Avlastande eller hämmande?: En analys av insatsen Unga IT-värdar på Stockholms stadsbibliotek

Avlastande eller hämmande?

En analys av insatsen Unga IT-värdar på Stockholms stadsbibliotek

Signe Ericson

Institutionen för ABM

Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267

Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2020, nr 798

Författare Signe Ericson Svensk titel

Avlastande eller hämmande? En analys av insatsen Unga IT-värdar på Stockholms stadsbibliotek English Title

Unburdening or impeding? A study of the Young IT-support project at Stockholm Public Library Handledare/Supervisor

Anne-Christine Norlén Abstract

The aim of this thesis is to gain a greater understanding of Stockholm Public Library’s democratic role in a soci- ety that is increasingly digitalized. This is done by studying the Young IT-support project at the library, and how it aligns with the library’s mission for digital inclusion. Critical discourse analysis methods are used to under- stand for which “problem” the project was formulated as a solution. By using theories about digital inclusion the study also investigates if the Young IT-support project contributes to the library users’ digital competence, and how the project effects the library’s own mission of digital inclusion. The empirical material consists of policy documents connected to the Young IT-support project and interviews with young IT-supporters, librarians and administrators involved with the project.

The results show that the project is formulated as a solution to two different types integration “problems”:

social and digital. But the responsible authorities are only interested in whether or not the goals of social inclu- sion are achieved. The study shows that the project mainly contributes to increase the users’ operational skills rather than their information and strategic skills, and that it favours socioeconomically strong groups. The pro- ject does have an unburdening effect on the library’s heavy workload on digital issues. However, the study also shows that it has a potentially impeding effect on the library’s digital mission, as librarians are overlooking the deeper digital work. In conclusion, the project partially has a positive effect on the digital inclusion but that it isn’t enough to bridge the digital divide.

I argue that the library needs to examine if these external collaborations are a long-term solution to social developments, or if they are a short-term solution in place until other authorities take responsibility for democrat- ic needs and rights. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Ämnesord

Digital kompetens, digitala klyftan, medie- och informationskunnighet, folkbibliotek, social integration.

Key words

Digital divide, Digital inclusion, Technological literacy, Public libraries, Social integration.

Innehållsförteckning

Inledning ... 5  

Unga IT-värdar ... 6  

Syfte och frågeställningar ... 6  

Centrala begrepp ... 7  

Digital kompetens och digital delaktighet ... 7  

Integration ... 8  

Nyanländ ... 8  

Kunskapsläget och tidigare forskning ... 10  

Digitalt utanförskap ... 10  

Digital kompetens på bibliotek ... 12  

Bibliotekarier och den digitala omställningen ... 13  

Digitala aktiviteter på folkbibliotek ... 15  

Unga IT-värdar på bibliotek ... 18  

Teori och metod ... 19  

Diskursanalys och socialkonstruktionism ... 19  

Demokrati ur ett deliberativt perspektiv ... 20  

Makt och governmentalitet ... 21  

What´s the problem represented to be? ... 22  

Faktorer för att nå digital delaktighet ... 24  

Motivation ... 24  

Fysisk tillgång ... 25  

Färdigheter ... 26  

Användning ... 26  

Samverkande faktorer för digital inkludering ... 27  

Material ... 28  

Policydokument ... 28  

Intervjuer ... 29  

Urval ... 30  

Hur framställs ”problemen” som ska lösas? ... 32  

Unga IT-värdar som insats ... 32  

Social integration ... 33  

Digital integration ... 36  

Är Unga IT-värdar en insats för digital integration? ... 37  

Det digitala uppdraget utvärderas inte ... 38  

Digitala klyftans grundantagande ... 40  

Vi lever i en digital tidsålder ... 40  

Praktiska konsekvenser för digital delaktighet ... 42  

Faktorer för digital delaktighet ... 42  

Socioekonomiska faktorer ... 42  

Tillgång till motivation ... 44  

Tillgång till digital teknik ... 45  

Digital kompetens ... 46  

Tillgång till operativa färdigheter ... 47  

Informationsfärdigheter och MIK ... 49  

Strategiska färdigheter ... 52  

Bidrar Unga IT-värdar till digital användning? ... 54  

Bibliotekets arbete med digital delaktighet ... 56  

Unga IT-värdar: avlastande eller hämmande? ... 56  

Unga IT-värdar närmar sig bibliotekarierollen ... 59  

Slutdiskussion ... 61  

Insats ... 61  

Inverkan ... 62  

Påverkan ... 63  

Bristande ledning och styrning ... 64  

Bibliotekets demokratiska roll ... 65  

Framtida forskning ... 66  

Käll- och litteraturförteckning ... 67  

Källor ... 67  

I uppsatsförfattarens ägo ... 67  

Litteratur ... 68  

Webbsidor och söktjänster ... 70  

Inledning

I regeringens digitaliseringsstrategi har man satt det höga målet att ”Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”.

För att nå detta mål ska landets digitala kompetenser utvecklas. Nästan alla svenskar använder internet, hela 95 procent enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet. Men användandet skiljer sig åt då drygt 1 miljon svenskar inte använder internet dagligen eller inte alls år 2019.

Den digitala tekniken är för många idag en stor del av vardagen och idag kan man göra bankärenden, betala biblioteksav- gifter och se busstidtabellen digitalt. Flera av statens offentliga tjänster erbjuds digitalt och många myndigheter, företag och kommuner verkar på internet, ibland enbart.

Som medborgare uppmuntras och förväntas du använda offentliga myn- digheters nya digitala kanaler och ibland erbjuds inte ens andra analoga alternativ.

Dessa förändrade förutsättningar ställer nya krav på individers digitala kompeten- ser och förmåga att följa med i den digitala utvecklingen. För att vara en aktiv samhällsmedborgare krävs därför digital kunskap. Biblioteken har ett demokra- tiskt uppdrag i att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning via digitala kanaler. Detta gör de bland annat genom att tillhandahålla och ge information om digital teknik till sina besökare och arbeta med frågor som rör källkritik och in- formationssökning på internet. Biblioteken idag har en rad olika aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten, Unga IT-värdar är en av dem. Unga IT-värdar är en insats där nyanlända ungdomar anställs på Stockholms stadsbibliotek för att vägleda besökare i digitala frågor. Den här undersökningen handlar om Stock- holms stadsbiblioteks demokratiska uppdrag i ett samhälle som blir allt mer digi- taliserat och Unga IT-värdars inverkan på bibliotekets arbete med den digitala delaktigheten.

1 Regeringskansliet (2017a), s. 10.

2 Andersson (2019), s. 12-14.

3 Norberg (2017), s. 7.

Unga IT-värdar

Unga IT-värdar är ett samarbete mellan Arbetsmarknadsförvaltningen och Kultur- förvaltningen för att ge unga nyanlända arbete som IT-värdar på Stockholms stadsbibliotek. För biblioteket är Unga IT-värdar en extern resurs i det digitala arbetet. De Unga IT-värdarnas uppgift är att hjälpa besökarna med det mesta som är IT-relaterat; de visar till exempel hur datorerna och kopiatorn på biblioteket fungerar, att navigera på internet och använda mobilapplikationer. De hjälper även besökarna med att ladda ner e-böcker och fylla i e-formulär. Så här beskriver Stockholms stad målen för insatsen Unga IT-värdar:

• Att ungdomarna får öva svenska språket

• Att ungdomarna får ökat självförtroende/självkänsla

• Att ungdomarna tar sig vidare i nytt jobb eller studier efter IT- värdsanställningen

• Att öka den digitala delaktigheten i Stockholm

• Att minska den digitala klyftan bland allmänheten

De olika målen kan delas in i två delar, en som rör nyanländas social integration och en som rör användarnas digitala integration. Då uppsatsen studerar Stock- holms stadsbiblioteks roll i ett digitaliserat samhälle fokuserar den på de digitala målen.

Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för Stockholms stadsbibliotek demokratiska roll i ett samhälle som blir allt mer digitaliserat. För att nå det syftet studeras insatsen Unga IT-värdar på Stockholms stadsbibliotek och hur den går i linje med bibliotekets uppdrag vad gäller att öka den digitala delaktigheten. Upp- satsen syftar till att besvara följande tre frågeställningar:

Frågeställning 1: Hur framställs de demokratiska ”problem” som Unga IT-värdar ska lösa för Stockholms stadsbiblioteks besökare?

Frågeställning 2: Bidrar Unga IT-värdar till den digitala delaktigheten i praktiken?

Frågeställning 3: Hur påverkar Unga IT-värdar Stockholms stadsbiblioteks arbete med digital delaktighet?

4 Stockholms stad (2019c), s. 1.

Undersökningen görs genom en diskursanalys och kompletteras med metodolo- giska och teoretiska modeller. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av Bacchis policyanalytiska modell What´s the problem represented to be (här efter kallad WPR-modellen) som grundar sig i diskursanalys. Den andra och tredje frå- geställningen besvaras genom diskursanalys kopplat till Iacobaeus m.fl. teoretiska modell för digital delaktighet. Med stöd i Bacchis WPR-modell hittas bakomlig- gande normer och strukturer för policyn vilket ger en inblick i de teoretiska ram- verk som omger Unga IT-värdar som insats. Vinningen med Iacobaeus m.fl. mo- dell är att den ger verktyg för att undersöka verksamhetens praktiska arbete med digital delaktighet. Bacchi och Iacobaeus m.fl. olika diskursiva modeller komplet- terar därför varandra och används parallellt i uppsatsen för att ge en övergripande bild av verksamhetens teoretiska kontext och praktiska verkan.

Som empiriskt material används policydokument och intervjuer. Policydoku- ment som är kopplade till Unga IT-värdar är intressant att undersöka eftersom de sätter riktningen för verksamheten. Intervjuerna med personer som är inblandade i eller arbetar med verksamheten ger en inblick i verksamhetens utformning och hur den fungerar i praktiken. Social och digital integration kan ses ingå i biblio- tekets demokratiska uppdrag. Tidigare studier om Unga IT-värdar har utgått från ett socialt integrationsperspektiv och undersökt huruvida de unga IT-värdarna som deltar i projektet har integrerats i samhället genom insatsen. Den här uppsatsen studerar om insatsen Unga IT-värdar går i linje bibliotekets demokratiska uppdrag vad gäller att stötta den digitala integrationen.

Centrala begrepp

Digital kompetens och digital delaktighet samt integration och nyanländ är be- grepp som är centrala för undersökningen. Nedan definieras hur begreppen ses och används inom ramarna för uppsatsen.

Digital kompetens och digital delaktighet

Uppsatsen handlar om bibliotekets arbete med att öka den digitala delaktigheten i samhället. Digital delaktighet hör ihop med digital kompetens. Enligt regeringens digitaliseringsstrategi handlar digital kompetens om att man dels har ”tekniska färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster, dels om medie- och informat- ionskunnighet”.

Medie- och informationskunnighet (MIK) kan ses som ett sam- lingsbegrepp för de olika färdigheter och kunskaper som krävs för att kunna hitta, analysera, söka, kritiskt värdera och själv skapa information i olika medier och sammanhang. Begreppet innefattar kompetenser inom olika sak- och kunskaps-

5 Regeringskansliet (2017a), s. 12.

områden som nyheter, information, det digitala, reklam, bibliotek, yttrandefrihet och informationsfrihet, film, TV, spel, internet och data.

Enligt digitaliserings- strategin innefattar digital kompetens även förmågan att följa med i den digitala utvecklingen på ett sätt som ger möjlighet att få och behålla ett jobb eller driva företag.

Strategin pekar alltså på både individuella och samhällsekonomiska inci- tament för att människor ska ta del av den digitala utvecklingen och förbättra sin digitala kompetens. Ida Norberg definierar i studien Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken digital delaktighet som kompetensen att klara av de krav som ett digitalt samhälle ställer på en. Hon menar också att det innebär att ha kunskap att ”använda digitala verktyg och tjänster för att kunna ta del av samhället, både på ett offentligt och privat plan, ur ett demokratiskt perspektiv”.

I denna uppsats används digitaliseringsstrategins definition av digital kompetens och Norbergs definition av digital delaktighet.

Integration

Enligt Nationalencyklopedin är integrering ”en process som leder till att skilda enheter förenas; även resultatet av en sådan process”.

Enligt Länsstyrelserna handlar integration om att känna tillhörighet i samhället och att olika grupper i samhället möts och har ett utbyte med varandra.

Den svenska integrationspoliti- ken har det övergripande målet; ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.

Utifrån detta mål ger regeringen ex- tra stöd till nyanlända invandrare under de första åren de bor i Sverige. Detta stöd ges genom att du som nyanländ skrivs in i etableringsprogrammet och då kan få etableringsersättning och stöd att komma in i samhälls- och arbetslivet.

Begrep- pet integration används i uppsatsen då Unga IT-värdar beskrivs som just en sådan etableringsinsats som ska stödja nyanlända att komma in i arbets- och samhällsli- vet. Det används även som begrepp för att beskriva bibliotekets arbete med att integrera människor som befinner sig i ett utanförskap, socialt eller digitalt.

Nyanländ

I uppsatsen används begreppet nyanländ eftersom det förekommer i de policydo- kument som omger Unga IT-värdar och används av informanterna i intervjuerna.

6 Carlsson (2018), s. 29-31.

7 Regeringskansliet (2017a), s. 12.

8 Norberg (2017), s. 11.

9 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: integration [2020-04-09].

10 Information om Sveriges webbplats > Jag har fått uppehållstillstånd > Samhällsorientering > Boken om Sverige > Att komma till Sverige > Integration i Sverige.

11 Regeringskansliets webbplats > Regeringens politik > Nyanländas etablering > Mål för nyanländas etable- ring.

12 Information om Sveriges webbplats > Jag har fått uppehållstillstånd > Samhällsorientering > Boken om Sverige > Att komma till Sverige > Integration i Sverige.

Migrationsverket definierar en nyanländ person som någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för att bo där. De menar vidare att en person är nyanländ under den tid som hen omfattas av lagen om etableringsinsat- ser vilket är två till tre år.

Länsstyrelserna ger en bredare definition då de säger att en nyanländ person är en flykting eller invandrare som är ny i Sverige.

I det empiriska materialet används den mer specifika definitionen i de policydokument som rör Unga IT-värdar som etableringsinsats. Även den bredare definitionen används när några av informanterna talar om bibliotekets besökare som vänder sig till verksamheten Unga IT-värdar. För att vara konsekvent används därför den senare och bredare definitionen av begreppet nyanländ i uppsatsen även om den nyanlända personen har bott i Sverige något längre än tre år.

13 Migrationsverkets webbplats > Andra aktörer > Kommuner > Statlig ersättning > Personer kommuner och landsting kan få ersättning för.

14 Information om Sveriges webbplats > Jag har fått uppehållstillstånd > Samhällsorientering > Boken om Sverige > Att komma till Sverige > Integration i Sverige.

