I WPR-modellens första steg börjar man med att studera konkreta förslag eller insatser i en policy för att se vad som är representerat att vara ”problemet” som ska lösas genom förslaget. Vilka problem som representeras i en policy indikerar vilka bakomliggande antaganden och normer som påverkar initiativet från början.
Bacchi menar att det finns en tendens att kalla de som skapar policys för ”pro-blemlösare” som om ”problemen” befinner sig utanför policy-processen och bara väntar på att bli lösta.103 Genom att istället undersöka hur konkreta förslag repre-senterar problem kan man få indikationer på hur policyn fungerar och vilka anta-ganden och normer som styr och skapas av den. Hur ett problem är representerat innehåller alltså en rad olika innebörder för hur man ser på problemet. Genom policys kan maktstrukturer producera och cementera vad som är den specifika
103 Bacchi (2009), s. 3.
förståelsen för vad ”problemet” är.104 Genom att människor sedan internaliserar den kunskap eller förståelse som produceras genom policyn formar de, via go-vernmentalitet, sina egna handlingar och värderingar efter de normer som skapats via den. Hur ett problem är representerat påverkar därför hur människorna som är inblandade blir behandlade och vad de, via governmentalitet, är frammanade att se sig själva som.
Ser man till hur policyn Unga IT-värdar har beskrivits i de ansvariga myndig-heternas dokumentation framstår två typer av integration som huvudmål och
”problem” att lösa; digital och social. Med digital integration avses här biblio-tekets arbete med att öka den digitala delaktigheten och minska den digitala klyf-tan. Med social integration avses integrationen av nyanlända i arbets- och sam-hällslivet via biblioteket. Båda dessa integrationsmål kan beskrivas som en del av bibliotekets demokratiska uppdrag. Det understryks i den nationella biblioteks-strategin där det står ”att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling uttrycks i målet om allas delaktighet i samhällslivet” samt att ”biblio-tekets verksamhet bidrar till att demokratin fördjupas genom att alla får bättre möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen”.105 Social integration
2015 flydde en stor del människor undan krig och förtryck vilket ledde till att över 160 000 personer sökte asyl i Sverige.106 Det nya läget ställde högre krav på myn-digheter och kommuner att hjälpa nyanlända att etablera sig i det svenska sam-hället. Biblioteken som institution har både tilldelats ett ansvar och tagit ansvar i integrationsfrågan. 2014 ändrades bibliotekslagen från att vara ”till för medbor-gare” till ”biblioteken är till för alla”.107 I Bibliotekslagen 5 § står det även att
”biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minorite-terna och personer som har annat modersmål än svenska”.108 Flera bibliotek i Sve-rige har sedan dess gjort flera insatser och aktiviteter riktade mot nyanlända.109 Det är också i den kontext som insatsen Unga IT-värdar ska ses.
Pilerot och Hultgren undersöker i sin rapport från 2017 folkbibliotekens ar-bete för och med nyanlända och deras ställning till integration.110 Rapportens re-sultat visar på att bibliotekets integrationsarbete bidrar till att öka nyanländas språkliga förmåga och att det fungerar som ”en mötesplats för människor av olika kategorier” och som ”en länk mellan det svenska samhället och nyanlända”.111
104 Bacchi (2009), s. 1-2.
105 Fichtelius m.fl. (2019), s. 6.
106 Svensk Biblioteksförening (2016), s. passim.
107 SFS 2013: 801, 2 §.
108 SFS 2013: 801, 5 §.
109 Svensk Biblioteksförening (2016), s. passim.
110 Pilerot & Hultgren (2017), s. passim.
111 Pilerot & Hultgren (2017), s. 8.
Pilerot och Hultgren menar att i och med den nya målgruppen nyanlända har en rad nya behov tillkommit för biblioteket att tillgodose som utmanar bibliotekets traditionella uppdrag. De menar att det finns en etablerad föreställning om vad biblioteket bör inkludera i sitt uppdrag och att frågan om att tillgodose nyanländas behov ses snarare som ett vidgat uppdrag där biblioteket frågar sig vad de kan bidra med. Författarna menar därför att nya insatser behöver göras hos biblioteken för att det vidgade uppdraget ska kunna genomföras. Deras studie visar på att bibliotekets arbete med och för nyanlända ofta sker med hjälp av externa aktörer som annars inte brukar verka i bibliotekssammanhang. De menar vidare att fram-tida integrationsarbete därför bör inkludera dessa andra aktörer som myndigheter och organisationer och ”rikta blicken bortom det som vanligtvis uppfattas som bibliotekens arbetsfält”.112 Unga IT-värdar kan även ses som just en sådan extern samverkansinsats i bibliotekets arbete med social integration.
