• No results found

Kvinnor och män i Dalarna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvinnor och män i Dalarna"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

* Kvinnor och män i Dalarna

Fakta om Dalarna

Visste du att….

… drygt var tredje kvinna i åldern 25–44 år har en högskoleutbildning. Bland männen har var fjärde det.

…endast 57 procent av kvinnorna arbetar heltid. Bland män är andelen 90 procent.

… bland cheferna i offentlig sektor är 57 procent kvinnor och 43 procent män.

I näringslivet är andelarna motsvarande 20 respektive 80 procent.

023-810 00

www.w.lst.se 023-77 70 00 www.regiondalarna.se

(2)

Förord

Jämställdhet handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I dag finns det egentligen inga formella hinder för att uppnå jämställdhet, ändå präglas samhället av en stark könsuppdelning. Kvinnor och män finns inom olika verksamheter och på olika nivåer i samhället.

I Dalarna visar sig ojämställdheten till exempel på arbets- marknaden, i folkhälsan och i löneskillnader mellan kvin- nor och män. Att ta tillvara och värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper lika är en viktig utvecklings - fråga för länet.

Könsuppdelad statistik är ett sätt att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns villkor. Vi hoppas att Kvinnor och män i Dalarna 2008 ska vara en hjälp i arbetet för att uppnå målen om ett jämställt, bärkraftigt och attraktivt Dalarna.

Maria Norrfalk Anders Ahlgren

Landshövding Ordförande, Region Dalarna

Innehåll

Befolkning ... 3

Barn och familj ... 13

Utbildning ... 24

Förvärvsarbete ... 33

Inkomst ... 49

Hälsa ... 54

Inflytande och makt ... 62

Kriminalitet ... 68

Producerad av SCB, Länsstyrelsen och Region Dalarna Kontaktpersoner: Emma Sandahl, Länsstyrelsen Jan Björkengren, Region Dalarna

Layout: Ateljén, SCB

Grafisk profil: heimer & company Antal i upplaga: 5 000 ex.

www.w.lst.se www.regiondalarna.se

(3)

Jämställdhet

Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhål- landet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.

Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet

Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan

kvinnor och män inom alla områden i samhället, som skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositio- ner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent.

En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara – den kvalitativa jämställdheten.

Nationella jämställdhetsmål

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att:

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket innebär:

• Jämn fördelning av makt och inflytande.

• Ekonomisk jämställdhet.

• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

• Mäns våld mot kvinnor skall upphöra.

Befolkning Befolkning

Folkmängd efter kommun

31 dec 2007 Antal

Kvinnor Män Totalt

Avesta 10 891 10 995 21 886

Borlänge 23 720 24 036 47 756

Falun 27 989 27 231 55 220

Gagnef 4 994 5 117 10 111

Hedemora 7 712 7 589 15 301

Leksand 7 754 7 584 15 338

Ludvika 12 764 12 661 25 425

Malung-Sälen 5 114 5 314 10 428

Mora 10 107 10 036 20 143

Orsa 3 564 3 527 7 091

Rättvik 5 462 5 421 10 883

Smedjebacken 5 289 5 426 10 715

Säter 5 417 5 583 11 000

Vansbro 3 457 3 502 6 959

Älvdalen 3 620 3 742 7 362

Länet 137 854 137 764 275 618

Riket 4 619 006 4 563 921 9 182 927

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

I länet bor nästan lika många kvinnor som män. Falun

har det största kvinnoöverskottet och Malung-Sälen det

största mansöverskottet.

(4)

Befolkning Befolkning

Medelålder

2007 Antal år

Kvinnor Män

Avesta 45,4 42,9

Borlänge 42,0 39,9

Falun 42,5 40,1

Gagnef 43,2 41,1

Hedemora 44,9 42,8

Leksand 45,5 43,0

Ludvika 46,2 43,2

Malung-Sälen 45,7 42,9

Mora 44,7 42,6

Orsa 44,9 42,1

Rättvik 48,0 45,3

Smedjebacken 45,7 43,8

Säter 43,9 41,7

Vansbro 45,6 43,0

Älvdalen 45,6 44,2

Länet 44,2 41,8

Riket 42,1 39,8

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länets kvinnor är i genomsnitt 2,4 år äldre än männen.

I Ludvika är skillnaden mellan kvinnors och mäns medelålder störst. Medelåldern är högre i länet än i riket. Det gäller både kvinnor och män.

Befolkning Befolkning

Befolkningen efter ålder

2007 Procentuell fördelning

0 20 40 60 80 100

Riket Länet Falun Borlänge

Säter Gagnef Smedjebacken

Mora Orsa Leksand Hedemora

Avesta Malung-Sälen

Älvdalen Vansbro Ludvika Rättvik

0 20 40 60 80 100

65– år 20–64 år

0–19 år 0–19 år 20–64 år 65– år

% Källa: Befolkningsstatistik

Andelen pojkar som är 0–19 år större än andelen flick-

or i samma ålder. Även i åldern 20–64 år finns det fler

män än kvinnor. Störst är skillnaden i Ludvika, Älvda-

len, Malung-Sälen och Hedemora.

(5)

Befolkningen efter nationell bakgrund

2007

Procentuell fördelning

Inrikes född Utrikes

Två inrikes En inrikes och Två utrikes född födda en utrikes födda

förälder född förälder föräldrar

Kv M Kv M Kv M Kv M

Avesta 81 82 7 7 2 2 10 9

Borlänge 80 80 6 6 3 3 11 11

Falun 86 86 5 5 2 2 7 7

Gagnef 87 87 5 5 3 3 5 5

Hedemora 83 84 6 6 2 2 9 8

Leksand 89 89 5 5 1 1 5 5

Ludvika 82 82 6 7 2 2 10 9

Malung-Sälen 85 88 5 6 1 1 9 5

Mora 89 91 5 4 1 1 5 4

Orsa 87 89 5 4 1 1 7 6

Rättvik 91 91 3 4 1 1 5 4

Smedjebacken 82 82 7 7 3 3 8 8

Säter 88 90 5 5 1 1 6 4

Vansbro 89 91 5 5 1 1 5 3

Älvdalen 91 91 4 5 0 0 5 4

Länet 85 85 5 6 2 2 8 7

Riket 76 76 6 7 4 4 14 13

SCB, Befolkningsstatistik

Jämfört med riket har länet en stor andel invånare med två inrikes födda föräldrar. Bland de utrikes födda är andelen kvinnor något större än andelen män.

Befolkning

Befolkning Befolkning Befolkning

Utrikes födda

2007

Procentuell fördelning

Norden EU Övriga

utom Norden världen

Kv M Kv M Kv M

Avesta 53 46 11 12 36 42

Borlänge 29 27 8 9 63 64

Falun 26 23 17 17 57 60

Gagnef 53 58 19 17 28 25

Hedemora 55 48 13 14 32 38

Leksand 37 32 22 23 41 45

Ludvika 44 43 14 17 42 40

Malung-Sälen 50 35 14 22 36 43

Mora 31 33 29 33 40 34

Orsa 29 21 20 21 51 58

Rättvik 38 32 26 30 36 38

Smedjebacken 64 61 13 14 23 25

Säter 43 33 16 21 41 46

Vansbro 43 36 20 31 37 33

Älvdalen 48 48 30 31 22 21

Länet 38 34 15 16 47 50

Riket 24 20 19 19 57 61

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Utrikes födda inom Norden är oftare kvinnor, medan personer från övriga EU och världen oftare är män.

Smedjebacken har den största andelen utrikes födda

inom Norden och Borlänge har den största andelen

födda i övriga världen.