Kunskapsläget och tidigare forskning

Unga IT-värdar är en insats som ämnar öka den digitala delaktigheten i Stockholm och minska den digitala klyftan i samhället i stort. Digitalt utanförskap ses som ett demokratiskt problem och biblioteken har fått i uppgift att bidra till ökad digital delaktighet. De unga IT-värdarna är en del av Stockholms stadsbiblioteks arbete med digital delaktighet. Det är därför intressant att se vad tidigare forskning säger om digital delaktighet och bibliotekets betydelse i frågan.

Digitalt utanförskap

För att vara en del av samhället idag är digital kompetens centrat. Tidigare studier av bland annat Gustafsson m.fl. har pekat på att bristen på digital kompetens spri- der sig över alla samhällsgrupper.

Men det finns några avgörande faktorer för varför människor hamnar utanför det digitaliserade samhället. Jan Van Dijk har haft en ledande roll i studier kring digitalt utanförskap och många forskare inom fältet idag utgår från hans teorier. I boken The Deepening Divide: Inequality in the Information Society från 2005 skriver han att digitalt utanförskap inte bara är ett tekniskt problem som rör människors tillgång till teknik och kunskap i att använda den, utan att det också är ett samhälleligt problem.

Han menar att samhällets strukturella ojämlikhet leder till ojämlik tillgång till resurser vilket i sin tur leder till en ojämlik tillgång till digital teknik. Han menar vidare att denna ojämlika tillgång till digital teknik även beror på hur den digitala tekniken utformas. Vidare skapar denna ojämlika tillgång till digital teknik ett ojämlikt deltagande i sam- hället. Ett ojämlikt deltagande i samhället menar Van Dijk slutligen förstärker den strukturella ojämlikheten och den ojämlika fördelningen av resurser.

Van Dijk visar alltså på att det finns en koppling mellan digital ojämlikhet och andra former av ojämlikhet. Han visar även på att det finns en rundgång där ojämlika förhållan- den skapar varandra vilket gör att digitalt utanförskap är svårt att bryta. Van Dijk har tagit fram en teoretisk modell som i fyra steg visar hur processen för en indi- vid att nå digital delaktighet ser ut. Modellens fyra steg utgörs av tillgång till mo-

15 Gustafsson m.fl. (2019), s. 29.

16 Van Dijk (2005), s. 4-5.

17 Van Dijk (2005), s. 15.

tivation, materiell och fysisk tillgång, tillgång till digitala färdigheter och använd- ning och visar på avgörande faktorer för att människor hamnar utanför eller innan- för den digitala delaktigheten. Enligt Van Dijks modell utgör motivation själva grundförutsättningen för att nå digital delaktighet, men för att nå dit krävs även tillgång till den fysiska tekniken och färdigheter.

Van Dijks modell illustreras som en triangel med motivation som bred bas och med användning som topp och slutdestination i processen.

Enligt Van Dijk kan digital delaktighet delas in i en dikotomi av ett innanför och ett utanför den digitala delaktigheten. Med en sådan syn är digital kompetens och delaktighet ett uppnåeligt mål som går att mäta i resultat.

Iacobaeus m.fl. undersöker i rapporten Digitalt utanförskap från 2019 forsk- ning som gjorts inom området digital exkludering och kommer fram till en rad nya slutsatser inom ämnet. De menar att i Van Dijks modell, där processen av att nå digital delaktighet liknas vid en triangel, ses individer som ”färdigdigitali- serade” och att digital exkludering är ett mer komplext fenomen än så.

De vill därför snarare se denna modell som en trappa – en pågående process där individer rör sig uppåt och neråt på de fyra olika nivåerna genom hela livet beroende på livsomständigheter.

Eftersom den digitala tekniken ständigt utvecklas menar författarna att det inte går att se digital kompetens som en avslutad process utan att människor ständigt måste uppdatera sina kunskaper för att kunna följa med i utvecklingen.

När digital kompetens ses som en rörlig process utan ett tydligt mål är den också svår att mäta och uppnå. Iacobaeus m.fl. menar vidare att bara för att man ofta använder digitala verktyg så betyder inte det att man får ta del av relevant information eller viktiga samhällstjänster. För att människor ska använda den digitala tekniken på ett sätt så att de blir demokratiska och informerade indi- vider behöver de därför också en förståelse för samhället och färdigheter i att hitta information och källkritik.

I sin forskningsöversikt ser Iacobaeus m.fl. att de främsta individuella faktorerna för digitalt utanförskap är bristande motivation, infrastruktur, färdigheter, självtillit och låg socioekonomisk status.

De ser även att bristande styrning och ledning är samhälleliga bidragande faktorer till utanför- skapet, exempelvis ser de tillgången till internet och liknande infrastrukturella aspekter som en grogrund och en förutsättning för individers digitala inklude- ring.

Författarna lyfter att låg socioekonomisk status, som att vara arbetslös eller sjukskriven, hänger ihop med hur påverkade människor blir av att samhället och

18 Van Dijk (2005), s. 21.

19 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 14.

20 Iacobaeus m.fl. (2019), Sammanfattning: Digitalt utanförskap – en forskningsöversikt

21 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 14.

22 Iacobaeus m.fl. (2019), Sammanfattning: Digitalt utanförskap – en forskningsöversikt

23 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 38.

24 Iacobaeus m.fl. (2019), Sammanfattning: Digitalt utanförskap – en forskningsöversikt

25 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 29.

offentliga tjänster digitaliseras. Tidigare forskning visar även att personer med funktionsvariationer, flyktingar, migranter, nyanlända, landsbygdsbor och kvinnor tillhör grupper med förhöjd risk att hamna i digitalt utanförskap.

Dessa faktorer, som inte bör ses som statiska, överlappar ofta varandra tillsammans med faktorn socioekonomisk utsatthet. Genom att kategorisera grupper som digitalt exklude- rade riskerar man dock att polarisera och förenkla verkligheten. I linje med förfat- tarnas resonemang att människor inte borde ses som ”färdigdigitaliserade” menar de att människor inte heller är dömda till att vara digitalt exkluderade. De upp- muntrar därför istället användandet av begreppet ”digital enablement” (möjlighet) som pekar på att en person inte är låst till sin situation utan att digital inkludering kan skapas med de rätta förutsättningarna.

Unga IT-värdar ämnar öka den digitala delaktigheten och minska den digitala klyftan och det är därför intressant att undersöka insatsens inverkan med stöd i Van Dijk och Iacobaeus m.fl. modeller. I det teoretiska kapitlet fördjupas och dis- kuteras dessa teoretiska modeller ytterligare.

Digital kompetens på bibliotek

I och med den ökade digitaliseringen av samhället har biblioteken anpassat sig och tillhandahåller nu ofta digital teknik och digitala kunskaper. Biblioteksväsen- det ses idag som en bidragande faktor till digital inkludering och att individer får bättre möjlighet till inflytande i den demokratiska processen.

Enligt biblioteksla- gen ska biblioteken ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”.

Folkbiblioteken ska även enligt § 7 ”verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”.

Enligt den nat- ionella biblioteksstrategin är dagens digitala samhälle kantat av ett informations- överflöd där desinformation sprids. Enligt biblioteksstrategin har biblioteket där- för ett demokratiskt uppdrag i att utbilda befolkningen i källkritik och informat- ionssökning. De menar att bibliotek inte ska ses som ”slussar till digital teknik och hur en startar ett epost-konto” utan att de också hjälper besökare att utveckla sina kompetenser inom MIK.

I sin avhandling Folkbildning för delaktighet: en studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid från 2019 kommer Lisa Olsson Dahlquist bland annat fram till att arbetet med digitalt lärande inte är ett lätt uppdrag för biblioteken då de ofta inte har tillräckliga resurser, kunskaper el-

26 Iacobaeus (2019), s. 31-37.

27 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 31.

