Väg 83, Bollnäs Vallsta

(1)

Teknisk PM, geoteknik

Vägplan - Teknisk PM, geoteknik, 2019-04-01

Projektnummer: 10 60 15

(2)

Objektdata

Dokumentdata

Titel Teknisk PM, geoteknik

Dokumentslag PM

Status Granskningshandling

Utgivningsdatum 2019-04-01

Utgivare Trafikverket

Kontaktperson Christian Ödgren

Konsult Ramböll Sverige AB

Kvalitetsansvarig Carl Olof Modin

Vägnummer 83

Objektnamn Väg 83 Bollnäs - Vallsta Objektnummer

Kommun Bollnäs

Län Gävleborgs län

(3)

Innehållsförteckning

1. Objekt ... 7

2. Underlag för PM Geoteknik ... 7

3. Styrande dokument ... 7

4. Geotekniska beräkningar ... 8

5. Översiktlig beskrivning ... 8

5.1 Planerad anläggning/konstruktion ... 8

5.2 Topografi och ytbeskaffenhet ... 8

6. Härledda värden ... 9

6.1 Kohesionsjord ... 10

6.1.1 Odränerad skjuvhållfasthet ... 10

6.1.2 Dränerad skjuvhållfasthet ... 10

6.2 Friktionsjord ... 10

6.3 Tunghet ... 10

7. Norrborn (projektstart) till Röste (gamla landsvägen) ... 10

7.1 Km 0/000 - 1/000 (GC syd: km 0/000-0/500) ... 10

7.1.1 Planerad anläggning/konstruktion ... 10

7.1.2 Markbeskaffenhet ... 10

7.1.3 Geotekniska förhållanden ... 10

7.1.4 Geohydrologiska förhållanden ... 11

7.1.5 Geotekniska åtgärder ... 11

7.2 Km 1/000 - 2/220 (GC-syd: km 0/500-1/800) ... 11

7.3 Km 2/220 - 2/600 (Röste Å)... 12

8. Röste (gamla landsvägen) till Lottefors (Bruksvägen) ... 14

8.1 Km 2/600 - 3/500 ... 14

(4)

8.2 Km 3/500 - 3/850 ... 15

8.3 Km 3/850 - 4/800 ... 16

8.4 Km 4/800 - 5/100 ... 17

8.5 Km 5/100 - 6/070 ... 18

9. Lottefors (Bruksvägen) till Träslottet (Infart) ... 19

9.1 Km 6/070 - 7/200 ... 19

9.2 Km 7/200 - 7/700 (GC-Mitt: km 0/000-0/250) ... 21

(5)

9.2.4 Geohydrologiska undersökningar ... 21

9.3 Km 7/700 - 8/050 (GC-Mitt: km 0/250-0/600) ... 22

9.4 Km 8/050 - 8/600 (GC-Mitt: km 0/600-1/150) ... 23

9.5 Km 8/600 - 10/420 (GC-Mitt: km 1/150 - 2/970) ... 23

10. Träslottet (Infart) till Kyrkbyn (Infart Arbrå Kyrka) ... 24

10.1 Km 10/420 - 11/400 ... 24

10.2 Km 11/400 - 14/630 ... 25

11. Kyrkbyn (Infart Arbrå Kyrka) till Vallsta ... 26

11.1 Km 14/630 - 17/700 (GC-norr: km 0/000 – 3/000) ... 26

(6)

12. Övriga sträckor ... 27

12.1 Anslutning 3 – Norrborn (km 1/000) ... 27

12.2 Järnvägsporten och anslutningsväg 8 (km 4/300) ... 28

12.3 Anslutning 20 - Arbrå (km 10/800) ... 29

13. Kompletterande undersökningar ... 30

14. Referenser ... 31

Bilaga:

Övrigt underlag:

Markteknisk undersökningsrapport (MUR), daterad 2019-04-01, med bilagor och ritningar.

Beräknings PM: daterad 2019-04-01, med bilagor

(7)

1. Objekt

Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Trafikverket utfört geotekniska undersökningar inför planerade förbättringsåtgärder för väg 83. Åtgärderna innefattar breddning och förflyttning samt profiljustering av väg 83 i befintligt och nya lägen samt byggande av nya GC-vägar (gång – och cykelvägar) och anslutningsvägar längs delar av väg 83 mellan Bollnäs och Vallsta. Även mindre åtgärder som nya busshållplatser, parkeringar och fartkameror planers längs sträckan samt utbyte av brobana och reparation av landfästen vid GC-bron som passerar över Röste Å. Utbyte av en järnvägsport planeras också i Växsjö, Bollnäs, som ansluts till väg 83 vid längdmätning km 4/300. Detta PM beskriver de Geotekniska förhållandena genom sträckan.

2. Underlag för PM Geoteknik

Underlag för detta PM Geoteknik, är sammanställt i en separat Markteknisk undersökningsrapport (MUR, 1G140001), daterad 2019-04-01, med tillhörande ritningar och bilagor samt Beräknings PM, geoteknik med utförda sättnings – och stabilitetsberäkningar.

Som underlag för geotekniska ritningar har terrängmodell och övriga ritningar framtagna i projektet använts.

Följande utredningar har utgjort underlag för föreliggande geoutredning:

• SGU:s jordartskarta över området.

• Ledningsunderlag från ledningskollen.se

• Arkivhandlingar från trafikverket

• Övriga ritningar inom projektet

3. Styrande dokument

Följande styrande dokument har använts i denna PM:

• IEG Rapport 4:2010 [1]

• Rapport 3:95, Anvisningar för släntstabilitetsutredningar [2]

• TK Geo 13 ver 2.0 [3]

(8)

4. Geotekniska beräkningar

Översiktliga geotekniska beräkningar presenteras i Beräknings PM, geoteknik 1G140030 daterad 2019-04-01. Beräkningar består av stabilitets - och sättningsberäkningar för kritiska sektioner som kännetecknas av mer omfattande skärningar och uppfyllnader inom områden med sättnings - och stabilitetskänsliga jordar.

5. Översiktlig beskrivning

5.1 Planerad anläggning/konstruktion

Väg 83 ska förbättras på sträckan Bollnäs – Vallsta. Förbättringarna innefattar bland annat mer omfattande profil- och släntjusteringar, sidoförflyttning av vägkropp, separation av oskyddade trafikanter genom nya GC-vägar, nya anslutningsvägar samt stängning av vissa befintliga anslutningsvägar och diverse förstärkningsåtgärder av befintliga konstruktioner. Nedan presenteras översiktligt vilka konstruktioner som planeras inom sträckan, mer omfattande beskrivning för respektive sträcka presenteras i avsnitt 7-12.

Mer omfattande profil- och släntjusteringar och sidoförflyttning av väg 83 sker vid ca km 2/880-4/800, 5/400-5/800, 6/550-6/900, 7/200-8/700. Inom dessa sträckor sker både skärning och profilhöjning eller profilsänkning.

Nya GC-vägar planeras att sammankoppla Bollnäs och Vallsta. Nya GC-vägar planeras att anläggas med i huvudsak kantsten mellan km 0/500-2/300 (GC -syd), 7/500- 10/400 (GC-mitt) och 14/630-17/400 (GC-norr). Inom övriga delar av sträckan planeras oskyddade trafikanter att framföras på övriga befintliga byvägar, landsvägar och GC-vägar.

Ett flertal nya anslutningsvägar planeras längs sträckan bland annat vid km 0/680 (Anslutning 2) 1/150 (Anslutning 3), 1/680 (anslutning 4), 4/300 (Anslutning 8 och 9) där också en ny järnvägsport planeras att anläggas, 5/330 (Anslutning 11 och 12), 5/610 (Anslutning 13), 10/120 (Anslutning Träslottet), 10/790 (Anslutning 20, Arbrå), 13/700 (Anslutning 22).

