* Kvinnor och män i Dalarna
Fakta om Dalarna
Visste du att….
… drygt var tredje kvinna i åldern 25–44 år har en högskoleutbildning. Bland männen har var fjärde det.
…endast 57 procent av kvinnorna arbetar heltid. Bland män är andelen 90 procent.
… bland cheferna i offentlig sektor är 57 procent kvinnor och 43 procent män.
I näringslivet är andelarna motsvarande 20 respektive 80 procent.
023-810 00
www.w.lst.se 023-77 70 00 www.regiondalarna.se
Förord
Jämställdhet handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I dag finns det egentligen inga formella hinder för att uppnå jämställdhet, ändå präglas samhället av en stark könsuppdelning. Kvinnor och män finns inom olika verksamheter och på olika nivåer i samhället.
I Dalarna visar sig ojämställdheten till exempel på arbets- marknaden, i folkhälsan och i löneskillnader mellan kvin- nor och män. Att ta tillvara och värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper lika är en viktig utvecklings - fråga för länet.
Könsuppdelad statistik är ett sätt att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns villkor. Vi hoppas att Kvinnor och män i Dalarna 2008 ska vara en hjälp i arbetet för att uppnå målen om ett jämställt, bärkraftigt och attraktivt Dalarna.
Maria Norrfalk Anders Ahlgren
Landshövding Ordförande, Region Dalarna
Innehåll
Befolkning ... 3
Barn och familj ... 13
Utbildning ... 24
Förvärvsarbete ... 33
Inkomst ... 49
Hälsa ... 54
Inflytande och makt ... 62
Kriminalitet ... 68
Producerad av SCB, Länsstyrelsen och Region Dalarna Kontaktpersoner: Emma Sandahl, Länsstyrelsen Jan Björkengren, Region Dalarna
Layout: Ateljén, SCB
Grafisk profil: heimer & company Antal i upplaga: 5 000 ex.
www.w.lst.se www.regiondalarna.se
Jämställdhet
Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhål- landet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.
Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet
Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan
kvinnor och män inom alla områden i samhället, som skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositio- ner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent.
En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara – den kvalitativa jämställdheten.
Nationella jämställdhetsmål
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att:
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket innebär:
• Jämn fördelning av makt och inflytande.
• Ekonomisk jämställdhet.
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
• Mäns våld mot kvinnor skall upphöra.
Befolkning Befolkning
Folkmängd efter kommun
31 dec 2007 AntalKvinnor Män Totalt
Avesta 10 891 10 995 21 886
Borlänge 23 720 24 036 47 756
Falun 27 989 27 231 55 220
Gagnef 4 994 5 117 10 111
Hedemora 7 712 7 589 15 301
Leksand 7 754 7 584 15 338
Ludvika 12 764 12 661 25 425
Malung-Sälen 5 114 5 314 10 428
Mora 10 107 10 036 20 143
Orsa 3 564 3 527 7 091
Rättvik 5 462 5 421 10 883
Smedjebacken 5 289 5 426 10 715
Säter 5 417 5 583 11 000
Vansbro 3 457 3 502 6 959
Älvdalen 3 620 3 742 7 362
Länet 137 854 137 764 275 618
Riket 4 619 006 4 563 921 9 182 927
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
I länet bor nästan lika många kvinnor som män. Falun
har det största kvinnoöverskottet och Malung-Sälen det
största mansöverskottet.
Befolkning Befolkning
Medelålder
2007 Antal årKvinnor Män
Avesta 45,4 42,9
Borlänge 42,0 39,9
Falun 42,5 40,1
Gagnef 43,2 41,1
Hedemora 44,9 42,8
Leksand 45,5 43,0
Ludvika 46,2 43,2
Malung-Sälen 45,7 42,9
Mora 44,7 42,6
Orsa 44,9 42,1
Rättvik 48,0 45,3
Smedjebacken 45,7 43,8
Säter 43,9 41,7
Vansbro 45,6 43,0
Älvdalen 45,6 44,2
Länet 44,2 41,8
Riket 42,1 39,8
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Länets kvinnor är i genomsnitt 2,4 år äldre än männen.
I Ludvika är skillnaden mellan kvinnors och mäns medelålder störst. Medelåldern är högre i länet än i riket. Det gäller både kvinnor och män.
Befolkning Befolkning
Befolkningen efter ålder
2007 Procentuell fördelning0 20 40 60 80 100
Riket Länet Falun Borlänge
Säter Gagnef Smedjebacken
Mora Orsa Leksand Hedemora
Avesta Malung-Sälen
Älvdalen Vansbro Ludvika Rättvik
0 20 40 60 80 100
65– år 20–64 år
0–19 år 0–19 år 20–64 år 65– år
% Källa: Befolkningsstatistik
Andelen pojkar som är 0–19 år större än andelen flick-
or i samma ålder. Även i åldern 20–64 år finns det fler
män än kvinnor. Störst är skillnaden i Ludvika, Älvda-
len, Malung-Sälen och Hedemora.
Befolkningen efter nationell bakgrund
2007Procentuell fördelning
Inrikes född Utrikes
Två inrikes En inrikes och Två utrikes född födda en utrikes födda
förälder född förälder föräldrar
Kv M Kv M Kv M Kv M
Avesta 81 82 7 7 2 2 10 9
Borlänge 80 80 6 6 3 3 11 11
Falun 86 86 5 5 2 2 7 7
Gagnef 87 87 5 5 3 3 5 5
Hedemora 83 84 6 6 2 2 9 8
Leksand 89 89 5 5 1 1 5 5
Ludvika 82 82 6 7 2 2 10 9
Malung-Sälen 85 88 5 6 1 1 9 5
Mora 89 91 5 4 1 1 5 4
Orsa 87 89 5 4 1 1 7 6
Rättvik 91 91 3 4 1 1 5 4
Smedjebacken 82 82 7 7 3 3 8 8
Säter 88 90 5 5 1 1 6 4
Vansbro 89 91 5 5 1 1 5 3
Älvdalen 91 91 4 5 0 0 5 4
Länet 85 85 5 6 2 2 8 7
Riket 76 76 6 7 4 4 14 13
SCB, Befolkningsstatistik
Jämfört med riket har länet en stor andel invånare med två inrikes födda föräldrar. Bland de utrikes födda är andelen kvinnor något större än andelen män.
Befolkning
Befolkning Befolkning Befolkning
Utrikes födda
2007Procentuell fördelning
Norden EU Övriga
utom Norden världen
Kv M Kv M Kv M
Avesta 53 46 11 12 36 42
Borlänge 29 27 8 9 63 64
Falun 26 23 17 17 57 60
Gagnef 53 58 19 17 28 25
Hedemora 55 48 13 14 32 38
Leksand 37 32 22 23 41 45
Ludvika 44 43 14 17 42 40
Malung-Sälen 50 35 14 22 36 43
Mora 31 33 29 33 40 34
Orsa 29 21 20 21 51 58
Rättvik 38 32 26 30 36 38
Smedjebacken 64 61 13 14 23 25
Säter 43 33 16 21 41 46
Vansbro 43 36 20 31 37 33
Älvdalen 48 48 30 31 22 21
Länet 38 34 15 16 47 50
Riket 24 20 19 19 57 61
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Utrikes födda inom Norden är oftare kvinnor, medan personer från övriga EU och världen oftare är män.
Smedjebacken har den största andelen utrikes födda
inom Norden och Borlänge har den största andelen
födda i övriga världen.
