Institutionen för ABM
Biblioteks- & informationsvetenskap
Raketen -
Skolbibliotekarie, elev och lärare i samverkan för ökad
informationskompetens
Johanna Wahlund-Thorsell
Magisteruppsats, 30 högskolepoäng, vt 2008
Institutionen för ABM
Författare (liksom övriga rubriker här: formatmallen abstractrubriker) Johanna Wahlund-Thorsell
Svensk titel
Raketen – skolbibliotekarie, elev och lärare i samverkan för ökad informationskompetens English title
The rocket – School Librarian, Student and Teacher in Co-operation to Increase Information Literacy
Handledare
Ann- Christine Norlén Färdigställd
Juni, 2008 Abstract
This thesis illustrates three different aspects, the absence of co-operation between the librarian and teacher, the absence of information literacy among students and the absence of existing libraries. My attempt with this thesis is to make clear the reasons to these aforesaid faults. I have subsequently chosen to try a working model elaborated by Monica Nilsson. This working model could work as a way to get rid of the want of co-operative ability and at the same time help students to improve their information literacy. For the reader to understand how the Swedish school system works a historical insight into how the school reform is built-up is presented. I have chosen to define one Swedish county, Gävle kommun and therefore it is important to introduce how they labor the school library issue. The school curriculum is written in a way so that each county decides how to pursue the system. The Child- and Youth Board has a responsibility to look after the school system, the school’s responsibility is to run the school function and at the same time each school allocates resources to different activities.
I have interviewed persons who work in several professions in Gävle kommun. Two of the interviews are performed on employees from the county, a school librarian and a school library consultant. The other interviews are performed on a teacher, school librarian and four students from the International English School in Gävle.
I have tested Nilsson’s method at the English School in an 8th grade class, under a period of six weeks. The students worked with religion and their examination was to write an essay about the sibling religions. Before the students started their work, I introduced them to Nilsson’s method “raketen” (the rocket) and thereafter the students could work on their own.
During the working process I interviewed four of the students to see how they chose to work with “raketen” (the rocket). When I interviewed the students about their ability to search for information, they thought themselves to be good searchers. Another important aspect was that the students tried not to use Wikipedia as a head source after I had explained to them how to search for information.
At the end of the student’s school work, the whole class had to fill out an evaluation of what they thought about this work model. The most interesting aspect concerning the evaluation was that the students thought the logbook (which was a complement) was really useful. Their teacher saw the logbook as a good complement even if she thought that the students had a great use of “raketen” (the rocket).
The idea with this method was to prove that information education is an important part in the school and that the librarian has an important part to fill.
Ämnesord
Informationskompetens, informationssökning, skolbibliotek, skolbibliotekarie, grundskolan Key words
1. Inledning ... 3
1.1 Syfte och frågeställning ... 4
1.2 Disposition ... 4 1.3 Avgränsningar... 5 1.4 Definitioner... 6 1.4.1 Informationsfärdighet ... 6 1.5 Sökbegrepp ... 7
2. Forskningsöversikt ... 9
2.1 Barns förutsättningar för informationsfärdighet ... 9
2.1.1 Grundläggande förutsättningar för informationsfärdighet... 9
2.1.2 Bibliotekskunskap... 10
2.2 Bibliotekarien och läraren... 11
2.2.1 Bibliotekarien ... 11
2.2.2 Läraren... 12
3. Teori ... 14
3.1 The Big Six Skill ... 14
3.2 Christine Bruce ... 16
3.3 Informationsfärdighet i praktiken ... 17
3.3.1Presentation av ”raketen” och dess arbetssätt ... 17
4. Arbetsmetod ... 21
4.1 Urval ... 21
4.2 Intervjuerna... 22
4.3 Presentation av ”raketen” ... 22
5. Undersökning och analys... 25
5.1 Historia... 25
5.2 Gävle kommun... 27
5.2.1 Skolbiblioteksfrågan ur en lokalpolitisk agenda ... 27
5.3 Mötet med en kommunalt anställd biblioteksassistent och en skolbibliotekskonsulent ... 29
5.3.1 Skolbibliotekskonsulent ... 29
5.3.2 Biblioteksassistenten ... 30
5.3.3 Problematik ... 30
5.3.4 Bemötande och samarbete ... 32
5.3.5 Informationsundervisning ... 32
5.3.6 19 states and 1 province can´t be wrong! ... 33
5.4 Analys ... 34
5.4.1 Beskrivning av Engelska skolan... 34
5.4.2 Skolbibliotekarien ... 34
5.4.3 Presentation av läraren, klassen och skoluppgiften... 36
5.4.5 Elevernas skattningsschema före arbetsprocessen ... 38
5.5 Intervjutillfälle med fyra elever ... 39
5.5.1 Tillämpningen av ”raketen” som arbetsmetod ... 39
5.5.2 Elevernas informationssökningsstrategier med eller utan ”raketen”... 40
5.5.3 Bibliotekets betydelse för eleverna... 42
5.5.4 Källor ... 43
5.5.5 Utvärdering av ”raketen” och loggboken ... 43
5.5.6 Utvärdering och tankar från läraren ... 47
6. Slutdiskussion ... 49
6.1 Loggbok kontra modeller ... 51
6.3 Andra tankar och idéer ... 51
6.4 Återkoppling till uppsatsens frågeställningar ... 52
1. Inledning
Allt fler barn och unga har tillgång till internet hemma och i skolan, till skillnad från dem som växte upp under nittiotalet och tidigare. I och med att dessa barn får arbeta med internet som ett verktyg och komplement till de läromedel som finns i dagens grundskola, så bör undervisning i informationssökning ges till barn i en tidig ålder. Undervisning i informationssökning är något som ger barnen bättre verktyg inför framtiden.