28 Olsson Dahlquist (2019), s. 13-14.

29 SFS (2013:801), § 2.

30 SFS (2013:801), § 7.

31 Fichtelius m.fl. (2017), s. 119.

ler kompetenser som behövs för att kunna ge stöd.

Vidare kommer hon även fram till att biblioteket framträder som en institution med flytande gränser – mel- lan utbildning och bildning, mellan att verka för digital delaktighet som ett krav och delaktighet som en möjlighet och där vad som kan anses ingå i bibliotekets verksamhet ständigt skiftar.

Hennes analys visar på att biblioteket borde se sig som en del av en ”kunskapsmässig, kulturförmedlande- och social infrastruktur”

där alla dessa delar samspelar.

Bibliotekarier och den digitala omställningen

Ruiu och Ragneddas undersöker i Between digital inclusion and social equality:

The role of public libraries in Newcastle upon Tyne från 2016 folkbibliotekens roll i arbetet med digitaldelaktighet i England. De visar på att den teknik som bibliotekets användare främst har behov av är åtkomst till internet, datorer, skri- vare och kopiatorer. Det är också denna teknik som användarna behöver bibliote- kariernas hjälp med att använda. Personalen behöver ofta även stötta användare i att söka jobb, skriva CV och fylla i e-formulär.

Men liksom Van Dijk och Iaco- baeus m.fl. menar Ruiu och Ragnedda, att digitalt utanförskap har en social aspekt som kräver mer komplexa lösningar än att bara tillhandahålla digital teknik.

Här kan färdigheter inom MIK ses som centrala komponenter för att överbygga den digitala klyftan. Detta resonemang går i linje med Stevenson och Domsy som i Redeploying public librarians to the front-lines menar att bibliotekarier måste ha vissa kompetenser för att kunna arbeta med digital delaktighet: kunskaper om tekniken, pedagogisk förmåga och insikt i den digitala utvecklingen och dess funktion i samhället.

I Från kamerautlån till nedladdningshjälp från 2015 har Lundberg Vesterlund genom intervjuer med svenska bibliotekarier studerat teknikens inverkan på bibli- otekariens roll som pedagog och handledare. Informanterna ser att teknik idag omfattar det mesta av biblioteksarbetet och nämner bland annat verksamhetens tillgänglighet på sociala medier, återlämningsautomaterna och besökarnas an- vändning av datorer och e-medier.

Den främsta fördelen med den tekniska ut- vecklingen ser informanterna är den datoriserade bibliotekskatalogen och internet vilket har lett till att besökarna själva kan göra informationssökningar. Baksidan av den tekniska utvecklingen på biblioteken ser de är när tekniken inte fungerar och de inte har färdigheterna att lösa problemen. De ser även en oro inför att deras kunskaper i informationssökning och litteratur förgås och att deras arbete idag kan

32 Olsson Dahlquist (2019), s. 214.

33 Olsson Dahlquist (2019), s. 221.

34 Olsson Dahlquist (2019), s. 222.

35 Ruiu & Ragnedda (2016), s. 76-77.

36 Ruiu & Ragnedda (2016), s. 71.

37 Stevenson & Domsy (2016), s. 382.

38 Lundberg Vesterlund (2015), s. 56.

liknas vid teknisk support. Detta menar de intervjuade har skapat en förskjutning i där bibliotekarien tidigare har varit experten inom informationssökning och litte- ratur till att de inte längre är experter på det område de jobbar främst med. De framhåller att ofta är besökarna mer kunniga än de och att de ställer allt högre krav på bibliotekariernas tekniska kompetens. Denna förskjutning av kompetens- kraven inom professionen ser författaren påverkar bibliotekariernas legitimitet, att besökarna inte tror på att bibliotekarierna kan handleda dem i digitala frågor.

Olika förhållningssätt till teknik

Lindberg har i sin studie Professionen tar form – teknik och genus i fokus från 2012 undersökt folkbibliotekariers förhållningssätt till teknik under det senaste decenniet. Hon menar att synen på teknik kan delas in i två läger en deterministisk syn – den så kallade ”tåget-går-logiken” och en instrumentalistisk mer konstruk- tivistisk syn kallad ”vägvalslogiken”. Det deterministiska synsättet på teknik utgår från att tekniken är en ostoppbar kraft i samhället som människor bara måste ac- ceptera och anamma eller fly från. Det konstruktivistiska synsättet ser istället att det är människor som styr utvecklingen av tekniken och att de därför kan välja vilka tekniska redskap som ska användas. Enligt tåget-går-logiken behöver biblio- tekarier alltså inta en reaktiv roll och ständigt hänga med i utvecklingen som autonomt styrs framåt. Enligt vägvalslogiken intar professionen istället en proak- tiv roll där tekniken ses som ett valbart medel.

Diskurserna menar Lindberg an- spelar på den ”tåg-metafor” som upprepat används i det offentliga samtalet om den digitala teknikutvecklingen.

Lindberg konstaterar att bibliotekskåren är bro- kig och representerar olika förhållningssätt till teknik där ”sund skepsis balanserar sammantaget teknikoptimismen”.

Liksom Lindberg kommer Nowé Hedvall m.fl.

i sin studie Användaren först med det digitala i fokus: folkbibliotekariers arbete inom den nationella satsningen för ökad digital kompetens fram till att folkbiblio- teken uppvisar en stor variation kring förhållningssätten gentemot teknik i sitt arbete. Deras studie visar på att folkbibliotekens förhållningssätt är knutna till bibliotekariernas upplevelser av de lokala förutsättningarna och de behov och för- väntningar som finns på bibliotekens digitala arbete. De ser även att digitala verk- tyg och tjänster har normaliserats in i bibliotekets ordinarie verksamhet samtidigt som biblioteket ser det analoga som verksamhetens kärna.

Det är intressant att se denna variation i folkbibliotekens förhållningssätt till teknik i förhållande till den teknikdeterministiska hållning som återfinns i Hallpers masteruppsats "Allt för- ändras och förändringarna kommer att fortsätta”: Om synen på digitalisering och

39 Lundberg Vesterlund (2015), s. 57-58.

40 Lindberg (2012), s. 248-249.

41 Lindberg (2012), s. 266.

42 Lindberg (2012), s. 267.

43 Nowé Hedvall m.fl. (2019), s. 42.

det digitala imperativet från 2019. Hallpers studerar vilken syn på teknik som framträder i Kungliga bibliotekets nationella biblioteksstrategi. Undersökningen visar på att den nationella biblioteksstrategin präglas av en deterministisk syn på teknik, där den tekniska utvecklingen är en definitiv process och där biblioteken uppmanas följa ”tåget-går-logiken”.

Den nationella biblioteksstrategin utgör grunden för de svenska bibliotekens arbete. Trots den påvisade deterministiska riktningen i bibliotekens digitaliseringsuppdrag är det intressant att det ändå finns en påvisad variation i folkbibliotekens förhållningssätt till teknik.

Digitala aktiviteter på folkbibliotek

Folkbiblioteken i Sverige har idag en rad olika aktiviteter och verksamheter som syftar till att öka den digitala kompetensen och delaktigheten i samhället. Sedan 2006 har Stockholms stadsbibliotek haft verksamheten Digitala första hjälpen där besökare genom att boka tid eller drop-in kan få hjälp med digitala frågor av en bibliotekarie.

Enligt bibliotekets hemsida kan du på Digitala första hjälpen i Högdalens bibliotek exempelvis få hjälp med att använda epost, komma igång med sociala medier, använda dator eller söka information och nyheter på inter- net.