Befolkning Befolkning
In- och utflyttningar
2007Antal
Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 380 425 371 425 9 0
Borlänge 1 255 1 349 1 115 1 211 140 138 Falun 1 310 1 331 1 380 1 361 -70 -30
Gagnef 269 265 251 249 18 16
Hedemora 362 386 395 385 -33 1
Leksand 390 321 409 375 -19 -54
Ludvika 578 615 533 559 45 56
Malung-Sälen 175 172 181 191 -6 -19
Mora 460 394 417 429 43 -35
Orsa 257 211 218 182 39 29
Rättvik 276 306 270 223 6 83
Smedjebacken 259 254 251 211 8 43
Säter 321 317 302 297 19 20
Vansbro 137 92 117 113 20 -21
Älvdalen 137 114 145 121 -8 -7
Länet 4 172 4 227 3 961 4 007 211 220 Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Kvinnor och män står för ungefär lika stora delar av in- och utflyttningen. Just år 2007 hade Falun och Leksand ett ovanligt negativt flyttnetto.
Befolkning Befolkning
Nettoflyttningar efter ålder
2005–2007 Genomsnittligt antal per år16–24 år 25–34 år 35–54 år
Kv M Kv M Kv M
Avesta -28 -27 3 -11 11 10
Borlänge 28 53 11 -23 20 15
Falun -58 -28 1 -5 38 15
Gagnef -25 -37 17 16 5 4
Hedemora -35 -32 4 2 13 12
Leksand -34 -42 -5 -10 23 15
Ludvika -37 -31 6 1 16 13
Malung-Sälen -18 -6 5 -10 3 5
Mora -39 -44 20 5 21 10
Orsa 1 -11 11 5 5 5
Rättvik -35 -18 6 6 21 21
Smedjebacken -36 -39 10 8 9 13
Säter -35 -29 24 13 2 10
Vansbro -11 -16 2 -9 3 -3
Älvdalen -19 -13 2 3 1 1
Länet -381 -321 116 -10 190 148
Riket 5 385 5 775 6 021 7 776 3 960 3 934 Källa: SCB och Region Dalarna
Nettoutflyttningen av unga i åldrarna 16–24 år är ett
problem för alla kommuner utom Borlänge. Det gäller
speciellt flickorna. Däremot har Dalarna nettoinflyttning
av personer 35–54 år och även av unga kvinnor 25–34 år.
Befolkning Befolkning
Flyttnetto
2007Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Orsa hade det största flyttöverskottet bland kvinnor.
Fem kommuner hade ett underskott, varav det största fanns i Hedemora.
Flyttnetto = (inflyttade–utflyttade)/1000 av medelfolkmängden
Kvinnors flyttnetto 15,0 – 20,0 10,0 – 14,9 5,0 – 9,9 0,0 – 4,9 -5,0 – -0,1 -10,0 – -5,1
Befolkning Befolkning
Flyttnetto
2007Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Bland männen fanns det största flyttöverskottet i Rättvik. Sex kommuner hade underskott, varav Leksand hade det största.
Flyttnetto = (inflyttade–utflyttade)/1000 av medelfolkmängden
Mäns flyttnetto 15,0 – 20,0 10,0 – 14,9 5,0 – 9,9 0,0 – 4,9 -5,0 – -0,1 -10,0 – -5,1
Befolkning Befolkning
Flyttöverskott inom/utanför länet
2007 Antal inflyttningar – utflyttningarInom länet Till/från Till/från andra län utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 4 -25 -46 -35 51 60
Borlänge 35 8 -114 -99 219 229
Falun 51 39 -176 -155 55 86
Gagnef 31 32 -22 -17 9 1
Hedemora -56 -22 -37 -69 60 92
Leksand -42 -45 3 -4 20 -5
Ludvika 2 -4 -17 -7 60 67
Malung-Sälen -3 -1 -33 -33 30 15
Mora 20 18 -28 -90 51 37
Orsa -2 -8 16 7 25 30
Rättvik -15 30 23 52 -2 1
Smedjebacken -6 -3 -6 38 20 8
Säter -5 -6 6 14 18 12
Vansbro 6 -3 5 -25 9 7
Älvdalen -20 -10 -1 -3 13 6
Länet -427 -426 638 646
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Länet har ett positivt netto för flyttningar till/från utlan- det, men ett negativt netto för flyttningar inom landet.
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns värden är små.
Barn och familj Barn och familj
Familjehushåll efter hushållstyp
2003–2006Procentuell fördelning samt antal. Medelvärde under perioden Länet Riket Sammanboende utan barn 30 29 Sammanboende med barn 22 19 Ensamstående kvinna utan barn 16 18 Ensamstående man utan barn 19 18 Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 3 2 Övriga familjehushåll 7 11 Summa, % 100 100
Antal, 1 000-tal 121 4533
Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn
2003–2006Procentuell fördelning. Medelvärde under perioden
Länet Riket
Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man
Inga barn 58 82 85 60 83 91
1 barn 16 13 9 15 9 5
2 barn 18 3 4 18 6 3
3 barn– 7 3 2 7 2 1
Summa % 100 100 100 100 100 100
Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)
En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familje- hushåll är i åldern 16–84 år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende. Barn i åldern 0–17 år.
Ungdomar som bor kvar hos föräldrar*
2006Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaderna blir tydligare från det att ungdomarna fyller 18 år och högre andelar flyttar hemifrån. Högst är skillnaderna vid åldern 20–24 år. Andelen kvarboende från 22 års ålder är högre i länet än i riket.
0 20 40 60 80 100
Kvinnor – Riket Män – Riket Kvinnor – Länet Män – Länet
30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 Procent
Kvinnor – Riket Män – Riket Kvinnor – Länet Män – Länet
Ålder
Barn och familj Barn och familj
* biologiska eller som adopterade
Födda barn per kvinna respektive man
1990–2007
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Kvinnor får fler barn än män, både i länet och i riket.
År 2007 föddes 2,0 barn per kvinna i länet jämfört med 1,7 barn per man. Motsvarande tal för riket var 1,9 barn per kvinna och 1,7 barn per man.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
Kvinnor – Riket Män – Riket Kvinnor – Länet Män – Länet
07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990
Antal barn per kvinna resp. man
Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet
Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män.
Barn och familj
Barn och familj
Medelålder vid första barnets födelse
2002–2006. Medelvärde under perioden
Kvinnor Män
Avesta 27,1 29,8
Borlänge 27,8 30,5
Falun 28,4 31,0
Gagnef 28,2 30,8
Hedemora 27,3 30,6
Leksand 28,5 30,7
Ludvika 27,1 29,7
Malung-Sälen 28,4 31,5
Mora 28,5 30,7
Orsa 28,3 31,2
Rättvik 28,1 31,0
Smedjebacken 27,0 29,5
Säter 27,8 30,4
Vansbro 27,1 31,4
Älvdalen 27,5 30,9
Länet 27,9 30,6
Riket 28,9 31,3
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
Både i länet och i riket är mäns medelålder vid för- sta barnets födelse minst två år högre än för kvinnor.
Länets medelålder är lägre än rikets, både för kvinnor och män.