(6)

Befolkning Befolkning

In- och utflyttningar

2007

Antal

Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 380 425 371 425 9 0

Borlänge 1 255 1 349 1 115 1 211 140 138 Falun 1 310 1 331 1 380 1 361 -70 -30

Gagnef 269 265 251 249 18 16

Hedemora 362 386 395 385 -33 1

Leksand 390 321 409 375 -19 -54

Ludvika 578 615 533 559 45 56

Malung-Sälen 175 172 181 191 -6 -19

Mora 460 394 417 429 43 -35

Orsa 257 211 218 182 39 29

Rättvik 276 306 270 223 6 83

Smedjebacken 259 254 251 211 8 43

Säter 321 317 302 297 19 20

Vansbro 137 92 117 113 20 -21

Älvdalen 137 114 145 121 -8 -7

Länet 4 172 4 227 3 961 4 007 211 220 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Kvinnor och män står för ungefär lika stora delar av in- och utflyttningen. Just år 2007 hade Falun och Leksand ett ovanligt negativt flyttnetto.

Befolkning Befolkning

Nettoflyttningar efter ålder

2005–2007 Genomsnittligt antal per år

16–24 år 25–34 år 35–54 år

Kv M Kv M Kv M

Avesta -28 -27 3 -11 11 10

Borlänge 28 53 11 -23 20 15

Falun -58 -28 1 -5 38 15

Gagnef -25 -37 17 16 5 4

Hedemora -35 -32 4 2 13 12

Leksand -34 -42 -5 -10 23 15

Ludvika -37 -31 6 1 16 13

Malung-Sälen -18 -6 5 -10 3 5

Mora -39 -44 20 5 21 10

Orsa 1 -11 11 5 5 5

Rättvik -35 -18 6 6 21 21

Smedjebacken -36 -39 10 8 9 13

Säter -35 -29 24 13 2 10

Vansbro -11 -16 2 -9 3 -3

Älvdalen -19 -13 2 3 1 1

Länet -381 -321 116 -10 190 148

Riket 5 385 5 775 6 021 7 776 3 960 3 934 Källa: SCB och Region Dalarna

Nettoutflyttningen av unga i åldrarna 16–24 år är ett

problem för alla kommuner utom Borlänge. Det gäller

speciellt flickorna. Däremot har Dalarna nettoinflyttning

av personer 35–54 år och även av unga kvinnor 25–34 år.

(7)

Befolkning Befolkning

Flyttnetto

2007

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Orsa hade det största flyttöverskottet bland kvinnor.

Fem kommuner hade ett underskott, varav det största fanns i Hedemora.

Flyttnetto = (inflyttade–utflyttade)/1000 av medelfolkmängden

Kvinnors flyttnetto 15,0 – 20,0 10,0 – 14,9 5,0 – 9,9 0,0 – 4,9 -5,0 – -0,1 -10,0 – -5,1

Befolkning Befolkning

Flyttnetto

2007

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Bland männen fanns det största flyttöverskottet i Rättvik. Sex kommuner hade underskott, varav Leksand hade det största.

Flyttnetto = (inflyttade–utflyttade)/1000 av medelfolkmängden

Mäns flyttnetto 15,0 – 20,0 10,0 – 14,9 5,0 – 9,9 0,0 – 4,9 -5,0 – -0,1 -10,0 – -5,1

(8)

Befolkning Befolkning

Flyttöverskott inom/utanför länet

2007 Antal inflyttningar – utflyttningar

Inom länet Till/från Till/från andra län utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 4 -25 -46 -35 51 60

Borlänge 35 8 -114 -99 219 229

Falun 51 39 -176 -155 55 86

Gagnef 31 32 -22 -17 9 1

Hedemora -56 -22 -37 -69 60 92

Leksand -42 -45 3 -4 20 -5

Ludvika 2 -4 -17 -7 60 67

Malung-Sälen -3 -1 -33 -33 30 15

Mora 20 18 -28 -90 51 37

Orsa -2 -8 16 7 25 30

Rättvik -15 30 23 52 -2 1

Smedjebacken -6 -3 -6 38 20 8

Säter -5 -6 6 14 18 12

Vansbro 6 -3 5 -25 9 7

Älvdalen -20 -10 -1 -3 13 6

Länet -427 -426 638 646

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet har ett positivt netto för flyttningar till/från utlan- det, men ett negativt netto för flyttningar inom landet.

Skillnaderna mellan kvinnors och mäns värden är små.

Barn och familj Barn och familj

Familjehushåll efter hushållstyp

2003–2006

Procentuell fördelning samt antal. Medelvärde under perioden Länet Riket Sammanboende utan barn 30 29 Sammanboende med barn 22 19 Ensamstående kvinna utan barn 16 18 Ensamstående man utan barn 19 18 Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 3 2 Övriga familjehushåll 7 11 Summa, % 100 100

Antal, 1 000-tal 121 4533

Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn

2003–2006

Procentuell fördelning. Medelvärde under perioden

Länet Riket

Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man

Inga barn 58 82 85 60 83 91

1 barn 16 13 9 15 9 5

2 barn 18 3 4 18 6 3

3 barn– 7 3 2 7 2 1

Summa % 100 100 100 100 100 100

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)

En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familje- hushåll är i åldern 16–84 år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende. Barn i åldern 0–17 år.

(9)

Ungdomar som bor kvar hos föräldrar*

2006

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaderna blir tydligare från det att ungdomarna fyller 18 år och högre andelar flyttar hemifrån. Högst är skillnaderna vid åldern 20–24 år. Andelen kvarboende från 22 års ålder är högre i länet än i riket.

0 20 40 60 80 100

Kvinnor – Riket Män – Riket Kvinnor – Länet Män – Länet

30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 Procent

Kvinnor – Riket Män – Riket Kvinnor – Länet Män – Länet

Ålder

Barn och familj Barn och familj

* biologiska eller som adopterade

Födda barn per kvinna respektive man

1990–2007

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Kvinnor får fler barn än män, både i länet och i riket.

År 2007 föddes 2,0 barn per kvinna i länet jämfört med 1,7 barn per man. Motsvarande tal för riket var 1,9 barn per kvinna och 1,7 barn per man.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

Kvinnor – Riket Män – Riket Kvinnor – Länet Män – Länet

07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990

Antal barn per kvinna resp. man

Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet

Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män.

Barn och familj

Barn och familj

(10)

Medelålder vid första barnets födelse

2002–2006. Medelvärde under perioden

Kvinnor Män

Avesta 27,1 29,8

Borlänge 27,8 30,5

Falun 28,4 31,0

Gagnef 28,2 30,8

Hedemora 27,3 30,6

Leksand 28,5 30,7

Ludvika 27,1 29,7

Malung-Sälen 28,4 31,5

Mora 28,5 30,7

Orsa 28,3 31,2

Rättvik 28,1 31,0

Smedjebacken 27,0 29,5

Säter 27,8 30,4

Vansbro 27,1 31,4

Älvdalen 27,5 30,9

Länet 27,9 30,6

Riket 28,9 31,3

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Både i länet och i riket är mäns medelålder vid för- sta barnets födelse minst två år högre än för kvinnor.

Länets medelålder är lägre än rikets, både för kvinnor och män.

