Äkthet

Ett ytterligare sätt att bedöma den kvalitativa forskningen är genom att se över studiens äkthet, vilket består av fem olika delkriterier: rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet samt taktisk autenticitet (Bryman & Bell, 2013, s. 402). Äkthet handlar om att ge en rättvis bild av deltagarnas åsikter och uppfattning, det innebär alltså att forskaren förmedlar en rättvis bild av respondenters svar (Bryman & Bell, 2013, s. 405). Detta har funnits med i åtanke under hela processen och strävan har varit att erbjuda en nyanserad bild i analysen, där alla åsikter och uppfattningar lyfts fram. Precis som tidigare diskuterats i tillförlitligheten, har respondenterna fått möjligheten att läsa empirin för att bekräfta att det tolkats på rätt sätt, detta för att stärka studiens äkthet i form av att ge en rättvis bild.

Det andra delkriteriet, ontologisk autenticitet, handlar om att personer som varit en del av studien får hjälp med att öka förståelse av det sociala sammanhanget (Bryman & Bell, 2013, s. 405). Detta kriterium anses uppfyllas eftersom studien möjliggör ett verktyg för deltagarna för att få en ökad förståelse för studiens frågeställning genom att delta i intervjuer, likväl genom att ta del av det slutgiltiga resultatet. Pedagogisk autenticitet innebär att studien ska bidra till att deltagarna i studien får en tydligare bild av hur andra individer i samma kontext uppfattar omgivningen (Bryman & Bell, 2013, s. 405).

Eftersom de deltagande företagen fått möjlighet att ta del av studiens resultat kan de således få en ökad förståelse för hur andra företag arbetar med samma frågor. Detta gör att kriteriet för pedagogiska autenticitet anses uppfyllas.

Katalytisk autenticitet handlar om huruvida undersökningen bidragit till att deltagarna kan förändra sin situation (Bryman & Bell, 2013, s. 405). Detta kriterium anses uppfyllas eftersom fastställda slutsatser, likväl praktiska förslag möjliggör för företagen med dess respondenter att erhålla råd och vägledningen i hur de kan utveckla arbetet och således förändra sin situation. Det sista äkthetskriteriet är taktiskt autenticitet, vilket handlar om att studien ska ge respondenterna en bättre möjlighet att införa nödvändiga åtgärder (Bryman & Bell, 2013, s. 405). Resultatet av studien erbjuder en möjlighet för detta, däremot är det upp till respondenterna om de vill ta till sig av materialet och införa åtgärder utifrån det.

57

REFERENSER

Banerjee, S. (2008). Corporate Social Responsibility: The Good, the Bad and the Ugly. Critical sociology. 34 (1), 51–79.

Bartels, J., Peters, O., de Jong, M., Pruyn, A., & van der Molen, M. (2010). Horizontal and vertical communication as determinants of professional and organizational identification. Personnel Review, 39 (2), 210–226.

Bhattacharya, C. B., Sen, S., & Korschun, D. (2008). Using corporate social responsibility to win the war for talent. MIT Sloan management review, 49 (2), 37–44.

Bolagsverket. (2019). Vilka företag räknas som större och mindre? Bolagsverket. [Hemsida]. https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/a rsredovisning/delar/arsred-1.3110. [Hämtad: 2021-02-10].

Borglund, T., de Geer, H., Sweet, S., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E., & Windell, K. (2017). CSR och Hållbart Företagande. 2:a uppl.

Stockholm: Sanoma Utbildning.

Brammer, S., Millington, A., & Rayton, B. (2007). The contribution of corporate social responsibility to organizational commitment. International journal of human resource management. 18 (10), 1701-1719.

Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2: uppl.

Stockholm: Liber.

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl. Malmö: Liber.

Carroll, A.B. (1979). THREE-DIMENSIONAL CONCEPTUAL MODEL OF CORPORATE SOCIAL PERFORMANCE. The Academy of Management review. 4 (4), 497–504.

Carroll, A.B. (1991). The pyramid of corporate social responsibility: Toward the moral management of organizational stakeholders. Business horizon, 34, (4), 39–48.

Collier, E., & Esteban, R. (2007). Corporate social responsibility and employee commitment. Business Ethics (Oxford, England), 16 (1), 19–33.