Barn och familj
Barn och familj Barn och familj Barn och familj
Barn i kommunal barnomsorg
2007 Andel (%) i respektive åldersgruppFörskola Fritidshem Familjedaghem 1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år
Avesta 66 33 18 3
Borlänge 72 45 10 0
Falun 78 42 8 0
Gagnef 69 45 9 0
Hedemora 78 48 9 0
Leksand 80 40 5 0
Ludvika 81 52 4 0
Malung-Sälen 81 41 0 0
Mora 77 43 8 0
Orsa 75 37 9 0
Rättvik 73 36 10 0
Smedjebacken 79 35 5 0
Säter 69 44 16 0
Vansbro 51 29 17 0
Älvdalen 73 43 11 0
Länet 75 42 9 0
Riket 80 48 5 0
Källa: Skolverket
Andelen barn på kommunal förskola varierar från 51 procent i Vansbro till 81 procent i Ludvika och Malung- Sälen.
Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten.
Barn och familj Barn och familj
Användning av föräldraförsäkringen
2007 Fördelning (%) av nettodagarFP TFP
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 79 21 67 33
Borlänge 81 19 62 38
Falun 76 24 62 38
Gagnef 77 23 63 37
Hedemora 79 21 61 39
Leksand 77 23 59 41
Ludvika 80 20 62 38
Malung-Sälen 76 24 69 31
Mora 80 20 61 39
Orsa 81 19 66 34
Rättvik 77 23 62 38
Smedjebacken 80 20 58 42
Säter 78 22 57 43
Vansbro 86 14 67 33
Älvdalen 83 17 68 32
Länet 79 21 62 38
Riket 79 21 64 36
Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE
Malung-Sälen har det högsta uttaget av FP bland män, medan Vansbro har det lägsta. Vid uttag av TFP är för- delningen mellan könen jämnare, även om kvinnorna ändå tar ut den största andelen.
Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag.
I övrigt se föregående sida.
Användning av föräldraförsäkringen
2007 Antal som använt försäkringenFP TFP
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 701 577 813 557
Borlänge 1 854 1 419 1 880 1 469
Falun 2 101 1 826 2 318 1 779
Gagnef 371 367 465 370
Hedemora 443 376 529 434
Leksand 503 457 613 480
Ludvika 806 667 945 711
Malung-Sälen 337 283 362 226
Mora 693 582 833 634
Orsa 211 185 265 178
Rättvik 290 257 359 277
Smedjebacken 299 280 390 314
Säter 375 344 432 323
Vansbro 250 192 268 168
Älvdalen 259 213 282 183
Länet 9 393 7 987 10 754 8 103
Riket 353 618 277 436 387 945 281 777 Källa: Försäkringskassan, Datalagret
STORE
Jämfört med riket använder
länets pappor oftare FP och TFP. Men mammorna tar fortfarande ut merparten av dagarna. Se föregående sida.
FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej.
Barn och familj
Barn och familj
Barn och familj Barn och familj
Genomsnittlig tidsanvändning i riket i åldern 20–64 år
1990/91 och 2000/01Timmar och minuter
Annat Fri tid
Personliga behov Studier
Obetalt arbete Betalt arbete*
2000/01 1990/91 2000/01 1990/91 Kvinnor
Män
Ett vanligt vardagsdygn (Riket)
timmar Annat Fri tid Personliga behov Studier Obetalt arbete Betalt arbete*
2000/01 1990/91 2000/01 1990/91 Kvinnor
Män
Ett vanligt veckosluts-/helgdygn (Riket)
timmar 0 3 6 9 12 15 18 21 24 0 3 6 9 12 15 18 21 24
Källa: SCB, Tidsanvändningsundersökningen
Sett över veckans alla dagar arbetar kvinnor och män lika mycket, cirka 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar
* Inkluderar lunch samt resor till och från arbetet
Barn och familj Barn och familj
Tid för obetalt arbete i riket efter livscykel
2000/01.Timmar per vecka
0 10 20 30 40 50
Totalt 20–64 år Sammanboende föräldrar Ensamstående föräldrar Sammanboende Ensamstående sammanboende ensamstående sammanboende ensamstående
timmar Barnlösa 20–44 år
Barnlösa 45–64 år
Småbarnsföräldrar
Barn minst 7 år
Riket
Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB
lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Jämfört med 1990/91 förvärvsarbetar kvinnor lika mycket 2000/01.
Män däremot har minskat sin tid i förvärvsarbete med 3 timmar per vecka. Kvinnor har minskat sin tid i obetalt arbete. För män finns ingen sådan förändring.
Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar och
män nästan 20 timmar obetalt arbete. Tiden varierar
kraftigt mellan olika faser i livet.
Befolkningen 65– år i ordinärt boende med beviljad hemtjänst
2006Antal per 1000
65–74 år 75–84 år 85– år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 35 25 169 88 403 368
Borlänge 33 30 176 123 454 360
Falun 19 23 143 89 386 323
Gagnef 20 13 110 64 255 148
Hedemora 27 18 142 67 360 327
Leksand 8 14 71 52 176 257
Ludvika 21 23 125 114 294 234
Malung-Sälen 23 12 110 62 265 209
Mora 15 13 128 105 355 254
Orsa 25 30 83 63 231 146
Rättvik 17 14 91 79 312 201
Smedjebacken 10 15 82 63 288 194
Säter 20 22 105 85 423 213
Vansbro 13 19 126 62 171 165
Älvdalen 43 35 183 134 484 333
Länet 23 21 133 91 345 277
Riket 24 20 117 77 307 232
Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser
Fler kvinnor än män har hemtjänst. Skillnaderna mellan könen ökar med stigande ålder. Leksand är den enda av länets kommuner där fler män än kvinnor, äldre än 85 år, har hemtjänst.
Barn och familj Barn och familj
Befolkningen 65– år i särskilda boende- former
2006Antal per 1000
65–74 år 75–84 år 85– år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 8 7 35 45 156 118
Borlänge 8 8 42 38 200 131
Falun 11 7 39 41 213 123
Gagnef 10 9 63 37 298 239
Hedemora 2 5 41 31 231 181
Leksand 11 8 52 56 302 186
Ludvika 8 8 73 56 304 218
Malung-Sälen 10 8 85 62 318 183
Mora 6 4 49 41 167 114
Orsa 10 6 80 42 357 146
Rättvik 5 16 74 52 272 160
Smedjebacken 10 10 89 72 328 241
Säter 2 6 55 33 138 101
Vansbro 13 16 117 41 423 278
Älvdalen 7 12 66 66 242 172
Länet 8 8 56 46 244 160
Riket 10 11 65 48 274 182
Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser
Bland personer i åldern 75 år och äldre är det fler kvin- nor än män som lever i särskilda boendeformer. I åldern 65–74 år lever i genomsnitt en lika stor andel män som kvinnor i särskilda boendeformer.
Barn och familj
Barn och familj
Utbildning Utbildning
Intagna till gymnasieskolan
Läsåret 2004/2005Källa: Region Dalarna
Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad.
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100
100 80 60 40 20 100 80 60 40 20
% %
2 605 pojkar 2 346 flickor
El (EC) El (EC)
Energi (EN) Energi (EN)
Industri (IP) Industri (IP)
Bygg (BP)
Bygg (BP)
Fordon (FP) Fordon (FP)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE)
FRIA FRIA
Naturvetenskap (NV) Naturbruk (NP) Specialutformade (SM)
Medie (MP) Medie (MP)
Samhällsvetenskap (SP)
Estetiska (ES) Estetiska (ES)
Hotell- och restaurang (HR) Hotell- och restaurang (HR)
Handels- och adm. (HP) Handels- och adm. (HP)
Barn- och fritid (BF)Omvårdnad (OP)Livsmedel (LP)Hantverk (HV) Omvårdnad (OP)Livsmedel (LP) Barn- och fritid (BF)Hantverk (HV)
Samhällsvetenskap (SP)
Naturvetenskap (NV)
Specialutformade (SM) Naturbruk (NP) Programmen med
jämnast könsfördelning
Avgångna från gymnasieskolan
Läsåret 2006/2007Källa: SCB, Skolstatistik
Anmärkningsvärt är att intagningen till NV är jämn mellan könen, medan avgången ser annorlunda ut.