5.2 Topografi och ytbeskaffenhet

Väg 83 mellan Bollnäs (Norrborn) och Vallsta följer älven Ljusnan. Topografin innebär en nivåskillnad på ca 67 m och vägen är nivåmässigt som lägst i söder (sträckan Norrborn, ca +71) och högst i norr (sträckan strax innan Bessbo, ca +138).

Generellt utgörs jordarna av ett relativt tunt sedimentjordslager (i huvudsak siltig lera/lerig silt) med torrskorpekaraktär på morän. I låga områden ökar mäktigheten sedimentjordar och lokalt finns även inslag av, gyttja, gyttjig lera samt lösare skikt av silt och lera. Även sulfidhaltig lera har påträffats vid anslutning 2 (km 1/150). I svackor finns också myrmark med torvtäckning. Inom en del av området finns ytligt berg där bergsskärning kommer erfordras. Mer detaljerade Geotekniska förhållanden presenteras i avsnitt 7-12 för respektive delsträcka.

(9)

Figur 1. Jordartskarta (©SGU) med skissad projekterat förslag av väg 83, planerade nya GC-vägar och ny anläggning av anslutningsvägar.

6. Härledda värden

Härledda värden har utvärderats enligt TK Geo 13, kapitel 5.2.2 (empiri) och kapitel 5.2.3 (provning). Värden redovisas i den Marktekniska undersökningsrapporten (MUR).

Geotekniska parametrar är gällande inom eller i anslutning till undersökt beräkningssektion.

(10)

6.1 Kohesionsjord

6.1.1 Odränerad skjuvhållfasthet

Odränerade skjuvhållfastheter (cu) i lera och gyttja har bedömts med resultat från sondering (viktsondering och CPT-sondering, i huvudsak), provtagning (ostörd och störd) och vingborrning. Torv är allmänt vedertaget mest likt kohesionsjord och odränerade skjuvhållfastheter (cu) har antagits empiriskt.

6.1.2 Dränerad skjuvhållfasthet

Dränerade skjuvhållfastheter (friktionsvinkel Φ’ och effektiv kohesion c’) har antagits empiriskt. Effektiva hållfasthetsparametrar i kohesionsjord kan enligt TK Geo 13 kapitel 5.2.2.6.2 antas vara:

Φ’ = 30°, och c' = 0,1 ∙ cu

6.2 Friktionsjord

Utvärderingen i friktionsjordar har delats upp i naturliga jordar och fyllning (ny vägbank resp. befintlig fyllning). I naturliga jordar har friktionsvinkel Φ’ utvärderats med resultat från sondering och provtagning. I fyllning har ett medelvärde av 40° antagits i ny vägbankssektion, och ett medelvärde av 35° i befintlig fyllningssektion.

6.3 Tunghet

Jordens tunghet över grundvattenytan, γ, har utvärderats genom empiri enligt TK Geo 13 tabell 5.2-1. Under grundvattenytan har den effektiva tungheten, γ', reducerats med det hydrostatiska vattentrycket.

7. Norrborn (projektstart) till Röste (gamla landsvägen)

7.1 Km 0/000 - 1/000 (GC syd: km 0/000-0/500) 7.1.1 Planerad anläggning/konstruktion

Inom sträckan planeras ny GC-väg att anläggas i huvudsak på trottoar separerad med kantsten på väg 83s vänstra sida. Nivån på överkant GC planeras till lika nivå som väg 83 (ca +71-+77) med ca 0,1 m förhöjning ovan väg 83. GC-vägen utförs med ca 0,5-2 bank med delvis skärning för diken. Generellt uppgår skärningen för diken till ca 0,5- 1,5 m, mellan längdmätning km 0/900-0/940 (GC-syd km 0/41-0/450) sker mer omfattande skärning för dike in i befintlig slänt, totalt ca 1,5-1,7 m.

7.1.2 Markbeskaffenhet

I läge för de planerade åtgärderna varierar terrängen mellan +70,5 i söder till +76 i norr. Marken är i huvudsak gräsbeklädd och delvis utfyllt från befintlig vägkropp i öster från planerad GC och används som både skogsmark och åkermark.

7.1.3 Geotekniska förhållanden

Översiktliga sättnings – och stabilitetsberäkningar har genomförts vid längdmätning km 0/660 (se beräknings PM för genomförda stabilitets - och sättningsberäkningar).

Den naturliga marken inom området täcks överst av ett ca 0,1-0,3 m tunt

vegetationstäcke på ca 1-3 m mäktigt lerlager. Under lerlagret följer friktionsjord,

(11)

sannolikt moränlager. Väg 83 utgörs av 1-1,5 m fyllning av sand, grus och sten.

Moränens överyta finns på 1-3,5 m under markytan.

Leran är övervägande av torrskorpekaraktär men lokalt vid km 0/650-0/700 (GC-syd:

km 0/150-0/200) finns ca 1 m lösare lera med uppmätt okorrigerad skjuvhållfasthet 17 kPa. Leran är övervägande siltig till karaktären och dess vattenkvot är 30-60% och dess konflytgräns är 39-60%. Moränen under leran är av karaktären siltmorän men det förekommer även siltig sandmorän. Moränen är fast lagrad.

Siltig lera och siltmorän tillhör materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, siltig sandmorän tillhör materialtyp 3 och tjälfarlighetsklass 2.

7.1.4 Geohydrologiska förhållanden

Grundvatten är i grundvattenrör uppmätt på nivå +68-73.7 vilket motsvarar ca 1-3 m under markytan.

7.1.5 Geotekniska åtgärder

Det översta organiska jordlagret avschaktas. Tidig utfyllnad rekommenderas mellan längdmätning km 0/650-0/700, slutlig asfaltbeläggning utförs sent i slutet av byggskedet då sättningar avstannat. I övrigt erfordras inga förstärkningsåtgärder.

Permanenta skärningsslänter genomförs i lutning ej brantare än 1:2,5.

7.2 Km 1/000 - 2/220 (GC-syd: km 0/500-1/800) 7.2.1 Planerad anläggning/konstruktion

Inom sträckan planeras ny GC-väg att anläggas i huvudsak på trottoar separerad med kantsten på väg 83s vänstra sida. Nivån på överkant GC planeras till lika nivå som väg 83 (ca +76 till +85) med ca 0,1 m förhöjning ovan väg 83. GC vägen planeras att utföras med ca 0,5-1,5 m bank med delvis skärning för diken. Generellt uppgår skärningen för diken till ca 0,5-1,5 m. Mellan längdmätning km 1/260-1/380 380 (GC- syd: km 0/750-0/870) och 1/700-1/840 (GC-syd: km 1/200-1/340) sker mer

omfattande skärning för dike in i befintlig slänt, totalt ca 1,5-5 m.

Marken används i huvudsak som skogsmark och åkermark för den planerade anläggningen. Marknivåerna varierar mellan ca + 76 till + 85.

Marken består generellt överst av ett tunt organiskt jordlager på ca 0,5 - 1,5 m mäktigt silt/lerlager på morän. Moränlagrets överyta påträffas på mellan 0,2 till 4 m djup.

Ler/siltlagret har generellt torrskorpekaraktär och bedöms som fast. Lokalt vid längdmätning km 2/150 till 2/200 (GC-syd: km 1/700-1/750) påträffas ett ca 3-4 m mäktigt ler/silt lager med något lösare karaktär. Lerlagret har vattenkvoter mellan ca 30-50% och dess konflytgräns är 45-55%. Silt lagret har i sin natur lägre vattenkvoter.

