SLUTSATS - Att göra CSR-policyn närvarande i den dagliga praktiken: En kvalitativ studie om hur

Detta avsnitt inleds med att presentera uppsatsens slutsatser genom att besvara studiens frågeställning, vilka mynnat ut från ovanstående analyskapitel. Vidare diskuteras studiens teoretiska och praktiska bidrag samt rekommendationer, följt av en redogörelse för studiens begränsningar. Slutligen presenteras förslag för vidare forskning.

Syftet med studien har varit att undersöka hur stora företag arbetar för att skapa delaktighet bland medarbetare för en CSR-policy. Detta för att således identifiera hur CSR-policyn kan bli närvarande i den dagliga praktiken.

Forskningsfråga:

Kort och konkret CSR-policy

För att studera denna frågeställning krävdes en förståelse för företagens CSR-policy, något som visade sig skilja sig åt mellan företagen. Det ena företaget har en kort och konkret policy som medarbetare uppskattar i och med att den är tydlig och lätt att ta till sig. Resultatet påvisar att en tydlig och konkret CSR-policy är avgörande för att kunna ge vägledning för medarbetare i det dagliga arbetet, samt för att möjliggöra en överföring från CSR-åtaganden till det dagliga arbetet. Det andra företaget har i stället flera olika policys och ett stort flöde av information, något som medarbetare önskar formuleras om till en sammanfattande och mer kortfattat policy. Trots detta är medarbetare engagerade och medvetna om företagets CSR-åtaganden, men önskar att få en policy som är mer konkret och underlättar för alla medarbetare att ta till sig, vilket är något företaget arbetar med i dagsläget.

Variation av kommunikationskanaler

För att skapa delaktighet för CSR-policyn arbetar båda företagen med intern kommunikation genom olika kanaler, detta för att nå kollektivet, men även för att olika individer uppskattar olika kanaler när det handlar om att ta till sig information kring policyn. De studerade företagen är stora, och därav visar resultatet av studien att det krävs en variation av kommunikationskanaler för att bidra till delaktighet som gör att CSR-policyn blir närvarande i den dagliga praktiken. Den kommunikationsform som är uppskattad hos majoriteten av respondenterna och anses bidra till delaktighet i störst utsträckning är dock fysiska möten, men även utbildningar inom CSR. Genom fysiska möten och utbildningar främjas diskussioner och kunskapsinlärning, vilket är viktiga aspekter för att öka engagemanget för CSR-policyn.

Inledning Teoretisk metod

Teoretisk referensram

Praktisk

metod Empiri Analys Slutsats

Sannings-kriterier

Variation av de vertikala kommunikationsriktningarna

Vidare ger båda företagen utrymme åt medarbetare att komma med förslag och synpunkter när det gäller CSR-arbetet och policys, där de arbetar med både “top-down”

och “bottom-up” kommunikation. Däremot sker beslutsfattande enligt “top-down”, men där det finns utrymme att komma med förslag bland medarbetarna. Resultatet visar att den vertikala “top-down” kommunikationen är viktigare än tidigare teorier antytt, där medarbetare gärna lyssnar in chefer som besitter kunskap inom CSR för att förstå hur de kan arbeta ansvarsfullt på mest lämpliga sätt relaterat till sina arbetsuppgifter.

Leda med värdeord och föregå med gott exempel

Företagen är värderingsstyrda och leder med värdeord, vilket speglar deras starka koppling mellan företagskultur och CSR. Samtidigt visar resultatet att det finns många exempel när chefer föregår med gott exempel i ämnet och att det är något som genererar ett ökat engagemang och delaktighet för CSR-policyn bland övriga medarbetare. Det är centralt att både chefer och övriga medarbetare tar ansvar för eget beteende och egna handlingar gällande CSR, och således sprids engagemanget och delaktigheten vidare och främjar en kultur som är starkt anknutet till företagets CSR-policy.

