• No results found

Kvalitetssäkring av Kyrkskolan för läsåret 2010/2011

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetssäkring av Kyrkskolan för läsåret 2010/2011"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SMEDJEBACKENS KOMMUN

Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens Södra Utbildningsområde

Kvalitetssäkring av Kyrkskolan

för läsåret 2010/2011

(2)

Inledning

Kyrkskolan är skolan mitt i samhället Söderbärke, naturskönt omgiven av vatten på tre håll. På Kyrkskolan går elever i år 4 till 9.

På Kyrkskolan lagas maten från grunden i skolans eget kök. Skolan serverar även frukost till de elever som inte hunnit med att äta på morgonen.

På skolan ligger även Söderbärkes bibliotek som har ett stort utbud av böcker för både stora och små.

Höstterminen 2010 hade vi sammanlagt 128 elever på Kyrkskolan. Antalet personal var 14,81 fördelat på 22 personer.

Var är vi?

Måluppfyllelse

Skolans verksamhet styrs av nationella mål och lokala mål.

Samtliga pedagoger genomför varje höst och vår en sammanställning av elevernas måluppfyllelse i relation till målen i samtliga ämnen. Listan här nedan visar hur många elever som riskerade att inte nå målen i respektive ämne vt 2011.

Klass Ant elever BI BL BSPSP BSPTY EN FY HK IDH KE MA MU SLT* SOÄ SV TK NO Totalt

4 26 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 3

5 20 0 0 0 0 6 0 0 1 0 9 0 0 4 8 0 0 28

6 16 5 0 0 0 6 5 0 0 5 5 0 0 7 6 5 0 44

7 24 4 0 0 0 2 4 0 1 4 3 0 0 4 4 4 0 30

8 25 0 0 5 0 1 3 0 1 3 3 0 0 4 2 3 0 25

Tot: 111 9 0 5 0 17 12 0 5 12 29 0 0 19 30 12 0 150

(3)

Nationella prov i år 9

Under vårterminen 2011 genomförde eleverna i år 9 nationella prov i ämnena

matematik, svenska, engelska och biologi. Nedan redovisar vi resultaten från proven.

Matematik:

Elever som fått betyget Ej godkänt 8 av 21

Elever som fått betyget Godkänt 10 av 21

Elever som fått betygen Väl godkänt 3 av 21

Elever som fått betyget Mycket väl godkänt 0 av 21 Elever som inte deltagit i samtliga delprov 0 av 16

Svenska:

Elever som fått betyget Ej godkänt 0 av 21

Elever som fått betyget Godkänt 2 av 21

Elever som fått betygen Väl godkänt 16 av 21

Elever som fått betyget Mycket väl godkänt 3 av 21 Elever som inte deltagit i samtliga delprov 0 av 21

Engelska:

Elever som fått betyget Ej godkänt 1 av 21

Elever som fått betyget Godkänt 5 av 21

Elever som fått betygen Väl godkänt 12 av 21

Elever som fått betyget Mycket väl godkänt 3 av 21 Elever som inte deltagit i samtliga delprov 0 av 21

NO - Biologi:

Elever som fått betyget Ej godkänt 4 av 21

Elever som fått betyget Godkänt 16 av 21

Elever som fått betygen Väl godkänt 1 av 21

Elever som fått betyget Mycket väl godkänt 0 av 21 Elever som inte deltagit i samtliga delprov 0 av 21

(4)

Betygsstatistik i år 9

KYRKSKOLAN

Betyg för ALLA ELEVER i år 9 vt 2011

A G VG MVG

BI 0 18 3 0 21

BL 0 12 6 5 23 **

BSPFR 0 0 0 0 0

BSPSP 0 5 2 0 7

BSPTY 0 0 7 1 8

EN 0 7 10 4 21

FY 0 17 4 0 21

HK 0 6 11 6 23 **

IDH 0 8 8 6 22 *

KE 0 18 2 1 21

MA 0 18 1 2 21

MU 0 3 12 7 22 *

SLTM 0 6 1 4 11

SLTX 0 1 5 4 10

SOÄ 0 15 3 3 21

SV 0 5 13 3 21

TK 0 16 5 0 21

SV2 0 0 0 0 0

0 155 93 46 294

* Två särskoleelever har fått betyg enligt särskolans läroplan i ämnena bild och hemkunskap, en i musik och en i idrott.

