utnämning av Helena Ackesjö till oavlönad docent i pedagogik (underlag bifogas)
Dnr: 2017/4035-2.2.5
Föredragning: HR-partner Karolina Österdahl 43 Kommentarer prognos 1 2018 (underlag bifogas)
Dnr: 2017/1881-1.1
Föredragande: controller Christina Ionescu
44 Information och diskussion inför inrättande av kunskapsmiljö Linné (Linnaeus Community of Knowledge) (underlag bifogas)
Dnr: 2018/1711-6.4.3
Föredragning: utbildningssamordnare Fredrik Håkansson
45 Information och diskussion inför analys av utbildningsutbud (underlag bifogas)
Dnr: 2017/741-1.2
Föredragning: utbildningssamordnare Fredrik Håkansson 46 Övrigt
§ 31
1
§ 31
2
§ 31
3
§ 31
4
§ 31
5
§ 31
6
§ 31
7
§ 31
8
§ 31
9
§ 31
10
§ 31
11
§ 31
12
§ 31
13
§ 31
14
§ 31
15
§ 31
16
§ 32
1
§ 32
2
§ 32
3
§ 32
4
§ 32
5
§ 32
6
§ 32
7
§ 32
8
§ 32
9
§ 32
10
§ 32
11
§ 32
12
§ 32
13
§ 32
14
§ 32
15
§ 32
16
§ 32
17
§ 32
18
§ 32
19
§ 33 g)
1
§ 33 g)
2
§ 33 g)
3
§ 33 g)
4
§ 33 g)
5
§ 33 g)
6
§ 33 g)
7
§ 34
1
§ 34
2
§ 34
3
§ 34
4
§ 34
5
§ 34
6
§ 34
7
§ 34
8
§ 34
9
§ 34
10
§ 34
11
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 35
§ 36
§ 36
§ 36
1 (2)
Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV)
Inriktningsbeslut angående samläsning av kurser på avancerad nivå
Bakgrund
I två omgångar, höstterminerna 2016 och 2017, har samläsning av metodkurser på sammanlagt 15 hp för programstudenter på avancerad nivå genomförts.
Förutsättningar för ett utbildningsprogram att delta i samläsningen har varit att dessa metodkurser har varit inlagda i utbildningsplanen som obligatoriska kurser på halvfart under höstterminen. Kurser inom respektive huvudområde har som en följd av detta lagts på halvfart och getts parallellt med metodkurserna. Fyra
utbildningsprogram har hittills deltagit i samläsningen; magisterprogrammen i statsvetenskap och sociologi samt masterprogrammen i tillämpad
samhällsvetenskaplig analys och socialt arbete. Under hösten 2018 ska dessutom det nya utbildningsprogrammet i internationella relationer ingå i samläsningen. Program som av olika skäl ännu inte medverkat är magisterprogrammen i pedagogik och freds- och utvecklingsarbete samt masterprogrammet i idrottsvetenskap.
Utvidgad samläsning
För att kunna upprätthålla ett brett utbud av program på avancerad nivå krävs att vissa kurser med en ”samhällsvetenskaplig” inriktning samläses av studenter på samtliga program. Syftet är att bygga upp en fast struktur för program på avancerad nivå med i) kurser som är obligatoriska för samläsning, ii) temakurser som är valbara för samläsning och iii) ämnesspecifika kurser. Med en sådan struktur kan fakulteten erbjuda flera program på avancerad nivå, tack vare ett effektivare utnyttjande av lärarresurser, även om studentunderlaget för varje enskilt program inte är så stort. Upplägget med institutioner och ämnen som samarbetar kring gemensamma kurser ligger också helt i linje med universitetets strävan att skapa kunskapsmiljöer, där olika ämnen samverkar för att kunna erbjuda ökad kvalitet.
Utredningen om organiseringen av fakultetens utbildningsprogram hösten 2017 pekade på att studenterna som deltagit i de gemensamma metodkurserna är i stort sett nöjda samt att både involverade lärare på metodkurserna och ansvariga för de medverkande programmen har goda erfarenheter av samarbetet. Det finns generellt en positiv inställning till samläsning.
För att uppnå målet att upprätthålla ett brett urval av program på avancerad nivå behövs en utvidgning av samläsningen på avancerad nivå. Som jämförelse kan nämnas forskarutbildningen, där de fakultetsgemensamma kurserna ska omfatta 30 hp. För att uppnå ökad samläsning behöver utbildningsplanerna revideras så att samtliga kurser, förutom kurser för självständiga arbeten, ges på halvfart. En tidplan för revidering av utbildningsplaner och framtagning av kursplaner för gemensamma kurser behöver utarbetas.
Missiv
2018-06-12 FSV 2018:3: § 37 Dnr: 2018/1610-3.2.1 Ellinor Platzer
§ 37
2 (2) Nedan finns ett förslag på strukturplan för program på avancerad nivå. Kurserna är märkta som obligatoriska ämneskurser samt som obligatoriska eller valbara temakurser med samhällsvetenskaplig relevans. De gemensamma kurserna är gulmarkerade.
