Återkoppling till uppsatsens frågeställningar

Det material som har presenteras i den här uppsatsen tyder på att en metod liksom Nilssons verkligen kan fungera. Det var en av mina första frågor som ställdes under kapitlet syfte. För en del kan det verka självklart att en metod/modell i informationssökning är ett självklart sätt att förbättra elevers informationsfärdighet. Problemet med detta arbetssätt är att det faktiskt kräver både engagemang, tid och samarbete. Då materialet skulle testas på eleverna var det inte lika självklart att utföra det praktiskt som det rent teoretiskt var i mina tankar. Hur skulle jag förmedla denna metod, vilka delar skulle jag använda och

hur skulle jag få läraren att förstå hur jag arbetade? Jag har genom arbetet med ”raketen” fått en förståelse för varför lärare och bibliotekarier inte hinner med att samarbeta och utföra former som exempelvis undervisning i informationssökning. Sverige saknar vi helt enkelt en tradition av lagarbete inom skolan. Under den tid som jag fick ta del av Engelska skolan, fick jag lära mig att man arbetar i arbetslag/team till skillnad från när jag gick i skolan då läraren var ensam och gjorde allt själv. Det är därmed ett relativt nytt arbetssätt som kommit under slutet av 1990-talet vilket också skulle kunna förklara att det ännu känns som om att de är i startgroparna. Ett arbetssätt som Viklund har är att hon låter en annan lärare få läsa och bedöma elevernas texter och vice versa för att eleverna ska få en mer rättvis bedömning. Det kan det bli ett problem om man som bibliotekarie ska vara med att samarbeta då denne inte får betygssätta eleverna. Med det menas att om läraren ska arbeta med informationssökning bör ju bibliotekarien få ta del av det färdiga materialet och även få bedöma det hela. Ett annat alternativ är att man låter göra utvärderingar som kan förbättra undervisningen i informationssökning. Hur det än skulle se ut bör bibliotekarien ha någon form av pedagogisk kunskap.

Med ovanstående tankar i bakgrunden vill jag knyta an till den andra frågan som ställdes i syftet, som belyste om en modell liksom Nilssons kan stärka bibliotekariens roll inom skolan. Svaret känns inte helt självklart, som jag tidigare har skrivit saknas det några viktiga ingredienser för att man ska stärka bibliotekariens roll i skolan.

Problematiken verkar vara stor, som att bibliotekarien tror att det finns en viss rädsla från lärarens håll att man ska ta över deras arbete, samtidigt som om bibliotekarien förväntas sig få en inbjudan in till lärarnas område. På det sättet kommer dessa två yrkesgrupper aldrig någon vart med ett samarbete. Å ena sidan kan jag förstå bibliotekarien. En självupplevd anekdot är att när jag talade med en del lärare om hur viktigt det är att ha ett skolbibliotek så bemöttes jag ibland med suckar och förklaringar att det är väl viktigt men det finns annat som är viktigare. Exempelvis att skolan behöver resurser för barn med invandrarbakgrund då de har det svårare med vissa ämnen i skolan.

Om man som bibliotekarie inte är född med talets gåva kanske man nedvärderar sitt yrke istället för att lyfta fram vad biblioteket skulle kunna göra för att förbättra exempelvis invandrarbarnens situation. Med detta menar jag att

vår yrkesgrupp verkar ha svårt att ta för sig och lyfta fram viktiga bitar som inte

alltid syns. Å andra sidan kan jag förstå läraren som faktiskt har ett otroligt stressigt arbete. Det som behövs är att bibliotekarien och läraren innan skolstart sätter sig ned och arbetar fram en vettig arbetsplan som inte låser läraren eller bibliotekarien, men där de kommunicerar om vad de vill få ut av ett samarbete. Då är chansen större att bibliotekariens roll stärks i kombination med en modell eller metod som passar alla. Jag kan förstå att Nilson låtit förenkla the Big Six Skills- modellen till en mer lättöverskådlig variant. Eisenberg och Berkowitz modell är

tänkt att den skall användas i alla olika situationer i vardagen. Det hade varit svårt att tillämpa den modellen eftersom de svenska skolorna saknar traditionen att arbeta med modeller. Det fanns en viss svårighet för eleverna att tillämpa ”raketen” därför tror jag att the Big Six Skill är ännu svårare att ta till sig.

