Digital kompetens

Den tredje faktorn för att nå digital delaktighet enligt Iacobaeus m.fl. modell är tillgång till färdigheter att kunna använda digital teknik och tjänster. Människor som har tillgång till dessa färdigheter ses som digitalt delaktiga då de når den fak-tiska användningen av den digitala tekniken och därför ses som inkluderade i det digitala samhället. Tillgång till färdigheter kan ses liktydigt med det bredare och ofta använda begreppet digital kompetens. Enligt regeringens digitaliseringsstra-tegi omfattar digital kompetens tre områden; tekniska färdigheter, MIK och för-mågan att använda digitala verktyg och internet för att kunna förbättra sin position

170 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

171 Anteckningar från intervju med informant A, 2020-03-04.

172 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

173 Andersson (2019), s. 3.

Trappan för digital inkludering (pil tillagd av författaren). Hämtad från Iacobaeus m.fl. 2019, s. 20.

i samhället.¹⁷⁴ Digitaliseringsstrategins underkategorier är överensstämmande med Van Dijks underindelning av digitala färdigheter; operativa färdigheter, informat-ionsfärdigheter och strategiska färdigheter.¹⁷⁵ Enligt Iacobaeus m.fl. teori krävs det alltså färdigheter i samtliga av dessa underkategorier för att en person ska ha digital kompetens och kunna nå ett digitalt användande.

Tillgång till operativa färdigheter

För att nå digital kompetens krävs tillgång till operativa färdigheterna, det vill säga färdigheter i att hantera en hårdvara eller ett program. Enligt den nationella biblioteksstrategin ska biblioteken ”öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning och innovation”.¹⁷⁶ I bibliotekariernas uppgift ingår det att stötta besökare i frågor som rör hantering av bibliotekets digitala tjänster och teknik som datorer och skrivare. Om du ska arbeta som bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek måste du idag enligt Hafström ha grundläggande IT-kompetens.¹⁷⁷ Många av Stockholms stadsbibliotek har ett högt tryck på frågor som rör hantering av digital teknik och Unga IT-värdar är därför tänkt att avlasta bibliotekarierna i det arbetet. De unga IT-värdarnas huvudsakliga arbete på Stockholms stadsbibliotek är att hjälpa besökare med att skicka foton, använda kopiatorn, skanna, epost, skicka foton och att besöka en viss hemsida – vilket också är det som besökarna främst behöver hjälp med.¹⁷⁸ Ungdomarna som är med i verksamheten får gå en IT-utbildning i tre och en halv vecka som hålls på halv-fart innan de kan börja arbeta som IT-värdar.¹⁷⁹ I de unga IT-värdarnas utbildning ingår, utöver arbetslivskunskap som är den största delen, framförallt utbildning i hur man använder digital teknik som datorer, smarta telefoner och utskriftsappli-kationen Princh.¹⁸⁰ Utbildningen varvar teoretisk kunskap med praktisk kunskap och utgår från materialet Alla kan surfa som Studieförbundet Vuxenskolan, De-mensförbundet och Myndigheten för delaktighet tagit fram. Utbildningen har för-ändrats under tiden och man har lagt till fler övningar med fokus på pedagogik och service.¹⁸¹ Utbildningen fokuserar på att de unga IT-värdarna ska ge besökarna

”hjälp till självhjälp” till tekniska färdigheter.¹⁸² En av de unga IT-värdarna på Kista bibliotek berättar att många besökare inte vill lära sig hur de själva ska göra något utan att man helst ska utföra uppgiften åt dem.¹⁸³ Genom att Unga IT-värdar

174 Regeringskansliet (2017a), s. 12.

175 Van Dijk (2005), s. 71–93.

176 Fichtelius m.fl. (2019), s.12.

177 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

178 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

179 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

180 Anteckningar från intervju med informant A, 2020-03-04, och Anteckningar från intervju med informant B, 2020-03-04, och Anteckningar från intervju med Ihab Ali Basha, 2020-03-13.

181 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2018b), s. 1.

182 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

183 Anteckningar från intervju med informant B, 2020-03-04

erbjuder hjälp till självhjälp undviker de att vara en ren teknikservice och bidrar istället till bibliotekets uppdrag att verka för att öka kunskapen om hur informat-ionsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet.¹⁸⁴ För att göra verksamheten mer relevant för biblioteket ska de unga IT-värdarna även hjälpa besökarna att ladda ner bibliotekets e-böcker och ljudböcker. Men denna tjänst används i mycket begränsad utsträckning.¹⁸⁵ Gemensamt för alla Stockholms stadsbibliotek är att många besökare behöver få tillgång till och hjälp med att an-vända utskriftsapplikationen Princh. Aganovic, handläggare på Arbetsmarknads-förvaltningen, menar att alla besökare behöver hjälp med Princh första gången de använder det, oavsett ålder.¹⁸⁶ Det gäller även för yngre personer som annars inte lika ofta vänder sig till värdarna.¹⁸⁷ Eftersom det är en så stor del av besökarna som behöver hjälp med Princh tar det upp en stor del av bibliotekariernas tid.