Kampanjen Digidel 2013 är ett formande exempel på en digital aktivitet där många folkbibliotek var involverade. Kampanjens syfte och något de lyckades med var att få 500 000 människor att bli digitalt delaktiga. Nätverket bakom kam- panjen, Digidelnätverket, arbetar idag för att främja den digitala delaktigheten och möjliggöra för personer att höja sin digitala kompetens. De samordnar bland annat kampanjerna Get online week (numera kallad All digital week) och eMedborgar- veckan vilka samarbetar med folkbibliotek.

Efter samarbetet med Digidelnätver- ket har folkbiblioteken allt mer själva börjat arrangera liknande digitala aktiviteter och deras arbete med digital inkludering har fått en viss institutionell förankring. I studien Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken av Ida Norberg från 2017 kartläggs folkbibliotekens insatser för digital delaktighet under 2016. Hennes re- sultat visar på att majoriteten av de folkbibliotek som anordnade digitala aktivite- ter under 2016 gjorde det i samband med kampanjveckorna Get online week och eMedborgarveckan. Hennes studie visar även på att det saknades ett tydligare uppdrag och styrning kring kompetensutvecklande insatser för digital delaktig- het.

Studien pekar även på att det behövs göras kompetenshöjande insatser inom områdena MIK och pedagogik för bibliotekspersonalen för att de skulle kunna möta besökarnas digitala frågor.

44 Hallpers (2019), passim.

45 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

46 Stockholms stadsbiblioteks webbplats > Kalender > Digitala första hjälpen på Högdalens bibliotek.

47 Digidels webbplats > Om oss.

48 Norberg (2017), s. 47.

I linje med resultatet i Norbergs studie beslutade regeringen 2017 om ett digi- talt kompetenslyft av landets folkbibliotekarier. Kungliga Biblioteket (KB) fick uppdraget att under perioden 2018-2020 nationellt samordna och finansiera sats- ningen Digitalt först – med användaren i fokus, ofta förkortat till Digitalt först vilket används som benämning i den här uppsatsen. Digitalt först är ett samver- kansprojekt som drivs av KB tillsammans med de regionala biblioteksverksam- heterna, vilka ska fungera som kompetens- och utvecklingsnoder åt bibliotekarier på kommunernas folkbibliotek. Syftet med projektet är att en kompetenshöjning av folkbibliotekariernas digitala kunskaper ska sippra ner till befolkningen och främja en ökad digitalt kompetens även hos allmänheten.

Det kompetenshöjande arbetet sker idag främst via plattformen Digiteket där bibliotekspersonal vid folk- bibliotek kan logga in och göra självskattningstest över sina digitala kompetenser och sedan få skräddarsydda onlinekurser. Utöver kurserna som finns tillgängliga online hålls andra fysiska aktiviteter och utbildningar runt om i landet.

Digitalt först är i skrivandets stund inne på sitt tredje och sista år och har tillsammans med andra digitala aktiviteter och verksamheter på bibliotek utvärderats och studerats av olika forskare. Även projektet Digit or die har likt Digitalt först som syfte att kompetensutveckla medarbetare i digital kompetens. Projektet som pågår mellan 2019 till 2022 är specifikt riktat till chefer och medarbetare inom Stockholms stads kulturförvaltning.

Nordqvist och Wihlborg undersöker i rapporten Digitalt först? från 2019 kommuner och bibliotekslednings arbete för ökad digital inkludering. Liksom Norberg menar de att det finns en svag styrning från kommunpolitiker och ledning gällande digital inkludering på biblioteken vilket resulterar i att det digitala arbetet ofta faller på enskilda medarbetare i bibliotekspersonalen. Bristen på styrning gör att medarbetare själva får dra gränser i vilka frågor de ska hjälpa besökarna med.

Detta menar Nordqvist och Wihlborg skapar ett dilemma där personalen gärna vill stötta besökarna i deras frågor om e-tjänster men att de riskerar att göra fel när de hanterar andra organisationers digitala tjänster åt besökare. Många medarbetare känner sig skyldiga till att hjälpa till med tjänster, som att betala räkningar eller skicka in redovisning till arbetsförmedlingen, trots att det kan ses ligga utanför bibliotekets uppdrag. Om hjälpen inte ges riskerar besökaren att hamna i allvarliga problem eftersom det sällan finns någon annan aktör att vända sig till utöver biblioteket. Tydligare riktlinjer uppifrån skulle skapa en tryggare arbetsmiljö för medarbetarna i dessa frågor. Därför menar författarna slutligen att inte bara biblio- tekspersonalen behöver ett kompetenslyft inom digitala frågor – utan att även po-

49 Regeringskansliet (2017b), passim.

50 Digitekets webbplats.

51 Svenska ESF-rådets webbplats > Resultat > Projektbanken 2014-2020 > Alla projekt > Digit or die.

litiker och högre tjänstepersoner behöver ha dessa kompetenser för att kunna styra och leda arbetet i rätt riktning.

Nowé Hedvall m.fl. har i studien Användarna först med det digitala i fokus från 2019 studerat hur folkbibliotekarier förhåller sig till uppdraget att öka den digitala kompetensen inom den nationella satsningen Digitalt först. De flesta bib- liotekarier i studien ser det idag som en självklar del av arbetet och sitt uppdrag att stödja besökare i digital kompetensutveckling. Men författarna ser att biblioteka- riernas syn på sitt digitala uppdrag skiljer sig från användarnas förväntningar. En- ligt studien ser bibliotekarierna ett behov hos befolkningen av utbildning i källkri- tik, informationssökning och ett egenanvändande av digital teknik. Men att det hos användarna finns det ett ointresse av dessa kompetensutvecklande insatser inom MIK och i tekniska färdigheter och att de snarare vill ha service än utbild- ning; till exempel vill de hellre få hjälp med att skaffa en mail än att problemati- sera säkerheten i mailprogrammet.

Likt Nowé Hedvall m.fl. kommer Gustafsson m.fl. i sin rapport DigidelCenter i Motala – Lärdomar för ökad digital kompetens fram till att digital kompetens handlar om mer än tillgång till teknik, det handlar även om kompetens. Gustafsson m.fl. menar därför att personal som arbetar med digital kompetensutveckling både behöver pedagogisk kompetens och insikter i de olika e-tjänsternas funktioner och positioner i samhället.

Gällande bibliotekets roll i digitala frågor ser Nowé Hedvall m.fl. att lokala användare och kommunpolitiker har låga förväntningar på bibliotekets roll i det digitala arbetet vilket ger biblioteket låg legitimitet i frågan.

Det är bryggan mel- lan de lokala låga förväntningarna och bibliotekariernas upplevelse av de stora behoven som är en av bibliotekens större utmaningar att hantera, behovet och ef- terfrågan är inte desamma. Nowé Hedvall m.fl. frågar sig därför om det verkligen är bristen på kompetens som är den mest nödvändiga frågan för att biblioteken ska kunna ta sig an digitaliseringsuppdraget och inte legitimitets-glappen. Likt Nor- berg och Nordqvist och Wihlborg efterlyser författarna att någon uppifrån måste ta sig an digitaliseringsuppdraget. Nowé Hedvall m.fl. menar att ledningen och de styrande bör hjälpa biblioteken att hävda sig i den kommunala omvärlden och kunna få högre legitimitet i digitala frågor.