I Sverige är det tråkigt nog så att man skär ner på olika skolverksamhetersom
exempelvis skolbibliotek. De få skolbibliotek som finns kvar har som oftast en bibliotekarie som gör det jobb som ligger på assistentnivå, när denne istället skulle kunna vara en nyckelperson i undervisningen som informationsspecialist. I andra fall är det en lärare som håller biblioteket öppet i samband med att eleverna ska låna böcker till svenskundervisningen. En del skolor kan till och med få nöja sig med bokbestånd som är inköpta under 1980-talet.
I den bästa av världar skulle skolbibliotekariens jobb vara att till stor del arbeta med undervisning av informationssökning och väcka läslust. Dessvärre verkar det vara som att skolbibliotek med en anställd bibliotekarie är något av en lyxvara för dagens grundskolor.
Enligt läroplanen ska elever arbeta mer undersökande det vill säga att elever skall kunna samla, sortera och jämföra information och bedöma det utifrån ett kritiskt perspektiv. Verkligheten säger något annat. Skolorna är i allt större utsträckning mer pressade att hålla budget samtidigt som de ska tillgodose
behovet av resurser till lärare och elever. Därför anses det inte finnas plats för
1.1 Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att belysa hur elevers informationsfärdighet ser ut i skolan genom att testa Monica Nilssons metod i praktiken. Tanken med att använda metoden är att se huruvida eleverna tillämpar arbetsmetoden samt se om det är ett lyckat koncept att arbeta med. Det skulle i sin tur kunna vara ett argument för varför man bör satsa på skolbibliotek och välutbildad personal.
De frågor som ställs i uppsatsen är:
– Kan Monica Nilssons metod vara ett sätt att lyfta fram elevers
informationsfärdighet?
– Kan en modell liksom Nilssons vara det som behövs för att stärka
bibliotekariens roll inom skolan?
– Kan ett arbetssätt som Nilssons stärka relationen mellan läraren och
bibliotekarien?
1.2 Disposition
Uppsatsen första del kommer att kort beskriva hur tidigare forskning ser ut ur tre perspektiv; utifrån eleven, bibliotekarien och läraren. Sedan presenteras olika forskningsinriktningar där tyngdpunkten ligger främst på två olika teoretiska modeller.
Därefter kommer en presentation av Monica Nilsson och hennes metod och skattningsschema. En kort översikt i arbetsmetod kommer därefter.
Analysdelen presenterar läroplaner och skolbibliotekens historik för att sedan ge en förförståelse för hur det ser ut på Gävles olika skolor. Ur en lokalpolitisk synvinkel kommer det även att presenteras en motion som diskuterades i dels kultur- och fritidsnämnden och dels i barn- och ungdomsnämnden. Den skola som är med i undersökningen är en friskola vilket innebär att den ligger utanför kommunens ansvar, därför kommer en beskrivning hur det ser ut på kommunalnivå i form av intervjuer från en biblioteksassistent och kommunens skolbibliotekskonsulent.
Vidare presenteras själva skolan, bibliotekarien, läraren och klassen samt de elever som är med för djupare intervjuer. Uppsatsen avslutas med utvärdering, avslut och sammanfattning.