(12)

Enligt genomförda undersökningar varierar moränen i karaktär, mellan siltmorän till siltig sandmorän. I lägen för omfattande skärningar mellan längdmätning km 1/260- 1/380 (GC-syd: km 0/750-0/870) och 1/700-1/840 (GC-syd: km 1/200-1/340) består slänterna av morän (antagen siltmorän). Jordbergsondering har genomförts till 6 till 6,5 m djup utan att berg påträffats. Jordbergsondering indikerar att jordprofilen är blockrik.

Slagsondering har avslutats i moränlagret på 2 till 6 m djup (mot förmodat block).

Siltig lera och siltmorän tillhör materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, siltig sandmorän tillhör materialtyp 3 och tjälfarlighetsklass 2.”

Grundvatten är i grundvattenrör uppmätt på nivå på nivå +73,3 - 73,7, vilket motsvarar ca 3 m under markytan.

Det översta organiska jordlagret avschaktas. Tidig utfyllnad rekommenderas mellan längdmätning km 2/150 till 2/200, slutlig asfaltbeläggning utförs sent i slutet av byggskedet då sättningar avstannat. I övrigt erfordras inga förstärkningsåtgärder.

Permanenta skärningsslänter genomförs i lutning ej brantare än 1:2,5 (antagen siltmorän).

7.3 Km 2/220 - 2/600 (Röste Å) 7.3.1 Planerad anläggning/konstruktion

Vid Röste Å mellan längdmätning km 2/250-2/600 (vid Röste Å) planeras flera åtgärder, vilket bland annat innefattar.

• Övergång och fortsättning av GC-syd på östra sidan om väg 83 till GC-bron vid Röste å, mellan längdmätning km 2/230-2/320 (GC-syd: km 1/700-1/750). GC- vägen planeras att genomföras med ca 0,5 m hög bank och dikesseparering ca 0,3 m djup.

• Renovering av GC-bron över Röste Å mellan längdmätning km 2/330-2/350.

• Bullerskyddande åtgärder för närliggande fastigheter mot väg 83 i väster mellan längdmätning km 2/420-2/540

• Pendlarparkering vid längdmätning km 2/560

Marken för planerade åtgärder är i huvudsak gräsbeklädd och delvis belagd på norra delen om Röste å (km 2/350-2/520) och används främst som skogsmark och allmän yta för passering över Röste Å. En vändplan finns strax söder om Röste Å (km 2/290) och är grusbelagd. Terrängen varierar mellan ca +77 i söder och +82,5 i norr med en svacka intill röste å. Markytan intill röste Å är +76-77 vid släntkrön och ca +73 vid släntfot. Slänten mot röste å varierar i lutning. Öster om GC-bron passerar järnvägen.

Översiktliga stabilitetsberäkningar har genomförts för sektion B söder om röste Å samt i (se beräknings PM för genomförda stabilitetsberäkningar).

(13)

Mellan längdmätning km 2/220-2/320 består marken generellt överst av ett tunt organiskt jordlager eller ett ca 0,5-1,5 m mäktigt fyllnadslager av blandade massor (mullhaltig grusig sandig silt med växtdelar). Under översta lagret följer naturligt lagrad silt eller lera med varierande mäktighet mellan ca 1,5-3 m. Störst silt/ler-mäktighet påträffas vid längdmätning km 2/220, där har silten/leran mycket låg lagringstäthet ned till ca 3 m djup. Silten följs av morän.

Vid GC-bron intill Röste Å, km 2/330-2/370 är marken delvis utfylld med mycket blandade massor av block och sten, silt, sand, lera, grus och organisk jord. Slukhål har uppkommit i markytan, sannolikt till följd av erosion av erosionskänsliga

fyllnadsmassor. Mäktigheten av fyllnadsmassor uppgår som mest till ca 3 m. Under fyllnadsmassorna följer ett ca 1 m mäktigt silt/sand lager följt av ett ca 1-1,5 m mäktigt ler/silt-lager. Under ler/silt-lagret följer obekräftad friktionsjord på ca 3-5 m djup.

Liknande förhållanden gäller på västra sidan om väg 83 med skillnaden att marken ej är utfylld utan överst består marken av organiskt jordlager med varierande mäktighet följt av torrskorpelager på lera/silt.

Norr om Röste Å, km 2/420-2/560, består marken överst av ett tunt organiskt alternativt tunt fyllnadslager på silt/lera ned till ca 0,5-3 m djup. Silt/lerlagret underlagras av friktionsjord, sannolikt morän.

Ler/siltlagret har generellt torrskorpekaraktär förutom vid Röste Å där leran har lösare karaktär (odränerad skjuvhållfasthet ca 20-30 kPa från CPT-utvärdering). På östra sidan om väg 83 påträffas lera med organiska karaktär (gyttjig lera) och höga

vattenkvoter (110%) och konflytgränser (140%). Vattenkvoterna och konflytgränserna varierar generellt mellan 30-50% respektive 40-50% i lerlagret.

Silt/ler-lagret och siltmorän tillhör materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4.

Enligt genomförda grundvattenmätningar i grundvattenrör påträffas grundvattennivån på ca +74,3, vilket motsvarar ungefärlig vattennivå på Röste Å. Djup till

grundvattenytan varierar således mellan ca 2-8 m djup.

(14)

Det översta organiska jordlagret avschaktas. Tidig utfyllnad rekommenderas mellan längdmätning km 2/220 till 2/280 för GC-vägen (GC-syd: km 1/700-1/750), slutlig asfaltbeläggning utförs sent i slutet av byggskedet då sättningar avstannat. Utöver detta erfordras inga förstärkningsåtgärder.

Tillfälligt påförda laster hålls på ett säkert avstånd från släntkrön, preliminärt ca 3 m, för att uppfylla SK2.

8. Röste (gamla landsvägen) till Lottefors (Bruksvägen)

8.1 Km 2/600 - 3/500

8.1.1 Planerad anläggning/konstruktion

Mellan längdmätning km 2/600-3/500 planeras väg 83 att flyttas en vägbredd väster ut. Breddningen påbörjas gradvis vid längdmätning km 2/600 och är full vägbredd vid ca km 2/830. Vägbanken uppgår till mellan 0,5-2 m och skärning till diken 0,3 m i naturlig mark åt väster och ca 1-1,5 m i läge för befintlig väg 83 åt öster.

Marken används i huvudsak som åkermark eller skogsmark. Vägen kommer att passera ett antal anslutningsvägar till befintlig väg 83. Terrängen varierar mellan ca +83,5 i söder till +89 i norr och är förhållandevis plan i östlig västlig riktning. På Väg 83:s östra sidan passerar järnvägen på bank.

Generellt består marken överst av 0,1-0,3 m organisk jord på ca 1-3 m mäktigt lager av lera/silt underlagras av morän. Moränens överyta påträffas på ca 1-3,5 m djup. I läge för väg 83 består vägöverbyggnaden av fyllnadsmassor (grus och sand i huvudsak) med varierande mäktighet

Det silt/lerlagret har generellt torrskorpekaraktär ned till ca 0,5-1 m djup. Lokalt mellan längdmätning km 3/000-3/120 är mäktigheten av silt/lerlagret ca 2-3 m, varpå ca 0,5- 1 m har något lösare karaktär. Leran/silten har uppmätt vattenkvot på mellan ca 40%

och dess konflytgräns är också ca 40%. Moränlagret varierar mellan grusig, siltig sandig morän till siltmorän.