Barn och familj

Barn och familj Barn och familj Barn och familj

Barn i kommunal barnomsorg

2007 Andel (%) i respektive åldersgrupp

Förskola Fritidshem Familjedaghem 1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år

Avesta 66 33 18 3

Borlänge 72 45 10 0

Falun 78 42 8 0

Gagnef 69 45 9 0

Hedemora 78 48 9 0

Leksand 80 40 5 0

Ludvika 81 52 4 0

Malung-Sälen 81 41 0 0

Mora 77 43 8 0

Orsa 75 37 9 0

Rättvik 73 36 10 0

Smedjebacken 79 35 5 0

Säter 69 44 16 0

Vansbro 51 29 17 0

Älvdalen 73 43 11 0

Länet 75 42 9 0

Riket 80 48 5 0

Källa: Skolverket

Andelen barn på kommunal förskola varierar från 51 procent i Vansbro till 81 procent i Ludvika och Malung- Sälen.

Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten.

(11)

Barn och familj Barn och familj

Användning av föräldraförsäkringen

2007 Fördelning (%) av nettodagar

FP TFP

Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 79 21 67 33

Borlänge 81 19 62 38

Falun 76 24 62 38

Gagnef 77 23 63 37

Hedemora 79 21 61 39

Leksand 77 23 59 41

Ludvika 80 20 62 38

Malung-Sälen 76 24 69 31

Mora 80 20 61 39

Orsa 81 19 66 34

Rättvik 77 23 62 38

Smedjebacken 80 20 58 42

Säter 78 22 57 43

Vansbro 86 14 67 33

Älvdalen 83 17 68 32

Länet 79 21 62 38

Riket 79 21 64 36

Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE

Malung-Sälen har det högsta uttaget av FP bland män, medan Vansbro har det lägsta. Vid uttag av TFP är för- delningen mellan könen jämnare, även om kvinnorna ändå tar ut den största andelen.

Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag.

I övrigt se föregående sida.

Användning av föräldraförsäkringen

2007 Antal som använt försäkringen

FP TFP

Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 701 577 813 557

Borlänge 1 854 1 419 1 880 1 469

Falun 2 101 1 826 2 318 1 779

Gagnef 371 367 465 370

Hedemora 443 376 529 434

Leksand 503 457 613 480

Ludvika 806 667 945 711

Malung-Sälen 337 283 362 226

Mora 693 582 833 634

Orsa 211 185 265 178

Rättvik 290 257 359 277

Smedjebacken 299 280 390 314

Säter 375 344 432 323

Vansbro 250 192 268 168

Älvdalen 259 213 282 183

Länet 9 393 7 987 10 754 8 103

Riket 353 618 277 436 387 945 281 777 Källa: Försäkringskassan, Datalagret

STORE

Jämfört med riket använder

länets pappor oftare FP och TFP. Men mammorna tar fortfarande ut merparten av dagarna. Se föregående sida.

FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej.

Barn och familj

Barn och familj

(12)

Barn och familj Barn och familj

Genomsnittlig tidsanvändning i riket i åldern 20–64 år

1990/91 och 2000/01

Timmar och minuter

Annat Fri tid

Personliga behov Studier

Obetalt arbete Betalt arbete*

2000/01 1990/91 2000/01 1990/91 Kvinnor

Män

Ett vanligt vardagsdygn (Riket)

timmar Annat Fri tid Personliga behov Studier Obetalt arbete Betalt arbete*

2000/01 1990/91 2000/01 1990/91 Kvinnor

Män

Ett vanligt veckosluts-/helgdygn (Riket)

timmar 0 3 6 9 12 15 18 21 24 0 3 6 9 12 15 18 21 24

Källa: SCB, Tidsanvändningsundersökningen

Sett över veckans alla dagar arbetar kvinnor och män lika mycket, cirka 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar

* Inkluderar lunch samt resor till och från arbetet

Barn och familj Barn och familj

Tid för obetalt arbete i riket efter livscykel

2000/01.Timmar per vecka

0 10 20 30 40 50

Totalt 20–64 år Sammanboende föräldrar Ensamstående föräldrar Sammanboende Ensamstående sammanboende ensamstående sammanboende ensamstående

timmar Barnlösa 20–44 år

Barnlösa 45–64 år

Småbarnsföräldrar

Barn minst 7 år

Riket

Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB

lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Jämfört med 1990/91 förvärvsarbetar kvinnor lika mycket 2000/01.

Män däremot har minskat sin tid i förvärvsarbete med 3 timmar per vecka. Kvinnor har minskat sin tid i obetalt arbete. För män finns ingen sådan förändring.

Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar och

män nästan 20 timmar obetalt arbete. Tiden varierar

kraftigt mellan olika faser i livet.

(13)

Befolkningen 65– år i ordinärt boende med beviljad hemtjänst

2006

Antal per 1000

65–74 år 75–84 år 85– år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 35 25 169 88 403 368

Borlänge 33 30 176 123 454 360

Falun 19 23 143 89 386 323

Gagnef 20 13 110 64 255 148

Hedemora 27 18 142 67 360 327

Leksand 8 14 71 52 176 257

Ludvika 21 23 125 114 294 234

Malung-Sälen 23 12 110 62 265 209

Mora 15 13 128 105 355 254

Orsa 25 30 83 63 231 146

Rättvik 17 14 91 79 312 201

Smedjebacken 10 15 82 63 288 194

Säter 20 22 105 85 423 213

Vansbro 13 19 126 62 171 165

Älvdalen 43 35 183 134 484 333

Länet 23 21 133 91 345 277

Riket 24 20 117 77 307 232

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser

Fler kvinnor än män har hemtjänst. Skillnaderna mellan könen ökar med stigande ålder. Leksand är den enda av länets kommuner där fler män än kvinnor, äldre än 85 år, har hemtjänst.

Barn och familj Barn och familj

Befolkningen 65– år i särskilda boende- former

2006

Antal per 1000

65–74 år 75–84 år 85– år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 8 7 35 45 156 118

Borlänge 8 8 42 38 200 131

Falun 11 7 39 41 213 123

Gagnef 10 9 63 37 298 239

Hedemora 2 5 41 31 231 181

Leksand 11 8 52 56 302 186

Ludvika 8 8 73 56 304 218

Malung-Sälen 10 8 85 62 318 183

Mora 6 4 49 41 167 114

Orsa 10 6 80 42 357 146

Rättvik 5 16 74 52 272 160

Smedjebacken 10 10 89 72 328 241

Säter 2 6 55 33 138 101

Vansbro 13 16 117 41 423 278

Älvdalen 7 12 66 66 242 172

Länet 8 8 56 46 244 160

Riket 10 11 65 48 274 182

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser

Bland personer i åldern 75 år och äldre är det fler kvin- nor än män som lever i särskilda boendeformer. I åldern 65–74 år lever i genomsnitt en lika stor andel män som kvinnor i särskilda boendeformer.

Barn och familj

Barn och familj

(14)

Utbildning Utbildning

Intagna till gymnasieskolan

Läsåret 2004/2005

Källa: Region Dalarna

Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad.

0 20 40 60 80 100

0 20 40 60 80 100

100 80 60 40 20 100 80 60 40 20

% %

2 605 pojkar 2 346 flickor

El (EC) El (EC)

Energi (EN) Energi (EN)

Industri (IP) Industri (IP)

Bygg (BP)

Bygg (BP)

Fordon (FP) Fordon (FP)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE)

FRIA FRIA

Naturvetenskap (NV) Naturbruk (NP) Specialutformade (SM)

Medie (MP) Medie (MP)

Samhällsvetenskap (SP)

Estetiska (ES) Estetiska (ES)

Hotell- och restaurang (HR) Hotell- och restaurang (HR)

Handels- och adm. (HP) Handels- och adm. (HP)

Barn- och fritid (BF)Omvårdnad (OP)Livsmedel (LP)Hantverk (HV) Omvårdnad (OP)Livsmedel (LP) Barn- och fritid (BF)Hantverk (HV)

Samhällsvetenskap (SP)

Naturvetenskap (NV)

Specialutformade (SM) Naturbruk (NP) Programmen med

jämnast könsfördelning

Avgångna från gymnasieskolan

Läsåret 2006/2007

Källa: SCB, Skolstatistik

Anmärkningsvärt är att intagningen till NV är jämn mellan könen, medan avgången ser annorlunda ut.

