För att kunna uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativ forskningsintervju som metod.
Intervjuer som är öppna, kan bistå med många intressanta infallsvinklar. Frågorna som jag konstruerat inför intervjuerna är av semi-strukturerad-karaktär. Till skillnad från den strukturerade typen av intervju, är målet att vara så flexibel som möjligt. Min roll som samtalsledare, är att bistå med färre frågor som uppmanar till diskussion. Det är viktigt att bistå med ett bra samtalsklimat och få deltagarna att slappna av under intervjun. Ifall jag känner att något saknas, kan jag ställa följdfrågor.71 För att kunna ställa bra följdfrågor är det angeläget att ha en god förförståelse om de fenomen som studeras. Därför har jag sett till att vara tillräckligt påläst inför intervjuerna. Under intervjuerna ställde jag följdfrågor till deltagarna när jag kände att något hade saknats.72
Inför intervjuerna bör forskare tänka på att det finns vissa etiska krav att ta hänsyn till. Det handlar om att skydda respondenterna, då vetenskapliga undersökningar styrs av både riktlinjer och lagar. Deltagarna måste få kännedom om min studie, som syfte, metod och andra viktiga uppgifter innan jag påbörjar intervjuerna. Inför intervjuerna, beskrev jag min studie till deltagarna, och frågade om deras samtycke.
Inga personuppgifter ska lämnas offentligt, och i mitt fall kommer jag garantera att respondenterna är anonyma, genom att döpa om deras namn till Natur 1, 2, 3 samt Samhäll 1, 2, 3. Jag har valt dessa namn för att kunna skilja mellan elever som läser natur- och samhällsvetenskapliga programmet. All känslig information ska lagras på ett sådant sätt att ingen ska kunna komma åt materialet. I mitt fall har jag spelat in deltagarnas svar, vilket är en risk. Men jag har sparat inspelningarna på en lagringsenhet som är skyddad med lösenord och efter undersökningen kommer jag att radera allt material. Vårdnadshavare till barn som är under 18 år, måste samtycka till studien. För smidighetens skull har jag valt att intervjua elever som redan fyllt 18.73
71 Eksell & Thelander, 2014, s45-s46.
72 Dalen, 2011, s. 17–18.
73 Dalen, 2011, s. 24–28.
Under intervjuerna kommer jag att analysera elevernas subjektiva upplevelser av relationen mellan samhällskunskap och matematik. En kvalitativ forskningsintervju söker en förståelse för omvärlden, genom att undersöka respondenternas synpunkter. En forskningsintervju skiljer sig från exempelvis journalistiska intervjuer, som syftar till att rapportera olika händelser i samhället. I det här fallet är det en fråga om att producera kunskap och den konstrueras via interaktion mellan intervjuare och deltagare.74
Med tanke på att jag vill kartlägga elevers syn på relationen mellan matematik och samhällskunskap, är det relevant att mitt urval är just elever. Utifrån ett av de fyra källkritiska kriterierna, som handlar om närhet i tid, har jag bedömt att det är relevant att intervjua personer som pågående läser på gymnasiet. Skulle jag välja personer som avslutat sina gymnasiestudier, för några år sedan, kan det leda till att jag missar viktig kunskap, på grund av bortglömdhet. Totalt intervjuade jag sex elever och en fråga som kan uppstå, är ifall det är tillräckligt många? Teoretisk mättnad kan beskrivas som att en forskare har uppnått tillräckligt med information inför analysen. Med tanke på tidsbrist, finns det inte möjlighet för mig att söka efter fler intervjuer, och istället fokuserade jag på att få ut så mycket kunskap som möjligt från de personer som kunde delta.75
En annan frågeställning är huruvida mitt metodval uppnår en hög validitet?
Författaren Klaus Bruhn Jensen, talade om att kvalitativ forskning har bidragit till nya teoretiska insikter inom samhällsvetenskap. Emellertid är det svårt att bedöma validiteten i kvalitativ forskning. För god validering är själva processen viktig, som god dokumentation och tydlig analytisk stringens av det empiriska materialet i relation till teorierna, som är väl förbundna till mina frågeställningar och syftet.76 Något som har varit väldigt viktigt för mig över hela processen.
74 Kvale, Brinkmann, 2014, s. 17–18.
75 David, Sutton, 2016, s. 169-171.
76 Jensen, 1989, s. 93.
Kvalitativ forskningsintervju ser språket som ett viktigt redskap för att producera kunskap. Jensen talade om att språket har två syften under en forskningsintervju.
Det första syftet är att den fungerar som ett verktyg under själva intervjun genom kommunikation. Därefter kommer det andra syftet som sker efter intervjun då jag lyssnar på de inspelade intervjuerna och transkriberar materialet. För att öka validiteten, är det viktigt att vara noggrann, när jag analyserar det inspelade materialet.77 En fördel med att jag spelar in mina intervjuer, är att jag undviker slarvfel, som att skriva för snabbt eller att jag missar någon viktig detalj under intervjuerna. Onödiga slarvfel kan leda till minskad reliabilitet.78
Jag besökte två gymnasieskolor i Lund och frågade elever ifall de ville delta i min undersökning. Sex elever tackade ja. Jag har inte haft någon relation med dessa elever tidigare. Det är alltså ett slumpmässigt urval, som är den bästa formen, ifall resultatet ska vara generaliserande för populationen. Emellertid krävs det mycket fler analysenheter än de antal som deltog i min studie.79
Efter intervjuerna, sammanfattade jag elevernas svar och analyserade materialet.
Något som jag kommer att gå igen i kapitel 6 och 7. Under analysen kommer jag dels kartlägga elevernas syn utifrån mina frågeställningar. Dessutom kommer jag att analysera likheter och skillnader mellan elever som läser natur- och samhällsvetenskapliga program. Att jag jämför elever som läser olika program på gymnasiet, skapar möjlighet för fler iakttagelser.80
77 Ibid, s. 96.
78 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017, s.64-s65.
79 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017, s. 171.
80 Harnow Klausen, 2006, s. 140.
5.2 Operationalisering
Min analys kommer att sammanställas utifrån de olika teoretiska perspektiven inom matematik, samhällskunskap, lärande och motivation. Bland perspektiven, finns det termer, begrepp och kategorier, som kan hjälpa mig att förklara elevernas olika synsätt. Begreppet matematik i skolsammanhang, kan med hjälp av Paul Ernest, förklaras utifrån det traditionella- eller socialkonstruktivistiska perspektivet.
Dessutom kommer jag använda mig av Sverker Lundins kritiska analys av den svenska skolmatematiken. Viktiga nyckelord som kännetecknar respektive perspektiv, presenteras nedan.
Traditionell syn på matematik – Objektivitet, logik, värderingsfritt, talang, naturbundna lagar, statisk.
Socialkonstruktivistisk syn på matematik – Dynamisk, syn på objektivitet som socialt konstruerad, social interaktion, kritiskt tänkande, förståelse för sociala frågor, strukturer.
Kritik av den svenska skolmatematiken – Matematik betraktas som objekt, viktigt, utanför verkligheten, stress, ångest.81
De teoretiska utgångspunkterna i samhällskunskap är omfattande och det finns olika didaktiska redskap som kan hjälpa mig att förklara elevernas syn på samhällskunskap. Folke Vernersson, som studerade lärares uppfattningar av ämnet samhällskunskap, talade om samhällskunskap som ett ämne. Författarens definition av ämnet, skiljer sig från de andra forskarna som jag hänvisade till, genom att beskriva ämnet via termen demokratisk normbildning.
Emmy Jonasson ring, talade om olika aspekter inom samhällskunskap, som politiska system, styrelseskick, kunskaper om de mänskliga rättigheterna samt ekonomi. Roger Olsson, talade om statsvetenskapliga och nationalekonomiska perspektiv, som ledande inom samhällskunskapsämnet. Dessutom talade Olsson, om en balansgång mellan den vetenskapliga- och politiska dimensionen. Torbjörn Lindmark använde sig av fyra ämneskonceptioner, som kan hjälpa mig att förklara elevernas perspektiv på ämnet via de olika dimensionerna.82
81 Se s.18-20.
82 Se s. 22–23.
Dimensionerna benämns som den medborgarfärdighetsinriktade-, fakta- begreppsinriktade-, samhällsanalytiska- och värdegrundsinriktade dimensionen.
Lindmark talade om medborgarfärdighetsinriktade dimensionen som ledande. Men det fanns en varierad syn på samhällskunskapsämnet utifrån de olika dimensionerna.83
Angående elevers syn på motivation i relation till deras studier, kommer jag utgå från olika teoretiska perspektiv på motivation. Författaren Knud Illeris talade bland annat om motivation kopplat till känslor och intresse. Kay M Alderman, använde sig av den social-kognitiva synen, och talade om flera faktorer som motiverar en person. Lärare kan främja elevers motivation enligt Alderman. David Palmer, delade in intresse i två delar, vilket kan hjälpa mig förklara elevernas syn på matematik och samhällskunskap i relation till intresse. Och ifall lärare kan främja intresset för ett ämne, som är ointressant för en elev. Författarna Davidsson & Flato, framställde en omfattande kartläggning av motivation, via en indelning i sex motivationskategorier. Samhörighetskänsla, intresseväckande, autonomi, verklighetsförankring, framtidsförankring och belöning/bestraffning.84
83 Se s. 24.
84 Se s. 26–28.
6. Resultat
I det här kapitlet har jag sammanfattat elevernas svar från intervjuerna. Som jag delat in i två underrubriker för respektive gymnasieprogram.