Beakta CSR i rekryteringsprocessen

Vidare beaktas CSR i rekryteringsprocessen för att erhålla medarbetare som har rätt värderingar och som således kan bidra till en förändring av normer och värderingar i organisationerna. Detta tycks vara avgörande för att bibehålla eller stärka ett företagsklimat där CSR-policyn är närvarande i den dagliga praktiken.

Att konkretisera CSR-policyn och dess åtaganden, använda en variation av kommunikationskanaler, använda både uppåtgående samt nedåtgående kommunikation, leda med värdeord, föregå med gott exempel samt att beakta CSR vid rekrytering av nya medarbetare är exempel på hur stora företag arbetar för att skapa delaktighet för CSR bland medarbetarna, för att således göra CSR-policyn närvarande i den dagliga praktiken, vilket illustreras nedan i Figur 4.

Figur 4. Hur stora företag arbetar för att skapa delaktighet bland medarbetare som gör CSR-policyn närvarande i den dagliga praktiken

52 7.1 Teoretiskt bidrag

Denna studie bidrar till ökad förståelse för hur stora företag arbetar, samt kan arbeta, med att skapa delaktighet bland medarbetare för en CSR-policy. Detta med syfte att göra policyn närvarande i den dagliga praktiken, något som utifrån problembakgrunden samt forskningsgapet är centralt att erhålla förståelse kring. Studien ökar förståelsen för hur centralt medarbetarengagemang, intern kommunikation och företagskultur är, samt hur företag arbetar med dessa områden för att medarbetare ska vara involverade i arbetet med åtaganden som ingår i företagens CSR-policys, detta för att den ska få verklig effekt.

Tidigare forskning inom ämnesområdet belyser problemet med att CSR-policys ofta brister i praktisk innebörd och härleder detta till en avsaknad av medarbetares delaktighet (Collier & Esteban, 2007, s. 30). Samtidigt antyder tidigare forskning att medarbetarengagemang, intern kommunikation samt företagskultur är centralt för att erhålla delaktiga medarbetare (Slack et al., 2015; Morsing et al., 2008; Collier & Esteban, 2007; Ferrara-Love, 1997). Till skillnad från tidigare forskning, som belyser vikten av engagerade medarbetare, bidrar denna studie med insikt i hur stora företag arbetar i praktiken för att erhålla delaktiga medarbetare gällande företagets CSR-policy.

7.2 Praktiskt bidrag

Det praktiska bidraget studien erbjuder är att företag kan vägledas i arbetet med att skapa delaktighet för sin CSR-policy för att göra den närvarande i den dagliga praktiken. Genom denna vägledning kan företags arbete med CSR få verklig effekt vilket minimerar risken för “CSR-washing” som Mattis (2008) exempelvis varnade för, eller det Porter & Kramer (2007, s. 3) belyser som en risk, att CSR-policyn brister i praktisk innebörd. Vidare kan ett bättre arbete med att skapa delaktighet för CSR-policyn som ger verklig effekt leda till ett bättre och mer hållbart samhälle. Företags samhällsansvar inom dessa områden bidrar till ett välfungerande och långsiktigt tankesätt som på sikt kan bidra till att FN:s 17 (UNDP, u.å) hållbarhetsmål uppfylls. Dessutom ställer intressenter (Graafland & Smid, 2013, s. 233) allt större krav på att företag ska ha ett ambitiöst och välfungerande CSR-arbete, vilket gör det allt viktigare för företag att lyckas göra CSR-policyn närvarande i verksamheten. Genom detta kan företag bli en mer attraktiv arbetsgivare (Dawkins, 2005, s. 116) likväl som konkurrensfördelar kan nås om de lyckas genomföra detta.