Energi (EN) El (EC) El (EC) Energi (EN)

Industri (IP) Industri (IP)

Bygg (BP) Bygg (BP)

Fordon (FP) Fordon (FP)

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Naturbruk (NP)

Naturvetenskap (NV)

Naturvetenskap (NV) SM riksrekryterande Medie (MP) SM riksrekryterande

Samhällsvetenskap (SP)

Samhällsvetenskap (SP) Hantverk (HV) Hantverk (HV)

Hotell- och restaurang (HR) Hotell- och restaurang (HR)

Barn- och fritid (BF) Barn- och fritid (BF)

Handels- och adm. (HP) Handels- och adm. (HP)

Estetiska (ES) Estetiska (ES)

SM utan specifik inriktning SM utan speci- fik inriktning

Omvårdnad (OP) Livsmedel (LP) Livsmedel (LP) Omvårdnad (OP)

0 20 40 60 80 100

0 20 40 60 80 100

100 80 60 40 20 100 80 60 40 20

% %

1 556 pojkar 1 468 flickor

Programmen med jämnast könsfördelning

Medie (MP)

Naturbruk (NP)

Utbildning

Utbildning

(15)

Utbildning Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 18–34 år*

Läsåret 2006/2007

Antal Könsfördeln. Andel (‰) (%) av alla i resp.

ålder

Kv M Kv M Kv M

Avesta 61 53 54 46 33 25

Borlänge 153 134 53 47 32 25

Falun 212 169 56 44 39 28

Gagnef 19 21 48 53 25 25

Hedemora 45 35 56 44 37 27

Leksand 48 40 55 45 40 31

Ludvika 96 63 60 40 48 27

Malung-Sälen 19 24 44 56 23 25

Mora 64 42 60 40 39 23

Orsa 19 14 58 42 33 25

Rättvik 27 16 63 37 36 20

Smedjebacken 32 16 67 33 43 19

Säter 32 25 56 44 37 25

Vansbro 9 10 47 53 17 17

Älvdalen 20 6 77 23 34 9

Länet 856 668 56 44 36 25

Riket 31 446 22 511 58 42 33 23

Källa: SCB, Högskolestatistik

Från alla kommuner utom Gagnef, Malung-Sälen och Vansbro rekryterades fler kvinnor än män till högskolan.

Från Älvdalen var 77 procent av nybörjarna kvinnor.

* Ålder 2006-12-31

Utbildning Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 35–64 år*

Läsåret 2006/2007

Antal Könsfördeln. Andel (‰) (%) av alla i resp.

ålder

Kv M Kv M Kv M

Avesta 14 7 67 33 3 1

Borlänge 37 11 77 23 4 1

Falun 51 29 64 36 5 3

Gagnef 11 0 100 0 5 0

Hedemora 16 4 80 20 5 1

Leksand 13 9 59 41 4 3

Ludvika 22 12 65 35 4 2

Malung-Sälen 4 5 44 56 2 2

Mora 20 4 83 17 5 1

Orsa 3 5 38 63 2 3

Rättvik 8 7 53 47 4 3

Smedjebacken 3 0 100 0 1 0

Säter 8 3 73 27 4 1

Vansbro 6 1 86 14 4 1

Älvdalen 6 0 100 0 4 0

Länet 222 97 70 30 4 2

Riket 5 626 2 205 72 28 3 1

Källa: SCB, Högskolestatistik

Bland äldre högskolenybörjare är den kvinnliga domi- nansen ännu tydligare. Från Gagnef, Smedjebacken och Älvdalen rekryterades endast kvinnor. Från Malung- Sälen och Orsa var männen fler än kvinnorna.

* Ålder 2006-12-31

(16)

Utbildning Utbildning

Examinerade från högskola/universitet

Avser grundutbildning och boende i länet 1 jan 2008

2003/04 2004/05 2005/06

Vissa examensgrupper Kv M Kv M Kv M

Humaniora och teologi 16 5 14 4 22 5 Juridik och samhälls-

vetenskap 97 49 124 50 135 50

Undervisning 167 33 232 30 176 36

Naturvetenskap 6 5 6 2 16 8

Teknik 47 72 42 83 29 76

Civilingenjörs-

examen/motsv 2 15 5 20 5 14

Högskoleingenjörs-

examen/motsv 20 37 25 26 14 37

Lant- och skogsbruk 6 3 3 3 5 3

Medicin och

odontologi 3 6 4 3 9 6

Läkarexamen/motsv 2 5 2 2 5 4

Tandläkarex./motsv 0 1 1 1 0 0

Vård och omsorg, 164 19 173 23 197 21 Sjuksköterske

examen/motsv 76 12 107 13 113 11

Konstnärligt område 0 1 2 0 4 1

Övrigt område 0 0 0 0 1 0

Totalt 506 193 600 198 594 206

Källa: SCB, Högskolestatistik

Sex av tio sjuksköterskor bor kvar i eller har återkom- mit till länet efter examen.

Bor i samma län som då utbildningen påbörjades.

Utbildning Utbildning

Examinerade från högskola/universitet

Avser grundutbildning och ej boende i länet 1 jan 2008

2003/04 2004/05 2005/06

Vissa examensgrupper Kv M Kv M Kv M

Humaniora och teologi 27 10 31 17 41 14 Juridik och samhälls-

vetenskap 107 68 127 74 143 94

Undervisning 66 19 80 22 83 12

Naturvetenskap 29 16 22 11 35 18

Teknik 57 139 52 109 53 139

Civilingenjörs-

examen/motsv 29 76 33 64 33 71

Högskoleingenjörs-

examen/motsv 19 37 14 29 8 37

Lant- och skogsbruk 10 3 8 1 6 2

Medicin och

odontologi 11 5 11 5 15 10

Läkarexamen/motsv 4 2 6 4 7 8

Tandläkarex./motsv 3 2 2 0 1 0

Vård och omsorg, 72 6 74 16 80 14

Sjuksköterske-

examen/motsv 35 4 34 8 46 5

Konstnärligt område 1 6 3 5 5 5

Totalt 380 272 408 260 461 308

Källa: SCB, Högskolestatistik

En låg andel av de utbildade civilingenjörerna bor kvar i länet efter examen.

Bor ej i samma län som då utbildningen påbörjades.

(17)

Utbildning Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå

2007 25–44 år Procentuell fördelning

Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M

Avesta 11 12 59 69 29 18 1 1

Borlänge 11 13 50 55 36 29 3 3

Falun 7 10 45 55 47 34 1 1

Gagnef 8 11 58 66 34 23 0 1

Hedemora 11 15 57 67 31 16 1 2

Leksand 5 10 53 63 41 26 1 1

Ludvika 12 11 52 65 34 22 1 2

Malung-Sälen 10 15 59 67 31 17 1 1

Mora 8 12 53 64 38 23 2 1

Orsa 9 15 56 65 33 19 2 1

Rättvik 9 15 57 61 33 22 1 2

Smedjebacken 9 15 59 68 31 16 0 1

Säter 9 11 54 67 37 21 1 1

Vansbro 12 15 58 72 29 12 0 0

Älvdalen 8 12 63 73 28 14 0 1

Länet 9 12 52 62 37 25 2 2

Riket 9 12 44 50 46 36 2 2

Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med eftergymnasial utbildning är större bland kvinnor än bland män. Det gäller även för hela riket.