Energi (EN) El (EC) El (EC) Energi (EN)
Industri (IP) Industri (IP)
Bygg (BP) Bygg (BP)
Fordon (FP) Fordon (FP)
Teknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Naturbruk (NP)
Naturvetenskap (NV)
Naturvetenskap (NV) SM riksrekryterande Medie (MP) SM riksrekryterande
Samhällsvetenskap (SP)
Samhällsvetenskap (SP) Hantverk (HV) Hantverk (HV)
Hotell- och restaurang (HR) Hotell- och restaurang (HR)
Barn- och fritid (BF) Barn- och fritid (BF)
Handels- och adm. (HP) Handels- och adm. (HP)
Estetiska (ES) Estetiska (ES)
SM utan specifik inriktning SM utan speci- fik inriktning
Omvårdnad (OP) Livsmedel (LP) Livsmedel (LP) Omvårdnad (OP)
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100
100 80 60 40 20 100 80 60 40 20
% %
1 556 pojkar 1 468 flickor
Programmen med jämnast könsfördelning
Medie (MP)
Naturbruk (NP)
Utbildning
Utbildning
Utbildning Utbildning
Högskolenybörjare i åldern 18–34 år*
Läsåret 2006/2007
Antal Könsfördeln. Andel (‰) (%) av alla i resp.
ålder
Kv M Kv M Kv M
Avesta 61 53 54 46 33 25
Borlänge 153 134 53 47 32 25
Falun 212 169 56 44 39 28
Gagnef 19 21 48 53 25 25
Hedemora 45 35 56 44 37 27
Leksand 48 40 55 45 40 31
Ludvika 96 63 60 40 48 27
Malung-Sälen 19 24 44 56 23 25
Mora 64 42 60 40 39 23
Orsa 19 14 58 42 33 25
Rättvik 27 16 63 37 36 20
Smedjebacken 32 16 67 33 43 19
Säter 32 25 56 44 37 25
Vansbro 9 10 47 53 17 17
Älvdalen 20 6 77 23 34 9
Länet 856 668 56 44 36 25
Riket 31 446 22 511 58 42 33 23
Källa: SCB, Högskolestatistik
Från alla kommuner utom Gagnef, Malung-Sälen och Vansbro rekryterades fler kvinnor än män till högskolan.
Från Älvdalen var 77 procent av nybörjarna kvinnor.
* Ålder 2006-12-31
Utbildning Utbildning
Högskolenybörjare i åldern 35–64 år*
Läsåret 2006/2007
Antal Könsfördeln. Andel (‰) (%) av alla i resp.
ålder
Kv M Kv M Kv M
Avesta 14 7 67 33 3 1
Borlänge 37 11 77 23 4 1
Falun 51 29 64 36 5 3
Gagnef 11 0 100 0 5 0
Hedemora 16 4 80 20 5 1
Leksand 13 9 59 41 4 3
Ludvika 22 12 65 35 4 2
Malung-Sälen 4 5 44 56 2 2
Mora 20 4 83 17 5 1
Orsa 3 5 38 63 2 3
Rättvik 8 7 53 47 4 3
Smedjebacken 3 0 100 0 1 0
Säter 8 3 73 27 4 1
Vansbro 6 1 86 14 4 1
Älvdalen 6 0 100 0 4 0
Länet 222 97 70 30 4 2
Riket 5 626 2 205 72 28 3 1
Källa: SCB, Högskolestatistik
Bland äldre högskolenybörjare är den kvinnliga domi- nansen ännu tydligare. Från Gagnef, Smedjebacken och Älvdalen rekryterades endast kvinnor. Från Malung- Sälen och Orsa var männen fler än kvinnorna.
* Ålder 2006-12-31
Utbildning Utbildning
Examinerade från högskola/universitet
Avser grundutbildning och boende i länet 1 jan 2008
2003/04 2004/05 2005/06
Vissa examensgrupper Kv M Kv M Kv M
Humaniora och teologi 16 5 14 4 22 5 Juridik och samhälls-
vetenskap 97 49 124 50 135 50
Undervisning 167 33 232 30 176 36
Naturvetenskap 6 5 6 2 16 8
Teknik 47 72 42 83 29 76
Civilingenjörs-
examen/motsv 2 15 5 20 5 14
Högskoleingenjörs-
examen/motsv 20 37 25 26 14 37
Lant- och skogsbruk 6 3 3 3 5 3
Medicin och
odontologi 3 6 4 3 9 6
Läkarexamen/motsv 2 5 2 2 5 4
Tandläkarex./motsv 0 1 1 1 0 0
Vård och omsorg, 164 19 173 23 197 21 Sjuksköterske
examen/motsv 76 12 107 13 113 11
Konstnärligt område 0 1 2 0 4 1
Övrigt område 0 0 0 0 1 0
Totalt 506 193 600 198 594 206
Källa: SCB, Högskolestatistik
Sex av tio sjuksköterskor bor kvar i eller har återkom- mit till länet efter examen.
Bor i samma län som då utbildningen påbörjades.
Utbildning Utbildning
Examinerade från högskola/universitet
Avser grundutbildning och ej boende i länet 1 jan 2008
2003/04 2004/05 2005/06
Vissa examensgrupper Kv M Kv M Kv M
Humaniora och teologi 27 10 31 17 41 14 Juridik och samhälls-
vetenskap 107 68 127 74 143 94
Undervisning 66 19 80 22 83 12
Naturvetenskap 29 16 22 11 35 18
Teknik 57 139 52 109 53 139
Civilingenjörs-
examen/motsv 29 76 33 64 33 71
Högskoleingenjörs-
examen/motsv 19 37 14 29 8 37
Lant- och skogsbruk 10 3 8 1 6 2
Medicin och
odontologi 11 5 11 5 15 10
Läkarexamen/motsv 4 2 6 4 7 8
Tandläkarex./motsv 3 2 2 0 1 0
Vård och omsorg, 72 6 74 16 80 14
Sjuksköterske-
examen/motsv 35 4 34 8 46 5
Konstnärligt område 1 6 3 5 5 5
Totalt 380 272 408 260 461 308
Källa: SCB, Högskolestatistik
En låg andel av de utbildade civilingenjörerna bor kvar i länet efter examen.
Bor ej i samma län som då utbildningen påbörjades.