År 1 50% 50%
HT Period 1 Kvalitativ metod (obl) Ämneskurs (obl) HT Period 2 Kvantitativ metod (obl) Valbara temakurser
VT Period 1 Ämneskurs (obl) Uppsats/Ämneskurs (obl)
VT Period 2 Valbara temakurser Uppsats/Ämneskurs (obl)
År 2
HT Period 1 Ämneskurs (obl) Valbara temakurser
HT Period 2 Ämneskurs (obl) Valbara temakurser
100%
VT Period 1 Uppsats (obl)
VT Period 2 Uppsats (obl)
Beslutsförslag
Fakultetsstyrelsen beslutar
att ställa sig bakom principerna för en fakultetgemensam strukturplan för programmen på avancerad nivå med syfte att kunna erbjuda ett brett utbud av program på avancerad nivå inom ramen för rimliga personella och ekonomiska resurser.
att ge fakulteten i uppdrag att samordna revideringarna av utbildningsplaner på avancerad nivå så att alla kurser, utom kurser för självständiga arbeten, ges på halvfart för att möjliggöra samläsning inom obligatoriska metodkurser och valbara temakurser.
§ 37
1 (3)
Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV)
Inriktning för arbetet med att utveckla organiseringen av fakultetens utbildningsprogram
Bakgrund
Den utredning om organiseringen av fakultetens utbildningsprogram (dnr: 2018/811- 1.1) som genomfördes hösten 2017 pekade på en stor variation i förutsättningar och komplexitet för fakultetens 24 utbildningsprogram. Av dessa ges elva på avancerad nivå och femton på grundnivå. Även om de olika utbildningsprogrammen inte på något enkelt sätt går att jämföra med varandra visar utredningen att det finns behov av ett fakultetsgemensamt utvecklingsarbete för att förbättra organiseringen av programmen. Mot bakgrund av utredningen lyfts sammantaget fyra punkter fram för fortsatt utvecklingsarbete.
Jämställdhet och programledaruppdragets längd
Av utredningen framgår att av de för närvarande 19 programledarna, där alltså några ansvarar för mer än ett program, är endast tre programledare kvinnor. Universitetet har som myndighet skyldighet att arbeta med jämställdhetsintegrering, vilket innebär att arbetet ska organiseras så att alla beslut tar hänsyn till hur de påverkar
makt(o)balansen mellan kvinnor och män. Kartläggningen i utredningen visar att programledarfunktionen vid fakulteten för samhällsvetenskap uppvisar en
oacceptabel snedfördelning ur ett jämställdhetsperspektiv. Vidare uppges i rapporten att ”de flesta programledare har haft sin funktion länge vid ett och samma program ” (s 6). De 13 programledare som intervjuades i utredningen hade haft sin funktion mellan sex månader och 26 år, med ett genomsnitt på tio års programledarskap och däröver. På grundnivå är den genomsnittliga längden på programledaruppdraget 15 år.
För att ge kvinnor ökat tillträde till uppdrag som programledare behöver
programledarfunktionen anpassas till övriga uppdrag vid fakulteten, vilket innebär att uppdragens längd ska vara tre år med möjlighet till förlängning med ytterligare en treårsperiod. Årsskiftet 2018/19 inleds en ny treårsperiod för de flesta av fakultetens uppdrag. Denna tidpunkt bör därför också utgöra en startpunkt för en generell treårig tidsbestämning av samtliga programledarskap.
Programledare med rätt kompetens
Av rapporten framgår att cirka en tredjedel, sju av 19 programledare, saknar rätt kompetens för sitt uppdrag. Fakulteten har satsat mycket på rekrytering och
kompetenshöjning under de senaste åren varför det bör finnas förutsättningar för att Missiv
2018-06-12 FSV 2018:3: § 38 Dnr: 2018/1600-1.5 Ellinor Platzer
§ 38
2 (3) programledarens kompetens ska kunna motsvara de krav som ställs enligt
universitetets regelverk.
För att motsvara de kompetenskrav som ställs på programledare på grund-
respektive avancerad nivå bör programledarfunktionen i ökad utsträckning öppnas för delat programledarskap, där minst en av programledarna har adekvat kompetens för ledning av programmet.
Genomlysning av programledares uppdrag
Utredningen om organiseringen av fakultetens utbildningsprogram visade att det administrativa stödet till programledarna varierar stort, liksom vad som ingår i programledarens uppdrag. Avsättningen i tid för programledare på grundnivå varierar mellan 10-50 procent (s 6), men de flesta ligger mellan 10-20 procent. Cirka en fjärdedel av de intervjuade programledarna hade en funktionsbeskrivning som de följde. Dessa programledare har gemensamt att de är relativt nya i sina uppdrag.
Programledarna ägnar en stor del av sin tid till relativt rutinartade uppgifter som till exempel att besvara e-post, hantera tillgodoräknanden, hålla möten med studenter, skriva intyg till studenter, gå igenom katalogtexter, hantera MyMoodle, ladok och så vidare. Till detta kommer mer kvalitetsutvecklande insatser, som till exempel att utveckla programmets innehåll, arbeta med kursutveckling, hålla möten med programråd och kurslag, utveckla praktik- och alumniorganisation samt utveckla nätverk av föreläsare som medverkar i programmet.