Största andelen med eftergymnasial utbildning, både bland kvinnor och män, finns i Falun.

Utbildning Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå

2007 45–64 år Procentuell fördelning

Förgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M

Avesta 24 27 53 55 23 17 0 1

Borlänge 20 24 53 52 26 23 1 1

Falun 15 20 46 46 39 34 0 0

Gagnef 15 26 57 52 28 22 0 0

Hedemora 20 28 53 53 26 18 0 1

Leksand 14 24 52 50 34 25 0 1

Ludvika 22 26 52 51 26 22 0 0

Malung-Sälen 20 35 58 51 21 13 0 0

Mora 15 26 55 53 30 20 0 1

Orsa 15 22 56 58 28 20 1 1

Rättvik 19 27 53 53 29 20 0 0

Smedjebacken 26 30 53 53 22 16 0 0

Säter 14 26 57 53 28 21 0 0

Vansbro 27 36 52 51 20 12 0 0

Älvdalen 19 31 60 54 20 13 1 1

Länet 18 26 52 51 29 23 0 0

Riket 18 24 47 46 34 29 1 1

Källa: SCB, Utbildningsregistret

Jämfört med kvinnor i åldern 45–64 år har kvinnor som

är 25–44 år oftare eftergymnasial utbildning. Bland

männen är skillnaden mellan åldrarna inte lika stor.

(18)

Utbildning Utbildning

Kursdeltagare i komvux

våren 2007

Antal Könsförd. (%)

Nivå Totalt Kvinnor Män

Länet Grundläggande

vuxenutbildning 2 377 60 40

Gymnasial

vuxenutbildning 13 850 70 30

Påbyggnadsutbildning 612 66 34

Totalt 16 839 69 31

Riket

Grundläggande

vuxenutbildning 64 232 66 34

Gymnasial

vuxenutbildn. 395 654 67 33

Påbyggnadsutbildning 8 690 54 46

Totalt 468 576 67 33

Källa: SCB, Skolstatistik

I länet deltar fler kvinnor än män i vuxenutbildning.

Jämfört med riket har länet en högre andel kvinnor i påbyggnadsutbildningen. I länet är 66 procent av delta- garna i påbyggnadsutbildningen kvinnor.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Förvärvsarbetande

2006 Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–44 år 45–64 år 20–64 år

Kv M Kv M Kv M

Avesta 76 83 72 78 74 80

Borlänge 72 75 77 82 74 78

Falun 75 79 80 82 78 80

Gagnef 81 88 79 81 80 85

Hedemora 76 82 74 76 75 79

Leksand 79 84 77 81 78 82

Ludvika 74 81 73 78 74 79

Malung-Sälen 80 82 76 79 78 80

Mora 80 84 80 81 80 83

Orsa 73 79 75 77 74 78

Rättvik 76 84 77 78 76 81

Smedjebacken 74 85 71 79 72 82

Säter 80 84 80 81 80 82

Vansbro 80 83 73 77 77 80

Älvdalen 79 84 77 78 78 81

Länet 76 81 77 80 76 80

Riket 74 79 75 78 75 79

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Länet har en större andel förvärvsarbetande än riket, både bland kvinnor och män. Andelen förvärvsarbetande kvinnor är mindre än andelen förvärvsarbetande män.

Det gäller för samtliga kommuner och åldersklasser.

(19)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Relativa arbetskraftstal

1990–2007

Avser 16–64 år

70 75 80 85

90 Män – riket

Kvinnor – riket Män – länet Kvinnor – länet

07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990 Procent

0

Män – riket

Män – länet

Kvinnor – riket

Kvinnor – länet

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 fanns 81 procent av länets kvinnor i arbets- kraften. Motsvarande andel för män var 83 procent. År 2007 hade andelarna sjunkit till 77 respektive 80 pro- cent. Efter den kraftiga nedgången till 90-talets mitt har andelarna ökat något för bägge könen.

Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Sysselsatta efter vanligen

*

arbetad tid

1990 och 2007 Avser 16–64 år

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 arbetade 55 procent av länets kvinnor heltid.

År 2007 hade andelen vuxit till 57 procent. Andelen ligger dock fortfarande klart under rikets 64 procent.

Samtidigt arbetar 90 procent av männen i länet heltid.

0 20 40 60 80 100

1–19 tim 20–34 tim 35– tim

Riket Länet Riket

Länet 0

20 40 60 80 100

Riket Länet Riket Länet

1990 2007 1990 2007

%

%

1–19 tim20–34 tim35– tim

* överenskommen

(20)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Förvärvsarbetande efter näringsgrupper

2006

Antal Förändr. Andel (%) sedan Länet Riket

1995 Kv M Kv M

Areellt 3 120 -820 1 4 1 3

Industri 26 180 -1 010 9 31 9 24

Handel-transport 19 600 680 12 19 15 22 Privata tjänster 20 430 2 870 17 15 21 22

Vård-omsorg 24 820 1 810 35 6 29 5

Övrigt offentligt* 20 310 -110 23 10 23 11

Övrigt 12 040 30 3 16 3 13

Summa 126 500 3 450 100 101 101 100 Källa: SCB med bearbetning av Region Dalarna

Länets arbetsmarknad är ännu tydligare könsuppdelad än rikets. En spegling av det är länets högre andelar inom industri och vård-omsorg och den lägre andelen inom privata tjänster.

I de privata tjänsterna ingår det mesta av syssel- sättningen inom besöksnäringen. Bland övrigt offentligt dominerar utbildning. Allt fler inom utbildning och äldreomsorg blir dock privat anställda. Samtidigt finns kommunal verksamhet inom privatdominerade verk- samheter, som fastighetsförvaltning, städning och kul- tur. I gruppen övrigt dominerar byggverksamhet.

*Dominans av offentliga huvudmän

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Förvärvsarbetande efter sektor

2006

0 20 40 60 80 100 Riket

Länet Falun Orsa Rättvik Säter Vansbro Gagnef Älvdalen Ludvika Smedjebacken Mora Hedemora Malung-Sälen Borlänge Leksand Avesta

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100 Off. sektor

% Näringslivet

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Kvinnor arbetar i något större utsträckning i offentlig

sektor jämfört med privat sektor. Män arbetar huvud-

sakligen i privat sektor. Störst andel offentligt anställda

har Falun, både bland kvinnor och män.

(21)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Förvärvsarbetande, utrikes födda

2007 20–64 år. Andel (%) av utrikes födda

Norden EU utom Norden Övriga världen

Kv M Kv M Kv M

Avesta 62 68 56 67 40 43

Borlänge 70 72 57 65 34 37

Falun 74 75 65 70 47 56

Gagnef 64 75 58 68 55 76

Hedemora 66 71 46 62 42 45

Leksand 67 81 69 65 61 68

Ludvika 66 70 60 67 52 58

Malung-Sälen 68 62 58 53 39 47

Mora 66 68 63 71 62 74

Orsa 69 66 62 71 34 41

Rättvik 66 71 48 70 45 69

Smedjebacken 57 75 74 56 34 45

Säter 84 82 67 66 46 47

Vansbro 70 77 63 63 52 56

Älvdalen 76 55 63 58 39 76

Länet 67 72 61 66 43 49

Riket 67 64 59 64 48 55

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

I länet förvärvsarbetar utrikes födda män i högre ut- sträckning än utrikes födda kvinnor. Både bland kvinnor och män är andelen förvärvsarbetande lägst bland per- soner födda utanför Norden och EU.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

100 80 60 40 20 0 100 80 60 40 20 0

Chefer för särskilda funktioner

Chefer för särskilda funktioner

Civilingenjörer, arkitekter m.fl.