Utbildning Utbildning
Befolkningens utbildningsnivå
2007 25–44 år Procentuell fördelningFörgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas
Kv M Kv M Kv M Kv M
Avesta 11 12 59 69 29 18 1 1
Borlänge 11 13 50 55 36 29 3 3
Falun 7 10 45 55 47 34 1 1
Gagnef 8 11 58 66 34 23 0 1
Hedemora 11 15 57 67 31 16 1 2
Leksand 5 10 53 63 41 26 1 1
Ludvika 12 11 52 65 34 22 1 2
Malung-Sälen 10 15 59 67 31 17 1 1
Mora 8 12 53 64 38 23 2 1
Orsa 9 15 56 65 33 19 2 1
Rättvik 9 15 57 61 33 22 1 2
Smedjebacken 9 15 59 68 31 16 0 1
Säter 9 11 54 67 37 21 1 1
Vansbro 12 15 58 72 29 12 0 0
Älvdalen 8 12 63 73 28 14 0 1
Länet 9 12 52 62 37 25 2 2
Riket 9 12 44 50 46 36 2 2
Källa: SCB, Utbildningsregistret
Andelen med eftergymnasial utbildning är större bland kvinnor än bland män. Det gäller även för hela riket.
Största andelen med eftergymnasial utbildning, både bland kvinnor och män, finns i Falun.
Utbildning Utbildning
Befolkningens utbildningsnivå
2007 45–64 år Procentuell fördelningFörgymn. Gymn. Eftergymn. Uppgift utbildn. utbildn. utbildn. saknas
Kv M Kv M Kv M Kv M
Avesta 24 27 53 55 23 17 0 1
Borlänge 20 24 53 52 26 23 1 1
Falun 15 20 46 46 39 34 0 0
Gagnef 15 26 57 52 28 22 0 0
Hedemora 20 28 53 53 26 18 0 1
Leksand 14 24 52 50 34 25 0 1
Ludvika 22 26 52 51 26 22 0 0
Malung-Sälen 20 35 58 51 21 13 0 0
Mora 15 26 55 53 30 20 0 1
Orsa 15 22 56 58 28 20 1 1
Rättvik 19 27 53 53 29 20 0 0
Smedjebacken 26 30 53 53 22 16 0 0
Säter 14 26 57 53 28 21 0 0
Vansbro 27 36 52 51 20 12 0 0
Älvdalen 19 31 60 54 20 13 1 1
Länet 18 26 52 51 29 23 0 0
Riket 18 24 47 46 34 29 1 1
Källa: SCB, Utbildningsregistret
Jämfört med kvinnor i åldern 45–64 år har kvinnor som
är 25–44 år oftare eftergymnasial utbildning. Bland
männen är skillnaden mellan åldrarna inte lika stor.
Utbildning Utbildning
Kursdeltagare i komvux
våren 2007Antal Könsförd. (%)
Nivå Totalt Kvinnor Män
Länet Grundläggande
vuxenutbildning 2 377 60 40
Gymnasial
vuxenutbildning 13 850 70 30
Påbyggnadsutbildning 612 66 34
Totalt 16 839 69 31
Riket
Grundläggande
vuxenutbildning 64 232 66 34
Gymnasial
vuxenutbildn. 395 654 67 33
Påbyggnadsutbildning 8 690 54 46
Totalt 468 576 67 33
Källa: SCB, Skolstatistik
I länet deltar fler kvinnor än män i vuxenutbildning.
Jämfört med riket har länet en högre andel kvinnor i påbyggnadsutbildningen. I länet är 66 procent av delta- garna i påbyggnadsutbildningen kvinnor.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Förvärvsarbetande
2006 Andel (%) i respektive åldersgrupp20–44 år 45–64 år 20–64 år
Kv M Kv M Kv M
Avesta 76 83 72 78 74 80
Borlänge 72 75 77 82 74 78
Falun 75 79 80 82 78 80
Gagnef 81 88 79 81 80 85
Hedemora 76 82 74 76 75 79
Leksand 79 84 77 81 78 82
Ludvika 74 81 73 78 74 79
Malung-Sälen 80 82 76 79 78 80
Mora 80 84 80 81 80 83
Orsa 73 79 75 77 74 78
Rättvik 76 84 77 78 76 81
Smedjebacken 74 85 71 79 72 82
Säter 80 84 80 81 80 82
Vansbro 80 83 73 77 77 80
Älvdalen 79 84 77 78 78 81
Länet 76 81 77 80 76 80
Riket 74 79 75 78 75 79
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Länet har en större andel förvärvsarbetande än riket, både bland kvinnor och män. Andelen förvärvsarbetande kvinnor är mindre än andelen förvärvsarbetande män.
Det gäller för samtliga kommuner och åldersklasser.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Relativa arbetskraftstal
1990–2007Avser 16–64 år
70 75 80 85
90 Män – riket
Kvinnor – riket Män – länet Kvinnor – länet
07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990 Procent
0
Män – riket
Män – länet
Kvinnor – riket
Kvinnor – länet
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
År 1990 fanns 81 procent av länets kvinnor i arbets- kraften. Motsvarande andel för män var 83 procent. År 2007 hade andelarna sjunkit till 77 respektive 80 pro- cent. Efter den kraftiga nedgången till 90-talets mitt har andelarna ökat något för bägge könen.
Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Sysselsatta efter vanligen
*arbetad tid
1990 och 2007 Avser 16–64 år
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
År 1990 arbetade 55 procent av länets kvinnor heltid.
År 2007 hade andelen vuxit till 57 procent. Andelen ligger dock fortfarande klart under rikets 64 procent.
Samtidigt arbetar 90 procent av männen i länet heltid.
0 20 40 60 80 100
1–19 tim 20–34 tim 35– tim
Riket Länet Riket
Länet 0
20 40 60 80 100
Riket Länet Riket Länet
1990 2007 1990 2007
%
%
1–19 tim20–34 tim35– tim
* överenskommen
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Förvärvsarbetande efter näringsgrupper
2006Antal Förändr. Andel (%) sedan Länet Riket
1995 Kv M Kv M
Areellt 3 120 -820 1 4 1 3
Industri 26 180 -1 010 9 31 9 24
Handel-transport 19 600 680 12 19 15 22 Privata tjänster 20 430 2 870 17 15 21 22
Vård-omsorg 24 820 1 810 35 6 29 5
Övrigt offentligt* 20 310 -110 23 10 23 11
Övrigt 12 040 30 3 16 3 13
Summa 126 500 3 450 100 101 101 100 Källa: SCB med bearbetning av Region Dalarna
Länets arbetsmarknad är ännu tydligare könsuppdelad än rikets. En spegling av det är länets högre andelar inom industri och vård-omsorg och den lägre andelen inom privata tjänster.
I de privata tjänsterna ingår det mesta av syssel- sättningen inom besöksnäringen. Bland övrigt offentligt dominerar utbildning. Allt fler inom utbildning och äldreomsorg blir dock privat anställda. Samtidigt finns kommunal verksamhet inom privatdominerade verk- samheter, som fastighetsförvaltning, städning och kul- tur. I gruppen övrigt dominerar byggverksamhet.