Gemensamt för tidigare forskning gällande kompetenshöjande aktiviteter på folkbibliotek är att en kompetenshöjning inte enbart ses handla om tekniska fär- digheter utan även om MIK och digital kompetens i en bredare bemärkelse utifrån sociala aspekter. Forskningen visar också att digitala kompetenser även behövs hos ledningen och styrande kommunpolitiker för att dessa ska kunna ta bra beslut

52 Nordquist & Wihlborg (2019), s. 36.

53 Nordquist & Wihlborg (2019), s. 43.

54 Gustafsson m.fl. (2019), s. 26-28.

55 Nordquist & Wihlborg (2019), s. 42-44.

56 Nordquist & Wihlborg (2019), s. 51-53.

och sätta ramar i frågan. Vidare menar forskningen att det krävs en starkare led- ning och samlad styrning kring de digitala insatserna och uppdraget gentemot folkbiblioteken. En samlad styrning och en enad kommunpolitik kan skapa en högre legitimitet för bibliotekarierna i sitt arbete med att skapa digital delaktighet.

Unga IT-värdar på bibliotek

Den specifika insatsen Unga IT-värdar nämns i fåtalet uppsatser och rapporter.

Åke Nygren på Digitala biblioteket i Stockholm skriver om projektet Unga IT- värdar i rapporten Medie- och informationskunnighet (MIK) i den digitala tidsål- dern: en demokratifråga: kartläggning, analys, reflektioner och menar att de är

”unga nyanlända med digital kompetens hjälper till att vägleda om datorer, mobi- ler, surfplattor och ny teknik. I utbyte erbjuds de språkträning i svenska och en väg ut på arbetsmarknaden”.

Nygren menar att Digitala biblioteket undersöker möjligheterna att utveckla rollen som ung IT-värd mot makerspace-området. De ser ett ökat behov hos besökarna av digital kompetens och vill möta detta kompe- tensbehov med nya roller som ”makerpedagog” och ”makervärden”.

Gustaf Strindevall och David Jehrlander har i sin kandidatuppsats "Biblioteket är den sista instansen": En intervjustudie med personal vid folkbibliotek om arbetet med och uppdraget kring besökarnas digitala hjälpbehov från 2017 intervjuat personal på folkbibliotek kring besökarnas digitala hjälpbehov. I intervjuerna nämns pro- jektet Unga IT-värdar som uppskattat bland bibliotekspersonalen då det avlastar dem i IT-relaterade frågor som det ofta kan vara många besökare som behöver hjälp med.

Rollenhagen har i sin masteruppsats Unga nyanlända IT-värdar på folkbibliotek: Ett integrationsperspektiv från 2019 studerat huruvida Unga IT- värdar bidrar till att integrera de unga IT-värdarna i det svenska samhället. Under- sökningen baseras på observationer och intervjuer med IT-värdarna och projekt- medarbetare. Masteruppsatsen pekar på att projektet Unga IT-värdar är ett lyckat samhälleligt integrationsprojekt men att nyanlända i stort behöver få vara mer delaktiga i integrationsskapandet.

Då Rollenhagen studerar Unga IT-värdar ur ett socialt integrationsperspektiv ser jag det intressant att studera verksamheten ur ett digitalt integrationsperspektiv. För att lyfta Stockholms stadsbiblioteks demokra- tiska roll i ett samhälle som blir allt mer digitaliserat undersöks om Unga IT- värdar går i linje med bibliotekets digitala uppdrag.

57 Nygren (2018), s. 132.

58 Nygren (2018), s. 132.

59 Jehrlander & Strindevall (2017), s. 15-17.

60 Rollenhagen (2019), s. 6.

Teori och metod

I detta avsnitt presenteras uppsatsens teoretiska grundtaganden och begrepp samt metodologiska strategier. Uppsatsens metodik grundar sig i en diskursanalys av de policydokument och intervjuer som det empiriska materialet består av. Till dis- kursanalysen medföljer ett teoretiskt ramverk som grundar sig i ett socialkon- struktionistiskt synsätt. I det här kapitlet avhandlas först relevanta teoretiska aspekter av den diskursteori som används i undersökningen samt centrala begrepp som demokrati och makt. Vidare presenteras Carol Bacchis diskursanalytiska WPR-modell, som inspirerar studien av de policydokument som ingår i det empi- riska materialet. Slutligen presenteras även Van Dijks och Iacobaeus m.fl. mo- deller över digital delaktighet.

Diskursanalys och socialkonstruktionism

Metodiken i uppsatsen grundar sig i diskursanalys och en socialkonstruktionistisk syn. Inom diskursanalysen menar man att språket är strukturerat i olika mönster som styr hur vi pratar när vi agerar inom olika kontexter, kulturella eller histo- riska. En diskursanalys är en analys av dessa strukturerade mönster där man un- dersöker de sociala kategorier som skapas av diskurser. Man kartlägger reglerna för vilka yttranden som blir accepterade och sedda som sanna inom en viss kon- text och därmed vad som ses som det normala och vad som stängs ute.

Bacchi definierar diskurser som ”socialt producerade former av kunskap som sätter grän- ser för vad som är möjligt att tänka, skriva eller säga om ett specifikt socialt ob- jekt eller praktik”.

Ett diskursanalytiskt angreppssätt bygger på en socialkonstruktionistisk grund vilken även den här undersökningen gör. För att karaktärisera den socialkonstrukt- ionistiska världsbilden beskriver Winther Jørgensen och Phillips fyra av dess nyckelpremisser:

61 Winther Jørgensen & Phillips (2000), s. 19-20.

62 Bacchi (2009), s. 35.

”En kritisk inställning till självklar kunskap”. Vår syn på världen och sanningen är inte en objektiv spegling av den sanna världen utan en produkt av vårt sätt att kategorisera den.

”Historisk och kulturell specificitet”. Människan är en social, historisk och kultu- rell varelse vars syn på världen präglas av kulturell och historisk kontext. Det finns därför ingen inre essens för människans karaktär utan den konstrueras och reproduceras socialt och diskursivt.

”Samband mellan kunskap och sociala processer”. Människans sätt att uppfatta världen och kunskap konstrueras och upprätthålls genom sociala processer.

Kunskap och sanning skapas alltså i social interaktion.

”Samband mellan kunskap och social handling”. I en bestämd världsbild skapas normer för normala och onormala handlingar. Den sociala konstruktionen av kunskap och sanning påverkar alltså hur människor handlar.

Grundläggande för ett socialkonstruktionistiskt synsätt är alltså att sanning och kunskap inte är objektivt utan subjektivt skapad genom sociala och kontextuella processer. Med denna ontologiska utgångspunkt används diskursanalysen i upp- satsen för att undersöka sociala fenomen och processer i det empiriska materialet.

Även synen på språkets inverkan är en huvudsaklig grund i socialkonstruktion- ismen där man menar att språket i sig konstituerar kunskap. Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, men dessa representationer är inte en spegling av en objektiv verklighet, utan de bidrar till att skapa den.

Diskursana- lys är därför en användbar metod för att analysera policytexter och intervjuer då språket enligt diskursteorin har funktionen av att konstituera en viss syn på den sociala verkligheten.

Demokrati ur ett deliberativt perspektiv

Ordet demokrati härstammar från grekiskan och betyder folkmakt eller folkstyre.

En av demokratins grundtankar är att de allra flesta som är medborgare i ett land ska ha möjlighet att vara med och bestämma över hur landet ska styras. I prakti- ken innebär demokrati vanligen ett representativt demokratiskt styrelseskick där makten bestäms via medborgarna genom regelbundna fria val.

För att medbor- garna i en representativ demokrati ska kunna genomföra demokratiska val behö- ver de har likvärdig och fri tillgång till information för att kunna skapa sina åsik-

63 Winther Jørgensen & Phillips (2000), s. 11-12.

64 Winther Jørgensen & Phillips (2000), s. 15.

65 Bryman (2011), s. 476-477.

66 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: demokrati [2020-04-09].

