Unga IT-värdar: avlastande eller hämmande?

En stor del av de besökare om vänder sig till Stockholms stadsbibliotek idag är där för att de behöver tillgång till den digitala tekniken eller få hjälp med att an-vända den. Hafström menar att det sedan länge har varit högt tryck från besökarna gällande digitala frågor. Runt 2006 började Digitala första hjälpen, Stockholms stadsbiblioteks egna digitala vägledning. Hafström berättar att det fanns en stor bredd i besökarnas behov och frågor, en del ville lära sig använda internet och andra ville laga sin dator. Inom organisationen uppkom en diskussion om vad biblioteket skulle göra, var gränserna skulle gå. Många kritiserade att biblioteket blivit en IT-support och ”ville att besökarna skulle ställa mer biblioteksrelaterade frågor”.²³⁰ Hafström menar vidare att i och med att samhället digitaliserades upp-kom ännu fler nya digitala frågor från besökarna. Dessa frågor ingick inte längre i Digital första hjälpen utan övergick till att bli en stor del av den vardagliga verk-samheten.²³¹ I och med detta har det funnits en debatt kring digital verksamhet på bibliotek och där många av de kritiska rösterna har menat att biblioteken ska fo-kusera på kärnverksamheten vilket ses vara läsfrämjande. Det är med bakgrund ur detta som Unga värdar kom till. Hafström berättar att när idén med Unga IT-värdar togs upp som ett etableringsprojekt i och med den ökade invandringen 2015 mottogs den med en ”ganska varm famn” på grund av att frågan om biblio-teket skulle arbeta med digitala frågor då var ganska infekterad. Hafström berättar att ”Arbetsmarknadsförvaltningen betalade lönerna så det var enkelt för oss, vi hade ingen administration, de bara kom”. Hafström menar att Unga IT-värdar in-ternt har ”varit oerhört populära” i och med att de avlastar personalen.²³² Unga

230 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

231 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

232 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

värdar har på så vis blivit ett sätt för Stockholms stadsbibliotek att undvika den infekterade digitala frågan då de unga IT-värdarna nu tar hand om en stor del av bibliotekariernas arbete med digital inkludering.

Idag är de operativa färdigheterna en central del av uppdraget då folkbiblio-teken enligt den nationella biblioteksstrategin ska ”öka kunskapen om hur inform-ationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning och innovation. Därför måste kontinuerlig kompetensutveckling och metodutveckling genomföras. Bibliotekens personal ska kunna följa den digitala utvecklingen och inspirera människors digi-tala användning”.²³³ Parallellt med Unga IT-värdar pågår som sagt därför satsning-ar för att höja biblioteksatsning-ariers kompetenser i digitala frågor genom projekten Digi-talt först och Digit or die, dessa ökade kompetenser är sedan tänkta att spridas vidare till befolkningen. Hafström berättar att de pengar som Stockholms län skulle få inom projektet Digitalt först är så lite att de knappt har ”snuddat” dem.

Han berättar vidare att projektet har varit betydelsefullt för de mindre kommuner-na inom länet men inte för Stockholm. Digitalt först är ett frivilligt projekt för Stockholms stadsbibliotek att delta i, däremot måste de delta i projektet Digit or die.²³⁴ Loxdal på Hornstulls bibliotek berättar att de inte arbetar med Digitalt först men att de just haft en introduktion till Digit or die.²³⁵ Mansouri Bonab berättar att alla på Kista bibliotek är med i Digitalt först, där är det obligatoriskt att alla gör självskattningstestet. Hon menar att testerna ska utvärderas för att se vilken nivå alla medarbetare ligger på och sedan ska det ska bestämmas vilka individuella eller gemensamma kurser som ska ges under hösten 2020.²³⁶ Enligt Stockholms stadsbiblioteks befattningsbeskrivningar digital kompetens väldigt efterfrågat hos bibliotekarierna och om du ska jobba som bibliotekarie måste du idag ha grund-läggande IT-kompetens.²³⁷ Detta indikerar att trots ambivalensen inom biblioteks-kåren gällande digitala frågor ser Stockholms stadsbibliotek det som en obestrid-lig del av uppdraget och att de har ambitionen att bibliotekets medarbetare ska bli mer digitalt kompetenta. Många bibliotekarier har på så vis gått från att vara ex-perter inom informationssökning och läsfrämjande till att vara oerfarna för-medlare av digitala kompetenser. Lundberg Vesterlund menar att denna förskjut-ning av vilka kompetenser som ingår i bibliotekarierollen påverkar bibliotekarier-nas legitimitet.²³⁸ Frågan är huruvida Unga IT-värdar påverkar bibliotekariernas legitimitet och arbete med digital inkludering och egen digitala kompetenshöj-ning.