Nilssons metod är en i mängden av bra metoder som skulle kunna stärka ett samarbete mellan lärare och bibliotekarier. Av det min analys visat finns potential till att hitta bra arbetssätt som kan fungera. Nu blev aldrig bibliotekarien involverad på samma sätt som läraren men det hade att göra med att det inte fanns tid att kombinera deras arbetstider. Jag kan ana att de efterlyser ett samarbete som kan förbättra deras arbetsrelation. Viklund säger att bibliotekarien är en bra och viktig resurs för hennes arbete, jag får även uppfattningen av att Lauchus känner att hon är behövd i olika sammanhang. Trots att de har en levande verksamhet så saknas det ändå ett ännu mer utbrett samarbete.

Personligen tycker jag att man på Engelska skolan skulle överlåta en del av undervisningen i datakunskap på bibliotekarien. Det är ett sätt att stärka bibliotekariens roll, det är dock viktigt att bibliotekarien först får presentera vad läraren skulle kunna få ut av en sådan undervisning. Ovanstående tanke gäller inte enbart Engelska skolan utan mot alla skolor.

Problemet med att skolan saknar resurser till att anställa personal återstår dock. Hur det än är kan Nilssons metod faktiskt stärka samarbetet, det handlar bara om att bibliotekarien och läraren ska ha intresset och tiden.

Bruce forskning visar på att det är viktigt att skolan och biblioteket ger eleverna kunskapsnycklar i hur eleven blir informationsfärdig. Ifall eleverna inte förstår varför de ska söka, granska och sortera informationen kan man inte heller kräva att de ska bli informationskompetenta. Min undersökning är bara en droppe i havet för hur man skall förbättra och stärka bibliotekens roll. Det krävs mycket mer forskning än vad denna uppsats kan ge. Däremot kanske denna uppsats ger möjlighet att bryta ny mark då forskare ser sambandet mellan informationsfärdighet och skola med andra ögon. Det vill säga att en modell är kanske inte det som ska stärka skolbibliotekens roll, utan att det handlar om att lyfta fram vikten av elevers förståelse för informationskompetens och bibliotekens sätt att bemöta dessa behov.

Av de rapporter, avhandlingar och uppsatser som jag har tagit del av kan jag se en del orsaker som kan ligga till grund för varför det inte satsas på bibliotek och behörig personal. Huvudproblemen är oförståelse, brist på kommunikation, brist på ekonomiska resurser, brist på samarbete mellan läraren och bibliotekarien. Jag vet inte hur framtiden ser ut, men tycker att det är oroväckande att högskolor och universitet satsar miljonbelopp på antiplagiat system.

Måhända att min åsikt kan upplevas som att jag målar ”fan” på väggen redan nu men med sunt förnuft och lite eftertanke kan det finnas belägg för detta påstående. Min tanke är inte att hjulet ska uppfinnas på nytt med denna uppsats

utan snarare få oss som blivande informationsspecialister och förhoppningsvis redan verksamma bibliotekarier och lärare att uppmärksamma detta problem. Förslag på vidare forskning skulle vara att undersöka hur skolbibliotekarien och läraren kan på ett gemensamt plan integrera inom varandras yrkesroller. Ett annat viktigt forskningsområde är att tydliggöra bibliotekariens roll speciellt inom skolan och lyfta fram dess funktion samt att visa på att informationsfärdighet och läsförståelse går att kombinera.

I Sverige har man inom högskola och universitet försökt att kombinera olika utbildningar där man ska kunna utbilda sig till lärare och bibliotekarie. Det är en bra metod men det kan nog bli en arbetsbörda när man som student senare i livet både ska vara en engagerad lärare och en engagerad bibliotekarie. Kanske att det fungerar på en liten skola, för om man som lärare/bibliotekarie hamnar på en större skola är nog risken stor att läraren kommer att enbart ha tid med sina egna elever. En bibliotekarie måste få ha tid med alla elever och lärare och en lärare måste få ha tid med sina elever. Inom biblioteksutbildningarna bör skolorna däremot satsa mer på pedagogik för att stärka bibliotekariens roll.