Lycklig eller välsignad
Av: Johannes Djerf
Sedan 1939 så är det lagstadgat i Sverige att alla arbetare har rätt till betald semester. Något som i stort sett alla länder över hela världen har idag. Det är bara USA som inte har det. Och jag tror att de flesta utav oss som precis haft semester, har semester just nu, eller någongång har fått uppleva vad det innebär är oerhört lyckliga med den anledningen över att inte bo i USA. För det känns alltid nödvändigt att få avbryta ens arbete för att under en period göra någonting helt annat. I vårt samhälle så märks detta avbrott väldigt tydligt. Det blir nästintill helt tomt på gatorna och i husen mitt i industrisemestern och besöker man Ica inne i Hillerstorp så kan man få uppleva hur det är att få vara helt själv som kund i en affär, som jag fick en dag när jag var hemma. Nästintill alla flyr härifrån för att fylla dessa semesterdagar med förhoppningsvis lite vila, men inte minst nya upplevelser som inte ens vanliga vardag brukar innehålla. Och innan dessa veckor kommer på året så har vi oftast staplat upp drömmar och planerat för hur underbart allt kommer bli och hur lyckliga vi kommer att vara.
Men som många av er vet så kommer vardagen tillbaka snabbare än man anar. Många har oftast härliga dagar att titta tillbaka till, men denna jakt efter att få vara lycklig för en tid stannar ändå oftast vid den korta
semestern. Ibland så kan till och med allt infinna sig förutom lyckan, och planerna för ett nytt avbrott ifrån det man har, har redan börjat planeras.
En ny semester med nya upplevelser. Eller så tror vi att ett nytt hus, en ny bil eller alla de prylar som vi inte har än, är de prylar som kommer göra oss lyckliga. Att många av dem inte ens fanns för fem år sedan, det spelar ingen roll, utan bara jag får det nyaste eller snabbaste så kommer jag bli lycklig. Eller så börjar vi med en ny hobby för att få uppleva
spänning och kickar, eller så ägnar vi oss åt vårt utseende och tror att om jag bara har ett utseende som den här världen tilltalas av, då kommer jag vara lycklig. Eller så ägnar vi oss åt någon slags romantisk jakt då vi tror att det bara finns en person någonstans som existerar för att göra en ständigt lycklig och är man för stunden inte lycklig i den relation man har så är man villig att bryta den i tron på att den riktiga lyckan finns runt nästa hörn, hos någon annan. Eller så tror vi att god hälsa gör oss lyckliga och vi försöker med alla medel vi kan förlänga våra liv. Vi tror också att lugn och ro gör oss lyckliga.
Om ett jobb, en uppgift, ett ansvar eller engagemang blir för jobbigt eller kostar för mycket i tid och ansträngning så säger vi oss ifrån det i tron på att lyckan finns om jag slutar med det. Och nästan allt vi hör och ser omkring oss förstärker all denna längtan efter ständig lycka. Det finns mängder av böcker, tv program och specialister som ständigt vill ge oss vägledning i hur vi kan bli lyckliga. Jag läste på internet igår på lite olika sidor med olika tips för att vara lycklig där man bl.a. just sa detta att om vi vill vara lyckliga så ska vi undvika att läsa, prata och tänka på det du inte vill ha mer av. Om du inte riktigt trivs med något så prova nya vägar.
Man uppmanade till att ta mikrosemestrar. Man uppmanade till att fokusera på det som vi vill ha mer av, att öka aktiviteter och situationer som ger upphov till glädje, att använda snabbavslappningsmetoder, att fysiskt aktivera oss, äta mer sund mat, och så vidare, och så vidare. Allt detta är en formel som många av oss här med sin mun kanske inte säger sig hålla med om, men ändå så är det detta våra liv predikar i hur vi spenderar pengar, engagemang och tid. Ingen vill vara olycklig, alla vill vara lyckliga, så är det ju. Vi tycker att vi ständigt förtjänar mer, större och bättre än det vi just nu har och därför försöker vi också göra allt för att få det.