Loxdal som är bibliotekarie på Hornstulls bibliotek beskriver hur de Unga IT-värdarna är en stor avlastning i det vardagliga arbetet med frågor som rör de ope-rativa färdigheterna; ”perioder det inte har varit någon värd har det varit job-bigt”.¹⁸⁸ Mansouri Bonab, ansvarig för IT-värdarna på Kista bibliotek, säger ”det funkar så bra, utan dem skulle vi inte klara oss. Vi skulle inte räcka till att hjälpa så många här. De är så pass kunniga att våra besökares behov blir tillfredsställda här”.¹⁸⁹ Samtliga informanter är positiva till Unga IT-värdar som insats både i fråga om avlastning för ordinarie bibliotekspersonal och för besökarnas behov av hjälp med digital teknik. Mansouri Bonab säger att de har ”100 % nöjda besökare”

vad gäller de Unga IT-värdarna.¹⁹⁰ Ali Basha, ung IT-värd på Hornstulls bibliotek svarar på frågan om han känner att IT-värdarna är uppskattade bland besökare och personal: ”Mycket! Äldre uppskattar tiden som läggs på dem. Bibliotekarier har annars kanske inte tid att stå med en person så länge och visa på samma sätt som vi gör”.¹⁹¹ Loxdal berättar att alla är väldigt glada och positiva vid utvärderingar av verksamheten, både de unga IT-värdarna och bibliotekspersonalen. Hon menar vidare att verksamheten är ”win win” och en bra kombination som faktiskt bidrar till något i samhället.¹⁹²

På Hornstulls bibliotek och de andra biblioteken i innerstaden är de operativa färdigheterna de Unga IT-värdarnas huvudsakliga arbete och det som besökarna har störst behov av att få hjälp med.¹⁹³ Även på Kista bibliotek behöver besökarna hjälp med de operativa färdigheterna men de behöver i större utsträckning även

184 SFS (2013:801), § 7.

185 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

186 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

187 Anteckningar från intervju med informant A, 2020-03-04.

188 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

189 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

190 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

191 Anteckningar från intervju med Ihab Ali Basha, 2020-03-13.

192 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

193 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

hjälp med att öka sina informationsfärdigheter och strategiska färdigheter, vilket diskuteras i kommande delar av analysen.¹⁹⁴

Informationsfärdigheter och MIK

För att ha digital kompetens krävs även informationsfärdigheter som enligt Van Dijk innebär att man kan söka, välja ut och hantera information som man får via den digitala tekniken och internet.¹⁹⁵ Idag är det vanligare att man använder medie- och informationskunnighet (MIK) som samlingsbegrepp för att förklara dessa olika färdigheter. Begreppet MIK definieras av Statens medieråd som ”de kun-skaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang”.¹⁹⁶ Marika Alneng beskriver i Folk-bibliotek i förändring: navigera med medie- och informationskunnighet att MIK rymmer en rad olika kunnigheter men att några av dem speciellt rör folkbibliotek;

källkritik, sökkritik och sökteknik, etik, integritet, upphovsrätt och skapande.¹⁹⁷ Begreppet MIK innefattar egentligen även analoga källor men har i och med den nya teknikens utveckling och utbredning blivit en än mer aktuell fråga för biblio-teken och i samhället generellt.¹⁹⁸ Alneng skriver exempelvis att ”i tider av ’alter-nativ fakta’, filterbubblor och faktaresistens är det viktigare än någonsin med en god medie- och informationskunnighet”.¹⁹⁹ Även den nationella biblioteksstrategin tar upp vikten av att biblioteken arbetar med förmedling av kunskaper i källkritik och informationssökning för att motverka filterbubblor, då man menar att dessa filterbubblor leder till en minskad tilltro till grundläggande fakta och en fragmen-tisering av det offentliga samtalet.²⁰⁰

