6.1.1 Naturvetenskapliga programmet
Intervjuerna påbörjades med en fråga om vilka ämnen som är mest- och minst intressant för eleverna. Natur1 svarade biologi och skälet är att eleven har eget intresse för naturen och dess uppbyggnad. Därför vill eleven bli veterinär eller läkare i framtiden. Det ämne som eleven tyckte var minst intressant i skolan var matematik. Skälet är att det inte är personens starkaste sida. Den andra frågan handlade om elevernas individuella syn på matematik. Natur1 svarade att ämnet matematik är ett logiskt- och abstrakt ämne.
Natur2 hade störst intresse för matematik och fysik. Emellertid ansåg eleven att matematiken i skolan, skiljer sig från den formen av matematik som personen talade om. Matematik i skolan är uppbyggd på att sitta i klassrummet och repetera. En monoton undervisning som inte är bunden till verkligheten. Definitionen av matematik för individen är att bygga vidare på de matematiska grunderna.
Exempelvis talade Natur2 om multiplikation, som en komplex variant av addition.
Matematik kan vara mycket intressant, eftersom omvärlden utgörs av matematik.
Eftersom skolmatematiken skiljer sig från personens personliga syn på matematik, skulle filosofiska perspektiv på matematik, varit en god möjlighet för att förbättra undervisningen i ämnet, enligt Natur2
Natur3 hade störst intresse för ämnet biologi, som Natur1. Eleven tycker att ämnet är intressant och vill bli läkare i framtiden. Därför valde personen att studera på det naturvetenskapliga programmet. Ämnet som är minst intressant för eleven är historia, eftersom kursen är irrelevant och därför ser inte nytta av ämnet. För Natur3 är matematik något som finns överallt, vilket gör ämnet intressant. Som exempel talade eleven om att matematiska kunskaper kan tillämpas i allt från att räkna budget, till ”instagram memes” som innehåller uträkningar. Matematik är
oundvikligt och kommer alltid vara nyttigt anser eleven, och generellt var läran om tal det som kännetecknade ämnet.
Längre fram i intervjun fick eleverna frågan om deras individuella syn på samhällskunskap. Natur1 talade om att ämnet handlar om samhällets uppbyggnad samt förståelse för samhällets funktion. Det kan vara allt från politik, religion och individens roll i samhället. Skälet till att eleven valde naturvetenskapliga programmet, var baserat på att eleven har ett större intresse för naturvetenskapliga ämnen. Ämnen som är samhällsorienterade är allt för känsloladdade, och det är inte lika intressant som naturvetenskap enligt Natur1.
Natur2 associerade ämnet samhällskunskap med filosofi. Som exempel, talade individen om begreppet rättvisa, som intressant att undersöka ur filosofiska synvinklar. Dessutom handlar samhällskunskap om förståelse för samhällen och hur de formas. Emellertid talade Natur2 om att samhällskunskap i skolsammanhang inte var tillräckligt utmanande. Eleven hade önskat mer självständighet och möjligheten till att stimulera kritiskt tänkande inom samhällskunskapsämnet.
Natur3 talade om att samhällskunskap är läran om att leva i ett samhälle, ekonomi och hur människor ska bete sig mot varandra.
Efter att eleverna blev tillfrågade om deras syn på respektive ämnen, frågade jag därpå ifall eleverna har fått arbeta med matematiska inslag i samhällskunskap 1b.
Och ifall eleverna kände någon förbindelse mellan matematik och samhällsvetenskap. Natur1 har tidigare fått chansen att arbeta med statistik, men väldigt lite i samband med en uppgift, då eleven skulle hänvisa till statistik i en argumenterande text. Eleven ser inte någon förbindelse mellan matematik och samhällsvetenskap, eftersom matematik är logisk i sin natur, och samhällsvetenskap är känslofyllt.
Natur2 har ett svagt minne av sina erfarenheter i samhällskunskap och kunde inte svara på frågan, ifall eleven hade arbetat med matematiska inslag i samhällskunskap 1b. Ifall det fanns någon nytta av matematik i samhällskunskap, var en fråga som eleven var osäker på. Individen tog upp nyttan av statistik, men tror inte det fanns
större förbindelser mellan matematik och samhällsvetenskap. Natur3, har tidigare fått arbeta med matematiska inslag i samhällskunskap 1b. Det har varit en positiv erfarenhet för eleven då den anser att samhällskunskap inte är så intressant. Mycket av de matematiska inslagen har beståtts av räkning på grundläggande nivå, som uträkning av jobbskatteavdrag, eller hur mycket pengar av lånet som ska gå till amortering och ränta. Även om Natur3 har fått arbeta med matematiska inslag i samhällskunskap, hade eleven svårt för att beskriva länken mellan samhällsvetenskap och matematik, utöver grundläggande räkning av olika slag.