Silt/ler-lagret och moränlagret tillhör generellt materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4.

Enligt genomförda grundvattenmätningar i grundvattenrör påträffas grundvattennivån ytligt över sträckan på ca +83-87,4 (ca 0-0,7 m djup under befintlig markyta). Tecken på artesiskt grundvatten påträffas vid grundvattenrör RV07 (längdmätning ca km 3/010).

(15)

Det översta organiska jordlagret avschaktas. Tidig utfyllnad rekommenderas mellan längdmätning km 3/00 till 3/120, slutlig asfaltbeläggning utförs sent i slutet av

byggskedet då sättningar avstannat. Utöver detta erfordras inga förstärkningsåtgärder.

Vid schaktning skall hänsyn tas till de höga grundvattennivåerna.

8.2 Km 3/500 - 3/850

Mellan längdmätning km 3/500-3/850 planeras hela väg 83 flyttas från sitt ursprungliga läge. Vägen planeras att utföras med ca 3-4 m hög bank. Diken planeras ej att

genomföras.

För planerat nytt läge av väg 83 är marken tätbevuxen med träd. Marken har

myrkaraktär. Marken lutar från lägre nivåer i söder till högre i norr (inmätning saknas).

I östlig/västlig riktning är marken förhållandevist plant. Mitt igenom området passerar en bred bäckfåra (ungefär vid längdmätning km 3/680). Djup på bäckfåran saknas.

Översiktliga beräkningar har genomförts vid längdmätning km 3/760 (se beräknings PM för genomförda stabilitetsberäkningar).

Generellt består marken överst av ett ca 0,1 till 1 m djupt torvlager. Under torvlagret följer ett ca 2-3 m mäktigt lerlager. Under lerlagret följer ett sandlager med varierande mäktighet på morän. Enligt genomförda undersökningar finns stråk av

fastmarksområden (torrskorpe silt/lera på morän) i början och slutet på sträckan.

Torven har lös karaktär och vattenkvoter mellan ca 300-600%. Lerlagret har siltig karaktär och är löst sammansatt, dess vattenkvot är 50-65% och dess konflytgräns är 50-55%. Enligt CPT-sonderingar varierar skjuvhållfastheter mellan 6-16 kPa

(reducerad) och ökar generellt med djupet. Moränen är sannolikt siltig och lerig.

Då endast ett fåtal sonderingar har kunna genomföras kan de geotekniska förhållandena variera över sträckan.

Lerlagret tillhör generellt materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Torven tillhör materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1. Moränen antas tillhöra materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4.

Enligt genomförda grundvattenmätningar påträffas grundvattennivån ytligt över sträckan på ca +86,5-87,3, vilket i princip är i befintlig markyta.

Med dessa geotekniska förhållanden krävs förstärkningsåtgärder pga otillfredsställande stabilitet och omfattande sättningar (se beräknings PM för stabilitetsberäkningar) inom

(16)

större delen av sträckan. Då endast ett fåtal geotekniska undersökningar har genomförts kan omfattningen på tryckbanken ej helt fastställas. Även storleken på sättningarna kan ej fastställas men sannolikt kommer det vara omfattande.

Kompletterande ostörd provtagning, CPT-undersökningar och sättningsberäkningar samt stabilitetsberäkningar krävs i nästa skede.

Sannolikt kan vägen genomföras genom utskiftning av torvlager och sedan påföra överlast och tryckbank över sträckan (preliminärt mellan längdmätning 3/560-3/840).

Översiktliga stabilitetsberäkningar baserat på försiktigt valda värden indikerar att ca 2,5 m hög och 35 m bred tryckbank åt väster och 30 m bred tryckbank åt öster för att uppnå SK2. Då överlast har inverkan på stabiliteten krävs ytterligare bedömning när överlast framtagits. Preliminärt kan ca 1 m överlast (20 kPa) genomföras med ovannämnd bredd och höjd på tryckbank förutsatt att ingen trafik framförs på vägen.

Om trafik skall framföras samtidigt krävs bredare tryckbank, men denna bedömning måste göras när mer geotekniska undersökningar har genomförts.

Som alternativ till tryckbank och överlast kan utskiftning av lera/torv ned till fast friktionsjord och återfyllnad av sprängsten genomföras. Ytterligare undersökningar krävs för bedömning av lera/torvens mäktighet och utbredning. Då grundvattnet är högt och jorden är lös (6-16 kPa skjuvhållfasthet) krävs det vid schaktning sannolikt spontkonstruktion och grundvattensänkning till minst 0,5 m under schaktbotten.

8.3 Km 3/850 - 4/800

Mellan längdmätning km 3/850-4/800 planeras hela väg 83 flyttas från sitt ursprungliga läge till följd av renovering och nybyggnation av järnvägsporten i Växsjö (längdmätning km 4/300). Inom sträckan planeras vägen att utföras med i huvudsak bank (ca 0,5-2,5 m). Mellan längdmätning km 4/040-4/150 kommer vägen att genomföras med skärning (0,2-1 m). Diken planeras att genomföras till ca 0,3 m djup. Vid längdmätning km 4/800 är väg 83 åter i dess nuvarande läge.

Marken används i huvudsak som åkermark. Vägen kommer att passera en grusad anslutningsväg till befintlig väg 83 (längdmätning km 4/310). Terrängen varierar mellan ca +89 i söder till +99 i norr med en lokal svacka vid längdmätning km 4/200- 4/350 där nivåerna är ca +88-89.

Vid anslutningsvägen mot gamla landsvägen används marken i huvudsak som

åkermark. Vägen planeras i läge för en traktorväg. Terrängen varierar mellan ca +87,5 i öster och +90 i väster.

(17)

Marken för väg 83 består generellt överst av ca 0,1-0,3 m mäktigt mulljordslager underlagras av silt/lera. Sil/lerlagrets mäktighet varierar mellan ca 0,5-2 m. Under silt/lerlagret följer moränlager. Överkant moränlager påträffas på 0,5 till 2 m djup.

Silt/lerlagret har generellt torrskorpekaraktär och är fast. Mellan längdmätning km 4/200-4/270 (väg 83:s längdmätning) påträffas lokalt ett lösare sulfidhaltigt lerlager med ca 2 m mäktighet. Leran har där uppmätt skjuvhållfasthet på ca 38 kPa

(reducerad) och är överkonsoliderad, med vattenkvot på ca 40 % och konflytgräns på ca 45-50%. Moränen under leran varierar i sammansättning mellan siltig sandmorän och sandig lermorän.

Stopp har erhållits på +78 med hejarsondering mot block eller berg. Viktsondering har stoppats på ca 0,5-4 m djup.

Silten/leran tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4 medan moränlagret tillhör materialtyp 4B/4A och tjälfarlighetsklass 3.

Enligt genomförda grundvattenmätningar påträffas grundvattennivån på ca +86-90, vilket motsvarar ca 1-2 m djup under markytan.

Med dessa geotekniska förhållanden krävs inga förstärkningsåtgärder. Vid

längdmätning km 4/200-4/270 visar översiktliga beräkningar att stabiliteten är godkänd för SK2 och sättningarna uppgår endast till ett fåtal cm som kommer utbryta under byggtiden (se beräknings PM för genomförda sättnings och stabilitetsberäkningar). För att undvika sättningar rekommenderas tidig utfyllnad mellan längdmätning km 4/200- 4/270, slutlig asfaltbeläggning utförs sent i slutet av byggskedet då sättningar avstannat. Organiskt jordlager bortschaktas.

Undergrunden tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4.

8.4 Km 4/800 - 5/100

Inga förändringar har planerats för väg 83 på denna sträcka.