(5)

Betygsstatistik i år 8

KYRKSKOLAN

Betyg för ALLA ELEVER i år 8 vt 2011

A G VG MVG

BI 5 14 4 0 23

BL 0 12 11 0 23

BSPFR 0 0 0 0 0

BSPSP 6 4 2 1 13

BSPTY 0 0 3 0 3

EN 1 12 9 1 23

FY 4 16 3 0 23

HK 0 10 13 0 23

IDH 1 9 6 7 23

KE 3 19 1 0 23

MA 3 15 2 3 23

MU 0 9 8 6 23

SLTM 0 6 3 0 9

SLTX 0 7 7 0 14

SOÄ 4 14 4 1 23

SV 2 16 4 0 22

TK 3 14 4 2 23

SV2 0 1 0 0 1

32 177 84 21 314

(6)

Förutsättningar Personal:

Förutsättningarna för år 4-6 har varit att man varit sammanlagt 5,25 heltidspedagoger i arbetslaget. I den siffran ingår 50% specialpedagog. På skolan börjar vi även läsa språkval från och med år 6, och därmed ingår även 8% tyskalärare, 8% spanskalärare och 8% engelskalärare i de 5,25 tjänsterna.

I år 7-9 har man varit 7,31 pedagoger samt 1,0 pedagog som stöttade våra två särskoleinskrivna elever i år 9. Förutom dessa personer har vi även haft 75%

skolvärdinna och 20% Studie- och yrkesvägledare. I köket arbetar en kokerska och ett skolmåltidsbiträde. Samtliga pedagoger på skolan är behöriga i de ämnen de

undervisar. Kyrkskolan består av två arbetslag.

Lokaler:

Kyrkskolan består av en trevånings tegelbyggnad –Borgen – och en enplans

träbyggnad – Växthuset. I Borgen huserar år 6-9. I den byggnaden finns även NO- och slöjdlokaler.

I Växthuset huserar år 4-5. Även skolans hemkunskapssal är förlagd till den byggnaden.

Skolans elever har på våren och hösten idrott utomhus vid Söderbärke GoIFs idrottsplats. Vintertid har eleverna idrott i byns relativt nybyggda aktivitetshall som finns ca 500 meter från skolan.

Utemiljö:

Skolgården består av gröna ytor, asfaltsytor och en grusfotbollsplan. Det finns några gungor och en klätterställning. Skolan ligger även nära Hagudden som är ortens kommunala badplats. På baksidan av skolan finns en liten backe som utnyttjas vintertid för olika aktiviteter.

Material/utrustning

Skolan har under senare år utrustats med tre stycken Smart-boards som används flitigt i undervisningen. Datortätheten är dessvärre låg. Närheten till folkbiblioteket – som finns i skolbyggnaden – är en stor fördel.

Vi har för få datorer till eleverna. Vi har mycket material som börjar bli till åren.

Reflektion/analys

Förutsättningarna för att måluppfyllelsen ska öka är relativt god. Vi har god

elevkännedom tack vare att vi är en liten skola och har gemensamma konferenser där vi diskuterar elever och måluppfyllelse. Det finns utbildad och engagerar personal. Vi har en specialpedagog som framförallt arbetar med eleverna i år 4-6. Utifrån

kommunövergripande tester så planerar vi insatser för elever i behov av särskilt stöd.

Det som begränsar oss är tillgång till datorer och nytt material, framförallt laborativt material i många ämnen.

(7)

Lägesbedömning

Det är en fördel att vara en liten skola. Alla ser alla och det ger en nära kontakt med både kollegor och elever. Eleverna får lust att lära och utvecklas genom elevinflytande när det gäller planering, redovisning och val av arbetssätt. Tydliga mål leder till ett bättre lärande hos eleverna. Vi har ”högt i tak” i kollegiet och en gemensam syn på eleverna. Vi har täta föräldrakontakter. Varje termin får eleverna besvara en

trivselenkät där vi kan avläsa om eleverna känner sig trygga på skolan. Enkätsvaren från vt 2011 finns att läsa i slutet av detta dokument.

Eleverna känner att vi har positiva förväntningar inför deras lärande. Vi har höga förväntningar och tror på eleverna. Vår vision är att alla elever ska vara godkända i alla ämnen och behöriga till gymnasiet när de går ut år 9.