*Dominans av offentliga huvudmän
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Förvärvsarbetande efter sektor
20060 20 40 60 80 100 Riket
Länet Falun Orsa Rättvik Säter Vansbro Gagnef Älvdalen Ludvika Smedjebacken Mora Hedemora Malung-Sälen Borlänge Leksand Avesta
Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100 Off. sektor
% Näringslivet
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Kvinnor arbetar i något större utsträckning i offentlig
sektor jämfört med privat sektor. Män arbetar huvud-
sakligen i privat sektor. Störst andel offentligt anställda
har Falun, både bland kvinnor och män.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Förvärvsarbetande, utrikes födda
2007 20–64 år. Andel (%) av utrikes föddaNorden EU utom Norden Övriga världen
Kv M Kv M Kv M
Avesta 62 68 56 67 40 43
Borlänge 70 72 57 65 34 37
Falun 74 75 65 70 47 56
Gagnef 64 75 58 68 55 76
Hedemora 66 71 46 62 42 45
Leksand 67 81 69 65 61 68
Ludvika 66 70 60 67 52 58
Malung-Sälen 68 62 58 53 39 47
Mora 66 68 63 71 62 74
Orsa 69 66 62 71 34 41
Rättvik 66 71 48 70 45 69
Smedjebacken 57 75 74 56 34 45
Säter 84 82 67 66 46 47
Vansbro 70 77 63 63 52 56
Älvdalen 76 55 63 58 39 76
Länet 67 72 61 66 43 49
Riket 67 64 59 64 48 55
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
I länet förvärvsarbetar utrikes födda män i högre ut- sträckning än utrikes födda kvinnor. Både bland kvinnor och män är andelen förvärvsarbetande lägst bland per- soner födda utanför Norden och EU.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
100 80 60 40 20 0 100 80 60 40 20 0
Chefer för särskilda funktioner
Chefer för särskilda funktioner
Civilingenjörer, arkitekter m.fl.
Civilingenjörer, arkitekter m.fl.
Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl.
Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl.
Bokförings- och redovisningsassistenter
Bokförings- och redovisningsassistenter
Köks- och restaurangbiträden
Köks- och restaurangbitr.
Administratörer i offentlig förvaltning
Administratörer i offentlig förvaltning
Storhushålls- och restaurangpersonal
Storhush.- o restaurangpersonal
Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling
Maskinop., metall- och mineralbeh.
Drift- och verksamhetschefer
Drift- och verksamhetschefer
Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän
Företagsek., marknadsf. och personaltjänstem.
Lager- och transportassistenter
Lager- och transportassistenter
Maskinförare
Maskinförare
Montörer
Montörer
Processoperatörer, trä- och pappersindustri
Processoperatörer, trä- och pappersindustri Maskin- och motorreparatörer
Maskin- och motorreparatörer
Gymnasielärare m.fl.
Gymnasielärare m.fl.
Chefer för mindre företag och enheter
Chefer för mindre företag och enheter Förskollärare och fritidspedagoger
Förskollärare och fritidspedagoger Städare m.fl.
Städare m.fl.
Sjuksköterskor
Sjuksköterskor Processoperatörer vid stål- o metallverk
Processoperatörer vid stål- o metallverk Övrig kontorspersonal
Övrig kontorspersonal Grundskollärare
Grundskollärare Fordonsförare
Fordonsförare Byggnadshantverkare
Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare
Byggnads- och anläggningsarbetare Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Ingenjörer och tekniker
Ingenjörer och tekniker Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.
Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.
Vård- och omsorgspersonal
Vård- och omsorgspersonal
20 40 60 80 100 20 40 60 80 100
% %
% %
De 30 största yrkena i länet
2006Källa: SCB, Yrkesregistret
Avser yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet
2006
Antal Andel (%) Länet Riket Vård- och omsorgspersonal 16 184 28 22 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 661 6 6
Övrig kontorspersonal 2 237 4 4
Grundskollärare 2 124 4 3
Sjuksköterskor 2 094 4 3
Förskollärare och fritidspedagoger 2 000 3 4
Städare m.fl. 1 944 3 3
Bokförings- och redovisningsassistenter 1 373 2 3 Köks- och restaurangbiträden 1 363 2 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 1 153 2 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 115 2 3 Företagsekonomer, marknadsförare och
personaltjänstemän 1 028 2 2
Kundinformatörer 1 024 2 2
Gymnasielärare m.fl. 1 020 2 2
Redovisningsekonomer, administrativa
assistenter m.fl. 1 015 2 3
Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 938 2 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 919 2 2 Administratörer i offentlig förvaltning 854 1 2 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild
kompetens 828 1 2
Psykologer, socialsekreterare m.fl. 724 1 1
Totalt 20 yrken 43 598 75 73
Totalt alla yrken 57 208 100 100
Källa: SCB, Yrkesregistret avser nattbefolkningen avser nattbefolkningen
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
De 20 vanligaste yrkena för män i länet
2006
Antal Andel (%) Länet Riket Byggnads- och anläggningsarbetare 3 209 5 4
Ingenjörer och tekniker 3 131 5 5
Byggnadshantverkare 2 982 5 4
Fordonsförare 2 833 5 4
Processoperatörer vid stål- o metallverk 2 364 4 1 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 335 4 5
Vård- och omsorgspersonal 2 254 4 3
Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 007 3 3
Maskin- och motorreparatörer 1 895 3 3
Maskinförare 1 752 3 1
Processoperatörer, trä- och pappersindustri 1 646 3 1 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 1 586 3 2
Montörer 1 488 2 2
Lager- och transportassistenter 1 442 2 3 Chefer för mindre företag och enheter 1 383 2 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 1 370 2 2
Drift- och verksamhetschefer 1 262 2 2
Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 250 2 2 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 1 121 2 3
Gymnasielärare m.fl. 1 054 2 1
Totalt 20 yrken 38 364 63 53
Totalt alla yrken 62 117 100 100
Källa: SCB, Yrkesregistret
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Egna företagare i länet efter näringsgren
2006Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
De flesta egna företagarna som är kvinnor finns inom om- rådet personliga och kulturella tjänster, inkl. besöksnäringen.
Bland män är handel och kommunikation vanligast.
Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret.
0 500 1000 1500 2000
Offentlig förvaltning m.m.
Energiproduktion, vattenförsörjning o avfallshantering Utbildning och forskning Byggverksamhet Vård och omsorg Tillverkning och utvinning Okänt Jordbruk, skogs- bruk och fiske Finansiell verk- samhet och företagstjänster Handel och kommunikation Personliga och kulturella tjänster
Antal
14 86 31 69 51 49 59 41 37 63 53 47 5 95 15 85 0 100 0 100 42 58 60 40 27 73 61 39 66 34 50 50 43 57 51 49 33 67 55 45
0 0 0 100
27 73 46 54 Tot.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Egna företagare
2006Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun).
Kvinnor Män
Företagare Egen- Företagare Egen- i eget AB företagare i eget AB företagare
Avesta 55 193 297 367
Borlänge 144 239 601 453
Falun 148 360 684 722
Gagnef 23 83 100 175
Hedemora 52 158 217 338
Leksand 60 193 244 304
Ludvika 79 168 283 289
Malung-Sälen 49 106 240 263
Mora 84 167 277 291
Orsa 18 60 76 125
Rättvik 30 134 148 238
Smedjebacken 18 96 136 164
Säter 26 105 135 229
Vansbro 22 76 93 166
Älvdalen 25 73 106 164
Länet 833 2 211 3 637 4 288
Riket 28 027 81 405 112 463 163 876 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Bland de kvinnor i länet som är egna företagare har 27 pro-
cent eget aktiebolag. Bland män är motsvarande andel 46
procent. I samtliga kommuner, liksom i hela riket, är fler
män än kvinnor egna företagare.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
0 200 400 600 800
1000 Gemensam
Manlig Kvinnlig
2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996
Prel.
Nystartade företag efter form av ledning
1996–2006 Antal i länet
Källa: SCB, Nyetableringsstatistik
Nyföretagare
2006Länet Riket
Kvinnor Män Kvinnor Män
Antal 382 609 15 415 28 638
Könsfördelning (%)1) 38 61 35 65
Andel (‰)2) 4,6 6,9 5,4 9,6
Källa: ITPS
Både i länet och i riket startades de flesta nya företagen av män. Sedan år 2003 har antalet nya företag startade av kvinnor ökat.