7.3 Rekommendationer

Utifrån insamlad data samt analys och slutsats, är följaktiga rekommendationer för stora företag att skräddarsy informationen av CSR-policyn för respektive verksamhetsområde eller avdelning, för att göra policyn verksamhetsnära. Detta ställer krav på ansvariga för policyn att konkretisera innehållet för att medarbetare ska förstå innebörden, hur den är relevant för sitt verksamhetsområde, samt hur medarbetare kan bidra och vara delaktiga i arbetet med detta. För att lyckas med detta kan ansvariga för CSR-policyn arbeta tillsammans med företagets marknads- och kommunikationsavdelning som besitter expertis inom området och kan formulera budskap som är lätt att ta till sig. I och med stora företags komplexitet och ett stort antal medarbetare rekommenderas hållbarhetsteam med experter inom CSR-området även att samarbeta med övriga avdelningar, vilka har verksamhetsexpertis. Detta för att tillsammans ta fram en strategi som är relaterat till den specifika avdelningens uppgifter inom organisationen. Detta bidrar till relevans och delaktighet som gör CSR-policyn närvarande i företags dagliga praktiken.

Vidare rekommenderas företag att öka kraven av CSR-värderingar redan i rekryteringsprocessen, samt att ta fram verktyg som underlättar att beakta dessa kravställningar. Slutligen är det av stor betydelse att varje medarbetare, oavsett befattning, men framför allt chefer i organisationer, föregår med gott exempel i CSR-frågor och att agera med utgångspunkt i CSR-policyn. Genom att göra detta förstår medarbetare att det är viktigt, samtidigt som det inspirerar till att agera på likartad vis.

Företagen som studerats i denna studie har nått framgång i CSR-arbetet och det finns många faktorer i deras sätt att arbeta med den interna kommunikationen och företagskulturen för att skapa medarbetarengagemang för CSR-policyn, som andra företag kan ta efter. Däremot finns det förbättringsområden, vilket respondenterna själva medger. Detta ger implikationer på vad företagen själva, likväl andra företag, kan göra för att bli mer ansvarsfulla och således bidra till en mer hållbar värld.

7.4 Studiens begränsningar

Författare av denna studie anser det vara viktigt att belysa eventuella begränsningar i studien. En första identifierad begränsning är det faktum att respondenterna som går under benämningen medarbetare alla har, mer eller mindre, högt uppsatta positioner i företaget. En servicechef har intervjuats, likväl som en kommunikationsspecialist som på daglig basis arbetar med ledningsgruppen, samt en miljöstrateg som tidigare haft rollen som hållbarhetschef. Dessa respondenter besitter därav positioner högt upp hierarkin.

Respondenterna har möjliggjort att besvara frågeställningen samt uppfylla studiens syfte, däremot hade det varit en större tyng i studiens slutsats om även medarbetare på lägre nivåer i företaget intervjuades. Samtliga medarbetare som intervjuats antyder att CSR-policyn påverkar deras dagliga arbetsuppgifter, däremot hade ett annat resultat kunnat infalla vid intervju med andra medarbetare, som exempelvis arbetar längre ner i företagens hierarkier. Därav innebär det att studiens begränsas av det faktum att enbart tre medarbetare, samt en hållbarhetschef på respektive företag har intervjuats.

Företagen som undersökts i studien är medlemsägd respektive statligt ägd, vilket kan utgöra en begränsning för studien då det ger en smal bild av samhällets verklighet som utgörs av en stor mängd kommersiella företag. Resultatet kan därav skilja sig från stora företag som är av kommersiell karaktär, vilka vanligtvis har ett större intresse av kapitalinkomster. Däremot kan resultatet av denna studie ändock bidra med incitament och vägledning för samtliga typer av företag, eftersom företagen som deltagit i denna studie har ett gott påvisat arbete med CSR. Företag av annorlunda karaktär än de som undersökts i denna studie kan därav ta inspiration från studiens resultat för att förbättra sitt arbeta och lyckas få verklig effekt av sin CSR-policy.

