Resultatet av min analys visar på att eleverna som deltog i studien, har en varierad syn på matematik och samhällskunskap. Ingen elev talade om ämnet utifrån socialkonstruktivism. Istället var det traditionella synsättet samt Lundins definition på skolmatematik, som främst kunde förklara elevernas syn på matematik. Eleverna beskrev ämnet samhällskunskap, utifrån varierade synsätt. Det fanns både indikationer på att eleverna beskrev ämnet som indelat i ämnesblock, eller att samhällskunskap betraktades som enhetlig.
Att eleverna talade olikartat om samhällskunskapsämnet, bekräftar tidigare forskning i samhällskunskap i svensk- och internationell kontext. Stodolsky, Scott och Glaessners forskning i USA, om elevers syn på matematik och samhällskunskap. Resulterade i att elever visade på en klarare definition av matematikämnet till skillnad från samhällskunskap. En annan likhet med studien, är att samhällskunskapsämnet, beskrevs aldrig utifrån svårighetsgrad, istället var det antingen intressant eller tråkigt.111 Något som märktes i min studie, då ingen elev talade om samhällskunskapsämnet utifrån att det var svårt.
Studien som utfördes av skolverket 1994, som handlade om elevers attityder till naturvetenskapliga ämnen, visade på att elever föreslog nytänkande i undervisningen. Elever som deltog i studien, talade också om att lärare i So-ämnena var dynamiska.
109 Se s. 38–39.
110 Se s. 37–38.
111 Se s. 12.
Samhällseleverna uppskattade undervisningen i samhällskunskap, och tyckte den var rolig och varierande. Emellertid, tyckte natur- 1 och 2, att undervisningen i samhällskunskap inte var riktigt utmanande. Min studie bekräftar att elever föreslår nytänkande inom matematikämnet. Men det finns också indikationer på att naturelever föreslår förbättringar i samhällskunskapsämnet.112
Ur elevernas synvinkel, fanns det inte någon större förbindelse mellan samhällskunskap och matematik, utöver räkning på grundläggande nivå och statistik. Men ämnesöverskridande arbete mellan ämnena skulle gagna motivationen, utifrån situationsbundet-intresse, då eleverna skulle uppleva en mening med ett ämne som är mindre intressant. Fyra av eleverna talade om att det skulle öka motivationen i matematik. Sara Blanck som forskade om samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning. Talade om samhällskunskap som ett handlingsämne. Dessutom kunde författaren upptäcka två ämnesdidaktiska redskap som är viktiga i samhällskunskap, som var samtal och resonemang.
Ämnesöverskridande arbete mellan matematik och samhällskunskap, kan i sammanhanget bli kompletterande, och med tanke på samhällskunskapsämnets dynamiska karaktär, kan det finnas många fördelar. Min studie visar på att det finns många fördelar med ämnesintegrerat arbete. Exempelvis talade Natur3, om ett ökat intresse för samhällskunskap, tack vare elevens möjlighet att få arbeta med matematiska inslag i ämnet. Samhällseleverna, samt Natur1 talade om de skulle få ökad motivation i matematik, och det påminner om att samhällskunskap fungerar som ett handlingsämne.113
Helena Persson som forskade om ämnesintegrerat arbete inom naturvetenskapliga ämnen, talade om att elever var till större del positiva, till sådana projekt. Ett exempel på en fördel är att elever får möjlighet att fördjupa sig i naturvetenskapliga begrepp. Samhäll1, fick möjlighet att tillämpa matematiska begrepp i samhällskunskapsämnet, och det medförde en aha-upplevelse.
112 Se s. 15.
113 Se s. 16
Dessutom talade Persson om att eleverna ansåg att användbarhet är viktigt för en god undervisning, och i sammanhanget inrymmer möjligheter med att elever känner användbarhet med matematiska kunskaper i samhällskunskapsämnet.114
Som tidigare nämnt såg inte eleverna någon större förbindelse mellan matematik och samhällskunskap. Och det finns många möjligheter till att förändra den synen.