1 Exkl. bortfall 2 Befolkningen 16–64 år
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Färdsätt till/från arbetet 1994–2001
Huvudsakligt färdsätt
Källa: SIKA, RES-undersökningen
Vanligaste färdsättet i länet bland både kvinnor och män är bil och därefter till fots eller cykel.
Fot, cykel Bil
Kollektivt Övrigt
Kvinnor
Länet
MänKvinnor
Riket
MänFot, cykel Bil
Kollektivt Övrigt
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Pendling till arbetet
2006Antal 16–64 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 660 1 212 640 915 20 297
Borlänge 2 789 5 146 2 213 2 444 576 2 702 Falun 3 060 2 995 1 750 3 452 1 310 -457
Gagnef 254 373 849 1 353 -595 -980
Hedemora 592 868 754 1 032 -162 -164
Leksand 533 791 797 1 173 -264 -382
Ludvika 913 1 306 553 1 188 360 118
Malung-Sälen 446 666 167 342 279 324
Mora 970 1 449 505 812 465 637
Orsa 176 221 559 740 -383 -519
Rättvik 342 349 583 931 -241 -582
Smedjebacken 246 489 922 1 201 -676 -712 Säter 421 406 1 124 1 598 -703 -1 192
Vansbro 112 299 160 347 -48 -48
Älvdalen 183 209 220 463 -37 -254
Länet 2 302 3 983 2 401 5 195 -99 -1 212 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Fler män än kvinnor pendlar till arbetet. I huvudsak pendlar männen till Borlänge och kvinnorna till Falun.
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Relativa arbetslöshetstal
1990–2007 Avser 16–64 årKälla: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet nådde den för män sin topp, med 12 procent, år 1993. Högsta siffrorna för kvinnor uppmättes år 1997, med 8 pro- cent.
Sedan 2006 har arbetslösheten för länets kvinnor varit ungefär som för rikets, medan männens har legat lägre.
0 3 6 9 12
15 Män – Riket
Kvinnor – Riket Män – Länet Kvinnor – Länet
07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990 Procent
Män – Riket
Kvinnor – Riket Män – Länet Kvinnor – Länet
Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa
Förvärvsarbete Förvärvsarbete
Arbetssökande
2007Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal
Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd*
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 3,5 3,5 2,3 1,3
Borlänge 2,8 3,1 2,2 2,0
Falun 2,7 3,3 1,5 1,8
Gagnef 1,4 1,6 1,9 1,7
Hedemora 2,6 2,6 1,4 0,8
Leksand 2,4 3,0 1,2 1,2
Ludvika 2,8 3,2 1,7 1,5
Malung-Sälen 2,9 2,5 1,2 1,5
Mora 3,0 3,5 2,2 1,8
Orsa 2,4 4,2 2,3 2,2
Rättvik 2,9 3,9 1,6 1,6
Smedjebacken 2,8 2,3 2,3 1,0
Säter 2,1 2,2 1,3 0,7
Vansbro 2,2 4,3 1,9 1,8
Älvdalen 3,7 5,3 2,3 2,2
Länet 2,7 3,2 1,8 1,6
Riket 2,8 3,1 1,5 1,4
Källa: AMS
Den öppna arbetslösheten i länet är större bland männen än bland kvinnorna. Länets kvinnor deltar dock oftare i konjunkturberoende program, jämfört med länets män.
* T.ex. arbetspraktik, start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering
Inkomst Inkomst
Sammanräknad förvärvsinkomst
2006 20–64 år. Antal kronor i 1000-talMedelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 200 269 206 276
Borlänge 196 259 203 266
Falun 207 274 209 263
Gagnef 190 265 189 260
Hedemora 192 253 199 254
Leksand 194 266 196 259
Ludvika 197 266 201 262
Malung-Sälen 191 233 199 236
Mora 202 255 203 249
Orsa 182 230 188 233
Rättvik 186 241 187 239
Smedjebacken 197 276 200 273
Säter 201 252 207 255
Vansbro 186 235 185 236
Älvdalen 189 224 192 230
Länet 198 260 201 258
Riket 206 277 205 261
Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)
Män har en högre medel- och medianinkomst än kvinnor. Skillnaderna är störst i Smedjebacken.
Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomst är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår.
Inkomst Inkomst
Genomsnittlig månadslön i de 10 största yrkesgrupperna i länet
2006Avser rikets genomsnittliga månadslön, Tkr
14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34
14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Ingenjörer och tekniker
Grundskollärare Grundskollärare
Fordonsförare
Fordonsförare Vård- och omsorgs-
personal Vård- och omsorgs-
personal Övr. kontorspersonal Övr. kontorspersonal Processoperatörer vid stål- o
metallverk
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Ingenjörer och tekniker
Processoperatörer vid stål- o metallverk.
Byggnads- och anlägg- ningsarb.
Byggnads- och anläggningsarb.
Byggnadshantverkare
Byggnadshantverkare Försäljare, detaljhandel;
demonstratörer m.fl.
Försäljare, detaljhandel;
demonstratörer m.fl.
14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34
14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34
Källa: SCB och Medlingsinstitutet
Manliga säljare, inköpare och mäklare tjänar i genom- snitt 6 000 kronor mer i månaden än de kvinnliga.
Inkomst Inkomst
Disponibel medelinkomst för familjer
2006 Antal kronor i 1000-talGifta/ Ensamstående
sambo kvinnor män
utan minst utan minst utan minst barn 1 barn* barn 1 barn* barn 1 barn*
Avesta 324 420 137 224 177 261
Borlänge 332 419 139 216 165 254
Falun 367 448 146 231 172 318
Gagnef 316 420 141 230 175 268
Hedemora 323 418 133 215 164 264
Leksand 350 464 144 237 176 297
Ludvika 321 421 134 212 170 264
Malung-Sälen 311 430 138 242 166 266
Mora 318 417 144 232 168 249
Orsa 297 396 135 216 165 229
Rättvik 315 409 136 235 172 235
Smedjebacken 322 419 136 218 180 269
Säter 317 413 144 226 172 256
Vansbro 288 410 130 225 161 277
Älvdalen 290 403 133 231 155 267
Länet 330 426 140 225 170 276
Riket 372 470 153 240 181 296
Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * minst 1 barn under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare.
Disponibel inkomst = bruttoinkomst–slutlig skatt + skattefria bidrag. Bland ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Barn som är 18 år och äldre kan ingå i familjer med barn om där också finns ett barn 0–17 år.
I små kommuner har extremvärden tagits bort för att inte skapa extrema medelvärden.
Hushåll med ekonomiskt bistånd
2006Procentuell fördelning av biståndshushållen
Gifta/sam- Ensamstående
boende kvinnor män
utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn
Avesta 5 8 28 14 42 3
Borlänge 4 11 22 18 41 5
Falun 5 8 28 17 41 2
Gagnef 3 7 32 21 37 0
Hedemora 4 10 23 19 39 4
Leksand 6 9 23 17 43 2
Ludvika 4 8 26 16 45 1
Malung-Sälen 5 13 23 22 33 5
Mora 5 3 25 17 46 4
Orsa 2 13 22 20 39 5
Rättvik 6 8 27 21 34 6
Smedjebacken 3 7 27 18 43 3
Säter 6 11 21 16 46 1
Vansbro 4 7 21 16 50 2
Älvdalen 2 10 27 21 36 4
Länet 4 9 25 17 41 3
Riket 6 12 24 15 40 3
Källa: Socialstyrelsen
De flesta hushåll med ekonomiskt bistånd består av ensamstående män utan barn.