6.1.2 Samhällsvetenskapliga programmet
Intervjun påbörjades i samma ordning som för eleverna som läser det naturvetenskapliga ämnet. Först svarade eleverna på vilka ämnen, som är mest- och minst intressant för dem, och sedan fick eleverna skildra deras syn på matematik och samhällskunskap.
Samhäll1 hade störst intresse för samhällskunskap och historia. Eleven tycker det är intressant att få en förståelse för samhället och dess uppbyggnad. Dessutom talade individen om att det också är intressant att förstå hur en person kan påverka samhället. När Samhäll1 fick frågan om vilket ämne som är minst intressant, svarade eleven matematik, eftersom det är inget nytt som händer i ämnet. Allt handlar om att repetera räkning på olika sätt. Det är därför inte intressant för Samhäll1. När jag frågade om en definition av ämnet, fick jag svaret att det var tråkigt, och att ämnet handlar om att räkna ut tal på olika sätt. Samhäll2 tycker att samhällskunskap är det ämne som är mest intressant för eleven. Som Samhäll1, är matematik minst intressant för Samhäll2. Eleven hade svårt för att sätta ord på matematik, eftersom ämnet inte är roligt och dessutom är det svårt. De ord som Samhäll2 nämnde, var att matematik handlade räkning, som addition och subtraktion.
Samhäll3 tycker precis som Samhäll1, att samhällskunskap och historia är de ämnen som är mest intressant. Förklaringen är att eleven känner nytta av ämnena.
De ämnen som är minst intressant för eleven, är matematik och spanska. Skälet är att eleven föredrar samhällsorienterade ämnen, och känner sig tvingad till att läsa
andra ämnen som är mindre intressant. När eleven fick frågan om en definition av matematik, talade eleven om att det är ett ämne som är ”mer rakt på sak”, att allting är svart på vitt. Ämnet är också väldigt svårt för eleven. Svårigheten har gjort att matematiken blivit mindre intressant för Samhäll3.
Samtliga elever tyckte alltså att samhällskunskap var ett av de ämnen som var mest intressant. När eleverna fick frågan om innebörden av samhällskunskap. Svarade samtliga ganska likartat. Samhäll1, betraktade samhällskunskap, som förståelse för samhällets uppbyggnad, samt hur personer kan vara med och påverka samhället.
Därtill talade eleven även om en koppling mellan samhällskunskap och andra ämnen som beteendevetenskap samt kriminologi. Likheterna mellan ämnena, är läran om människor och samhällen. Dessutom är historia en viktig del av ämnet, för att kunna förstå Sveriges historiska utveckling, som exempel.
Samhäll2 hade en likartad beskrivning av ämnet samhällskunskap som samhäll1.
Att det handlar om förståelse för samhällets uppbyggnad. Dessutom talade eleven om politiska aspekter av ämnet, som EU och dess funktion. Samhäll3 talade om att samhällskunskap handlar om hur samhället fungerar, exempelvis lagar. En fördel med ämnet är att kunskaperna inte är byggda på raka svar, utan istället handlar det om att resonera och argumentera fram sina slutsatser. Något som gör ämnet ännu mer intressant för eleven.
Efter att eleverna definierade matematik och samhällskunskap. Fick eleverna tala om deras erfarenheter av matematik i samhällskunskap 1b och ifall de upplevde någon relation mellan matematik och samhällsvetenskap. Samhäll1 har tidigare fått arbeta med statistik, som att tolka demografiska förändringar med hjälp av olika diagram. Men eleven kände inte en stark koppling mellan samhällsvetenskap och matematik, utöver användning av statistik. Det går också att tillämpa matematiska begrepp, för att förstå variationer, som andelen, delen och det hela, menar eleven.
Samhäll2 har fått arbeta med matematiska inslag i kursen samhällskunskap 1b. Ett exempel, var avläsning av statistisk för jämförelse mellan länders olika statsskick och uträkningar för att förstå mandatfördelningen i riksdagen.
Det har dock inte varit så mycket matematik. Eleven var osäker ifall det fanns någon användning av matematik inom samhällsvetenskap, utöver grundläggande räkning.
Samhäll3 har inte jobbat med så mycket räkning, när individen läste kursen samhällskunskap 1b. Förutom att läsa av olika typer av grafer. Som Samhäll2, ansåg eleven att det inte fanns någon större förbindelse mellan matematik och samhällsvetenskap. Utöver räkning på grundläggande nivå.