På frågan om de unga IT-värdarnas arbete påverkar hur bibliotekarierna job-bar med att öka besökarnas digitala delaktighet svarar Hafström att han har

233 Fichtelius m.fl. (2019), s. 12.

234 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

235 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

236 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

237 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

238 Lundberg Vesterlund (2015), s. 57-58.

rat över om bibliotekarierna väljer att inte lära sig mer digitala kompetenser för att de unga IT-värdarna finns där. Han säger att det mycket väl kan vara så att biblio-tekarierna tänker ”åh vad skönt, det finns en IT-värd, jag behöver inte lära mig”.²³⁹ På frågan om det finns gränsdragningar mellan vad de unga IT-värdarna och bib-liotekarierna ska göra gällande digitala frågor i Hornstull svarar Loxdal, bibliote-karie med handledande ansvar, att man inte har delat upp och avgränsat arbetet.

Hon berättar att när en besökare kommer med en IT-relaterad fråga går de ofta fram till bibliotekarierna först men att de ”99 procent av fallen” kan hänvisa dem vidare till de unga IT-värdarna. Detta gäller när de unga IT-värdarna är på plats, annars är det bibliotekarierna som svarar på de digitala frågorna.²⁴⁰ Liksom Loxdal säger Mansouri Bonab, som är bibliotekarie med handledande ansvar på Kista bibliotek, att det inte finns några gränsdragningar mellan vilka digitala uppgifter bibliotekarierna och de unga IT-värdarna hjälper till med. Hon menar att det är bibliotekarierna som har utbildningen och att de gör mycket mer i frågan egentlig-en eftersom de är på plats när de unga IT-värdarna inte är där. Hon megentlig-enar att de unga IT-värdarna först och främst ska hjälpa till för att bibliotekarierna har myck-et att göra. Unga IT-värdar, menar hon, liknar mer myck-ett internmyck-etcafé eftersom dmyck-et är sådana typer av uppgifter som de unga IT-värdarna har kompetens att hjälpa till med.²⁴¹ Loxdal anser inte heller att de unga IT-värdarna konkurrerar med biblio-tekets egen personal, hon ser att verksamheten påverkar hur bibliotekarierna arbe-tar med digitala frågor, men att det inte är någon förlust inom kåren eftersom det bara handlar om att folk ska kunna få hjälp med Princh direkt istället för att be-höva vänta.²⁴² Bibliotekariernas svar indikerar att de inte ser att de Unga IT-värdarna har någon negativ inverkan på deras roll eftersom de ”endast” avlastar arbetet med de operativa digitala färdigheterna. Som tidigare nämnts finns det en bild inom biblioteksväsendet att frågor som liknar teknisk support inte ingår i kärnverksamheten. Bibliotekariernas svar att det inte är någon större förlust att denna del av arbetet läggs över på en extern part indikerar att de inte värderar ar-betet med de operativa färdigheterna som det centrala i bibliotekarierollen.

Hafström menar att det finns delade meningar i frågan om gränsdragningar mellan bibliotekariernas arbete med digital delaktighet och vilka uppgifter de unga IT-värdarna ska utföra. Hafström säger att Stockholms stadsbibliotek inte har gått in i det här med en uttalad verksamhetsinriktning utan att det snarare har varit ett redskap för ett instrumentellt syfte och att det syftet har varit integration.