Bibliotekariernas arbete med MIK

Hafström menar att man från ledningens håll värderar MIK högt, ”man ska jobba med MIK”. Han berättar att det har funnits interna projekt med MIK och att varje enhet har en MIK-värd. Men att det finns olika förhållningssätt bland personal-grupperna på de olika biblioteken som påverkar hur det verkliga arbetet med MIK ser ut – ”där är friktionen som det är frågan om”. Vidare på frågan om det Digitala biblioteket istället bör ta hand om de MIK-relaterade frågorna svarar Hafström

”tvärtom, vår personal ska behärska det”. Men att det som sagt finns en utmaning i att få med de medarbetare som har arbetat som bibliotekarier länge eftersom

194 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

195 Van Dijk (2005), s. 75–80.

196 Statens medieråds webbplats > MIK Sverige.

197 Alneg (2017), s. 30-31.

198 Alneg (2017), s. 29.

199 Alneg (2017), s. 7.

200 Fichtelius m.fl. (2019), s. 7.

biblioteket idag är en helt annan sak i och med den tekniska utvecklingen som skett på biblioteket – ”1987 fanns inte en dator (på biblioteket)”.²⁰¹

Hornstulls bibliotek arbetar bland annat med MIK genom att två personer är MIK-värdar som går på utbildningar och utvecklar MIK-projekt. För två år sedan hade de exempelvis en publik kampanj där besökare kunde ”detoxa” sitt digitala avtryck. Loxdal menar att dessa medarbetare, som har MIK som en del av sin ar-betsuppgift, främst är till för personalens skull och att de ska bli medvetna. MIK-värdarnas kunskaper menar hon är tänkt att spridas via övrig personal vidare till besökarna men att detta inte görs i någon större utsträckning eftersom det inte är några besökare som ställer MIK-relaterade frågor. På Kista bibliotek berättar Mansouri Bonab att det främst är i arbetet med sökteknik som bibliotekarierna arbetar inom MIK och att det sker spontant och när tillfälle ges. Hon ger exempel på två olika sorters medarbetare. Den ena typen av medarbetare menar hon bara säger ”nej, boken är redan utlånad”. Den andra typen av medarbetare menar hon istället visar hur besökaren själv kan söka efter och reservera boken på hemsidan, att det finns e-böcker som substitut och tipsar om andra tjänster som kan vara vär-defulla för besökaren. Mansouri Bonab menar att alla i personalen inte kan grun-den i kunnigheter inom MIK som sökteknik och att de därför inte heller kan lära ut det till andra. Hon menar därför att det vardagliga arbetet med MIK både kräver kunskap, god vilja, spontanitet och framförallt tid.²⁰² Just tidsbrist verkar vara en återkommande faktor för att de två studerade biblioteken inte arbetar defensivt med MIK. Mansouri Bonab berättar att bibliotekarierna på Kista bibliotek inte hinner arbeta defensivt och på djupet med frågor som rör MIK men att om någon frågar, vilket de sällan gör, svarar de såklart. ²⁰³ Loxdal berättar att ”det är så ru-schigt så man tar inte upp det (MIK) själv med besökare”.²⁰⁴ Informanternas svar indikerar att utöver sökteknik ingår inte kunnigheter inom MIK i någon större utsträckning i bibliotekariernas vardagliga arbete.

En annan faktor för att de två studerade biblioteken inte arbetar med MIK i någon större utsträckning är besökarnas upplevda ointresse i frågan. Loxdal berät-tar att besökarna på Hornstulls bibliotek inte ställer frågor om de områdena om ingår i MIK. Hon säger att ”ibland kanske någon undrar om deras info ligger kvar på datorn, men inte ofta, inte vardagligt, de besökare som är oroliga om säkerhet kommer inte hit”.²⁰⁵ Inte heller på Kista bibliotek ställer besökare MIK-relaterade frågor och Mansouri Bonab berättar att de flesta besökare tyvärr är ganska omed-vetna om frågor som rör MIK som sökteknik, källkritik och säkerhet på internet.