Marken utanför vägområdet används i huvudsak som åkermark, skogsmark och tomtmark.

Inga geotekniska undersökningar har genomförts på sträckan.

Enligt SGU:s jordartskarta och undersökningar från omkringliggande områden består marken översta av tunt organiskt jordlager som underlagras av morän i skogsområden och av silt/lera på åkermarkerna. Om förändringar på vägen planeras erfordras

ytterligare undersökningar.

(18)

Undergrunden kan antas tillhöra materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4.

Inga geohydrologiska mätningar har genomförts på sträckan.

Om förändringar planeras i ett senare skede erfordras kompletterande undersökningar i lägen för planerade åtgärder.

8.5 Km 5/100 - 6/070

Inom sträckan planeras nya anslutningsvägar samt breddning och profilhöjning av väg 83. Ny anslutningsväg planeras åt öster (egen längdmätning km 0/000-0/300) vid längdmätning km 5/330 och väster (egen längdmätning km 0/000-0/200) vid km 5/610. Nya anslutningsvägar planeras att genomföras med delvis bank (0,5-2,5 m hög) och skärning (0,3-2,5 m djup). Störst skärning planeras vids anslutningsvägen åt väster mellan intern längdmätning km 0/050-0/200.

Mellan längdmätning km 5/400 till 5/920 planeras en tillfällig väg ca 10-20 m öster om väg 83. Mellan längdmätning km 5/320 till 6/070 planeras väggen att breddas åt öster med ca 0,5-1 m bank. Inom sträckan planeras nuvarande väg 83 att profilhöjas mellan längdmätning km 5/600 till 5/900 med ca 0,3 m över befintlig vägyta.

Området för planerade åtgärder används i huvudsak som skogsmark och åkermark. För väg 83 varierar marknivåerna mellan +106 i söder till +114 i norr. För

anslutningsvägen åt öster varierar marknivåerna mellan +103,8 i söder till +108 i norr.

För anslutningsvägen åt väster varierar marknivåerna mellan +120,5 i väster till +111 i öster.

I läge för genomförda undersökningar består marken överst av ett ca 0,1-0,3 m mäktigt organiskt jordlager på ca 0,5-1 m silt/lera med torrskorpekaraktär. Under silt/lerlagret följer ett siltigt sandmoränlager.

Silten/leran tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4. Moränen tillhör materialklass 3B-4A och tjälfarlighets klass 2-3.

Enligt genomförda grundvattenmätningar påträffas grundvattennivån på ca +109,4 för väg 83, vilket motsvarar ca 0,5-1 m djup under markytan.

För anslutningsvägen åt öster påträffas grundvatten på +103,3 vilket motsvarar ca 2 m djup. För anslutningsvägen åt väster påträffas grundvatten på +109,4 till 114,2 vilket motsvarar ca 3-4 m djup.

(19)

Inga förstärkningsåtgärder erfordras. Det översta organiska jordlagret avschaktas. Där vägen planeras att utföras med bank tillhör undergrunden materialklass 5A och

tjälfarlighetsklass 4. Där vägen skall profilsänkas kommer de tjälfarliga jordarna att schaktas bort och vägen grundläggs där på siltigt sandmoränlager som tillhör materialklass 3B-4A och tjälfarlighetsklass 2-3.

Vid profilsänkning, främst vid anslutningsvägen åt väster kommer schaktning ske i siltigt sandmorän lager. Enligt genomförda geohydrologiska mätningar kommer schakt ej ske under grundvattenytan. Då schaktslänter är erosionskänsliga bör dessa

erosionsskyddas under schaktning.

På åkern vid längdmätning km 5/320-5/410, planeras en ny anslutningsväg att kopplas till anslutningsvägen åt öster, har inga geotekniska undersökningar genomfört.

Kompletterande undersökningar bör genomföras i nästa skede.

9. Lottefors (Bruksvägen) till Träslottet (Infart)

9.1 Km 6/070 - 7/200

Inom sträckan planeras breddning/förflyttning och profilhöjning av väg 83. Mellan längdmätning km 6/200 till 6/600 planeras väg 83 att profilhöjas med ca 0,2-1 m, till följd av profilhöjningen kommer även slätutbredningen öka. Mellan längdmätning km 6/600 - 6/910 kommer väg 83 förflyttas från sitt ursprungliga läge ut i en gammal kraftgata. Vägen planeras där att genomföras med i huvudsak skärning och i viss mån bank (0,5 - 2 m hög). Skärningsdjupet varierar och uppgår till ca 1,5 - 6 m

Marken för planerade anläggningar används i huvudsak som skogsmark och åkermark.

Där vägen planeras att förflyttas (km 6/600 - 6/910) har marken tidigare används som kraftgata. Marknivåerna varierar mellan ca + 102 till +116. En lokal svacka påträffas mellan längdmätning km 6/200-6/600 (marknivåer +102 till +107). I läge där vägen planeras flyttas (km 6/600 - 6/910) är marken generellt sett högre och marknivåerna varierar där mellan +110 till +116 där marken lutar från högre nivåer i öster till lägre nivåer i väster.

I läge för genomförda undersökningar består marken överst av ett tunt organiskt jordlager på ca 0,5-2 m silt/lera på siltmorän. Mellan längdmätning km 6/600 - 6/910 påträffas moränlagret på mellan 0,5 till 1 m djup. Fyllningen i befintlig vägbank består av sandig, siltig grus.

(20)

Silten/leran har generellt torrskorpekaraktär och bedöms som fast. Mellan

längdmätning km 6/400 till 6/600 påträffas ett ca 1-2 m mäktigt lager av lös silt och lera (ca 8 kPa reducerad), med vattenkvoter mellan 25-40% och konflytgräns mellan 30-45%.

Jb-sondering har genomförts ned till 6-10 m djup utan att berg påträffas. Moränen uppfattas som blockrik.

Silten/leran och siltmoränlagret tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4.

Grundvatten har påträffats i grundvattenrör på nivå +100,5 till +102 (vilket motsvarar ca 0,5 till 10 m djup under markytan. Grundvattenytan är generellt sett högre kring längdmätning vid den lokala svackan mellan km 6/200-6/600 (ca 0,5-2 m under markytan).

Mellan längdmätning km 6/400 till 6/600 rekommenderas tryckbank alternativt stödbensutgrävning för att upprätthålla en godkänd släntstabilitet.

Förstärkningsåtgärder fodras på ömse sida om väg 83. Enligt genomförda beräkningar kan förstärkningsåtgärder genomföras med tryckbank (ca 6,5 m väster och 5 m åt öster, minst 1,2 till 1,3 m hög). Eventuella tryckbankar kommer vara permanenta.

Som alternativ till tryckbank kan stödbensutgrävning utföras. Stödbenet skall utföras med krossmaterial och genomförs under ny vägöverbyggnad där marken varit

obelastad på fast moränlager. All lera/silt eller organisk jord skall skiftas ut och ersättas i läge för förstärkningsåtgärden. Stödbenet behövs inte göras under befintlig väg 83.

Vid en eventuell stödbensutgrävning krävs det att schaktningen sker i 5 m etapper eller kortare. Schakten återfylls succesivt efter att schaktarbetet är färdigställt. Vid

utförandet får ingen trafik framföras på den sidan av körbanan som schaktarbeten utförs på. Alternativt krävs spont vid utförandet av stödbensutgrävningen.

Grundvattensänkning får ej genomföras vid utförandet av eventuell stödbensutgrävning.

