I det här delkapitlet, har jag sammanfattat elevernas syn på motivation i relation till deras studier. Dessutom har jag sammanfattat elevernas syn på ifall ämnesöverskridande arbete mellan matematik och samhällskunskap skulle leda till mer- eller mindre motivation.
6.2.1 Naturvetenskapliga programmet
Natur1 talade mycket om motivation kopplat till egenintresse och framtidsutsikter.
En annan motivationskälla var att kunna få en bättre förståelse för världen och sin omgivning. Därför uppskattar Natur1 att arbeta med Biologi. Lärarens roll är också viktig. När eleven fick en ny lärare i matematik, blev kursen mycket roligare, tack vare stöd från läraren. Ämnesövergripande arbete mellan matematik och samhällskunskap, skulle gynna elevens motivation i matematikämnet, men inte i samhällskunskap. Fördelen är att undervisningen skulle få mer variation, vilket skulle gagna motivationen för Natur1. Just nu är undervisning i matematik, monoton och tråkig anser eleven.
Den största motivationskällan för Natur2, är att få ett bra betyg för att höja sitt snittbetyg för fortsatta studier på högskolenivå. En annan motivationskälla, är att förstå kopplingen mellan det som eleven lär sig i skolan och verkligheten. Därför är fysik ett uppskattat ämne för personen, som har konkreta kopplingar till verkligheten. Eleven tycker att monoton undervisning, minskar motivationen. När eleven fick frågan, ifall ämnesövergripande arbete mellan matematik och samhällskunskapen, skulle gynna motivationen, svarade eleven tveksamt.
Natur2 talade om att det finns fördelar, genom att koppla undervisning i statistik till verkligheten. Emellertid är Natur2 inte så positiv till ämnesöverskridande arbeten, eftersom det kan bli rörigt.
Natur3 vill bli läkare i framtiden, och det är den största motivationskällan. Utöver elevens framtidsplaner, anser eleven att kunskaper som det finns nytta av, skapar ett större intresse, vilket gynnar motivationen. Därför uppskattar eleven matematik, då nyttan av ämnet är förträfflig för personen, när det kommer till livet utanför skolan. Motivationen för samhällskunskap 1b var inte lika stark jämfört med andra ämnen, då eleven har större intresse för naturorienterande ämnen. Men elevens lärare hade en god förmåga att göra ämnet intressant. Under kursens gång, har eleven fått chansen att jobba med matematiska inslag i samhällskunskap 1b, som jag nämnde i delkapitel 6.1.1. En erfarenhet som har varit positiv för eleven, och därmed ökat intresset för samhällskunskapsämnet. Natur 3 anser att ämnesövergripande arbete mellan samhällskunskap och matematik, skulle till större del vara positiv. Tidigare har eleven arbetat med ämnesövergripande arbeten mellan matematik och fysik. Eleven talade om att den erfarenheten upplevdes som kompletterande, genom att få möjlighet att förstå länken mellan olika ämnen i skolan.
6.2.2 Samhällsvetenskapliga programmet
Samhäll1 talade om olika motivationskällor, som väger lika tungt. Intresse för människor och samhället motiverar eleven, eftersom undervisningen blir rolig och intressant. Under pandemin, har det varit tufft för eleven att få igång motivationen i vissa perioder. Tack vare hjälp och stöd från lärare, har motivationen blivit mycket bättre. En annan motivationskälla, är elevens framtidsplaner. Varierad undervisning, är också en viktig aspekt, och därför är lärarens roll viktig i sammanhanget. Tidigare har eleven fått arbeta med statistik i historia och samhällskunskap, det har medfört en aha-upplevelse, när eleven har fått lära sig nyttan av matematiska begrepp.
Eftersom matematik är tråkigt för eleven, kan det vara positivt för eleven att arbeta ämnesövergripande, mellan samhällskunskap och matematik, för variationens skull. Samt få förståelsen för länken mellan ett tråkigt- och roligt ämne.
Samhäll2 talade om sitt individuella intresse som en viktig motivationskälla. Skulle inte personen ha så mycket intresse för samhället och dess påverkan, hade inte eleven lagt lika mycket tid på studierna. Utöver intresse, är också framtiden en motivationskälla, för att kunna få arbeta med drömyrket. Dessutom har lärarens förmåga att motivera eleven, varit viktigt för motivationen, speciellt under pandemitider. Eleven anser att det eventuellt hade funnits fördelar med att arbeta ämnesövergripande mellan matematik och samhällskunskap. Till större del skulle det öka motivationen i matematik, för då hade eleven kunna finna en mening med matematikämnet.