Den svenska integrationspolitiken har som tidigare nämnts det övergripande målet; ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.113 Utifrån detta mål ger regeringen extra stöd till nyanlända invandrare under de första åren de bor i Sverige. Genom att en nyanländ person skrivs in i etableringsprogrammet kan hen få etableringsersättning och stöd att komma in i samhälls- och arbetslivet.114 Unga IT-värdar är även just en sådan eta-bleringsinsats och på vilket sätt kommer jag att visa i kommande stycke.
Unga IT-värdar: från projekt till implementerad verksamhet
I och med den ökade migrationen till Sverige under 2015 inleddes ett nära samar-bete mellan Stockholms stadsbibliotek och Arbetsmarknadsförvaltningen kring arbetsmarknadspolitiska praktikanställningar för nyanlända på biblioteken. Biträ-dande stadsbibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek, Martin Hafström, berättar att samarbetet då först och främst var ett integrationsprojekt. Samarbetet innebar inledningsvis att nyanlända fick roller som bokuppsättare och liknande på biblio-teken. Hafström menar att idén kring att nyanlända skulle få anställning som IT-värdar kom in som en förlängning av detta samarbete men via ett eget spår.115 I Örebro startades 2010 konceptet IT-guider av den ideella föreningen Enter Swe-den. Deras grundkoncept var att ge nyanlända gymnasieungdomar utbildning i IT-frågor för att de inom ramen för sin feriepraktik under lov och helger skulle arbeta med att ge äldre människor IT-vägledning. Genom projektet IT-guider fick ung-domarna utveckla sitt språk, sin pedagogiska förmåga och möjlighet att utbyta
112 Pilerot & Hultgren (2017), s. 7-8.
113 Regeringskansliets webbplats > Regeringens politik > Nyanländas etablering > Mål för nyanländas etable-ring.
114 Information om Sveriges webbplats > Jag har fått uppehållstillstånd > Samhällsorientering > Boken om Sverige > Att komma till Sverige > Integration i Sverige.
115 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.
erfarenheter med äldre.116 Projektet Unga värdar inspirerades av konceptet IT-guider och vidareutvecklade idén till att gälla äldre nyanlända ungdomar och istäl-let för att erbjuda kortare praktik erbjuda ungdomsanställningar på sex månader.117
Projektet Unga IT-värdar inleddes därmed våren 2017 och placerades inom Arbetsmarknadsförvaltningen och var ett samarbete mellan den, Arbetsför-medlingen, Kulturförvaltningen i Stockholms stad samt Äldreförvaltningen.118 De unga IT-värdarna skulle i huvudsak arbeta på bibliotek och olika verksamheter inom äldreomsorgen och erbjuda hjälp och stöd i hur smartphones, applikationer, mail och sociala medier fungerar.119 Under slutet av 2017 utvecklades samarbetet och de unga IT-värdarna började även arbeta på Medborgarkontor och på Arbets-förmedlingar. Då togs även beslutet om att inte fortsätta ha unga IT-värdar inom Äldreomsorgen då behovet inte ansågs vara tillräckligt stort. Istället utökade man till att ha två IT-värdar tillgängliga per bibliotek och medborgarkontor.120 Syftet med projektet var att utveckla en modell för hur unga nyanlända skulle kunna arbeta som IT-värdar och att denna modell senare skulle implementeras inom Ar-betsmarknadsförvaltningen efter projektets slut. Modellen gick ut på att projektets ungdomar fick gå en grundläggande IT-utbildning för att sedan anställas i sex månader på ett medborgarkontor eller bibliotek. Anställningarna var utformade så att ungdomarna kunde studera på deltid och arbeta som IT-värdar på deltid och på så vis få en heltidssysselsättning.121 Det innebar även att ungdomarna fick lära sig det teoretiska i skolan på förmiddagarna och sedan öva språket praktiskt på efter-middagarna.