Civilingenjörer, arkitekter m.fl.

Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl.

Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl.

Bokförings- och redovisningsassistenter

Bokförings- och redovisningsassistenter

Köks- och restaurangbiträden

Köks- och restaurangbitr.

Administratörer i offentlig förvaltning

Administratörer i offentlig förvaltning

Storhushålls- och restaurangpersonal

Storhush.- o restaurangpersonal

Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling

Maskinop., metall- och mineralbeh.

Drift- och verksamhetschefer

Drift- och verksamhetschefer

Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän

Företagsek., marknadsf. och personaltjänstem.

Lager- och transportassistenter

Lager- och transportassistenter

Maskinförare

Maskinförare

Montörer

Montörer

Processoperatörer, trä- och pappersindustri

Processoperatörer, trä- och pappersindustri Maskin- och motorreparatörer

Maskin- och motorreparatörer

Gymnasielärare m.fl.

Gymnasielärare m.fl.

Chefer för mindre företag och enheter

Chefer för mindre företag och enheter Förskollärare och fritidspedagoger

Förskollärare och fritidspedagoger Städare m.fl.

Städare m.fl.

Sjuksköterskor

Sjuksköterskor Processoperatörer vid stål- o metallverk

Processoperatörer vid stål- o metallverk Övrig kontorspersonal

Övrig kontorspersonal Grundskollärare

Grundskollärare Fordonsförare

Fordonsförare Byggnadshantverkare

Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare

Byggnads- och anläggningsarbetare Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Ingenjörer och tekniker

Ingenjörer och tekniker Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.

Vård- och omsorgspersonal

Vård- och omsorgspersonal

20 40 60 80 100 20 40 60 80 100

% %

% %

De 30 största yrkena i länet

2006

Källa: SCB, Yrkesregistret

Avser yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet.

(22)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet

2006

Antal Andel (%) Länet Riket Vård- och omsorgspersonal 16 184 28 22 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 661 6 6

Övrig kontorspersonal 2 237 4 4

Grundskollärare 2 124 4 3

Sjuksköterskor 2 094 4 3

Förskollärare och fritidspedagoger 2 000 3 4

Städare m.fl. 1 944 3 3

Bokförings- och redovisningsassistenter 1 373 2 3 Köks- och restaurangbiträden 1 363 2 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 1 153 2 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 115 2 3 Företagsekonomer, marknadsförare och

personaltjänstemän 1 028 2 2

Kundinformatörer 1 024 2 2

Gymnasielärare m.fl. 1 020 2 2

Redovisningsekonomer, administrativa

assistenter m.fl. 1 015 2 3

Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 938 2 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 919 2 2 Administratörer i offentlig förvaltning 854 1 2 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild

kompetens 828 1 2

Psykologer, socialsekreterare m.fl. 724 1 1

Totalt 20 yrken 43 598 75 73

Totalt alla yrken 57 208 100 100

Källa: SCB, Yrkesregistret avser nattbefolkningen avser nattbefolkningen

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för män i länet

2006

Antal Andel (%) Länet Riket Byggnads- och anläggningsarbetare 3 209 5 4

Ingenjörer och tekniker 3 131 5 5

Byggnadshantverkare 2 982 5 4

Fordonsförare 2 833 5 4

Processoperatörer vid stål- o metallverk 2 364 4 1 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 335 4 5

Vård- och omsorgspersonal 2 254 4 3

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 007 3 3

Maskin- och motorreparatörer 1 895 3 3

Maskinförare 1 752 3 1

Processoperatörer, trä- och pappersindustri 1 646 3 1 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 1 586 3 2

Montörer 1 488 2 2

Lager- och transportassistenter 1 442 2 3 Chefer för mindre företag och enheter 1 383 2 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 1 370 2 2

Drift- och verksamhetschefer 1 262 2 2

Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 250 2 2 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 1 121 2 3

Gymnasielärare m.fl. 1 054 2 1

Totalt 20 yrken 38 364 63 53

Totalt alla yrken 62 117 100 100

Källa: SCB, Yrkesregistret

(23)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Egna företagare i länet efter näringsgren

2006

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

De flesta egna företagarna som är kvinnor finns inom om- rådet personliga och kulturella tjänster, inkl. besöksnäringen.

Bland män är handel och kommunikation vanligast.

Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret.

0 500 1000 1500 2000

Offentlig förvaltning m.m.

Energiproduktion, vattenförsörjning o avfallshantering Utbildning och forskning Byggverksamhet Vård och omsorg Tillverkning och utvinning Okänt Jordbruk, skogs- bruk och fiske Finansiell verk- samhet och företagstjänster Handel och kommunikation Personliga och kulturella tjänster

Antal

14 86 31 69 51 49 59 41 37 63 53 47 5 95 15 85 0 100 0 100 42 58 60 40 27 73 61 39 66 34 50 50 43 57 51 49 33 67 55 45

0 0 0 100

27 73 46 54 Tot.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Egna företagare

2006

Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun).

Kvinnor Män

Företagare Egen- Företagare Egen- i eget AB företagare i eget AB företagare

Avesta 55 193 297 367

Borlänge 144 239 601 453

Falun 148 360 684 722

Gagnef 23 83 100 175

Hedemora 52 158 217 338

Leksand 60 193 244 304

Ludvika 79 168 283 289

Malung-Sälen 49 106 240 263

Mora 84 167 277 291

Orsa 18 60 76 125

Rättvik 30 134 148 238

Smedjebacken 18 96 136 164

Säter 26 105 135 229

Vansbro 22 76 93 166

Älvdalen 25 73 106 164

Länet 833 2 211 3 637 4 288

Riket 28 027 81 405 112 463 163 876 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Bland de kvinnor i länet som är egna företagare har 27 pro-

cent eget aktiebolag. Bland män är motsvarande andel 46

procent. I samtliga kommuner, liksom i hela riket, är fler

män än kvinnor egna företagare.

(24)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

0 200 400 600 800

1000 Gemensam

Manlig Kvinnlig

2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996

Prel.

Nystartade företag efter form av ledning

1996–2006 Antal i länet

Källa: SCB, Nyetableringsstatistik

Nyföretagare

2006

Länet Riket

Kvinnor Män Kvinnor Män

Antal 382 609 15 415 28 638

Könsfördelning (%)1) 38 61 35 65

Andel (‰)2) 4,6 6,9 5,4 9,6

Källa: ITPS

Både i länet och i riket startades de flesta nya företagen av män. Sedan år 2003 har antalet nya företag startade av kvinnor ökat.

1 Exkl. bortfall 2 Befolkningen 16–64 år

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Färdsätt till/från arbetet 1994–2001

Huvudsakligt färdsätt

Källa: SIKA, RES-undersökningen

Vanligaste färdsättet i länet bland både kvinnor och män är bil och därefter till fots eller cykel.

Fot, cykel Bil

Kollektivt Övrigt

Kvinnor

Länet

Män

Kvinnor

Riket

Män

Fot, cykel Bil

Kollektivt Övrigt

(25)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Pendling till arbetet

2006

Antal 16–64 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 660 1 212 640 915 20 297

Borlänge 2 789 5 146 2 213 2 444 576 2 702 Falun 3 060 2 995 1 750 3 452 1 310 -457

Gagnef 254 373 849 1 353 -595 -980

Hedemora 592 868 754 1 032 -162 -164

Leksand 533 791 797 1 173 -264 -382

Ludvika 913 1 306 553 1 188 360 118

Malung-Sälen 446 666 167 342 279 324

Mora 970 1 449 505 812 465 637

Orsa 176 221 559 740 -383 -519

Rättvik 342 349 583 931 -241 -582

Smedjebacken 246 489 922 1 201 -676 -712 Säter 421 406 1 124 1 598 -703 -1 192

Vansbro 112 299 160 347 -48 -48

Älvdalen 183 209 220 463 -37 -254

Länet 2 302 3 983 2 401 5 195 -99 -1 212 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Fler män än kvinnor pendlar till arbetet. I huvudsak pendlar männen till Borlänge och kvinnorna till Falun.