Collis, J., & Hussey, R. (2014) Business research - a practical guide for undergraduate and postgraduate students. 4:e uppl. London: Palgrave MacMillan higher education.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research methods in education. 7:e uppl.

Abingdon, Oxon: Routledge.

Dahlsrud, A. (2008). How Corporate Social Responsibility is Defined: an Analysis of 37 Definitions. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 15 (1), 1-1.3

58

Dawkins, J. (2005). Corporate responsibility: The communication challenge. Journal of Communication Management (London, England), 9 (2), 108–119.

Du, S., Bhattacharya, C.B., & Sen, S. (2010). Maximizing Business Returns to Corporate Social Responsibility (CSR): The Role of CSR Communication. International Journal of management reviews: IJMR, 12 (1), 8-19.

Duthler, G., & Dhanesh, G.S. (2018). The role of corporate social responsibility (CSR) and internal CSR communication in predicting employee engagement: Perspectives from the United Arab Emirates (UAE). Public Relations Review, 44 (4), 453–462.

Ellung, A. (2021). Här brinner soporna - går inte att släcka. TV4. [Online] 1 januari.

Tillgänglig via: https://www.tv4.se/artikel/3LwQKy3Ni5EQ1T8rQC7E6D/haer-brinner-skandalbolagets-sopor-nonstop-gar-inte-att-slaecka. [2020-02-19].

Epstein, M.J., Buhovac, A.R. and Yuthas, K. (2015). Managing Social, Environmental and Financial Performance Simultaneously. Long range planning. 48 (1), 35–45.

Europeiska kommissionen. (u.å). Corporate social responsibility & Responsible business conduct. Europeiska kommissionen.

https://ec.europa.eu/growth/industry/sustainability/corporate-social-responsibility_sv. [Hämtad 2021-02-01].

Ferrara-Love, R. (1997). Changing organizational culture to implement organizational change. Journal of Perianesthesia Nursing, 12 (1), 12–16.

Frankental, P. (2001). Corporate social responsibility - a PR invention? Corporate Communications, 6 (1), 18–23.

Företagarna. (u.å). Hållbarhetspolicy. Företagarna. https://www.foretagarna.se/driva- eget-foretag/hallbarhetsportalen/guide-sa-kan-foretag-arbeta-med-hallbar-utveckling/4.-prioritera-och-satt-mal/hallbarhetspolicy/. [Hämtad 2021-01-26].

Gephart, R.P. (2004). Qualitative Research and the Academy of Management Journal. Academy of Management Journal. 47 (4), 454 – 462.

Graafland, J., & Smid, H. (2019). Decoupling among CSR policies, programs, and impacts: An empirical study. Business & society. 58 (2), 231–267.

Gummesson, E. (2000). Qualitative methods in Management research. 2:a uppl.

California: Sage publication Inc.

Hasenfeld, Y., & Brock, T. (1991). Implementation of Social Policy Revisited. Administration & society. 22 (4), 451–479.

Kotler, P., & Lee, N. (2005). Corporate social responsibility: doing the most good for your company and your cause. Hoboken, N.J: Wiley.

Lapidus, A. (2020). Think pinks sopor dumpande längs vägar efter skandalen. Expressen.

59

[Online] 25 september. Tillgänglig via: https://www.expressen.se/nyheter/klimat/think-pinks-sopor-dumpade-langs-vagar-efter-skandalen/. [2020-02-19].

Lee, C.H. & Bruvold, N.T. (2003). Creating value for employees: investment in employee development. International journal of human resource management. 14 (6), 981–1000.

Marrewijk M. (2003). Concepts and Definitions of CSR and Corporate Sustainability:

Between Agency and Communion. Journal of Business Ethics, 44, 95-105.

Matten, D., & Moon, J. (2008). ’Implicit’ and ‘Explicit’ CSR: A Conceptual Framework for a Comparative Understanding of Corporate Social Responsibility”. Academy of Management Review, 33 (2), 404–424.

Mattis, M. (2008). CSR-washing is the new Greenwashing. CBS News, 18 augusti. Tillgänglig via: https://www.cbsnews.com/news/csr-washing-is-the-new-greenwashing/. [Hämtad 2021-02-11].

Mazzei, A., Butera, A., & Quaratino, L. (2019). Employee communication for engaging workplaces. The Journal of Business Strategy, 40 (6), 23–32.