Vidare kan det faktum att respondenterna fick ta del av intervjuguiden i förväg vara en potentiell begränsning av studien, då detta möjliggjorde en förberedelse samt en chans att läsa in sig på företagets CSR-policy, vilket inte hade varit möjligt i samma utsträckning om de inte kände till vilka frågor som skulle ställas under intervjun. Även om detta går att identifiera som en begränsning anser författarna av studien att detta gjorde intervjuerna mer berikade, samtidigt är detta viktigt att ta hänsyn till. En ytterligare begränsning är det faktum att enbart två företag studerats. Grundtanken var att tre företag skulle intervjuas, men på grund av tidsbrist beslutades som tidigare nämnt att enbart studera två företag.

Genom att undersöka frågeställningen i flera företag hade fler insikter och faktorer identifierats som kunnat lett till ett rikare bidrag.

Denna studie genomfördes under en rådande pandemi, vilket innebar vissa begränsningar.

Dels kunde inte intervjuerna genomföras fysiskt, vilket försvårade interaktionen under intervjuerna. Det kan påverka intryck och uppfattningar som kan upplevas annorlunda vid fysiska intervjuer. Dels kan somliga svar vara färgade av företagens begränsade möjligheter att utföra normala arbetsuppgifter. Många arbetsplatser, inklusive företagen som deltagit i studien, har behövt utöka tillämpningen av digitala medel, samt utföra stora delar av arbetet hemifrån. Detta kan medföra nya utmaningar för företagen när det kommer till att förmedla information internt, samt begränsar interaktionen på arbetsplatsen, vilket kan förändra medarbetares upplevelse av gemenskap. Det kan även innebära svårigheter med att ge exempel på situationer när de inte träffas på arbetsplatsen lika regelbundet det senaste året på grund av pandemin. Dock upplevdes detta inte påverka svaren i särskilt stor utsträckning eftersom majoriteten av respondenterna hänvisade svar från många år tillbaka. Vidare kan en begränsning vara att frågor inom CSR möjligen prioriteras bort hos företag när ekonomin svalnar och verksamheter behöver lägga resurser på ekonomisk överlevnad snarare än CSR.

7.5 Förslag för vidare forskning

Studien har baserats på en kvalitativ studie av två stora företag bestående av fyra respondenter från respektive företag. Av den anledningen skulle det vara intressant att i framtiden genomföra en kvantitativ studie inom en liknande frågeställning. Genom en sådan studie kan fler företag samt respondenter delta, vilket skulle leda till ett mer generaliserbart resultat. Detta hade även möjliggjort att studera svar från medarbetare inom flera olika avdelningar och med större variation av befattning, då det med stor sannolikhet har en stor inverkan på resultatet.

För att bidra till ett samhälle med företag som tar ett stort ansvar inom CSR genom att göra sin CSR-policy närvarande i den dagliga praktiken, krävs det att stora, likväl som mindre företag ökar kunskapen kring hur engagemang för CSR-policyn kan förbättras.

Eftersom det finns fler små och medelstora företag i Sverige är det därav relevant att i framtiden studera denna frågeställning i dessa miljöer, där det finns mindre resurser att tillgå. Vidare kan detta innebära att somliga saknar ett hållbarhetsteam samt hållbarhetschef med expertis inom området vilket gör det allt mer utmanande för ansvariga i företagen att lyckas göra en CSR-policy relevant för medarbetare.

För framtida forskning vore en liknande undersökning i branscher som är av kommersiell karaktär intressant att studera. I kommersiella företag finns det möjligen större utmaningar med att fokusera på att göra CSR-policyn närvarande, då andra drivkrafter från externa intressenter eventuellt är större än i värderingsstyrda företag, vilket företagen i denna studie är, mycket på grund av att de är medlemsägda respektive statligt ägda.

In document Att göra CSR-policyn närvarande i den dagliga praktiken: En kvalitativ studie om hur företag kan skapa delaktighet (Page 56-61)