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Relativa arbetslöshetstal

1990–2007 Avser 16–64 år

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet nådde den för män sin topp, med 12 procent, år 1993. Högsta siffrorna för kvinnor uppmättes år 1997, med 8 pro- cent.

Sedan 2006 har arbetslösheten för länets kvinnor varit ungefär som för rikets, medan männens har legat lägre.

0 3 6 9 12

15 Män – Riket

Kvinnor – Riket Män – Länet Kvinnor – Länet

07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990 Procent

Män – Riket

Kvinnor – Riket Män – Länet Kvinnor – Länet

Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa

(26)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Arbetssökande

2007

Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal

Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd*

Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 3,5 3,5 2,3 1,3

Borlänge 2,8 3,1 2,2 2,0

Falun 2,7 3,3 1,5 1,8

Gagnef 1,4 1,6 1,9 1,7

Hedemora 2,6 2,6 1,4 0,8

Leksand 2,4 3,0 1,2 1,2

Ludvika 2,8 3,2 1,7 1,5

Malung-Sälen 2,9 2,5 1,2 1,5

Mora 3,0 3,5 2,2 1,8

Orsa 2,4 4,2 2,3 2,2

Rättvik 2,9 3,9 1,6 1,6

Smedjebacken 2,8 2,3 2,3 1,0

Säter 2,1 2,2 1,3 0,7

Vansbro 2,2 4,3 1,9 1,8

Älvdalen 3,7 5,3 2,3 2,2

Länet 2,7 3,2 1,8 1,6

Riket 2,8 3,1 1,5 1,4

Källa: AMS

Den öppna arbetslösheten i länet är större bland männen än bland kvinnorna. Länets kvinnor deltar dock oftare i konjunkturberoende program, jämfört med länets män.

* T.ex. arbetspraktik, start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering

Inkomst Inkomst

Sammanräknad förvärvsinkomst

2006 20–64 år. Antal kronor i 1000-tal

Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 200 269 206 276

Borlänge 196 259 203 266

Falun 207 274 209 263

Gagnef 190 265 189 260

Hedemora 192 253 199 254

Leksand 194 266 196 259

Ludvika 197 266 201 262

Malung-Sälen 191 233 199 236

Mora 202 255 203 249

Orsa 182 230 188 233

Rättvik 186 241 187 239

Smedjebacken 197 276 200 273

Säter 201 252 207 255

Vansbro 186 235 185 236

Älvdalen 189 224 192 230

Länet 198 260 201 258

Riket 206 277 205 261

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Män har en högre medel- och medianinkomst än kvinnor. Skillnaderna är störst i Smedjebacken.

Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomst är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår.

(27)

Inkomst Inkomst

Genomsnittlig månadslön i de 10 största yrkesgrupperna i länet

2006

Avser rikets genomsnittliga månadslön, Tkr

14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34

14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34

Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Ingenjörer och tekniker

Grundskollärare Grundskollärare

Fordonsförare

Fordonsförare Vård- och omsorgs-

personal Vård- och omsorgs-

personal Övr. kontorspersonal Övr. kontorspersonal Processoperatörer vid stål- o

metallverk

Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Ingenjörer och tekniker

Processoperatörer vid stål- o metallverk.

Byggnads- och anlägg- ningsarb.

Byggnads- och anläggningsarb.

Byggnadshantverkare

Byggnadshantverkare Försäljare, detaljhandel;

demonstratörer m.fl.

Försäljare, detaljhandel;

demonstratörer m.fl.

14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34

14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34

Källa: SCB och Medlingsinstitutet

Manliga säljare, inköpare och mäklare tjänar i genom- snitt 6 000 kronor mer i månaden än de kvinnliga.

Inkomst Inkomst

Disponibel medelinkomst för familjer

2006 Antal kronor i 1000-tal

Gifta/ Ensamstående

sambo kvinnor män

utan minst utan minst utan minst barn 1 barn* barn 1 barn* barn 1 barn*

Avesta 324 420 137 224 177 261

Borlänge 332 419 139 216 165 254

Falun 367 448 146 231 172 318

Gagnef 316 420 141 230 175 268

Hedemora 323 418 133 215 164 264

Leksand 350 464 144 237 176 297

Ludvika 321 421 134 212 170 264

Malung-Sälen 311 430 138 242 166 266

Mora 318 417 144 232 168 249

Orsa 297 396 135 216 165 229

Rättvik 315 409 136 235 172 235

Smedjebacken 322 419 136 218 180 269

Säter 317 413 144 226 172 256

Vansbro 288 410 130 225 161 277

Älvdalen 290 403 133 231 155 267

Länet 330 426 140 225 170 276

Riket 372 470 153 240 181 296

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * minst 1 barn under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare.

Disponibel inkomst = bruttoinkomst–slutlig skatt + skattefria bidrag. Bland ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Barn som är 18 år och äldre kan ingå i familjer med barn om där också finns ett barn 0–17 år.

I små kommuner har extremvärden tagits bort för att inte skapa extrema medelvärden.

(28)

Hushåll med ekonomiskt bistånd

2006

Procentuell fördelning av biståndshushållen

Gifta/sam- Ensamstående

boende kvinnor män

utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn

Avesta 5 8 28 14 42 3

Borlänge 4 11 22 18 41 5

Falun 5 8 28 17 41 2

Gagnef 3 7 32 21 37 0

Hedemora 4 10 23 19 39 4

Leksand 6 9 23 17 43 2

Ludvika 4 8 26 16 45 1

Malung-Sälen 5 13 23 22 33 5

Mora 5 3 25 17 46 4

Orsa 2 13 22 20 39 5

Rättvik 6 8 27 21 34 6

Smedjebacken 3 7 27 18 43 3

Säter 6 11 21 16 46 1

Vansbro 4 7 21 16 50 2

Älvdalen 2 10 27 21 36 4

Länet 4 9 25 17 41 3

Riket 6 12 24 15 40 3

Källa: Socialstyrelsen

De flesta hushåll med ekonomiskt bistånd består av ensamstående män utan barn.

Pensionssparande i åldern 20–64 år

2006

Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr

med pensionssparande

Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 48 40 5 6

Borlänge 44 36 5 6

Falun 49 40 5 6

Gagnef 46 39 5 6

Hedemora 47 40 5 5

Leksand 53 45 5 6

Ludvika 41 33 5 6

Malung-Sälen 43 34 5 6

Mora 41 33 5 6

Orsa 44 33 4 5

Rättvik 45 38 6 6

Smedjebacken 48 38 5 5

Säter 49 37 5 6

Vansbro 35 27 5 5

Älvdalen 43 36 4 5

Länet 46 37 5 6

Riket 42 34 6 7

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT)

En större andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande. Både kvinnor och män sparar i högre ut- sträckning i länet än i riket.

Medelvärdet är beräknat för dem som har pensions- sparande. Personer som saknar sammanräknad

förvärvsinkomst ingår ej. Ekonomiskt bistånd (social-

bidrag) är det begrepp som täcker all ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen.

Barn 0–17 år.