Och att jaga efter lycka verkar rätt. Om vi är lyckliga så är vi väl på rätt väg, eller hur? Jag menar, om något gör mig glad, så är det väl också Guds vilja, eftersom Gud vill väl att jag ska vara glad, eller? Det låter logiskt, men problemet är att det som känns rätt inte alltid är rätt. I ords.14:12-13 står det ”En väg kan synas rätt för en människa, men till slut kan den leda till döden. Mitt under skratt kan hjärtat värka, och glädje kan sluta i sorg.” Och jag tror att det är fler än mig som faktiskt har
erfarit detta. Att det som kändes rätt, det val som gjorde dig lycklig för en stund slutade ändå med sorg och kanske mer än det. Våra egna val av vägar kan döda lyckan helt, inte bara för dig själv utan även för
människor runt omkring.
Gud har fantastiska planer för oss fulla med glädje men jag tror att vi är ute på extremt farliga vägar om vi tror att allt som gör mig lycklig, också är Guds vilja. Jag vet att det är jobbigt att höra men ibland är det som vi tror ska göra oss lyckliga faktiskt motsatsen till det som Gud har för oss.
Det kvittar hur lycklig något gör oss i stunden. Genom att tro att vår jakt efter lycka ger oss rätt att gå andra vägar än Guds så blir vi kristna
ateister. Alltså människor som säger sig tro på Gud men som lever som att han inte finns.
Men att följa ens känslor, att följa ens egna vägar eller att följa det som den här världen bjuder av lycka är bara ett billigt nödfallsmedel som inte är äkta. Det är som att välja Eldorados rivna ost. Min fru skulle göra paj häromdagen och fick se en stor härlig påse som skulle räcka till alla pajer hon skulle göra, men när jag såg den i frysen så står det inte ens ost på, även om det ska se ut som det. Det stod riven blandprodukt. Inte ost någonstans. Det såg mycket ut, och gav säkert glädje för en stund men det var inte äkta. Inget illa om min frus matlagning men jag tror ingen av pajerna blev som de var ämnade till att vara. Något svag bild kanske men på samma sätt är det med all den lycka som inte är av och kommer ifrån Gud. Det är inte äkta. Synd, alltså allt av det hos oss som saknar Gud, det som är bortanför hans vilja kan vara njutbar för en kort stund, det skriver till och med Hebreerbrevets författare i kap.11:25. Men den kommer alltid ikapp oss och visar oss att det inte ger oss liv. Det är bara är en
blandprodukt. Det är en billig, kortvarig lycka som vi inte är ämnade till att leva i.
En fråga. Tror du att en fisk skulle vara lycklig på en härlig sandstrand?
Om du behöver be om hjälp på denna fråga så blir jag aningen orolig.
Svaret är självfallet nej, det skulle inte fisken vara. Dess gälar skulle öppnas och slutas som klappande händer och den skulle slingra och vrida och vända på sig som en tok. Föreställ dig nu att vi ger vår fiskvän 100 000 spänn kontant och skattefritt. Tror du att Firre skulle bli lycklig då?
Nae, jag tror att vi alla ser fortfarande hur han ligger där och flämtar och slår med stjärten. Men om vi ordnar en liten flygtur för honom till andra sidan stranden, gör ett fint sandslott till honom med golvvärme och alla tänkbara finesser, ger honom ett gött jobb att samla in alla snäckor på stranden, kanske en bit go mat och till och med en fiskkompis som kunde ligga bredvid honom. Nej, Firre skulle inte bli lycklig. Det spelar faktiskt ingen roll vad han får, han kommer aldrig bli nöjd! Det finns ingenting som kan göra en fisk lycklig på en strand, eftersom den inte är skapad för stranden. Den är inte hemma i sanden. Det spelar ingen roll vad den har i övrigt om den inte får vara i vattnet.