Hon menar att de egentligen önskade att Digitala första hjälpen skulle fungera

201 Inspelning från intervju med Martin Hafström, 2020-02-21.

202 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

203 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

204 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

205 Inspelning från intervju med Karin Loxdal, 2020-03-02.

som en arena för MIK-relaterade frågor men de som kommer dit snarare vill ha hjälp med lite mer avancerade tekniska färdigheter som att starta betalningstjäns-ten Swish eller ett epost-konto.²⁰⁶ Nowé Hedvall ser i sin studie liknande resultat där bibliotekens användare snarare vill ha teknisk service än att utbildas i källkri-tik och att utföra sökningar.²⁰⁷ Författarna ser att bibliotekariernas arbete med MIK inte stämmer överens med besökarnas bild av vad ett bibliotek gör och menar där-för att bibliotekarierna har ett lågt där-förtroende hos besökarna som där-förmedlare av MIK eftersom de antar att biblioteket inte har den kompetensen. De ser alltså att folkbiblioteket har en låg legitimitet bland lokalbefolkningen i frågor som rör di-gital kompetens vilket gör att bibliotekariernas kompetenser i området inte utnytt-jas. Detta legitimitets-glapp anser Nowé Hedvall är det verkliga hindret för biblio-tekens digitaliseringsuppdrag. De menar därför att ledningen bör ta större ansvar i arbetet med att öka bibliotekens legitimitet i digitala frågor.²⁰⁸ Frågan är om bibliotekets legitimitet i digitala frågor ökar i och med att biblioteket har lagt över uppdraget till de externa unga IT-värdarna eller inte. Den här frågan diskuteras vidare i uppsatsens slutdiskussion.

Unga IT-värdars arbete med MIK

I informationsdokumentet gällande de unga IT-värdarnas utbildning från 2018 skriver DUA att man under projektets gång har lagt till mer biblioteksrelaterade och avancerade moment som källkritik, informationssökning, Bank-ID och e-böcker.²⁰⁹ Men på frågan om MIK-relaterade frågor som källkritik, informations-sökning och informationssäkerhet ingår i den utbildning som de unga IT-värdarna deltar i idag svarar Aganovic, handläggare på Arbetsmarknadsförvaltningen,

”nej”. Hon berättar vidare att de inte har lagt tid på att arbeta med källkritik och sådant eftersom det är ungdomarnas första jobb och att det därför finns ”viktigare saker att lära ut än källkritik, som hur man jobbar och sociala koder”.²¹⁰ Loxdal berättar att besökarna på Hornstulls bibliotek inte frågar om MIK och därför är hon osäker på om de unga IT-värdarna är medvetna i frågan. På Kista bibliotek berättar Mansouri Bonab att de inte hinner ta med de Unga IT-värdarna på de kur-ser som hålls om MIK. Hon berättar vidare att hon som handledare kort och kon-cist förmedlar vikten av att vara källkritisk till de Unga IT-värdarna, som vikten av att inte tro på allt och inte bara följa Facebook för information. Men denna in-formation menar hon är väldigt grundlig och snarare riktad till de Unga IT-värdarnas egna digitala användande än något som värdarna ska arbeta med att förmedla till besökarna.²¹¹ Under intervjuerna med de Unga IT-värdarna

206 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

207 Nowé m.fl. (2019), s. 43.

208 Nowé m.fl. (2019), s. 43.

209 Delegationen för unga & nyanlända till arbete (2018b), s. 1.

210 Anteckningar från intervju med Larisa Aganovic, 2020-03-25.

211 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

des dem om de arbetar med frågor som rör MIK, som besökarnas säkerhet på in-ternet och källkritik. Men detta berättade samtliga av de intervjuade Unga IT-värdarna att de inte arbetade med.²¹² En av de unga IT-värdarna på Kista Bibliotek menar, likt Mansouri Bonab, att de lär sig mer om sin egen säkerhet på internet än hur de ska lära ut om besökarnas.²¹³ Eftersom ingen av besökarna ställer MIK-relaterade frågor finns det inte till synes ett sådant behov som behöver täckas av de unga IT-värdarna. På frågan om de unga IT-värdarnas utbildning och kunskap-er matchar besökarnas behov av hjälp svarar Mansouri Bonab att ”hos oss går det, men i annat område där folk kan mycket mer skulle nog utbildningen vara lägre än behovet. Här, eftersom folk inte kan så mycket, funkar det”.²¹⁴

Som insats för att öka den digitala delaktigheten i Stockholm indikerar infor-manternas svar på att Unga IT-värdar inte bidar med förmedling av informations-färdigheter och MIK. Resultaten pekar även på att inte heller bibliotekarierna ar-betar med MIK i det operativa och vardagliga arbetet. Detta trots att MIK som tidigare nämnt i digitaliseringsstrategin och nationell biblioteksstrategi ses som en central del och oundviklig komponent för att en person ska vara digitalt delaktig i samhället. På Stockholms stadsbibliotek finns alltså en bristande tillgång till in-formationsfärdigheter som enligt Iacobaeus m.fl. är en avgörande faktor för män-niskors möjlighet att nå digital delaktighet. Frågan om hur Unga IT-värdars bidrag till besökarnas kunnigheter inom MIK påverkar Stockholms stadsbiblioteks och bibliotekariernas övriga arbete med digital kompetens diskuteras vidare nedan.