67 Sveriges riksdags webbsida > Så funkar riksdagen > Demokrati.

ter. Utöver tillgång till information behöver de även ha öppna platser att fritt kunna diskutera och samtala kring politiska frågor och åsikter.

Olsson Dahlquist som studerar bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid menar att samtal och diskussion kring demokrati är förknippat med ett deliberativt demokratiideal. Det deliberativa demokratiidealet ser samtal och dia- log som det främsta politiska verktyget för att kunna fatta rationellt grundade be- slut och betonar därför det offentliga rummets betydelse för det demokratiska samhället. Olsson Dahlquist menar vidare att en central del av den demokratiska processen genom det deliberativa perspektivet handlar om ”att kunna söka och bearbeta information och i samtal med andra bilda sig politiska uppfattningar, samt att det finns platser i samhället där kommunikation och argumentation mel- lan medborgare och beslutsfattare kan komma till stånd och där alla kan göra sig hörda”.

Detta deliberativa perspektiv menar författaren vidare genomsyrar de dokument som rör bibliotekets roll som bidragare till det demokratiska sam- hället.

I regeringens proposition inför den nya bibliotekslagen 2014 framhåller man att det allmännas stöd till biblioteksväsendet grundar sig i övertygelsen att bibliotekens verksamhet bidrar till ”att demokratin fördjupas genom att välinfor- merade individer för bättre möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen” samt att ”biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet förmedlar kunskap och ger förutsättningar för ett offentligt samtal där enskilda fritt kan behandla gemensamma angelägenheter och utbyta åsikter”.

Det offent- liga stödet till biblioteken baseras alltså på idén om att biblioteken bridrar till de- mokratin utifrån det deliberativa perspektivet. Olsson Dahlquist står bakom denna definition av demokrati och menar även att möten eller samtal som äger rum utan- för de politiska rummen men som ändå leder till någon form av politiskt medve- tandegöranade, så kallade civic talks, ska ingå i förståelsen av begreppet.

Min definition av demokrati går i linje med Olsson Dahlquist förståelse; som en kommunikativ och social process som också sker i vardagen, vilken är intimt förknippad med information, kunskapsspridning och åsiktsbildning samt att de- mokrati ska ses som något mer än valdeltagande vart fjärde år.

Utifrån det per- spektivet på demokrati är det intressant att undersöka den roll Stockholms stads- bibliotek spelar i ett samhälle som blir allt mer digitaliserat.

Makt och governmentalitet

I diskursanalysen, som är inspirerad av Bacchis WPR-modell, är Foucaults teorier om makt centrala. Innebörden av begreppet makt ska enligt Foucaults teorier inte ses som den makt som utövas mellan två människor, utan att makt är en relation

68 Olsson Dahlquist (2019), s. 13.

69 Olsson Dahlquist (2019), s. 13.

70 Kulturdepartementet (2013), s. 13.

71 Olsson Dahlquist (2019), s. 14.

som utvecklas mellan människor. Denna makt leder sedan till utrymme och möj- ligheter för en grupp och begränsningar för en annan. Vidare formar makt vår uppfattning om oss själva och vår omvärld, den är normskapande.

Människors möjligheter beror därför på vilken position de har inom en viss diskurs.

Vidare är även begreppet governmentalitet centralt i WPR-modellen. Begrep- pet myntades av Foucault och används för att prata om hur disciplinerade makt- strukturers maktutövande är knutet till kunskap. Governmentalitet kan delas upp i de två orden govern – att styra eller kontrollera, samt mentality – mentalitet, vilket sammansatt blir termen kontrollmentalitet. Governmentaliteten är en form av social kontroll som i motsats till traditionell makt, som rör sig uppifrån från härs- kare till samhällsmedborgare, rör sig nerifrån och upp.

Foucault menar att den moderna makten både grundar sig i och producerar kunskap. Genom att sam- hällsmedborgarna internaliserar denna kunskap är makten närvarande i männi- skors vardag på ett normaliserat sätt och formar människors handlingar och värde- ringar.

Den disciplinära makten utövas därför inte genom restriktioner eller lagar utan går att förklaras som en mer subtil typ av styre där samhällsmedborgarna styr sig själva genom att följa rådande normer. Policys är ett verktyg för maktstruk- turer att producera och cementera kunskap och normer. Carol Bacchis WPR- modell är ett sätt att få syn på policys bakomliggande strukturer och normer vilket jag skriver om i nästa stycke.

What´s the problem represented to be?

Uppsatsens analys börjar med att undersöka det teoretiska ramverket som omger Unga IT-värdar. Vilka ”problem” som konstitueras i förarbetet och beskrivningar- na av insatsen Unga IT-värdar. När jag i analysens första steg tittar på empiriskt material bestående av policydokument inspireras jag av Carol Bacchis analytiska strategi What´s the problem represented to be? (WPR-modellen). Bacchis policy- analytiska strategi, som grundar sig i diskursanalys och ett socialkonstruktionist- iskt synsätt, utgör både ett teoretiskt och ett metodologiskt ramverk och utgår från Foucaults teorier om governmentalitet och makt. Då jag i min studie analyserar policydokument är WPR-modellen användbar då den bygger på en diskursanalys som ifrågasätter sanningar och söker efter bakomliggande normer och värdering- ar. Modellen grundar sig i tre nyckelpåståenden:

”We are governed through problematisations”.

72 Bacchi (2009), s. 37-38.

73 Bacchi (2009), s. 26-27.

74 Foucault (1976), s. 102-107.

”We need to study problematisations, rather than ’problems’”.

”We need to problematise the problematisations on offer through scrutinizing the premises and effects of the problem representations they contain”.

Bacchi menar att om man ser på en specifik policy så kan man se att den förstår problemet som ett visst typ av problem. Hon menar vidare att policys är skapare av och ger konturer till dessa problem.

Dessa påståenden bygger på idén om att en policy skapas för att lösa ett problem vilket gör att de i sig konstituerar ett pro- blem. Detta synsätt pekar på de styrandes roll i att forma specifika förståelser av ett problem, sätta diskursen för vad ett problem är. WPR-modellen undersöker problematiseringar och studerar hur något är representerat som ett problem. Bac- chi menar att det är viktigt att studera de problemrepresentationer som ligger bakom en policy för att kunna se vad som inkluderas och vad som lämnas utanför.

Därför är det relevant för mig att använda WPR-metoden i uppsatsen då jag ge- nom att bryta ner policydokumentens problematiseringar kan synliggöra strukturer och bakomliggande kulturella antaganden.

I WPR-metoden ingår sex olika frå- geställningar genom vilka man kan studera problemrepresentationer. Analysens första del inspireras av Bacchis modell och har utgångspunkt i följande två fråge- ställningar:

”What's the ’problem’ represented to be in a specific policy?”

”What presuppositions or assumptions underlie this representation of the ’pro- blem’?”

Bacchi menar själv att hennes metod inte ska begränsas till att bara studera statlig styrning utan att staten bara är en spelare i den generella administrationen för samhälleliga relationer. Hon menar vidare att andra professionella grupper som kulturarbetare också påverkar formen på den regerande kunskapen.

Insatsen Unga IT-värdar, sedd som en lösning och en policy, är därför intressant att utreda med hjälp av Bacchis modell för att synliggöra normer och antaganden i kun- skapssynen som Stockholms stadsbibliotek genererar. Genom WPR-modellen undersöks på vilket sätt de problem som Unga IT-värdar ska lösa framställs, och hur det i sin tur påverkar Stockholms stadsbiblioteks digitala uppdrag.