McManus, T. (2008). The business strategy corporate social responsibility ‘mash-up’. The Journal of management development. 27 (10), 1066–1085.

Men, L.R. (2014a). Why Leadership Matters to Internal Communication: Linking Transformational Leadership, Symmetrical Communication, and Employee Outcomes. Journal of Public Relations Research, 26 (3), 256–279.

Men, L.R. (2014b). Strategic internal communication: Transformational leadership, communication channels, and employee’s satisfaction. Management Communication Quarterly, 28 (2), 264-284.

Morsing, M., Schultz, M., & Nielsen, K. U. (2008). The “Catch 22” of communicating CSR: Findings from a Danish study. Journal of Marketing Communications, 14 (2), 97–

111.

Munck, A. (2007). Barnarbete bakom H&M-plagg. Svenska Dagbladet, [Online] 25 november. Tillgänglig via: http://www.svd.se/barnarbete-bakom-h--m-plagg. [Hämtad 2021-01-27].

NMT. (u.å). Om NMT – Think Pink! NMT. Tillgänglig via: https://nmt.se/om-oss/. [Hämtad 2021-02-19].

Porter, M.E. & Kramer, M.R. (2007). Strategy and society: The Link Between Competitive Advantage and Corporate Social Responsibility. Harvard Business Review, 84 (12), 1–13.

Rafiq, M., & Ahmed, P. (1993). The scope of internal marketing: Defining the boundary between marketing and human resource management. Journal of Marketing Management, 9 (3), 219–232.

60

Rahman, S. (2011). Evaluation of Definitions: Ten Dimensions of Corporate Social Responsibility. World Review of Business Research, 1 (1), 166–176.

Rupp, D. E., Ganapathi, J., Aguilera R. V., & Williams, C. A. (2006). Employee Reactions to Corporate Social Responsibility: An Organizational Justice Framework. Journal of Organizational Behavior, 27 (4), 537–543.

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2019). Research methods for business students. 8:e uppl. Harlow: Pearson Education.

Slack, R.E., Corlett, S., & Morris, R. (2015). Exploring Employee Engagement with (Corporate) Social Responsibility: A Social Exchange Perspective on Organisational Participation. Journal of business ethics. 127 (3), 537–548.

Suh, Y. (2016). The Role of Relational Social Capital and Communication in the Relationship Between CSR and Employee Attitudes: A Multilevel Analysis. Journal of Leadership & Organizational Studies, 23 (4), 410–423.

SVT. (2007, 26 november). Barnarbete bakom bomull i H&M:s kläder. SVT.

https://www.svt.se/nyheter/nyhetstecken/barnarbete-bakom-bomull-i-h-och-m-s-klader.

[Hämtad 2021-05-11].

Thurén, T., & Werner, J. (2019). Källkritik. 4 uppl. Stockholm: Liber.

UNDP. (u.å). Om globala målen. UNDP. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/. [Hämtad 2021-02-18].

UNDP. (2021a, 1 februari). För företag. UNDP. https://www.globalamalen.se/for-foretag/. [Hämtad 2021-02-18].

UNDP. (2021b, 29 januari). Tips: Hållbart företagande. Globala målen/United Nations Development Programme. UNDP.

https://www.globalamalen.se/for-foretag/hur-kan-foretag-jobba-med-globala-malen/. [Hämtad 2021-02-04].

Vidal, N. G., & Kozak, R. A. (2008). The recent evolution of corporate responsibility practices in the forestry sector. International Forestry Review, 10 (1), 1–13.

Welch, M. (2013). Mastering internal communication: Knowledge foundations and postgraduate education. Public Relations Review, 39 (5), 615–617.

White, C., Vanc, A., & Stafford, G. (2010). Internal Communication, Information Satisfaction, and Sense of Community: The Effect of Personal Influence. Journal of Public Relations Research, 22 (1), 65-84.

Wilson, J.P. (2015). The triple bottom line: Undertaking an economic, social, and environmental retail sustainability strategy. International Journal of Retail &

Distribution Management, 43 (4/5), 432-447

Zmud, R., Lind, M., & Young, F. (1990). An Attribute Space for Organizational Communication Channels. Information Systems Research, 1 (4), 440–457.

61