Pensionssparande i åldern 20–64 år
2006Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr
med pensionssparande
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 48 40 5 6
Borlänge 44 36 5 6
Falun 49 40 5 6
Gagnef 46 39 5 6
Hedemora 47 40 5 5
Leksand 53 45 5 6
Ludvika 41 33 5 6
Malung-Sälen 43 34 5 6
Mora 41 33 5 6
Orsa 44 33 4 5
Rättvik 45 38 6 6
Smedjebacken 48 38 5 5
Säter 49 37 5 6
Vansbro 35 27 5 5
Älvdalen 43 36 4 5
Länet 46 37 5 6
Riket 42 34 6 7
Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT)
En större andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande. Både kvinnor och män sparar i högre ut- sträckning i länet än i riket.
Medelvärdet är beräknat för dem som har pensions- sparande. Personer som saknar sammanräknad
förvärvsinkomst ingår ej. Ekonomiskt bistånd (social-
bidrag) är det begrepp som täcker all ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen.
Barn 0–17 år.
Inkomst
Inkomst Inkomst Inkomst
Hälsa Hälsa
Ohälsotalet
2000–2007Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år
2000 2004 2007
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 61 42 65 43 59 39
Borlänge 51 34 56 36 50 32
Falun 52 34 55 35 48 31
Gagnef 53 41 61 43 54 40
Hedemora 66 50 74 56 67 50
Leksand 55 37 64 43 56 36
Ludvika 64 44 72 50 64 44
Malung-Sälen 56 38 68 40 60 39
Mora 53 38 56 42 53 39
Orsa 57 42 73 53 62 43
Rättvik 55 42 65 51 61 45
Smedjebacken 66 41 77 48 69 42
Säter 50 42 59 45 53 40
Vansbro 61 41 69 45 63 43
Älvdalen 61 47 61 48 54 40
Länet 56 39 62 42 56 38
Riket 47 33 55 37 50 33
Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun
I alla kommuner är ohälsotalet bland kvinnor högre än bland män. Länets värden är klart högre än rikets.
Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbets skade- sjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till ”heldagar”.
Pågående sjukfall efter antal dagar
dec 2007Antal personer Ökning sedan
2000 i % 30- dagar 180- dagar 180- dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 170 104 119 60 -51 -53
Borlänge 530 278 390 179 -20 -43
Falun 549 273 365 169 -46 -45
Gagnef 118 79 89 54 -28 -34
Hedemora 168 103 116 66 -36 -51
Leksand 192 104 136 70 -37 -36
Ludvika 220 174 164 120 -42 -37
Malung-Sälen 85 62 57 44 -44 -28
Mora 236 168 178 123 -19 -1
Orsa 96 59 65 44 -12 -6
Rättvik 104 77 75 54 -38 -17
Smedjebacken 140 92 95 56 -33 -31
Säter 134 77 101 52 -9 -49
Vansbro 63 56 49 39 -32 -33
Älvdalen 68 46 37 35 -51 -47
Länet 2 873 1 752 2 036 1 165 -35 -38 Riket 93 681 53 916 61 910 34 244 -31 -35 Källa: Försäkringskassan,
Ohälsobasen kommun
I alla kommuner samt i hela riket är fler kvinnor än män sjukskrivna. Antalet sjukskrivningar har minskat i alla kommuner och mer i länet än i riket.
Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjuk- skrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkrings kassa fram till 31 dec.
Hälsa
Hälsa
Pågående långa* sjukfall
dec 2007 Andel (%) av alla sjukfall i respektive ålder25–64 år därav
45–54 år 55–64 år
Kv M Kv M Kv M
Avesta 65 52 64 48 71 50
Borlänge 68 58 72 56 72 58
Falun 62 56 59 57 65 57
Gagnef 71 61 66 52 65 68
Hedemora 65 63 56 62 73 63
Leksand 67 60 73 61 65 66
Ludvika 69 63 69 61 62 62
Malung-Sälen 64 63 71 70 60 65
Mora 70 68 74 66 70 65
Orsa 64 69 71 80 66 62
Rättvik 66 63 85 70 62 59
Smedjebacken 63 58 68 46 70 56
Säter 68 63 67 55 78 68
Vansbro 74 70 86 67 78 81
Älvdalen 48 69 48 53 38 79
Länet 66 61 67 59 68 62
Riket 62 59 66 60 63 61
Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun
De långa sjukfallen utgör en stor del av samtliga sjukfall speciellt för kvinnor. I den äldre gruppen ligger länets värden klart över rikets.
Hälsa Hälsa
*180- dagar
Pågående långa* sjukfall
dec 2007 Andel (%) av alla i respektive ålder25–64 år därav
45–54 år 55–64 år
Kv M Kv M Kv M
Avesta 2 1 2 1 3 1
Borlänge 3 1 4 2 4 2
Falun 3 1 3 1 3 2
Gagnef 4 2 4 2 3 3
Hedemora 3 2 3 1 5 2
Leksand 4 2 4 2 4 3
Ludvika 3 2 3 2 2 2
Malung-Sälen 2 2 2 3 2 2
Mora 3 2 4 2 4 3
Orsa 4 3 5 3 4 2
Rättvik 3 2 3 2 3 2
Smedjebacken 3 2 3 1 4 2
Säter 4 2 4 2 5 3
Vansbro 3 2 3 1 4 4
Älvdalen 2 2 4 2 2 4
Länet 3 2 3 2 3 2
Riket 3 1 3 2 3 2
Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun
I de flesta kommuner är kvinnor oftare långtidssjuk- skrivna än män. Störst andel sjukskrivna kvinnor 25–64 år har Gagnef, Leksand, Orsa och Säter. Störst andel sjukskrivna män har Orsa.
Hälsa Hälsa
*180- dagar
Förtidspensionärer 20–64 år
2007Andel (%) Förändring sedan 2000 i procent
Kvinnor Män Kvinnor Män
Avesta 16 10 14 0
Borlänge 12 7 20 0
Falun 12 8 20 14
Gagnef 13 9 30 0
Hedemora 17 13 42 30
Leksand 14 9 75 29
Ludvika 16 11 23 22
Malung-Sälen 16 10 60 43
Mora 13 9 30 13
Orsa 15 10 36 25
Rättvik 16 11 45 22
Smedjebacken 17 10 31 11
Säter 13 9 18 13
Vansbro 16 10 33 25
Älvdalen 14 10 8 11
Länet 14 9 27 13
Riket 12 8 33 14
Källa: Försäkringskassan
Andelen förtidspensionärer är större bland kvinnorna än bland männen. I de flesta kommuner har andelen förtidspensionärer ökat. I alla kommuner är ökningen större bland kvinnorna.
Hälsa Hälsa
Har sjuk- eller rehabiliteringspenning.
Förtidspensionärer efter ålder
dec 2007 Andel (%) av alla i respektive ålderKälla: Försäkringskassan
Fler kvinnor än män är förtidspensionerade, både i länet och i riket.
0 10 20 30 40 50
Riket Länet Mora Älvdalen
Rättvik Säter Falun Borlänge Leksand
Gagnef Vansbro Orsa Malung-S.
Ludvika Avesta Smedjeb.
Hedemora
0 10 20 30 40 50
% %
55–59 år 60–64 år