• No results found

Här presenteras tre grundläggande faktorer för att människor ska nå till en faktisk användning av digitala verktyg och tjänster. Dessa tre faktorer genomsyrar verk-samheten Unga IT-värdar och Stockholms stadsbiblioteks arbete med digital del-aktighet.

Socioekonomiska faktorer

Socioekonomisk status är en återkommande och övergripande faktor för männi-skors möjlighet att nå digital delaktighet. De personer som är mest digitalt exklu-derade är också ofta de som har lägst socialekonomisk status. Digital delaktighet är ett flerdimensionellt socialt problem där en person kan vara kopplad till många olika faktorer för ojämlikhet som kön, etnicitet och ålder. Många av de besökare som vänder sig till Unga IT-värdar tillhör ofta någon av dessa mer utsatta grupper.

Verksamheten Unga IT-värdar riktas idag mot alla besökare på Stockholms stads-bibliotek som är i behov av digital vägledning. Generellt är den målgrupp som främst tar del av Unga IT-värdars hjälp äldre personer.155 Detta gäller alla de bibliotek som har verksamheten Unga IT-värdar. Men vilken målgrupp som vän-der sig till Unga IT-värdar skiljer sig åt beroende på var i Stockholm biblioteket

154 Stockholms stad (2019b), s. 1.

155 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

ligger. Socioekonomiska förutsättningar hör ofta ihop med var man bor då de med höga inkomster tenderar att flytta till områden där många höginkomsttagare redan bor och vice versa.156 I min undersökning har jag studerat Hornstulls och Kista bibliotek närmare som är områden med skilda socioekonomiska förutsättningar.

Hornstull är ett område på Södermalm i Stockholms innerstad och är ett exempel på ett område där människor har generell hög socioekonomisk status och där me-delinkomsten är relativt hög.157 Kista är en stadsdel i nordvästra Stockholm som är byggt som ett så kallat miljonprogramområde. Enligt statistiska centralbyrån hade stadsdelen Rinkeby-Kista lägst medelinkomst i Stockholms kommun år 2016.158 Enligt Stockholms stads statisk över stadsdelarna från 2018 finns det socioeko-nomiska skillnader mellan områdena där befolkningen i Hornstull övergripande har högre socioekonomisk status. Detta syns bland annat i att boende i Hornstull har högre utbildningsgrad, och högre medelinkomst medan Kista har högre arbets-löshet, ohälsotal och personer med sjukersättning.Enligt samma statistik är det även fler andel invandrare och barn till invandrare som bor i Kista än i Hornstull, hela 72,8 procent tillhör denna grupp i Kista och bara 19,4 procent gör det i Hornstull.159 På Hornstulls bibliotek är de flesta användare av Unga IT-värdar äldre människor i åldrarna 60 år och uppåt.160 Till Kista bibliotek är det både äldre och många nyanlända personer, samt äldre nyanlända personer som vänder sig till Unga IT-värdar.161 Detta indikerar att många av verksamhetens besökare i Kista är kopplade till fler faktorer för ojämlikhet än besökarna i Hornstull. Besökarnas olika socialekonomiska utgångspunkter genomsyrar Unga IT-värdar och biblio-tekens arbete med digital delaktighet. Iacobaeus m.fl. modell är användbar för att visa hur dessa ojämlikheter påverkar människors möjligheter att nå digital inklu-dering.

156 Statistiska centralbyråns webbplats > Artiklar > 2018 > Höginkomsttagare flyttar till samma område.

157 Statistiska centralbyråns webbplats > Artiklar > 2018 > Höginkomsttagare flyttar till samma område.

158 Statistiska centralbyråns webbplats > Artiklar > 2018 > Höginkomsttagare flyttar till samma område.

159 Stockholms stads webbplats > Globalassets > Om Stockholms stad > Utredningar statistik och fakta >

Statistik > Områdesfakta > Inre staden > Södermalm > Norra Högalid, och Stockholms stads webbplats >

Globalassets > Om Stockholms stad > Utredningar statistik och fakta > Statistik > Områdesfakta > Västerort

> Rinkeby-Kista > Kista.

160 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

161 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

Tillgång till motivation

Motivation utgör en grundläggande faktor för att människor ska nå digital delak-tighet och är det första steget i Iacobaeus m.fl. trappa för digital inkludering. Om motivationen saknas når personen inte till stadiet användning även om den fysiska tekniken eller kunskapen finns tillgänglig.162 De besökare som vänder sig till Unga IT-värdar på Stockholms stadsbibliotek vill ha tillgång till digital användning har alltså redan tillgång till denna motivation. De personer som verksamheten Unga IT-värdar inte lyckas nå är de som saknar motivation. Dessa personer kan delas in i två grupper, de som inte har tillgång till digital användning och de som inte vill ha tillgång till digital användning.