Projektet Unga IT-värdar avslutades i juni 2019 och implementerades i juli samma år inom Arbetsmarknadsförvaltningens på verksamheten Ungdomsanställ-ningar under enheten Fokus Unga inom Jobbtorg Stockholm Verksamhetsområdet Insatser och är en del av Ungdomsanställningars ordinarie verksamhet. För biblio-tekets del ingick man under våren 2020 en överenskommelse om fortsatt samver-kan mellan Kulturförvaltningen och Arbetsmarknadsförvaltningen vilket innebär att Stockholms stadsbibliotek har kvar de unga IT-värdarna och följer samma mo-dell, mål och metod som tidigare. I och med implementeringen utökades mål-gruppen deltagare till att omfatta nyanlända ungdomar i åldern 25-29 år.122 Ung-domarna i det tidigare etableringsuppdraget var 18-24 år.123 För verksamheten som bedrivs på biblioteken idag är det Arbetsmarknadsförvaltningen som har ansvar för att rekrytera, utbilda, placera ut och följa upp IT-värdarna och
116 Stockholms stad (2017a), s. 5.
117 Stockholms stad (2017a), s. 5.
118 Delegationen för unga till arbete (2016) passim.
119 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2018a), s. 2.
120 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2018a), s. 2.
121 Stockholms stad (2019b), passim.
122 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2019), s. 1.
123 Stockholms stad (2017a), s. 8.
ningens roll är att anställa IT-värdarna på biblioteken. Idag finns Unga IT-värdar tillgängliga på 13 bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek.124 Verksamheten är en etableringsinsats och har ett antal mål riktade mot de deltagande nyanlända ungdomarna; att de skulle få öva på det svenska språket, få ett ökat självförtro-ende samt få arbetslivserfarenhet, meriter och referenser för framtida studier eller arbeten.125 En problemrepresentation som Unga IT-värdar konstituerar som etable-ringsinsats och genom sina verksamhetsmål är alltså att nyanlända inte har möj-lighet att öva det svenska språket och att de har bristande tillgång till nya jobb och studier. Denna problemrepresentation antyder att Unga IT-värdar är en insats för att lösa ett problem med social integration.
Digital integration
Biblioteken har länge varit delaktiga i den demokratiska frågan om digital integ-ration eller delaktighet. Enligt Bibliotekslagen ska biblioteken ”verka för det de-mokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbild-ning” och ”verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”.126 I Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020 beskriver man den kontext som omger biblio-teksverksamheten idag. Man skriver om ett växande Stockholm där folkökningen ställer nya krav på att möta ett större behov av den samhällsservice som biblio-teken är. Vidare menar man att trots att medellivslängden har ökat och folkhälsan förbättrats är skillnaderna i staden stora inom arbete, utbildning och välstånd. Man lyfter den digitala klyftan tillsammans med andra socioekonomiska omständighet-er som betydande faktoromständighet-er för stockholmarnas möjlighet att styra sina liv. I biblio-teksplanen ges Stockholms stadsbiblioteksverksamheter uppdraget att arbeta för en sammanhållen stad och att minska dessa skillnader mellan människor i stadens olika stadsdelar.127 För att följa det digitala och demokratiska uppdraget arbetar Stockholms stadsbibliotek med digital integration – aktiviteter och insatser för att öka den digitala delaktigheten bland allmänheten. Exempelvis anordnas Digitala första hjälpen där besökare kan få träffa en bibliotekarie och få hjälp med grund-läggande IT-frågor. Stockholms stadsbibliotek är även delaktig i nationella och internationella digitala projekt och kampanjer som Digidel, Digitalt Först och Digit or die. Även Unga IT-värdar kan ses som en sådan insats för att öka den digitala delaktigheten.
Unga IT-värdar har förutom syftet att verka för den sociala integrationen även ambitionen i att öka den digitala integrationen då de har som mål att; öka den
124 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.
125 Stockholms stad (2019b), s. 1.
126 SFS (2013:801), § 2 och § 7.
127 Stockholms stad (2016), s. 3.
gitala delaktigheten i Stockholm och minska den digitala klyftan i samhället.128 Tidigare var projektet riktat mot verksamheter inom äldreomsorgen och dessa mål var därför specifikt riktat mot äldre personer. Men i och med det avslutade samar-betet med Äldreomsorgen riktades projektet mot alla bibliotekets användare som var i behov av digital vägledning.129 Denna bredare definition av målgruppen följ-de även med i implementeringen och idag riktar sig Unga IT-värdar till alla besö-kare som är i behov av digital vägledning.130 Den andra problemrepresentationen som framgår i beskrivningen av Unga IT-värdar är alltså att det finns en låg digital delaktighet i Stockholm som behöver ökas och en digital klyfta bland allmänheten som behöver minskas. Denna problemrepresentation antyder att Unga IT-värdar ses som en lösning på ett problem med digital integration.