Guerra och An som forskade om ämnesintegrerat arbete mellan samhällskunskap och matematik, talade också om den här föreställningen och försökte förändra det synsättet genom ett ämnesöverskridande projekt i undervisning om social rättvisa.
Resultatet visade på att lärarkandidaterna till större del blev positiva till projektet.
Emellertid visade inte lärarkandidaterna tillräckligt med kompetens för att studien skulle betraktas som framgångsrik. Tony Gau Bartell talade också om att lärarna som undervisade om matematik och social rättvisa inte hade tillräckligt med kompetens för att förklara social orättvisa utifrån sociala-, politiska- och historiska dimensioner.
Ämnesövergripande arbete mellan matematik och samhällskunskap kan vara kompletterande för ökad förståelse om social orättvisa. Andersson & Brante som undersökte möjligheter och hinder med ämnesöverskridande arbete mellan matematik och samhällskunskap, talade om att det finns flera möjligheter. Lärarna i samhällskunskap som deltog i studien, var överlag positiva till ämnesöverskridande arbete mellan matematik och samhällskunskap. Men upplevde inte att de hade tillräckligt med kompetens i de matematiska kunskaperna. En annan fördel är lärares frihet att välja ämnen för ämnesövergripande projekt.
114 Se s. 17.
Mer forskning inom det här området föreslås, med tanke på att eleverna som deltog i den här studien var positiva till ämnesöverskridande arbete mellan matematik och samhällskunskap. Mitt syfte som var att kartlägga gymnasieelevers syn på relationen mellan samhällskunskap och matematik har uppnåtts. Resultatet visar på att eleverna inte så någon större relation, utöver statistik och räkning på grundläggande nivå. Likheterna och skillnaderna mellan elever som läser natur- och samhällsvetenskapliga programmet var inte framstående i den här frågan. En intressant variation, var att natureleverna hade en mycket mer varierad syn på samhällskunskapsämnet, till skillnad från samhällseleverna. Dessutom betonade samhällseleverna, att intresse var en större del av deras motivation.
Referenser
Litteratur
Alderman, M. Kay, Motivation for achievement: possibilities for teaching and learning, 3. ed., Routledge, London, 2008
Andersson, Ursula & Brante, Camilla, Ämnesövergripande arbete - i matematik och samhällskunskap -, Malmö högskola, Malmö, 2005
Bartell, Tonya Gau, Learning to Teach Mathematics for Social Justice: Negotiating Social Justice and Mathematical Goal, Journal for Research in Mathematics Education, Michigan State University, Michigan, 2013
Blanck, Sara, När ämnen möts: en analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet, Karlstad, 2014
Dalen, Monica, Intervju som metod, upplaga 2, Gleerups utbildning, Malmö, 2015
Davidsson, Lina & Flato, David W., Motivera mera: möjligheternas pedagogik:
[övningar för att stärka motivation, självkänsla och framtidstro hos högstadie- och gymnasieungdomar], Epago, Malmö, 2010
David, Matthew & Sutton, Carole D., Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 2016
Den nationella utvärderingen av grundskolan: en lärarinformation: NU03, Skolverket, Stockholm, 2003
Edling, Christofer & Hedström, Peter, Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare, Studentlitteratur, Lund, 2003
Eksell, Jörgen & Thelander, Åsa (red.), Kvalitativa metoder i strategisk kommunikation, 1:a uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014
Ekstrøm, C. T., Hansen, E., & Brockhoff, P. B, Statistik i gymnasiet, LMFK-Bladet, Gentofte, 2017
Ernest, Paul, The philosophy of mathematics education, Falmer Press, London, 1991
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. &
Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017
Guerra Paula P, An, Sohyun, Possibilities and Challenges of Teaching Integrated Math and Social Studies for Social Justice: Two Teacher Educators´ Collaborative Self-Study, Georgia Educational Researcher, Georgia, 2016