Personer som tillhör den senare gruppen är ofta personer med högre socioe-konomisk status som frivilligt har slutat använda digital teknik och internet. Dessa personer befinner sig ofta inte helt utanför det digitala samhället utan kan skaffa sig tekniken om de vill.163 Personer inom denna grupp är därför potentiella besö-kare av Unga IT-värdar. Förändringar i dessa personers liv kan göra att de får per-sonliga fördelar med att använda internet och därmed blir motiverade att ha till-gång till digital användning och att vända sig till Unga IT-värdar för att nå den.

Personer som saknar motivation och som tillhör den grupp som inte har till-gång till digital användning har ofta låg socioekonomisk status. Dessa personer befinner sig ofta helt utanför det digitala samhället och utanför de sammanhang där de kan ta del av teknik.164 Denna målgrupp är därför kanske den svåraste för Unga IT-värdar att nå ut till. Idag är internet och den digitala tekniken en arena för att delta demokratiskt i samhället och enligt studier hör digital exkludering ihop med de som är de mest utanför samhället.165 Därför är denna grupp kanske även den viktigaste för Unga IT-värdar att nå ut till.

162 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 14-15.

163 Van Dijk (2005), s. 28-42.

164 Van Dijk (2005), s. 28-42.

165 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 16-17.

Trappan för digital inkludering. Hämtad från Iacobaeus m.fl. 2019, s. 15.

Tillgång till digital teknik

Det andra steget i trappan för digital delaktighet är den fysiska tillgången till digi-tal teknik som dator, mobiltelefon, applikationer och internetuppkoppling.166 Även denna faktor hänger ihop med socioekonomiska förutsättningar och en persons möjlighet att skaffa teknisk tillgång hör ihop med redan existerande ojämlikheter.

Den digitala klyftan gör därför redan existerande socioekonomiska skillnader ännu större. Den tekniska tillgången är enligt Internetstiftelsen ett minskande pro-blem i samhället och det är en liten men redan marginaliserad grupp människor som inte har tillgång till tekniken.167

Den fysiska tillgången till den digitala tekniken är inte kopplad till Unga IT-värdar som sådan eftersom verksamheten snarare bidrar med kunskaper och fär-digheter att använda digital teknik, vilket är nästkommande steg i trappmodellen.

Däremot bidrar Stockholms stadsbibliotek till den fysiska tillgången till teknik då de tillhandahåller besöksdatorer, skrivare, kopiator och internet.168 Stockholms stadsbiblioteks tekniska resurser är bidragande till att förhindra de djupa digitala klyftorna som bristen på tillgång till teknik medför. Kista bibliotek är ett av Stockholms stadsbiblioteks största och mest välbesökta bibliotek med cirka 2000 besökare varje dag. Kista är ett av de bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek som har flest besöksdatorer och där det arbetar flest unga IT-värdar på plats.169 Varje bibliotek som har Unga IT-värdar har en utsedd bibliotekarie med ansvar att handleda och stötta värdarna i deras arbete. Mansouri Bonab, bibliotekarie med handledande ansvar för de unga IT-värdarna på Kista bibliotek, berättar att biblio-teket blir fullpackat med besökare efter klockan 15-16 och att det då är många som använder internet och datorerna. Hon tror att de har så många användare av datorerna, internet och IT-värdarna beror på att det bor många nyanlända personer

166 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 15.

167 Andersson (2019), s. 3.

168 Anteckningar från intervju med informant B, 2020-03-04, och Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

169 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

Trappan för digital inkludering. Hämtad från Iacobaeus m.fl. 2019, s. 18.

i Kista och att dessa har större behov av tillgången till teknik och färdigheter.170 En av de unga IT-värdarna i Kista menar att det framförallt även är många äldre ny-anlända personer som vänder sig till deras verksamhet.171 Mansouri Bonab, berät-tar att många nyanlända inte har kunskap eller råd att använda och köpa tekniken – ”antingen har de kunskapen men inte råd att köpa dator eller internet. Eller kanske har de allt det där men inte en skrivare. Eller så har de språkbrister när de ska söka på datorn då de är bra på sitt egna språk men inte på svenska eller eng-elska”.172 Trots att Internetstiftelsen visar att bristen på tillgång till fysisk teknik är ett minskande problem, då bara 2 procent av de svenska hushållen inte har tillgång till internet 2019, indikerar besökarnas stora behov av att använda tekniken på Kista bibliotek att många i området själva saknar fysisk tillgång till den digitala tekniken i hemmet.173 Kista bibliotek ligger i ett område där människor redan är marginaliserade på grund av andra ojämlikheter, bristen på tillgång till teknik skapar på så vis djupa klyftor gentemot befolkningen i övriga Stockholm. I ett sådant område är biblioteket som tillgängliggörare av digital teknik viktig.

Related documents