För att effektivisera och renodla programledarnas ledningsfunktion för respektive program bör en genomlysning ske där det fastställs vilka uppgifter som vilar på å ena sidan verksamhetsstöd, kursansvarig respektive examinator och å andra sidan programledare. Syftet med ett sådant fastställande av ansvarsområden är att kunna renodla programledarfunktionens kvalitets- och utvecklingsansvar.
Inrätta ett utskott för frågor angående program
Utbildningsrådet ska under nästa mandatperiod i högre utsträckning organiseras i form av arbetsutskott för att fördjupa arbetet inom vissa specifika områden som ingår i den vidare beteckningen ”utbildning”. Ett av dessa arbetsutskott bör ha fokus på utbildningsprogrammens organisering och kvalitetsutveckling. I utskottets uppgifter kan bland annat ingå att anordna terminsvisa träffar för programledare där gemensamma frågor kan diskuteras och att kvalitetsgranska nya utbildningsplaner inför fastställande av fakultetsstyrelsen.
§ 38
3 (3) Beslutsförslag
Fakultetsstyrelsen beslutar
att ställa sig bakom följande inriktning av fakultetens fortsatta arbete mot bakgrund av resultatet från utredningen om utbildningsprogrammens organisering:
- att programledares uppdrag organiseras i treårsperioder med möjlighet till förlängning med ytterligare en treårsperiod för att främja jämställdhet genom att programledarskapet öppnas för fler lärare
- att samtliga programledningar har rätt formell kompetens, bland annat genom att programledarfunktionen öppnas för delat programledarskap, där minst en av programledarna har adekvat formell kompetens för ledning av programmet
- att en genomlysning görs av vilka uppgifter som vilar på å ena sidan verksamhetsstöd, kursansvarig respektive examinator och å andra sidan programledare för att därigenom kunna renodla programledarfunktionens kvalitets- och utvecklingsansvar
- att inrätta arbetsutskott inom utbildningsrådet med fokus på utbildningsprogrammens organisering och kvalitetsutveckling - att i enlighet med uppdrag från universitetsledningen bedriva ett
utvecklingsarbete angående utbud av program på grund- och avancerad nivå.
§ 38
1 (3)
Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV)
Inriktning för fakultetens systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete
Utgångspunkt för systematiskt kvalitetsarbete ska enligt universitetets
kvalitetspolicy vara de mål som ställs upp för verksamheten. Det finns dels de vida och långsiktiga mål som uttrycks i Linnéuniversitetets vision och strategi 2015- 2020, dels de mer preciserade målen som fastställs årligen av universitetsstyrelsen i dokumentet Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar.
Arbetet med kvalitet är kopplad till universitetets vision och strategi med fokus på studenternas och andra avnämares behov. Ett framgångsrikt kvalitetsarbete förutsätter ett proaktivt förhållningssätt och reflektion ur ett omvärldsperspektiv.
Förmågan att vara självkritisk, ställa krav på förändringar både på den egna
institutionen, på fakulteten och på universitetets rutiner och uppdrag i stort är viktigt för att utveckla verksamheten. Lika viktigt är att uppmärksamma vad som fungerar bra och att kunna värna om rutiner och arbetsfördelning som utvärderingar visar bidrar till att upprätthålla kvalitet i verksamheten.
På universitetsnivå
Målet med kvalitetsarbetet vid Linnéuniversitetet är att stödja utveckling av utbildningens kvalitet, vilket innebär att studenters lärande ställs i fokus.
Utgångspunkten är de utvärderingar som genomförs av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) samt inom ramen för Treklöverns kvalitetssäkringssystem (samarbetet mellan Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Linnéuniversitetet). På fakultets- och institutionsnivå är målet att det reguljära kvalitetsarbetet ska fokuseras på de aspekter, processer och dokument som UKÄ och Treklövern efterfrågar i sina utvärderingar.
Vid brister som visar sig i utvärderingarna ska först problemets plats i processen identifieras, det vill säga om problemet finns i styrdokument, ansvarsfördelning mellan lärare, ansvarsfördelning mellan lärare och verksamhetsstöd, i själva utbildningsprocessen etc och därefter vidtas åtgärder för att korrigera problemet.
Precisering av problem kan också får vidare konsekvenser. Kanske handlar det inte bara om justeringar och korrigeringar utan om bredare diskussioner och
utvecklingsarbeten. På så sätt inbegriper kvalitetsarbetet två aspekter: korrigering av brister samt utvecklingsarbete.
Kvalitetsarbetet ska också leda till att processer och rutiner som fungerar bra blir uppmärksammade. Sådana goda erfarenheter bör kunna leda till en ökad spridning mellan programråd, kurslag och institutioner så att lärande inom organisationen utgör en naturlig del. Här kan utbildningsråd, prefektråd och verksamhetsstödets funktionsgrupper få viktiga roller som noder i ett system för kontinuerligt lärande och utveckling.
Missiv