Mellan längdmätning km 6/600 - 6/910 kommer skärning ske i siltmoränlager. JB- sondering har utförts ned till planerad terassnivå utan att berg har påträffats. Enligt genomförda geohydrologiska mätningar kommer schakt ej ske under grundvattenytan.

Då schaktslänter är erosionskänsliga bör dessa erosionsskyddas under schaktning.

Schakt i befintlig väg 83 kommer ske i nuvarande vägbank (grusig sand).

I nästa skede krävs det att ytterligare geotekniska undersökningar genomförs mellan km 6/400 till 6/600 med syfte att förtäta mellan undersökningar (cc 20) och att få fler undersökningar av kohesionsjordens egenskaper. Sonderingar bör genomföras i huvudsak med CPT-sondering och viktsondering. Även kolvprovtagning med

(21)

laboratorieförsök samt vingförsök bör genomföras i det lösa lerlagret. Undersökningar bör genomföras på ömse sida om väg 83.

9.2 Km 7/200 - 7/700 (GC-Mitt: km 0/000-0/250) 9.2.1 Planerad anläggning/konstruktion

Inom sträckan planeras väg 83 att flyttas en vägbredd från sitt ursprungliga läge.

Vägen planeras att genomföras i huvudsak med skärning som uppgår till mellan 0,5-6 m. Vägen planeras att utföras med bank (0,5-2,5 m hög) mellan km 7/200-7/300 och 7/550-7/630. Ny GC-väg planeras att anläggas på befintlig väg 83.

Marken används i huvudsak som skogsmark. Marknivåerna varierar mellan ca +111 till +117.

Enligt SGU:s jordartskarta samt undersökningar genomförda norr om denna sträcka består marken generellt överst av ett tunt organiskt jordlager på morän (sannolikt siltmorän). Enligt SGU:s jorddjupskartan är berg på denna sträcka ytligt (0-1 m). Detta har ej bekräftats.

9.2.4 Geohydrologiska undersökningar

Inga geohydrologiska undersökningar har genomförts på sträckan.

(22)

Sannolikt krävs inga förstärkningsåtgärder på sträckan men då inga geotekniska undersökningar har genomförts krävs ytterligare undersökningar i projektets nästa skede. Undersökningarna bör fokusera på bekräftelse av bergnivåer (JB-sondering) då bergschakt kan krävas. Även jordprovtagning (skruvprovtagning) och installation av grundvattenrör bör ske på lämpliga platser.

I detta skede antas att permanenta skärningsslänter genomförs i lutning ej brantare än 1:2,5 och att undergrunden tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4 fram till ytterligare undersökningar har genomförts. Organiskt jordlager skall schaktas bort.

Vägen planeras att genomföras i huvudsak med skärning som uppgår till mellan 0,5-6 m. Vägen planeras att utföras med bank (0,5-2 m hög) och skärning för diken (0,2-2 m skärning) mellan km 7/700-7/820. Ny GC-väg planeras att anläggas på befintlig väg 83.

Marken används i huvudsak som skogsmark och är i dagsläget ett kalhygge. Mycket ytliga block syns och misstänkt berg i dagen påträffas på ett antal platser över sträckan. Marknivåerna varierar mellan +116 till +131

Enligt genomförda undersökningar består marken överst av ett tunt organiskt jordlager på siltmorän. Berg påträffas på mellan 0,1 till 1,5 m djup.

Berg är något djupare (0,5-1,5 m djup) tidigt på sträckan km 7/700 – 7/860 och ytligt (0,1-0,3 m djup) mellan längdmätning km 7/860 till 8/050.

Inga geohydrologiska mätningar har genomförts.

Inga förstärkningsåtgärder erfordras. Det översta organiska jordlagret avschaktas.

Undergrunden där vägen genomförs med bank på tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4. Inom övriga områden kommer grundläggning ske på berg alternativt tunt moränlager tillhörande materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4.

Bergschakt kommer krävas genom hela sträckan. Bergslänter ställs förslagsvis i 5:1 eller flackare, permanenta skärningsslänter i jord genomförs i lutning ej brantare än 1:2,5.

(23)

Vägen planeras att genomföras i huvudsak med skärning som uppgår till mellan 0,5 - 6 m. Störst skärning planeras i början på sträckan (ca 2 – 6 m) vid längdmätning km 8/050 – 8/250 och slutet på sträckan (ca 1-3 m) km 8/500 till 8/600. Mellan km 8/250 till 8/500 planeras vägen att utföras med bank (0,5-2 m hög) och skärning för diken (0,2-2 m skärning). Ny GC-väg planeras att anläggas på befintlig väg 83.

Marken används i huvudsak som skogsmark. Marken lutar från högre nivåer i söder (ca+ 128 i planerad vägmitt) till lägre nivåer i norr (ca + 119 i planerad vägmitt).

Marken består generellt överst av tunt organiskt jordlager på siltmorän. Då endast ett fåtal undersökningar har genomförts på västra delen krävs ytterligare undersökningar på östra delen. Viktsondering och slagsondering har stoppats ytligt på ca 0,5-1 m djup.

Inga geohydrologiska mätningar har genomförts på sträckan.

Sannolikt krävs inga förstärkningsåtgärder på sträckan men då inga geotekniska undersökningar har genomförts krävs ytterligare undersökningar i projektets nästa skede. Undersökningarna bör fokusera på bekräftelse av bergnivåer (JB-sondering) då bergschakt kan krävas, särskilt i områden där schakt planeras. Även jordprovtagning (skruvprovtagning) och installation av grundvattenrör bör ske på lämpliga platser samt viktsondering där bank planeras att genomföras.

I detta skede antas att permanenta skärningsslänter genomförs i lutning ej brantare än 1:2,5 och att undergrunden tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4 fram till ytterligare undersökningar har genomförts. Organiskt jordlager skall schaktas bort.

9.5 Km 8/600 - 10/420 (GC-Mitt: km 1/150 - 2/970) 9.5.1 Planerad anläggning/konstruktion

Inom sträckan planeras ny GC-väg att anläggas med i huvudsak kantstensseparering öster om väg 83 ca 0,1 m över befintlig väg 83. I början på sträckan km 1/150 till 1/450 (GC-Mitts längdmätning) planeras GC-vägen att utföras på en befintlig skogsväg som skall beläggas. GC-vägen planeras att utföras med ca 0,5 - 1,5 bank med delvis skärning för diken. Generellt uppgår skärningen för diken till ca 0,5-1 m.

Släntjustering planeras för väg 83 mellan längdmätning km 8/680 till 8/830. Där planeras mellan 2-3 m skärning.

(24)

I läge för de planerade åtgärderna varierar terrängen mellan +127 i söder till +107 i norr. Marken är delvis utfyllt från befintlig vägkropp i öster från planerad GC och används som både skogsmark och åkermark.

I läge för den planerade GC-vägen består den naturliga marken inom området överst av ett ca 0,1-0,3 m tunt organiskt jordlager medan marken i läge för väg 83:s vägbank består av ett ca 1-1,5 m mäktigt fyllnings lager av finsand, sand och grus i läge för befintlig väg 83s vägbank. Det översta jordtäcket följs av ett ca 0,5-2 m siltigt lerlager på morän.

Det silitga lerlagret har generellt torrskorpekaraktär ned till ca 1 m djup, som följs av ett något lösare skikt lera/silt med vattenkvoter på mellan 30-40%. Ställvis

förekommer även fastare silt/lerlager med mindre mäktighet av lersediment (GC-mitt:

km 1/150 till 1/450). Under leran följer friktionsjord, sannolikt moränlager (siltmorän, sandig siltmorän).

I läge för släntjustering består slänten av siltmorän (fältbenämnt). Inga geotekniska sonderingar har genomförts i befintlig slänt.