Han menar vidare att de inte har funderat på var gränserna ska gå utan att ”nu blir det som det blir”.²⁴³ Hafström anser att den intressanta frågan är om professionen

239 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

240 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

241 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

242 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

243 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

eller de unga IT-värdarna ska täcka behoven av digitala kompetenser och MIK. I den frågan svarar han; ”jag tycker att professionen duckar lite”.²⁴⁴ Hafström kan se det instrumentella behovet av att ha Unga IT-värdar, att det är bra för gruppen nyanlända ungdomar. Men att verksamheten Unga IT-värdar ”hindrar en kompe-tensutveckling för våra bibliotekarier om man hårdrar det” och att man därför borde kunna göra det på ett annat sätt.²⁴⁵ Hafströms svar indikerar att Unga IT-värdar påverkar bibliotekariernas arbete med digital delaktighet och hämmar en kompetensutveckling inom professionen. Den vaga gränsdragningen i vem som ska göra vad i den digitala frågan på biblioteket gör att bibliotekarier duckar och lägger över mer av det digitala uppdraget på Unga IT-värdar. Dock har de unga IT-värdarna varken kompetensen eller mandat att stötta besökare i frågor som rör MIK och strategiska färdigheter så som bibliotekarierna har.

Unga IT-värdar närmar sig bibliotekarierollen

Från ett besöksperspektiv är inte gränsdragningen mellan vilka som är biblioteka-rier och unga IT-värdar så tydlig och utifrån ser Unga IT-värdar ut att vara en del av den ordinarie biblioteksverksamheten. Mansouri Bonab menar att de som be-höver hjälp har så pass lite kunskap att de inte ser skillnad på vem det är som hjälper dem.²⁴⁶ Den professionella uppdelningen blir än mer otydligt då de Unga IT-värdarna på vissa enheter även utför mer analoga biblioteksrelaterade arbets-uppgifter som att sätta upp böcker och ta hand om plocklistor. Huruvida de unga IT-värdarna ska utföra dessa uppgifter råder det delade meningar om inom biblio-tekskåren. Aganovic, handläggare på Arbetsmarknadsförvaltningen menar att syf-tet med Unga IT-värdar är att de deltagande ungdomarna ska få språkträning och få vara en resurs i stadens verksamheter men att på många Stockholms stadsbib-liotek finns det för lite relaterade arbetsuppgifter vilket gör att de unga värdarna blir ostimulerade. Hon ser det därför som något positivt att de Unga IT-värdarna får utföra fler meningsfulla uppgifter ur det ordinarie biblioteksarbetet.

Hon tycker att rollen kan vara utformad ”50 procent bokuppsättning, 50 procent IT”.²⁴⁷ I vilken utsträckning som de unga IT-värdarna får utföra biblioteksrelate-rade uppgifter bestämmer de olika bibliotekens enhetschefer och värdarnas hand-ledare. Aganovic menar att vissa tycker det är självklart att de unga IT-värdarna ska få lära sig använda bibliotekssystemet BOOK-IT och ställa upp böcker medan andra menar att det endast är ett jobb för bibliotekarierna.²⁴⁸ De unga IT-värdarna på Kista bibliotek får idag utföra biblioteksarbete. En av värdarna berättar att de

244 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

245 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

246 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

247 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

248 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

tar fram plocklistor, söker fram böcker och registrerar lånekort.²⁴⁹ Ali Basha som är ung IT-värd på Hornstulls bibliotek berättar att de inte får utföra dessa biblio-teksrelaterade uppgifter. Han berättar att han sorterar böcker ibland men att det inte ingår i den arbetsuppgift han har fått.²⁵⁰ Hafström berättar att han tillsammans med kontaktpersoner från Arbetsmarknadsförvaltningen resonerar kring att bredda arbetsuppgifterna för de unga IT-värdarna. I och med att det inte alltid kommer så många besökare kan de göra fler uppgifter och vara vad han kallar ”biblioteks-värd”.²⁵¹ De unga IT-värdarnas roll närmar sig på så vis bibliotekariernas uppdrag allt mer. Frågan om Stockholms stadsbibliotek ska lägga över centrala delar av verksamheten på extern part blir därför aktuell vilket jag nu kommer diskutera vidare under uppsatsens slutdiskussion.