Och det är samma sak med oss. Den här världen kan inte göra oss lyckliga, eftersom vi inte är gjorda för den här världen! Vi är gäster och främlingar på jorden, vi har vårt medborgarskap i Himlen skriver Paulus i Filliperbrevet och vi kommer aldrig att bli nöjda av det som vi definierar som lycka. Min Mamma har under många år längtat efter att bli pensionär.
Hon har varit trött på sitt jobb väldigt länge, vilket hon inte hållt inne med att berätta, om man säger så och under det senaste året så har hon
räknat ner dag för dag till den stora dagen då allt skulle bli bra, som till sist infann sig tidigt nu i Juni. Då jag frågade henne, nu är du väl lycklig mamma? ”Jao…. bara jag får vara frisk, bara mina barn får må bra, bara vi får upp utehuset på tomten osv… Och så är även jag och jag tror även du känner igen dig. Vi vill alltid ha mer. Och ibland byter vi till och med roll med Gud och gör honom till någon slags godisautomat som ska ge mig det jag vill ha… Hur många är det inte av oss som någon gång bett
”Om jag bara får detta Gud, då ska jag göra detta för dig”. Men Gud har inte kommit för att tjäna oss. Och vi kommer aldrig att finna Gud om vi ber honom följa oss, istället än att följa honom. Och vi kommer aldrig att finna lyckan i den här världens flyktighet eftersom vi är skapade för ett liv som består. Jorden är inte himlen. Vi kommer fortfarande ligga kvar på stranden och flämta och vrida oss som tokar hur annorlunda vår tillvaro än blir, hur mycket pengar vi än har, eller av nya hus, nya vardagsrum, nya möbler, nya köksmaskiner, nya kläder, nya frisyrer, nya bebisar, nya upplevelser, nya semestrar, nya jobb, nya löner, nytt hälsotillstånd, ny fru eller något annat nytt. För vi är inte skapade för den här världen, lika lite som fisken är skapad för sandstranden.
Jag vet att det inte är ord av len balsam för själen, det är svårt att höra det tycker jag och det går emot allt vad vår kultur och tid pratar om vardag som helg men jag tror ändå vi behöver förstå att Guds innersta önskan är inte att du och jag ska känna oss lyckliga. Utan det Gud vill är att vi ska vara välsignade. Något som är oändligt mycket bättre än att vara lyckliga. Vi kan läsa Luk. 24:50-53.
Jesus har precis visats sig för lärjungarna efter hans uppståndelse och öppnat deras sinnen så att de förstod det som skett. Och så står det… Det är lite festligt att i versen innan, i vers 49 så ber Jesus dem att stanna i staden, tills de har blivit beklädda med kraft ifrån höjden, den helige Ande. Och sedan står det direkt som vi läste, att han för ut dem utifrån staden till Betania, som låg flera kilometer utanför portarna. Vilket kan tyckas vara lite motsägelsefullt men jag tror att Jesus vet vad väntan kan göra med oss. Han visste att vara kvar i den här världen och att vänta på något kan locka oss att söka efter lycka och kraft på så många andra ställen som verkar ge oss det snabbare, och Jesus visste att lärjungarna skulle vänta 50 dagar innan hans ord skulle bli verklighet. Så därför tror jag att han ville föra dem inför hans ansikte, fira Gudstjänst och på ett konkret sätt visa vem de tillhörde. Visa att de tillhörde en annan värld av frihet och frid, bara ett litet ögonblick bort.
De behövde inte i väntans tider söka någon annanstans. Och han lyfter sina händer, samtidigt som han blev upptagen till Himlen. Och jag tycker det är en fantastisk bild, då allt mer och mer omfamnas ju längre
avståndet blir av Jesu välsignande händer. Lärjungarna, platsen där de är, sedan städerna runt omkring och till slut hela världen omfamnas av hans välsignande händer.