Strategiska färdigheter

För att en person ska kunna sägas ha digital kompetens krävs slutligen även till-gång till strategiska färdigheter i att kunna förbättra sin position i samhället.²¹⁵ Personers tillgång till färdigheter är tätt sammankopplad med socioekonomisk status och övriga ojämlikheter i samhället. Studier visar på att äldre är en grupp som har bristande digitala kunskaper och att de äldre som har lägst digitala kun-skaper är de som har lägst utbildningsnivå.²¹⁶ Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet från 2019 minskar det digitala utanförskapet men är fort-farande påtagligt, speciellt när man ser till användandet av de numera digitala samhällstjänsterna som e-tjänster inom sjukvården, bankväsendet och Skattever-ket.²¹⁷ Samhällsutvecklingen gör att enskilda individer förväntas utföra uppgifter på egen hand. Då många banker stänger sina fysiska kontor och allt fler samhälls-tjänster blir digitala kärvs nya färdigheter och tillgång till digital teknik för att

212 Anteckningar från intervju med informant A, 2020-03-04, Anteckningar från intervju med informant B, 2020-03-04, samt Anteckningar från intervju med Ihab Ali Basha, 2020-03-13.

213 Anteckningar från intervju med informant B, 2020-03-04.

214 Inspelning från intervju med Aysen Mansouri Bonab, 2020-03-04.

215 Regeringskansliet (2017a), s. 12.

216 Iacobaeus m.fl. (2019), s. 21.

217 Andersson (2019), s. 3.

vara delaktig i samhället.²¹⁸ Regeringen talar i digitaliseringsstrategin om hur till-gången till digital teknik och användning är en grundförutsättning för att kunna vara en demokratiskt delaktig medborgare i dagens samhälle.²¹⁹

Huruvida bibliotekarier och Unga IT-värdar ska hjälpa till med dessa typer av digitala myndighetstjänster är en diskussion som förs inom biblioteksvärlden.

Hafström menar att medborgare behöver ha tillgång till myndigheters tjänster och att biblioteket får en del av ansvaret i knät eftersom att ”någon måste hjälpa till”.²²⁰ Han menar vidare att detta uppdrag inte tidigare har ingått i bibliotekets kärnverk-samhet men att det är den här typen av frågor som professionen har att brottas med i framtiden, vad biblioteken egentligen ska göra. Han menar att spänningen i frågan huruvida biblioteket bara ska fokusera på digitala aktiviteter kopplade till läsfrämjande så som lån av e-böcker eller om de även ska hjälpa till med migrat-ionspapper och bankärenden finns genom hela organisationen.²²¹ Nordquist och Wihlborg visar att bristen på styrning i dessa frågor skapar osäkerhet bland med-arbetare där de både känner sig skyldiga att hjälpa besökare i känsliga frågor sam-tidigt som de är rädda för att göra fel. Författarna menar därför att tydligare rikt-linjer uppifrån krävs i frågan om hantering av digitala samhällstjänster åt besö-kare.²²² Att Hafström som är högre tjänsteman inom Stockholms stadsbibliotek pratar om spänningar och oenigheter inom organisationen indikerar att ledningen inom Stockholms stadsbibliotek inte har någon tydlig styrning i frågan ännu. Utan

Hafström menar att medborgare behöver ha tillgång till myndigheters tjänster och att biblioteket får en del av ansvaret i knät eftersom att ”någon måste hjälpa till”.²²⁰ Han menar vidare att detta uppdrag inte tidigare har ingått i bibliotekets kärnverk-samhet men att det är den här typen av frågor som professionen har att brottas med i framtiden, vad biblioteken egentligen ska göra. Han menar att spänningen i frågan huruvida biblioteket bara ska fokusera på digitala aktiviteter kopplade till läsfrämjande så som lån av e-böcker eller om de även ska hjälpa till med migrat-ionspapper och bankärenden finns genom hela organisationen.²²¹ Nordquist och Wihlborg visar att bristen på styrning i dessa frågor skapar osäkerhet bland med-arbetare där de både känner sig skyldiga att hjälpa besökare i känsliga frågor sam-tidigt som de är rädda för att göra fel. Författarna menar därför att tydligare rikt-linjer uppifrån krävs i frågan om hantering av digitala samhällstjänster åt besö-kare.²²² Att Hafström som är högre tjänsteman inom Stockholms stadsbibliotek pratar om spänningar och oenigheter inom organisationen indikerar att ledningen inom Stockholms stadsbibliotek inte har någon tydlig styrning i frågan ännu. Utan