249 Anteckningar från intervju med informant B, 2020-03-04.

250 Anteckningar från intervju med Ihab Ali Basha, 2020-03-13.

251 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

Slutdiskussion

I detta avslutande kapitel diskuteras undersökningens resultat kopplat till dess frågeställningar. För att besvara uppsatsens syfte diskuteras även den roll som Unga IT-värdar spelar för bibliotekets demokratiska uppdrag i ett samhälle i för-ändring.

Insats

I analysens första del undersöks Unga IT-värdar som insats i teorin och besvarar uppsatsens första frågeställning ”Hur framställs de demokratiska ‘problem’ som Unga IT-värdar ska lösa för Stockholms stadsbiblioteks besökare?”. I de poli-cydokument som omger projektet och senare verksamheten framgår det genom målformuleringen att Unga IT-värdar ska lösa två olika sorters ”problem”. Dels

”problemet” med social integration då nyanlända ungdomar ska, via Unga IT-värdar som etableringsinsats, få en anställning på bibliotek där de ska lära sig det svenska språket och bli delaktiga i det svenska samhälls- och arbetslivet. Unga IT-värdar ska även lösa ”problemet” med digital integration då verksamheten ska bidra till ökad digital delaktighet i Stockholm och en minskad digital klyfta bland allmänheten. Social integration och digital integration är två frågor som båda rör människors demokratiska rättigheter att inkluderas i samhället. Unga IT-värdar blir därför ett sätt för Stockholms stadsbibliotek att bidra till att lösa båda dessa demokratiska ”problem” i en och samma verksamhet. I undersökningens resultat framgår det att Unga IT-värdar först och främst är en etableringsinsats som rent instrumentellt endast verkar för att lösa ”problemet” med den sociala integration-en. Resultaten indikerar att dessa mål nås och att verksamheten ger goda resultat för de nyanlända ungdomarnas sociala integration i samhället. Men undersökning-en visar att de ansvariga myndigheterna teoretiskt undersökning-endast intresserar sig för och utreder huruvida de mål som rör social integration uppnås eller inte. De digitala målen för verksamheten utvärderas varken av biblioteken eller de ansvariga myn-digheterna. Detta trots att Unga IT-värdar i teorin även ska verka för att lösa ”pro-blemet” med den digitala integrationen. Verksamhetens digitala förankring har snarare funktionen att sysselsätta de deltagande ungdomarna i deras arbete på biblioteket än att utgöra riktiga verksamhetsmål. Som undersökningen visar finns

planer på att de unga IT-värdarnas roll snarare ska likna rollen som ”biblioteks-värd” där fler biblioteksrelaterade uppgifter ska ingå. Detta indikerar att vad som fyller de unga IT-värdarnas roll, om det är digital vägledning eller att ställa upp böcker, inte är det primära utan att verksamheten först och främst är en etablering-sinsats med syftet att öka den sociala integrationen. Kanske bör insatsen Unga IT-värdar därför vara utformad på ett annat sätt. Då verksamheten ger goda resultat inom social integration bör den endast syfta till att vara en etableringsinsats och utesluta de digitala målen. Genom att istället upplåta de digitala målen till biblio-teket kan professionen få de resurser, den kompetens och mandat från ledningen så att de kan arbeta med dessa frågor på riktigt. På så vis kan bibliotekarier även få legitimitet av besökare i frågan om digital kompetens och utveckla arbetet med MIK och strategiska färdigheter.

Analysens första del visar även att de policydokument som omger och utgör Unga IT-värdar präglas av en deterministisk syn på teknik. Den teknikdeterminist-iska synen som finns inom kåren både skapar en digital norm och är en följd av en digital norm som finns i samhället. Den digitala normen förankrar och producerar kunskaper om digitalt utanförskap vilket via governmentalitet internaliseras av samhällsmedborgarna. Den digitala normen är en grundförutsättning för att Unga IT-värdar ska finnas som insats men Unga IT-värdar är även medskapare av den digitala normen då verksamheten både grundar sig i och producerar kunskap om teknikdeterminism.