Silten/leran och siltmoränen tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4.

Grundvattennivåerna förekommer på nivå +103 - 106 vilket motsvarar ca 1-2 m under markytan.

För GC-vägen skall det översta organiska jordlagret avschaktas. I övrigt erfordras inga förstärkningsåtgärder.

I läge för släntjustering består slänten av siltmorän men inga geotekniska

undersökningar har genomförts. I nästa skede bör jordbergsonderingar genomföras för kontroll om bergschakt erfordras samt kompletterande störd jordprovtagning. I detta skede antas att permanenta skärningsslänter genomförs i lutning ej brantare än 1:2,5 och att undergrunden tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4 fram till

ytterligare undersökningar har genomförts.

10. Träslottet (Infart) till Kyrkbyn (Infart Arbrå Kyrka)

10.1 Km 10/420 - 11/400

En ny väg ansluter till befintlig väg 83 ifrån väster vid längdmätning km 10/800. En pendlarparkering planeras att anläggas väster om befintlig väg 83 vid längdmätning km 11/300 där också anslutningsvägen mot Galvägen i öster stängs.

(25)

I läget för de planerade åtgärderna varierar trängen mellan ca +106 i söder till ca +180 i norr. Marken består i huvudsak av åkermark.

Från längdmätning km 11/300 där pendlarparkeringen skall anläggas består jorden av ett ca 0,3 m mäktigt mulljordslager följt av ett 1 – 1,5 m siltig lera av

torrskorepekaraktär. Leran underlagras av lerig silt ställvis även grusig.

Grundvattennivåerna förekommer på nivå ca: +103- +104 i den södra delen och ca:

+117 – 116 i den norra delen, vilket motsvarar ca 1-3 m under markytan.

Undergrunden tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4 10.1.5 Geotekniska åtgärder

Det översta organiska jordlagret avschaktas. Inga förstärkningsåtgärder erfordras.

10.2 Km 11/400 - 14/630

GC-passage planeras vid längdmätning km 13/700, i övrigt sker inga förändringar på sträckan.

Marken består i huvudsak av åkermark och trängen varierar mellan +137 – +137,5 i läge för planerad förändring.

Vid längdmätning km 13/700 utgörs marken av ett ca 1 m mäktigt lager av

torrskorpesilt på morän. Utförda Vikt- och slagborrsonderingar på sträckan har stoppats på djup mellan ca 1 – 4 m. Endast ett fåtal undersökningar har genomförts på sträckan.

Grundvattennivån är inte uppmätt med bedöms ligga ca 1-2 m under markytan.

(26)

11. Kyrkbyn (Infart Arbrå Kyrka) till Vallsta

11.1 Km 14/630 - 17/700 (GC-norr: km 0/000 – 3/000)

Inom sträckan planeras ny GC-väg att anläggas i huvudsak med kantstensseparering eller dikesseparering. GC-vägen planeras att utföras med ca 0,5 - 1,5 bank med delvis skärning för diken. GC-vägen planeras att utföras ca 0,1 m över befintlig vägöveryta.

Generellt uppgår skärningen för diken till ca 0,5-1 m

I läget för de planerade åtgärderna varierar trängen mellan ca +119 - +138 från söder till norr. Marken består i huvudsak av åkermark och lutar också svagt åt öster.

Generellt består den naturliga jorden längst den planerade GC-vägen av ett 0,1 – 0,3 m lager av mulljord som följs av ett ca 0,5 till 5 m mäktigt siltigt lerlager på morän.

I läge för väg 83:s vägbank samt för hårdlagda ytor består det övre delen av jorden av ett ca 0,5 - 1,5 m mäktigt fyllnings lager av sand och grus.

Det siltiga lerlagret har generellt torrskorpekaraktär med vattenkvoter på ca 30 % Mellan sektion km 15/070 – 15/800 (GC-norr km 0/430-1/200) påträffas ett 0,5 – 2 m lösare siltigt leralager (med skikt av silt). Under lerlagret följer friktionsjord (sandig siltmorän, grusig sandig morän).

Sex grundvattenrör har installerats på sträckan och grundvattennivåerna varierar mellan +118-131 vilket motsvarar ca 0,3 – 1,0 m under befintlig markyta.

Ojämnheter utjämnas och terrassen packas. Undergrunden tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4.

(27)

12. Övriga sträckor

12.1 Anslutning 3 – Norrborn (km 1/000)

En anslutningsväg planeras att genomföras vid längdmätning km 1/000 (väg 83:s längdmätning). Vägen (egen längdmätning km 0/000 – 0/350) planeras att utföras med ca 0,2-1,2 m bank (ca 10,5 m bred). Ca 0,1-1 m djupa diken planeras att genomföras.

Vägen planeras att utföras mestadels inom skogsområde med myrmarkskaraktär. I söder avgränsas vägen av en åkermark. Marknivåerna varierar mellan ca +75-77, marken lutar åt öster och svagt norr ut med en lokal svacka (myrmark) vid

anslutningsvägens längdmätning km 0/040-0/090. En bank av fyllnadsmassor finns inom området, läget på denna saknas.

Översiktliga stabilitets – och sättningsberäkningar har genomförts vid lokal längdmätning km 0/060 (se beräknings PM för genomförda stabilitets - och sättningsberäkningar).

Mellan längdmätning km 0/000-0/020 består marken generellt överst av ett tunt organiskt jordlager (0,1-0,3 m djup) på ett ca 2 m mäktigt ler/silt-lager med.

Lera/siltlagret underlagras av ett tunt lager sand på morän. Ler/siltlagret har torrskorpekaraktär.

Mellan längdmätning ca 0/020-0/090, inom den lokala svackan, består marken generellt sett överst av ett ca 1 m mäktigt torvlager på ca 3-4 m mäktigt lerlager på underlagrat av ett tunt lager sand på morän. På åkern består marken överst av torrskorpa på ca 2-3 m mäktigt lerlager på morän.

Torven är högförmultnad och har lös sammansättning. Den översta metern av lerlagret har gyttjig karaktär (gytjig lera) och underlagras av ca 2-3 m sulfidhaltig lera. Störst lermäktighet påträffas vid längdmätning 0/060, där uppgår det lerlagret till ca 4 m mäktighet (underkant lerlager på ca 5 m djup). Mäktigheterna ökar generellt sätt åt norr (mot myrområdet).

Generellt ökar den reducerade skjuvhållfastheten i leran med djupet från ca 8 kPa överst till ca 16 kPa vid lerans underkant. Lerlagret har vattenkvoter mellan 60-90%

och dess konflytgräns är 45-60%. Konflytgränser och vattenkvoter är generellt högre mot markytan.

Leran tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4. Torven tillhör materialklass 6A och tjälfarlighetsklass 4.

(28)

Grundvattenrör installerat i friktionsjord har en uppmätt grundvattennivå på +74,1- 74,6, vilket motsvarar ca 0,2- 1 m djup. Grundvattennivåerna kan antas vara höga mellan längdmätning km 0/020-0/090.

Med dessa geotekniska förhållanden krävs det att förstärkningsåtgärder genomförs pga otillfredsställande stabilitet och omfattande sättningar (ca 18-30 cm) mellan

längdmätning km 0/020-0/090 (se beräknings PM för genomförda stabilitets - och sättningsberäkningar). Som förstärkningsåtgärd rekommenderas att översta torvlagret skiftas ur (ca 1 m) samt att vägen utförs med förbelastning med ca 0,75 m överlast på projekterad väg (ca 15 kPa överlast). Enligt översiktliga sättningsberäkningar

rekommenderas det att överlasten utförs under minst de 18 första månaderna för att majoriteten av de primära sättningarna ska hinna utvecklas (ca 80%). Då

sättningsberäkningarna är översiktliga bör sättningsmätning genomföras med typ pegel för bedömning om utökad liggtid.