Samhäll3 Talade om intresse och betyg som viktiga motivationskällor. Skälet till att eleven valde det samhällsvetenskapliga programmet, är för att läsa olika samhällsorienterade ämnen som samhällskunskap 1,2 och sociologi. Det har varit en utmaning för eleven att läsa ämnen som är mindre intressant, och som individen känner att den inte har någon nytta av. I sin tur har det gjort att elevens entusiasm för dessa ämnen varit låg. Eleven hade tidigare högre motivation i matematik, när personen läste matematik 1, eftersom uppgifterna var begripliga. Däremot har de andra kurserna i matematik varit för svåra och det har minskat motivationen. Bra betyg är också en motivationskälla för eleven, då den fungerar som en belöning för hårt arbete. För eleven skulle det vara positivt att arbeta ämnesövergripande mellan samhällskunskap och matematik för en bättre överblick. Tidigare har personen arbetat ämnesövergripande mellan sociologi och samhällskunskap, som har skapat en bättre förståelse för länken mellan ämnena.
6.3 Sammanfattning
I det här delkapitlet har jag sammanställt elevernas svar med hjälp av tabeller. Och jämfört de olika svaren. samhällskunskap och matematik. Ifall eleverna har arbetat med matematiska inslag i samhällskunskap 1b och synen på relationen mellan matematik och samhällsvetenskap. Det finns både likheter och skillnader i hur eleverna ser på matematik. Natur- 1 och 2, talar båda om att undervisningen i ämnet är monotont.
Natur2 sticker ut, genom att dra en skiljelinje mellan matematik som skolämne, och en egen definition av matematik. Natur3 nämnde inte några negativa aspekter av ämnet, som också är en skillnad, jämfört med de andra eleverna. Natur1 sticker också ut, eftersom eleven inte talade om matematik som intressant, dessutom används inte tal i sin benämning.
Naturelevernas beskrivning av samhällskunskap var också olikartad. Enligt min bedömning var skillnaderna större, jämfört med matematik. Både Natur- 1 och 3, tyckte att ämnet var mindre intressant. Natur3, talade om ekonomi, något som de andra inte nämnde. Natur2 använde ordet filosofi, för att förklara ämnet, och det gjorde inte de andra. Natur1 talade om ämnet som känsloladdat, vilket skiljer sig från matematik som ämne. Natur2 föreslog förbättringar inom undervisningen i ämnet, något som eleven också önskade i matematik. Natur- 1 och 2 hade tidigare arbetat med matematiska inslag i mindre omfattning. Samtliga naturelever såg inte någon större relation mellan matematik och samhällsvetenskap. Natur1 såg ämnena som två olika typer av ämnen, och Natur- 2 och 3 talade om mindre förbindelser, som användning av grundläggande räkning och statistik i samhällsvetenskap.
I tabell 2, har jag sammanställt, samhällselevernas syn på ämnena. Samt tidigare erfarenheter av matematik i samhällskunskap 1b och hur de ser på relationen mellan matematik och samhällsvetenskap.
Samtliga elever talade till större del om att de upplevde en negativ syn på matematik. Både Samhäll- 1 och 2, tyckte att matematik var ett tråkigt ämne.
Samhäll- 2 och 3 tyckte att ämnet var svårt. Samhäll- 1 och 2 talade om tal och räkning via addition och subtraktion som en definition. Samhäll3 talade om ”rakt på sak” och jag tolkade det som avsaknad av att resonera fram ett svar, eftersom Samhäll3, uppskattade möjligheten att resonera fram svaren i samhällskunskap till skillnad från konkreta svar.
Samtliga samhällselever tyckte att samhällskunskap var ett intressant ämne.
Eleverna hade en relativt likartad syn på ämnet. Samtliga talade om att ämnet handlar om förståelse för samhällets uppbyggnad. Samhäll- 2 och 3, tog upp politiska aspekter, som EU och lagar. Samhäll1 tog också upp historiska perspektiv, som en naturlig del i ämnet.
Samtliga elever har jobbat med matematiska inslag i kursen samhällskunskap 1b.