Inverkan

Trots att resultaten i analysens första del pekar på att Unga IT-värdar är en in-strumentell insats för social integration och att de digitala verksamhetsmålen inte utvärderas arbetar de unga IT-värdarna faktiskt med digitala kompetenser i prakti-ken. I analysens andra del besvaras uppsatsens andra frågeställning ”Bidrar Unga IT-värdar till den digitala delaktigheten i praktiken?”. Undersökningens resultat visar på att Unga IT-värdar främst bidrar till att öka besökarnas digitala kompe-tens via de operativa färdigheterna genom att visa hur de ska använda bibliotekets skrivare och datorer. För att vara en digitalt delaktig samhällsmedborgare krävs även tillgång till de andra två benen inom kategorin färdigheter; informationsfär-digheter (kunnigheter inom MIK) och strategiska färinformationsfär-digheter. Men undersökning-en visar att de unga IT-värdarna inte har kunnigheter inom MIK och inte har man-dat att stötta besökare i de strategiska färdigheterna. Unga IT-värdar bidrar alltså inte till att öka dessa färdigheter vilket gör insatsens bidrag till en ökad digital delaktighet bristande.

Undersökningen visar även på att verksamhetens struktur i att endast bidra till de operativa färdigheterna främst gynnar en viss grupp människor. Då de som främst endast behöver hjälp med de operativa färdigheterna är äldre personer som

bor i Stockholms innerstad och har en högre socioekonomisk status. Undersök-ningen pekar på att personer som bor i Stockholms ytterstadsdelar och är kopplade till fler faktorer för ojämlikhet, som att vara nyanländ eller arbetslös, och att dessa oftare behöver hjälp med tjänster kopplade till informationsfärdigheter och strate-giska färdigheter som att söka jobb, fylla i myndigheters e-blanketter eller ställa sig i bostadskön. Men eftersom Unga IT-värdar inte bidrar till denna grupps be-hov för att nå digital delaktighet skapar verksamhetens struktur små men djupa klyftor där människor som redan befinner sig utanför samhället på grund av so-cioekonomiska ojämlikheter hamnar ännu längre ifrån ett digitalt användande.

Resultaten visar därför även att Unga IT-värdar inte i någon större grad bidrar till att minska den digitala klyftan bland allmänheten. Denna grupp ska dock inte ses som dömd till att vara digitalt exkluderade utan med de rätta förutsättningarna kan de bli inkluderade i den digitala delaktigheten.

Påverkan

I analysens tredje del besvaras den sista frågeställningen: ”Hur påverkar Unga IT-värdar Stockholms stadsbiblioteks arbete med digital delaktighet?”. Undersök-ningen visar att det tidigare har funnits en oenighet inom professionen huruvida Stockholms stadsbibliotek ska arbeta med frågor som rör digital delaktighet men att det idag står fast att digital kompetens, inklusive kunnigheter i MIK är en del av uppdraget. Den digitala utvecklingen på biblioteket har både påverkat bibliote-kariernas legitimitet som experter inom sitt område och gjort att bibliotekets kärn-fråga har vidgats från att endast röra läsfrämjande till digitala kompetenser. Gäl-lande professionens arbete med digital delaktighet visar undersökningen att de studerade biblioteken bidrar med att tillgängliggöra den digitala tekniken och de operativa färdigheterna men haltar i frågor som rör MIK och de strategiska fär-digheterna. Bristande kunskaper och ledning, tidsbrist, låg legitimitet och ett oin-tresse hos besökarna är faktorer som bidrar till att bibliotekarierna i studien inte arbetar med MIK i det dagliga arbetet. Gällande de strategiska färdigheterna råder en oenighet inom organisationens ledning huruvida bibliotekarier ska stötta besö-kare i dessa frågor vilket gör att det blir upp till den enskilde medarbetaren om den ska utföra uppgiften eller inte.

Unga IT-värdar uppkom, utöver att vara en sysselsättning för de deltagande ungdomarna i etableringsinsatsen, dels som en avlastning för bibliotekarierna när behovet av digital kompetens ökar bland besökarna och dels som en praktisk lös-ning på den infekterade frågan om och på vilket sätt professionen ska verka för digital delaktighet. Undersökningen visar att Unga IT-värdar har en avlastande effekt för bibliotekarierna i frågor som rör de operativa färdigheterna inom digital kompetens. Bibliotekarierna i undersökningen uppskattar avlastningen och

In document Avlastande eller hämmande?: En analys av insatsen Unga IT-värdar på Stockholms stadsbibliotek (Page 56-65)