Harnow Klausen, Søren, Vad är vetenskap?, Natur och kultur, Stockholm, 2006
Hermansen, Mads, Lärandets universum, Studentlitteratur, Lund, 2000
Hersh, Reuben, What is mathematics, really, Jonathan Cape, London, 1997
Illeris, Knud, Lärande, Studentlitteratur, Lund, 2015
Jonasson Ring, Emmy, Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Samhällskunskap, Karlstads universitet, Karlstad, 2015
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35864
Juter, Kristina & Wetterstrand, Frida, statistiska begrepp och uttrycksformer, Skolverket, Stockholm, 2016
Kenney, John Francis, Mathematics of statistics. P. 1, Van Nostrand, New York, 1939
Kvale, Steinar (red.), Issues of validity in qualitative research, I: Jensen, Klaus Bruhn, Discourses of interviewing: Validating Qualitative Research Findings Through Textual Analysis Studentlitteratur, Lund, 1989
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, 2014
Lindmark, Torbjörn, Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå, 2013
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82936
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.), Lärande, skola, bildning, Fjärde utgåvan, reviderad, Natur & Kultur, Stockholm, 2017
Lundin, Sverker, Skolans matematik: en kritisk analys av den svenska skolmatematikens förhistoria, uppkomst och utveckling, Uppsala universitet, Uppsala, 2008
Mer formler än verklighet: ungdomars attityder till teknik och naturvetenskap, Skolverket, Stockholm, 1994
Olsson, Roger, Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Karlstad, 2016
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39863
Persson, Helena, Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, Umeå, 2011
Robins, Gill, Praise, motivation, and the child, Routledge, London, 2012
Sirkin, R. Mark, Statistics for the social sciences, 3rd ed, SAGE, Thousand Oaks, California, 2006
Stodolosky, Susan S., Scott, Salk., Glaessner, Barbara, Student Views About Learning Math and Social Studies, American Educational Research Journal, Spring, 1991
Vernersson, Folke, Undervisa om samhället: didaktiska modeller och läraruppfattningar, Studentlitteratur, Lund, 1999
Internetlänkar
Att förstå sin omvärld och sig själv: samhällskunskap, historia, religion och geografi, Skolverket, Stockholm, 2013
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3137 (Hämtad 2021-05-21)
ICCS 2016: kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor hos svenska 14-åringar i ett internationellt perspektiv, Skolverket, Stockholm, 2017
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3857 (Hämtad 2021-05-21)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Skolverket, [Stockholm], 2011.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2011/gymnasieskola-2011 (Hämtad 2021-05-21)
Muhrman, Karolina & Samuelsson, Joakim, Hur man ökar elevers motivation för matematik [Elektronisk resurs], Skolverket, Stockholm, 2015
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143788 (Hämtad 2021-05-21)
Kiselman, Christer O., Roos, Jan-Erik., Friberg, Göran. Matematik.
Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/matematik (hämtad 2021-05-21)
TIMSS 2019: Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Skolverket, Stockholm, 2019 (Hämtad 2021-05-21)
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2020/timss-2019.-svenska-
grundskoleelevers-kunskaper-i-matematik-och-naturvetenskap-i-ett-internationellt-perspektiv.?id=7592
Intervjuer
Natur1. Gymnasieelev, Naturvetenskapsprogrammet, Lund (2021-05-17) Natur2. Gymnasieelev, Naturvetenskapsprogrammet, Lund (2021-05-17) Natur3. Gymnasieelev, Naturvetenskapsprogrammet, Lund (2021-05-17) Samhäll1. Gymnasieelev, Samhällsprogrammet, Lund (2021-05-17) Samhäll2. Gymnasieelev, Samhällsprogrammet, Lund (2021-05-17) Samhäll3. Gymnasieelev, Samhällsprogrammet, Lund (2021-05-17)