Att välsigna någon betyder ordagrant i svenskan att man önskar någon lycka. Man beslutar att det ska gå väl för någon. Ett uttryck för kärlek.
Det ord som används i Gamla testamentet har den betydelsen medans det i Nya testamentet också har en djupare innebörd med betydelsen att
lovorda eller att prisa. Och när det talas om Guds välsignelse så rymmer den det som Gud ger och gör i sin kärleks makt. Det är ett uttryck för skaparens nåd och godhet i förhållande till sin skapelse. När Gud skapar människan så står det att han välsignar dem. Och sådan är alltid Guds välsignelse. Den skapar liv hos oss. Guds välsignelse är alltid i livets tjänst. När Gud talar genom Mose till Israels folk om Guds välsignelse så säger han att han lägger fram livet för dem. Men om deras hjärta vänder sig bort och inte vill höra, om de börjar tillbe andra Gudar så skall livet som Gud har för dem inte finnas där. Med andra ord. Det är bara hos Gud och kärleken till honom, det som vi en gång är skapade av och för, som livet finns. I ps.133 så står det att Herren ger befallning om välsignelse, om liv till evig tid.
Välsignelsen lyfter och förmedlar evigt liv. Alltså det är glädje som sträcker sig förbi korta semestrar och kortvariga kickar. Calvin har sagt att ”Guds välsignelse är Guds godhet i handling. Genom vilken en rikedom av allt gott strömmar ned till oss från honom som är all godhets källa”.
Det är något som strömmar, inte något som kommer och sedan bara dunstar bort av värme eller fryser av kalla dagar, Utan något som rör sig, som ger liv i alla situationer och det är bara gott! Vilket är någonting helt annat än den lycka som vi jagar efter i den här världen. Vilket är
någonting helt annat än att bara ha flyt i sitt liv. Alltså du är inte bara välsignad när det går bra för dig, utan välsignelsen handlar om att se sin vardag med alla dess slitningar, sår och misslyckanden i ett gudomligt ljus. Och i Nya testamentet knyts Guds välsignelse ihop med den kärlek, den nåd och frälsning, Guds handlande som kommer genom Jesus Kristus.
Allstå Guds välsignelse är en inte bara en önskan om att vi ska vara
lyckliga och att vi ska må bra, utan det är gåva till oss som vi kan ta emot i gemenskap och tro på Jesus.
Det är ingen belöning för ett prickfritt liv, det är inte något som ges för att vi har klarat av en lista med 25 råd om hur vi ska bli välsignade, utan Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. Rom.5:8. Och det enda vi behöver göra är att göra oss mottagliga för att vårt hemland ska påverka oss redan nu och andra genom oss med sin välsignelse och oerhörda kraft. Att bli kvar i vattnet, och inte låta oss dras upp på land även om stranden lockar oss. Överlåta oss och hela våra liv hos honom som vill lära oss att kunna skilja mellan lycka här och nu och Guds vilja för våra liv. När Lärjungarna hade tagit emot välsignelsen ifrån Jesus händer, så stod det att de alltid var i templet och prisade Gud. Guds välsignelse skapade en äkta, en inre
djupare lycka som aldrig verkade ta slut, vad som än hände. De ville vara hos honom, för det var det enda som var äkta.
Och min inbjudan idag är att också du och jag skulle följa med Jesus ut ur staden för en stund för att på nytt påminna dig om vem du tillhör och vilket land du tillhör och ta emot hans välsignelse. Att bestämma dig för att avbryta jakten på lycka. När man avbryter en biljakt eller en rävjakt t.ex. så är det pågrund utav att jakten inte längre leder någonstans.
Jakten på lycka leder inte dig och mig någonstans. Du behöver inte vara lyckligast. Du behöver inte ens vara lycklig! Du behöver inte vara störst, bäst och vackrast.. Gud har sträckt ut sina händer mot dig. Du är
välsignad.