Det fanns lite olikheter i tillämpningen av matematik. Samhäll- 1 och 3, fick möjligheten att arbeta med diagram och grafer. Samhäll1 fick också möjligheten att tillämpa matematiska begrepp i kursen. Samhäll2 fick möjligheten att arbeta med räkning i samband med mandatfördelningen i riksdagen. Samtliga elever såg inte någon större förbindelse mellan matematik och samhällsvetenskap, utöver räkning på grundläggande nivå. Samhäll1 specificerade användning av matematiska begrepp till skillnad från de andra eleverna.
I delkapitel 6.2 inriktade jag mig mer på motivation i samband med studier. Samt huruvida ämnesövergripande arbete mellan matematik och samhällskunskap, skulle leda till mer- eller mindre motivation för eleverna. Resultatet har jag sammanställt i två olika tabeller för natur- och samhällseleverna.
Tabell 3
I tabellen ovan (tabell 3), har jag sammanställt naturelevernas syn på motivation i relation till studierna. För samtliga elever är framtidsutsikter, en viktig motivationskälla. Natur2 nämnde betyg som en viktig källa. De andra eleverna talade inte specifikt om betyg. Emellertid har betygen en förbindelse med framtidsplanerna enligt min tolkning. Både eleverna var tydliga med att de vill satsa på högre studier efter gymnasiet. Samtliga naturelever talade om en association mellan motivation och förståelse för kunskaper utanför skolan. Natur2 uppskattade fysik, eftersom kunskaperna från ämnet, framkallar en förståelse för verkligheten.
Natur3 som uppskattade matematik, talade också om att kunskaper som skapar en förståelse för världen utanför skolan, leder till högre intresse, som i sin tur skapar motivation. Vad som är intressant i sammanhanget, är att Natur3 talade om att eleven inte kände någon nytta av ämnet historia. Natur1 hade biologi som favoritämne, eftersom eleven är intresserad av naturen och dess omgivning. Natur3, hade också biologi som favoritämne. En annan sak som Natur- 1 och 3, hade gemensamt var att båda specificerade lärarens roll, som motivationskälla. Natur3 uppskattade sin lärare i samhällskunskap som lyckades göra ämnet intressant, även om eleven hade bristande intresse för samhällskunskapsämnet.
Natur1 Natur2 Natur3
Natur2 talade om fördelar med ämnesövergripande arbete mellan samhällskunskap och matematik. Emellertid tyckte eleven att ämnesövergripande projekt kan vara rörigt. Natur1 skulle få ökad motivation i matematikämnet, men inte samhällskunskap. Natur3 skulle få ökad motivation i samhällskunskap, eftersom det är positivt att se förbindelser mellan olika ämnen.
Nedan har jag sammanställt svaren från samhällseleverna angående deras syn på motivation i relation till studierna. Och hur de ser på ämnesövergripande arbete mellan samhällskunskap och historia.
Tabell 4
Samhällseleverna var mycket mera inriktade på motivation kopplat till egenintresse. Samtliga elever talade om samhällskunskap som ett av sina favoritämnen. Något som framgår tydligt, när eleverna fick beskriva ämnen som är minst- och mest intressant. Matematik, var antingen tråkigt eller svårt, och det minskade intresset. Utifrån min tolkning, var variation en form av undervisning som väcker intresse för eleverna, och därmed motivationen.
Samhäll1 Samhäll2 Samhäll3
Utöver intresse var framtidsutsikter också en motivationskälla, precis som natureleverna. Enligt min tolkning var intresseaspekten större för samhällseleverna, jämfört med natureleverna, då samtliga elever inledde sina beskrivningar av motivation, genom att tala om intresse för samhällen och människor. Samhäll- 1 och 2, talade också om lärarens roll som motivationskälla. Samhäll3 talade om betyg som motivationskälla, eftersom det blir en belöning för hårt arbete. Dessutom talade Samhäll3 om att eleven hade mer motivation för matematik, när uppgifterna var begripliga.
Samtliga samhällselever menade att motivationen skulle öka ifall dem fick arbeta ämnesövergripande. Samhäll- 1 och 2, talade specifikt om att det skulle öka motivationen i matematik. Samhäll1 talade om att det eventuellt skulle leda till en aha-upplevelse, och samhäll2 skulle uppleva en mening med matematik. Samhäll3 talade om att det skulle skapa en bättre överblick, och eftersom eleven inte nämnde några brister, i samhällskunskapsämnet, tolkade jag det som att motivationen skulle till större del gagna matematikämnet.
7. Analys
I det här kapitlet har jag anslutit min empiriska studie till de teoretiska perspektiven på matematik, samhällskunskap, lärande och motivation.