75 Bacchi (2009), s. 25.

76 Bacchi (2009), s. 1.

77 Bacchi (2009), s. xii.

78 Bacchi (2009), s. 2.

79 Bacchi (2009), s. ix-x.

Faktorer för att nå digital delaktighet

I undersökningens andra del studeras policydokumenten och intervjuerna diskurs- analytiskt med hjälp av av Iacobaeus m.fl. vidareutveckling av Van Dijks teore- tiska modell över digital delaktighet för att undersöka hur insatsen tar form i verk- ligheten – när policyn sätts i verket. Hur fungerar verksamheten i praktiken på biblioteket i fråga om digital delaktighet? Och hur förhåller det sig till bibliotekets roll som förmedlare av digitala kompetenser? Iacobaeus m.fl. modell sätter den digitala klyftan i ett samhällsperspektiv och redovisar de faktorer som finns för att människor ska nå digital delaktighet. Med Iacobaeus m.fl. modell i form av en trappa ser man inte människor som ”färdigdigitaliserade” utan som att digital del- aktighet är en process där förändrade livsförhållanden påverkar en individs posit- ion i trappan där man rör sig uppåt och nedåt genom livets gång.

Motivation

Det första steget i trappan för digital inkludering handlar om tillgången till moti- vation och viljan att ta sig an digital teknik. Modellen pekar på att motivation ses som en grundförutsättning för digital delaktighet och om den saknas kommer inte någon användning komma till även om den fysiska tekniken och kunskapen om hur man ska använda den finns där. Iacobaeus m.fl. menar att anledningar till att människor har bristande motivation kan grunda sig i att man inte tror att tekniken tillför något mervärde, att man tror sig klara sig bra utan den eller att man är rädd för att tekniken inte är säker att använda.

Människors ojämlika tillgång till motivation har varierande orsaker, både so- ciala och personliga. Enligt Van Dijk kan de som saknar motivation delas in i två grupper: de som inte har och de som inte vill ha tillgång till digital användning.

Dessa kan sedan ytterligare delas in i grupper baserat på varför man saknar moti- vation. Personer med socioekonomisk högre status tillhör ofta de grupper som kan skaffa sig tekniken om de vill. Dessa grupper är bara omotiverade i perioder, fin-

80 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 14

81 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 14-15.

Trappan för digital inkludering. Hämtad från Iacobaeus m.fl. 2019, s. 14.

ner ett ointresse eller har slutat använda internet frivilligt. Personer med låg socio- ekonomisk status tillhör ofta de grupper som varken har eller vill ha tillgång till digital användning. De ser därför inte heller något motiv till att lära sig använda digital teknik. Dessa grupper lever ofta helt utanför det digitala samhället och be- finner sig inte i sammanhang där de kan lära sig tekniken.

Studier pekar på att digital exkludering idag oftast är liktydigt med de som är mest utsatta och utanför i samhället.

Människor som ser att de får personliga fördelar med att använda internet, som att spara pengar eller jobbmöjligheter ten- derar att använda internet mer. Ju positivare attityd till digitalt användande en in- divid har desto mer använder de internet. Samma gäller vice versa och människor som inte ser möjligheter genom användningen upplever inte att de behöver delta digitalt. Detta menar Iacobaeus m.fl. kan vara problematiskt då internet idag kan vara ett verktyg för att delta demokratiskt i samhället.

Bristande motivation kan därför ses som en ond spiral där människor utan tro på sina möjligheter till att förändra sin position i samhället inte heller får tillgång till de politiska verktygen att göra det. Den socioekonomiska kopplingen till digital exkludering kan pro- blematiseras ytterligare genom att även information om hälsa och sjukdomar idag ofta hanteras i digitala kanaler. På så vis kan ett digitalt utanförskap också skapa

”digital hälsoojämlikhet” där de som är mest sjuka är de som minst sannolikt an- vänder internet.

Fysisk tillgång

Det andra steget handlar om den materiella och fysiska tillgången till tekniken som sådan, som om en person har en tillgång till en mobiltelefon, dator, applikat- ioner och system. Det handlar även om tillgången till internetuppkoppling och om man kan komma ut på internet med hjälp av den teknik man har. Det bygger alltså på att en individ måste ha tillgång till infrastruktur för att kunna vara digitalt del- aktig.

Likt tillgång till motivation hänger den fysiska tillgången ihop men utanför- skap. Faktorer som kön, ålder, etnicitet påverkar en individs möjlighet att få fysisk tillgång till teknik. Även ekonomiska och sociala resurser påverkar så som om man har en utbildning, en anställning eller om man lever ensam eller i ett hushåll med andra. Studier visar på att en individs möjlighet till att skaffa en teknisk hårdvara, underhålla den, betala reparationer och abonnemang hör ihop med redan existerande ojämlikheter. Det betyder att den digitala klyftan gör andra redan exi- sterande socioekonomiska klyftor ännu djupare och att redan marginaliserade

82 Van Dijk (2005), s. 28-42.

83 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 16-17.

84 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 16.

85 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 17.

86 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 15.

grupper blir än mer marginaliserade när samhällsservicen blir allt mer digital och kräver tillgång till teknik och uppkoppling.

Trots detta ökar tillgången till inter- net och enligt Internetstiftelsen hade 98 procent av de svenska hushållen tillgång till internet år 2019.

Statistiken tyder på att fysisk tillgång till teknik är ett mins- kande problem och att det är en liten grupp människor som inte har tillgång till digital teknik men att denna grupp ofta redan är marginaliserad på grund av andra ojämlikheter. Fysisk tillgång skapar på så vis småskaliga men djupa digitala klyf- tor.

Färdigheter

Det tredje steget i trappmodellen för digital inkludering handlar om att ha kunskap och färdighet att använda de digitala verktyg och tjänster som den fysiska tekni- ken erbjuder.

Van Dijk delar in de digitala färdigheterna i tre underkategorier.

Operativa färdigheter (”operational skills”) i att kunna hantera en hårdvara eller ett program. Informationsfärdigheter (”information skills”) att kunna söka fram, välja, hantera och kritiskt förhålla sig till den information som man får via tekni- ken och internet. Strategiska färdigheter (”strategic skills”) i att använda digital teknik och internet för att förbättra sin position i samhället, som att söka jobb och utbilda sig.

Dessa kategorier överlappar med de kunskaper som ingår i MIK.

Frågan om kunskap och färdighet är tätt sammankopplad med och beroende av den fysiska tillgången till teknik och uppkoppling. De som har utbildning och ett kvalificerat arbete har bättre förutsättningar till att få kunskaper och färdigheter i att använda digital teknik.

De som definierar sig som digitalt utanför är ofta samma grupper som ses som marginaliserade i samhället vilket ofta är lågutbil- dade, fattiga och i stora delar av världen även kvinnor. Även äldre är en grupp som har bristande digitala kunskaper. Studier visar på att äldre är en heterogen grupp där de som har lägst digitala kunskaper också är de som är äldst och har lägst utbildningsnivå.

Van Dijk menar att ojämlikheten inom området färdigheter och främst inom kategorin informationsfärdighet är större mellan människor än inom de två tidigare stegen i modellen.

Användning

Det fjärde och sista steget i trappan för digital inkludering handlar om den fak- tiska användningen av digitala verktyg och tjänster – vilket kräver att man både

87 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 18.

88 Andersson (2019), s. 3.

89 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 15.

90 Van Dijk (2005), s. 71–76.

91 Van Dijk (2005), s. 71-90.

92 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 21.

93 Van Dijk (2005), s. 71-90.