En förutsättning för att öka måluppfyllelsen är flera datorer till skolan. Lärarna behöver först och främst en personlig dator. Vi måste få fler elevdatorer och många fler program till datorerna.

I Lgr 11 finns det tydliga mål som ska uppnås i årskurs 4-6:

• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram och i årskurs 7-9:

• Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.

Med dagens utrustning på skolan blir dessa mål omöjliga att genomföra.

För att elever med annat modersmål i än svenska ska lyckas bör vi uppmärksamma detta arbetsområde vad gäller utbildning av personal och tydligare information till föräldrar.

En tydlig kompetensutvecklingsplan för alla anställda behöver upprättas. Rutinen kring uppföljning och genomförande av åtgärdsprogram bör utvecklas. Det är inte bara elever i behov av särskilt stöd som har rätt till stöd - även duktiga elever måste få utmaningar för att utvecklas så långt de kan. Detta kan leda till att vårt meritvärde i år 9 blir bättre inom några år. Vi har en specialpedagog som framförallt arbetar med eleverna i år 4-6. Detta arbete måste spridas vidare till år 7-9 för att ytterliggare höja måluppfyllelsen.

Många av våra lokaler är i stort behov av att rustas. Det är i vissa lokaler hål i dörrar och väggar. Några toaletter i växthuset behöver fräschas upp. Det är även ett stort behov av att måla om många väggar. Våra stolar och bord i vissa klassrum behöver bytas ut då de är trasiga. Vi saknar utemöbler utanför vårt cafe. Våra yngre elever upplever att det finns lite att göra på rasterna. Det saknas bra och nytt lekmaterial. Vi saknar spadar till vintern att gräva med, det finns för få och gamla bollar. Det finns inga små mål eller klubbor som lockar till spontan utebandy.

(8)

De äldre eleverna saknar sittgrupper inomhus förutom i elevhallen. Aktiviteterna är för det mesta knutna till vårt pingisrum. Det går att utveckla denna del av lokalerna till att t.ex. innehålla airhockey, fotbollsspel och en darttavla.

Vart ska vi?

Visionen för Kyrkskolan

• Alla elever ska nå målen i samtliga ämnen i alla årskurser

En vision är en gemensam bild av ett önskat framtida tillstånd. En bild av hur verksamheten bör se ut på längre sikt. Visionen ska fungera som en kompass för utvecklingsarbetet.

Verksamhetsmål för Kyrkskolan

•Alla elever i behov av särskilt stöd har ett åtgärdsprogram som utvärderas var 6e vecka.

•Våra skriftliga omdömen utgår från lokal pedagogsikt planering

•Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov

Mål är något man ska uppnå, förvärva, förverkliga genom att genomföra insatser. Till skillnad från vision är mål något som måste vara tidsbestämt och möjligt att följa upp och utvärdera.

Vårt uppdrag enligt Lgr 11är bl.a. att

”skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen, samt att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”

Vi behöver skapa väl fungerande rutiner för uppföljning av våra åtgärdsprogram. Vi behöver även låta duktiga elever få utvecklas så långt de kan. För att finna dessa elever som är i behov av särskilt stöd kommer vi att införa kontrollstationer i framför allt ämnet svenska. Specialpedagog kommer att ansvara för att dessa blir genomförda och rapporterade till rektor som beslutar om utredning och eventuellt åtgärdsprogram.

Specialpedagogen arbetar idag främst med elever i år 4-6. Vi måste sprida detta arbetssätt till eleverna i år 7-9.

(9)

Vi behöver förbättra datortätheten ganska markant vid Kyrkskolan. Detta är tyvärr inget som vi råder över själva då det till större delen handlar om ekonomi.

Uppdrag

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleven ska tillägna sig kunskaper. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleven utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden. Genom ett miljöperspektiv får de möjlighet både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Det etiska perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.

Resurser

För att kunna arbeta mot verksamhetens mål så behövs en specialpedagog som är drivande i arbetet kring åtgärdsprogram. Detta finns på Kyrkskolan 4-6 idag, men saknas på högstadiet. Utbildad personal, vilket också finns på Kyrkskolan idag, är ett måste för att höja måluppfyllelsen. Vi saknar däremot utbildad personal i SVA.

Datorproblemet är något som måste lösas. Ska pedagogerna arbeta med Lpp måste det finnas tillgång till fler datorer.