Som stabilitetshöjande åtgärd krävs det att ca 1,2 m hög och 13 m bred tryckbank utförs mot norr och ca 1,2 m hög och 7 m bred tryckbank utförs åt söder för att uppnå säkerhetsklass 2 (SK2). Tryckbanken måste utföras innan överlast kan påföras.

Efter överlasten är färdig schaktas minst 20% av överlasten bort för att minimera de sekundära sättningarna. Lika mycket schaktas bort på tryckbanken. Efter överlasten är färdig kan viss del av bredden på tryckbanken schaktas av, preliminärt kan bredden minska med ca 2 m åt norr (slutlig bredd ca 11 m åt norr). Tryckbanken åt söder kan efter överlasten är färdig schaktas bort helt.

Inom övriga områden krävs inga förstärkningsåtgärder utöver att översta organiska jordlagret schaktas bort.

12.2 Järnvägsporten och anslutningsväg 8 (km 4/300)

Vid längdmätning km 4/300 planeras nya anslutningsväg åt öster igenom den nya järnvägsporten mot gamla landsvägen. Vägen (egen längdmätning km 0/000-0/700) som planeras att genomföras med ca 0,5-1 m bank och ca 0,3 m skärning för diken.

Intill järnvägsporten (egen längdmätning km 0/550-0/700) kommer vägen att profilsänkas med ca 2-3 m till nivå +87,9 där (järnvägsportens terrass nivå).

Vid anslutningsvägen mot gamla landsvägen används marken i huvudsak som

åkermark. Vägen planeras i läge för en traktorväg. Terrängen varierar mellan ca +87,5 i öster och +90 i väster.

(29)

Marken för den planerade anslutningsvägen består generellt överst av ca 0,1-0,3 m mäktigt mulljordslager på ca 0,5-2 m mäktigt lager av silt/lera. Under silt/lerlagret moränlagret. Moränens överyta påträffas på 0,5 till 2 m djup.

Silt/lerlagret har torrskorpekaraktär och bedöms som fast. Morän lagret varierar i sammansättning mellan lerig siltig morän till sandig siltig lermorän. Stopp har erhållits på +78 med hejarsondering mot block eller berg. Viktsondering har stoppats på ca 0,5- 2 m djup.

Silten/leran tillhör materialklass 5A och tjälfarlighetsklass 4 medan sandiga lermoränlagret tillhör materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3.

Enligt genomförda grundvattenmätningar påträffas grundvattennivån på ca +86-90, vilket motsvarar ca 1-2 m djup under markytan.

Med dessa Geotekniska förhållanden krävs inga förstärkningsåtgärder. Generellt skall organiskt jordlager bortschaktas.

Schakt intill järnvägsporten kommer genomföras i översta silt/ler-lager samt siltigt/sandigt lermoränlager. Vid schaktning intill järnvägsporten erfordras

grundvattensänkning till 0,5 m under schaktbotten med exempelvis wellpoint brunnar.

Då marken är erosions - och flytbenägen skall detta tas till hänsyn och schaktslänter bör erosionskyddas. Vid schaktning bör utläggning av 0,3 m bergkross påföras direkt på schaktbotten efter erfordrat schaktdjup. Hydraulisk bottenupptryckning skall beaktas vid schaktning då moränen är siltig.

Järnvägsporten kan grundläggas med plattor på tjälfritt djup eller med tjälisolering på naturligt lermoränlager.

12.3 Anslutning 20 - Arbrå (km 10/800)

Ny anslutningsväg mellan väg 83 och Arbrå kyrkby. Anslutningsvägen planeras att göras med bank ca 0,5-1,5 m hög. Skärning genomförs för planerade diken ned till ca 0,2-1 m djup. Vägen kommer att genomföras i två delar. En riktning från söder till norr (anslutning Galvägen 0/000-0/600) och en från öst till väst (anslutning bondegatan 0/000-0/350).

Marken består i huvudsak av åkermark. Marknivåerna varierar mellan +107-111.

Marken lutar generellt från högre nivåer i norr till lägre nivåer i söder.

Marken består överst av ett ca 0,1-0,3 m mäktigt organiskt lager följt av ett ca 1-1,5 m mäktigt fastare siltigt sandlager. Sanden underlagras av ett ca 0,5-1 m lösare siltigt lerlager. Under lerlagret följer fastare friktionsjord, morän (siltig sandmorän och sandig

(30)

lerig siltmorän). Utförda CPT- och viktsonderingar har stoppats på nivå mellan ca: +104 - +110 på förmodat sten, block eller berg.

Sanden tillhör materialklass 3A och tjälfarlighetsklass 2 ned till ca 1 - 1,5 m djup.

Silt/lerlagret under sandlagret tillhör jorden material klass 5A-5B, tjälfarlighetsklass 4.

Grundvattennivåerna förekommer på nivå +103 - 111 vilket motsvarar ca 1-5 m under markytan.

Det översta organiska jordlagret avschaktas i övrigt erfodras inga förstärkningsåtgärder.

13. Kompletterande undersökningar

I projektets kommande skede bör ytterligare undersökningar genomföras inom följande områden:

• Km 2/220 - 2/600 (Röste Å): Då det omfattande fyllningslagret försvårat provtagning och sondering i det underliggande ler/siltlagret bör kompletterande vingförsök och/eller kolvprovtagning göras i nästa skede.

• Km 3/500-3/850: Undersökningar inom myrmarksområde för bedömning av leran/torvens mäktighet, utbredning och materialegenskaper samt

kompletterande stabilitets - och sättningsberäkningar för val av lämplig förstärkningsmetod samt utbredning. Undersökningar bör genomföras i huvudsak med CPT-sondering, viktsondering, skruvprovtagning samt installation av ett antal grundvatten rör. Ostörd provtagning med laboratorieförsök samt vingförsök bör genomföras i det lösa lerlagret.

• km 5/320-5/410: Öster om väg 83 planeras en ny anslutningsväg, inom det området har inga geotekniska undersökningar genomfört. Kompletterande undersökningar bör genomföras i nästa skede.

• Km 6/400 till 6/600: Undersökningar genomförs längs sträckan med syfte att förtäta mellan undersökningar (cc 20) och att få fler undersökningar av kohesionsjordens egenskaper. Sonderingar bör genomföras i huvudsak med CPT-sondering och viktsondering. Även kolvprovtagning med laboratorieförsök samt vingförsök bör genomföras i det lösa lerlagret. Undersökningar bör genomföras på ömse sida av väg 83.

• Km 7/200 - 7/700 och 8/050 - 8/600: Undersökningarna genomförs för bekräftelse av bergnivåer (JB-sondering) då bergschakt sannolik kan komma att krävas, särskilt i områden där schakt planeras. Även jordprovtagning (skruvprovtagning) och installation av grundvattenrör bör ske på lämpliga platser samt viktsondering där bank planeras att genomföras.

• GC-vägar med kantstensseparering: Kompletterande undersökningar bör genomföras i befintlig väg där kantseparerad GC planeras för att anpassa frostskyddande åtgärder med befintlig väg.

(31)

14. Referenser

[1] IEG Rapport 4:2010, tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar – Vägledning för tillämpning av Skredkommisionens rapporter 3:95 och 2:96.

[2] Rapport 3:95, Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Skredkommissionen [3] TK Geo 13, Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner