Problemrepresentationerna konstitueras inte bara i insatsens planering och struktur utan även i hur och vilka resultat som ses angelägna att utvärdera. Här undersöks hur verksamheten tar form i praktiken, vilka som är de faktiska resultaten av in-satsen.
Huruvida Unga IT-värdar har lyckats bidra till att lösa problemet med den so-ciala integrationen finns det en rad rapporter som redovisar. Även Rollenhagen har i sin masteruppsats undersökt projektet ur ett socialt integrationsperspektiv.
Hon menar att projektet Unga IT-värdar har bidragit till IT-värdarnas integration i samhället och att det är ett lyckat socialt integrationsprojekt. Hon ser att IT-värdarnas anställning har underlättat deras integration i det svenska samhället ge-nom att de bland annat hade utvecklat sin svenska, lärt känna svenska människor, lärt sig mer om det svenska samhället och ökat sitt självförtroende.131 Det finns även en rad interna rapporter om verksamheten då de unga IT-värdarnas operativa arbete följs upp och stöttas löpande under hela deras anställning. Detta görs av Arbetsmarknadsförvaltningens handläggare och de unga IT-värdarnas handledare som finns på plats på respektive bibliotek.132 Det finns redovisade resultat för hur många som har anställts, hur många som har fullföljt sina IT-värdsanställningar, deras språkutveckling samt hur många som senare har fått nya jobb eller börjat studera. Målen för de unga IT-värdarna att öva svenska språket och ta sig vidare i nytt jobb eller anställning, har utvärderats genomgående genom projektets gång och vidare efter implementeringen genom interna rapporter från Stockholms
128 Stockholms stad (2019b), passim.
129 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.
130 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.
131 Rollenhagen (2019), s. 75-76.
132 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2019), passim.
stadsbibliotek, Arbetsmarknadsförvaltningen och DUA. Enligt DUA:s Slutrapport från 2018 uppnådde projektet sitt mål gällande etablering då 65 ungdomar då hade anställts (målet var 60) samt att 76 % av dessa fortsatte vidare i arbete eller studier (målet var 65 %). Enligt samma rapport hade även alla unga IT-värdar som full-följt sina anställningar gått upp en nivå i deras svenska studier under anställning-en.133 I DUA:s senare rapport inför förlängningen av projektet 2019 rapporteras att hela 84 % av de unga IT-värdarna är vidare i nytt jobb eller utbildning efter att anställningen avslutats.134 I Verksamhetsberättelser VB 2019 för Stockholms stadsbibliotek skriver man att ”av de totalt 92 ungdomar som arbetat som IT-värdar har 50 hittills följts upp och av dessa har 42 gått vidare till nytt arbete eller studier”.135 Aganovic berättar att i de senaste siffrorna som gäller för augusti till december 2019 har 91 procent av deltagarna gått vidare till jobb eller studier –
”vet inga andra som levererar så bra resultat”.136 I utvärderingen av Unga IT-värdar är det sociala integrationsperspektivet det centrala i all rapportering som finns dokumenterad för insatsen och resultaten i frågan rapporteras löpande och utvärderas genom projektets gång och vidare efter implementeringen.
Det digitala uppdraget utvärderas inte
Svårare är det att hitta resultat som följer upp huruvida Unga IT-värdar har lyckats bidra till att lösa problemet med digitalt utanförskap och den digitala klyftan. I projektplanen som skapades i ett tidigt skede är ett av projektmålen att utveckla frågeformulär för att mäta ”äldres och personals upplevelse av ökade IT-kunskaper efter att de fått hjälp av IT-värdarna”.137 I Lägesrapport Unga IT-värdar nr 3 från september 2017 rapporteras att man har börjat samla in data för att kunna mäta om äldre personer känner sig hjälpta och om de blir mer intresse-rade av IT genom projektet.138 I efterföljande lägesrapport från november 2017 skriver man att man har fått in 130 svar på enkäten från seniorer och allmänheten där 99 % svarar att de är nöjda med hjälpen de har fått.139 I DUA:s slutrapport från 2018 rapporteras samma siffra men med formuleringen att ”IT-värdarna ökar den digitala delaktigheten hos allmänheten, 99 % av de som svarat på vår enkät säger att de blivit hjälpta av IT-värdarna”.140 I materialet från förvaltningarnas registrato-rer är detta sista gången dessa enkäter gällande digitala frågor nämns. Informan-terna tillfrågades om de idag använder sig av enkätundersökningar eller på andra sätt utvärderar målen med att minska den digitala klyftan bland allmänheten och
133 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2018a), s. 2.
134 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2019), passim.
135 Stockholms stad (2019a), s. 9.
136 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.
137 Stockholms stad (2017a), s. 7.
138 Stockholms stad (2017c), s. 3.
139 Stockholms stad (2017d), s. 3.
140 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2018a), s. 3.
öka den digitala delaktigheten i Stockholm. Båda bibliotekarierna som arbetar som handledare åt IT-värdarna berättar att dessa mål (”tyvärr”) inte utvärderas som sådana och att de inte heller har gett ut några enkäter utan att dessa måste varit med tidigt i projektet och sedan fallit bort.141 Under intervjun tar biträdande stadsbibliotekarie Hafström fram Verksamhetsberättelser VB 2019 för Stockholms stadsbibliotek och pekar på tidigare nämnda nämndmål ”Stockholmare långt från arbetsmarknaden får en väg till arbete genom kultur”. Han berättar att detta är vad Stockholms stadsbibliotek ska redovisa gentemot politiken, huruvida de har kun-nat bidra med feriejobb eller inte. Under punkten ”Stockholmsjobb” där de unga IT-värdarna ingår redovisas att 81 platser (av 30 förväntade) har blivit tillsatta.142 Detta beskrivs i verksamhetsbeskrivningen som ”speciellt goda resultat har note-rats inom projektet Unga IT-värdar”. Hafström påpekar att den digitala klyftan inte berörs i verksamhetsbeskrivningen utan att Unga IT-värdar som verksamhet bara är helt instrumentell – ”IT-värdarna har varit ett redskap för ett instrumentellt syfte” och att detta syfte snarare har gällt social integration än digital delaktighet.
Hafström menar vidare att verksamhetsberättelsen indikerar att verksamheten an-ses fungera bara ”den pågår, är aktiv och folk har fått jobb – bra”. Senare under intervjun tar Hafström även fram Verksamhetsberättelser VB 2019 för Farstaen-heten och menar att även det dokumentet tydligt visar vad målet med verksamhet-en Unga IT-värdar är: ”verksamhet-en väg till arbete gverksamhet-enom kultur, det står ingverksamhet-enting om digi-tala klyftan”.143
Insatsen Unga IT-värdar uttrycks via sin målformulering vara tänkt att lösa problemen både med att etablera unga nyanlända i det svenska samhället och att öka den digitala delaktigheten. Men genom att se vilka insatser som har priorite-rats och utvärdepriorite-rats ser vi att syftet med insatsen är den sociala integrationsfrågan med fokus på att etablera de nyanlända ungdomarna. De digitala målen är till sy-nes mer ett sätt att hitta en sysselsättning åt ungdomarna än en seriös insats för att minska den digitala klyftan och öka den digitala delaktigheten. Trots detta påver-kar verksamheten Unga IT-värdar hur bibliotekets arbete med digitala frågor ser ut i praktiken. Detta kommer jag att diskutera vidare i analysens andra del där jag undersöker just vilka effekter Unga IT-värdar får på bibliotekens arbete med digi-tal vägledning.
141 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02, och inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.
142 Stockholms stad (2019a), s. 8-9.
143 Stockholms stad (2019d), s. 6-7, och Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.