Åtgärder

Vi måste införa tätare möten mellan rektor och specialpedagog för att fånga upp alla elever i behov av särskilt stöd. Vidare tänker vi införa täta kontrollstationer där framförallt den så viktiga tidiga läsningen hamnar i fokus. Vi planerar att införa ett årshjul som berättar när och vilka tester som ska genomföras i år 4-6. Allt för att fånga upp hur många som behöver åtgärdsprogram. Dessa åtgärdsprogram ska sedan följas upp inom 6 veckor.

Lpp ska skrivas i varje undervisningsmoment. I detta formulär ska det stå vilka kunskapsmål som eleverna förväntas inhämta, samt hur de ska få visa upp sina förmågor. Eleverna måste tidigt tränas i att veta vilka mål de ska arbeta emot.

För att veta vilka olika kunskapsnivåer elever befinner sig på har vi nytta av våra kontrollstationer. Utifrån dessa tester kan vi sedan individualisera elevernas

utbildning. Detta moment kräver en helt annan flexibilitet hos både personal, elever och föräldrar än vad vi är vana med från den ”traditionella” skolan.

(10)

Hur gör vi?

Planering och strategi

Dessa tre verksamhetsmål har vi kommit överens om:

*Alla elever i behov av särskilt stöd har ett åtgärdsprogram som utvärderas var 6e vecka.

*Våra skriftliga omdömen utgår från lokal pedagogsikt planering

*Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov

Dessa tre mål kan bidra till att höja meritvärdet och vår position i jämförelse med andra skolor. För att alla elever ska bli godkända i alla ämnen krävs det att vi har fullstädig kontroll över vilka som behöver stöd och i vilka moment. På så vis kan vi fördela resurser efter behoven. Undervisning som anpassas efter individen kommer att öka lusten att vilja förkovra sig avsevärt. Alla har rätt att få utvecklas så långt det går.

Processen kommer att hållas vi liv enligt följande arbetsmodell för vårt arbete att kvalitetssäkra vår verksamhet.

Vi ska införa ett årshjul där det står när och vad som ska göras under hela läsåret (administratör)

Vi ska även upprätta ett årshjul över våra kontrollstationer (specialpedagog) Vi kommer att dokumentera alla elever som ska utredas (rektor)

Elevenkäter genomförs i november (administratör)

Feedback till elever angående enkäten i december (rektor) Elevintervjuer genomförs i januari (rektor)

Föräldraenkät genomförs i mars (administratör) Feedback till föräldrar i april (rektor)

Utvärdering av våra verksamhetsmål och kvalitetssäkring klar senast i juni (arbetslagsvis)

Den slutgiltiga skriftliga rapporten ska vara klar senast den 15 september. Då träder även våra nya verksamhetsmål i kraft (rektor)

För att hålla diskussion vid liv hela läsåret kommer vi att planera in gemensamma konferenser där våra verksamhetsmål diskuteras (rektor)

(11)

Elevernas svar på Trivselenkäten som lämnades ut vt 2011

(12)
(13)

Söderbärke 2011-09-27

Fredrik Hedlund, rektor

References

Related documents

I hanteringen av rörelserna framkommer att patientens planering skall hållas för att skapa en trygghet för patienten, vilket kan liknas vid Buchanan-Barker och Barker (2019)

Att det är risken att inte nå målen som är det utmärkande för dessa elever instämmer även L2 i, och förklarar att ”Om man som lärare har en varierad

För att eleverna i behov av särskilt stöd skulle kunna nå målen arbetade de flesta lärarna med olika specialåtgärder eftersom alla lärare i studien sa att det inte fanns

De fritidslärare som ansåg att de hade för lite kunskap menade på att det de fick i kursen gav inte en trygghet för att kunna börja arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Modersmålslärarna upplever att det saknas stöd både på skolorna i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd och inom de egna modersmålsverksamheterna. En

To gain the highest market share possible in developing countries Volvo could try and move away from the “signalling high status and prosperity” that they do in

Anledningar kan även vara strategiska, detta innebär att företaget väljer outsourcing på grund av ökad flexibilitet och att få tillgång till specialkompetens eller resurser

Conclusion: The interventions provided by clinical pharmacy services included medication reconciliation, therapy rationalization, discharge service, patient education and