Inkomst

Inkomst Inkomst Inkomst

(29)

Hälsa Hälsa

Ohälsotalet

2000–2007

Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år

2000 2004 2007

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 61 42 65 43 59 39

Borlänge 51 34 56 36 50 32

Falun 52 34 55 35 48 31

Gagnef 53 41 61 43 54 40

Hedemora 66 50 74 56 67 50

Leksand 55 37 64 43 56 36

Ludvika 64 44 72 50 64 44

Malung-Sälen 56 38 68 40 60 39

Mora 53 38 56 42 53 39

Orsa 57 42 73 53 62 43

Rättvik 55 42 65 51 61 45

Smedjebacken 66 41 77 48 69 42

Säter 50 42 59 45 53 40

Vansbro 61 41 69 45 63 43

Älvdalen 61 47 61 48 54 40

Länet 56 39 62 42 56 38

Riket 47 33 55 37 50 33

Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun

I alla kommuner är ohälsotalet bland kvinnor högre än bland män. Länets värden är klart högre än rikets.

Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbets skade- sjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till ”heldagar”.

Pågående sjukfall efter antal dagar

dec 2007

Antal personer Ökning sedan

2000 i % 30- dagar 180- dagar 180- dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 170 104 119 60 -51 -53

Borlänge 530 278 390 179 -20 -43

Falun 549 273 365 169 -46 -45

Gagnef 118 79 89 54 -28 -34

Hedemora 168 103 116 66 -36 -51

Leksand 192 104 136 70 -37 -36

Ludvika 220 174 164 120 -42 -37

Malung-Sälen 85 62 57 44 -44 -28

Mora 236 168 178 123 -19 -1

Orsa 96 59 65 44 -12 -6

Rättvik 104 77 75 54 -38 -17

Smedjebacken 140 92 95 56 -33 -31

Säter 134 77 101 52 -9 -49

Vansbro 63 56 49 39 -32 -33

Älvdalen 68 46 37 35 -51 -47

Länet 2 873 1 752 2 036 1 165 -35 -38 Riket 93 681 53 916 61 910 34 244 -31 -35 Källa: Försäkringskassan,

Ohälsobasen kommun

I alla kommuner samt i hela riket är fler kvinnor än män sjukskrivna. Antalet sjukskrivningar har minskat i alla kommuner och mer i länet än i riket.

Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjuk- skrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkrings kassa fram till 31 dec.

Hälsa

Hälsa

(30)

Pågående långa* sjukfall

dec 2007 Andel (%) av alla sjukfall i respektive ålder

25–64 år därav

45–54 år 55–64 år

Kv M Kv M Kv M

Avesta 65 52 64 48 71 50

Borlänge 68 58 72 56 72 58

Falun 62 56 59 57 65 57

Gagnef 71 61 66 52 65 68

Hedemora 65 63 56 62 73 63

Leksand 67 60 73 61 65 66

Ludvika 69 63 69 61 62 62

Malung-Sälen 64 63 71 70 60 65

Mora 70 68 74 66 70 65

Orsa 64 69 71 80 66 62

Rättvik 66 63 85 70 62 59

Smedjebacken 63 58 68 46 70 56

Säter 68 63 67 55 78 68

Vansbro 74 70 86 67 78 81

Älvdalen 48 69 48 53 38 79

Länet 66 61 67 59 68 62

Riket 62 59 66 60 63 61

Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun

De långa sjukfallen utgör en stor del av samtliga sjukfall speciellt för kvinnor. I den äldre gruppen ligger länets värden klart över rikets.

Hälsa Hälsa

*180- dagar

Pågående långa* sjukfall

dec 2007 Andel (%) av alla i respektive ålder

25–64 år därav

45–54 år 55–64 år

Kv M Kv M Kv M

Avesta 2 1 2 1 3 1

Borlänge 3 1 4 2 4 2

Falun 3 1 3 1 3 2

Gagnef 4 2 4 2 3 3

Hedemora 3 2 3 1 5 2

Leksand 4 2 4 2 4 3

Ludvika 3 2 3 2 2 2

Malung-Sälen 2 2 2 3 2 2

Mora 3 2 4 2 4 3

Orsa 4 3 5 3 4 2

Rättvik 3 2 3 2 3 2

Smedjebacken 3 2 3 1 4 2

Säter 4 2 4 2 5 3

Vansbro 3 2 3 1 4 4

Älvdalen 2 2 4 2 2 4

Länet 3 2 3 2 3 2

Riket 3 1 3 2 3 2

Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun

I de flesta kommuner är kvinnor oftare långtidssjuk- skrivna än män. Störst andel sjukskrivna kvinnor 25–64 år har Gagnef, Leksand, Orsa och Säter. Störst andel sjukskrivna män har Orsa.

Hälsa Hälsa

*180- dagar

(31)

Förtidspensionärer 20–64 år

2007

Andel (%) Förändring sedan 2000 i procent

Kvinnor Män Kvinnor Män

Avesta 16 10 14 0

Borlänge 12 7 20 0

Falun 12 8 20 14

Gagnef 13 9 30 0

Hedemora 17 13 42 30

Leksand 14 9 75 29

Ludvika 16 11 23 22

Malung-Sälen 16 10 60 43

Mora 13 9 30 13

Orsa 15 10 36 25

Rättvik 16 11 45 22

Smedjebacken 17 10 31 11

Säter 13 9 18 13

Vansbro 16 10 33 25

Älvdalen 14 10 8 11

Länet 14 9 27 13

Riket 12 8 33 14

Källa: Försäkringskassan

Andelen förtidspensionärer är större bland kvinnorna än bland männen. I de flesta kommuner har andelen förtidspensionärer ökat. I alla kommuner är ökningen större bland kvinnorna.

Hälsa Hälsa

Har sjuk- eller rehabiliteringspenning.

Förtidspensionärer efter ålder

dec 2007 Andel (%) av alla i respektive ålder

Källa: Försäkringskassan

Fler kvinnor än män är förtidspensionerade, både i länet och i riket.

0 10 20 30 40 50

Riket Länet Mora Älvdalen

Rättvik Säter Falun Borlänge Leksand

Gagnef Vansbro Orsa Malung-S.

Ludvika Avesta Smedjeb.

Hedemora

0 10 20 30 40 50

% %

55–59 år 60–64 år

Hälsa

Hälsa

References

Related documents

”Liksom våldtäkt, typ…” är en avhandling författad av Stina Jeffner. Avhandlingen behandlar betydelsen av kön och heterosexualitet för ungdomars förståelse

I och med detta menar Barth att författaren pekar på vers 23c där mannen inte skall 140 förstås som frälsare för kvinnan på något sätt.. Best menar att innehållet i vers 23c

För män är motsvarande ansiktsuttrycks-emoji (11 män, 3 kvinnor) och alkoholhaltiga drycker (6 män, 3 kvinnor). För att analysera emoji-resultatet är det även av vikt att

Vi har också kommit fram till att enhetscheferna upplever det mer negativt än positivt att vara i minoritet i en kvinnodominerad ledningsgrupp där de indirekt

Från 1970-talet har kvinnors andel i riksdagen ökat stadigt (SCB 2018a) Forskningsfrågan är följande: på vilket sätt ändras andelen inlämnade motioner

Att han inte har någon hjärna, och knappast något hjärta, det märker hon just inte.” 155 Att de konstruerade en idealbild av mannen som var till för förstärkandet

Eftersom stereotypen av en framgångsrik ledare, enligt tidigare studier, korrelerar mera med den manliga stereotypen än den kvinnliga, ska kvinnor ha sämre möjligheter att

Slutsatsen av detta är att de skillnader i beteende mellan kvinnor och män som vi tycker oss kunna observera ofta är ”kontextberoende”; bete- endet speglar inte