1.3 Avgränsningar
Många av de uppsatser som handlar om informationsfärdighet eller liknande bygger på gymnasieelevers informationssökningsprocess. Däremot finns det inte lika många som handlar om grundskolan därför kommer jag att göra min undersökning bland elever i grundskolan. Av det forskningsmaterial jag har tagit del av handlar det mesta om hur användaren upplever informationssökningsprocessen. Det vill säga att forskningen försöker se hur elevers känslor kommer fram vid informationssökning. Carol C Kuhlthau är en amerikansk forskare inom pedagogik och biblioteks- och informationsvetenskap och är ofta omnämnd i många rapporter, uppsatser och forskningar. Carol C Kuhlthaus forskning handlar om just upplevelsen runt/i informationssökningen. Därför blir inte Kuhlthaus forskning relevant för min undersökning då jag i första hand ska använda mig av en informationsöknings modell.
Denna uppsats grundas i huvudsak på bibliotekarien Monica Nilssons böcker. Främst bygger hennes böcker på olika metoder i hur man kan hjälpa elever och lärare att arbeta med informationsfärdighet. Vidare finns det förslag på hur bibliotekarien kan arbeta för att stärka sin roll och hur ett samarbete mellan läraren och bibliotekarien kan se ut. Kuhlthaus forskning som bygger på användarens känslor och upplevelser kommer inte att belysas i någon större utsträckning i denna uppsats. Undersökningen bygger på hur elever tillämpar Nilssons metod och om det får eleverna att lyckas bättre med att utveckla sin informationsfärdighet. Utöver litteratur av Nilsson kommer det att bli återkopplingar till två forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap, Mikael Alexandersson och Louise Limberg vars rapport handlar om hur elevers informationskompetens kan se ut.
1.4 Definitioner
1.4.1 Informationsfärdighet
Informationsfärdighet (information literacy) är ett begrepp som har vuxit fram i Storbritannien, USA och Australien. Begreppet har under åren utvecklats och fått olika betydelser beroende på forskningsinriktningar. Under tidigt 1980-tal kom den första publicerade grundidén från British Library Research and Development departement. Biblioteks- och informationsforskaren Ann Irving var bland de personer som skrev ett antal publikationer om ämnet vilket skulle leda till att det uppmärksammades i USA. Där väcktes tankarna i samband med en statlig rapport från 1983 som hette, A nation at risk, där ansågs det att undervisningskvaliteten
var undermålig i de amerikanska skolorna.1 Sedan dess har man försökt att
definiera begreppet information literacy.
I Sverige finns ingen modell för informationsfärdighet som har slagit igenom med någon större genomslagskraft. Louise Limberg försöker i sin doktorsavhandling, Att söka för att lära, att belysa informationsfärdighet i informationssökning. Hon gör en historisk tillbakablick över hur forskningen om informationssökningsprocessen sett ut i Sverige. En av dessa modeller som hon presenterar är från 1977 och den kallades för LBS-modellen (Lärare och
bibliotekarier i samverkan) ett projekt som initieradesav Skolöverstyrelsen. I den
modellen belyses fyra olika steg som eleven eller informanten ska nå vid en arbetsprocess;
1. val av uppgift 2. informationssökning
3. bearbetning av information 4. redovisning.2
Denna modell verkar inte ha haft något större genomslag. Däremot är tankesättet för modellen inte alltför olik de modeller som kommer att presenteras i kapitlet teori.
1 Nilsson, Monica, (2003) Informationsfärdighet i skolan, s 48.
Enligt Monica Nilsson så finns det ingen svensk term för begreppet men det finns olika namnangivelser för begreppet information literacy. Nilsson förklarar att det finns namn som informationskompetens, informationsvetenskap, informationsfärdighet och informationsskicklighet.3
Informationsfärdighet kan uppfattas olika vilket i sin tur skapar en viss förvirring eftersom forskare namnger begreppet olika. Monica Nilsson menar att
informationsfärdighet är detsamma som information literacy4, medan andra
forskare och författare, exempelvis Elsa Gomez, menar att information skills är
detsamma som informationskompetens.5
Louise Limberg, Frances Hultgren och Bo Jarnneving (universitetsadjunkter inom biblioteks- och informationsvetenskap) menar att informationsanvändning är i undervisningssammanhang kunskapen om och förståelsen för hur information används. Information är en intellektuell aktivitet som kommer i uttryck genom en rad olika tankar och handlingar.6
Nilsson anser att informationsfärdighet är något eleven eller studenten får under informationssökningsprocessen. Det betyder att man bör behärska informationsfärdighet för att bli informationskompetent. Alexandersson och Limberg anser att informationskompetens är detsamma som förmågan att lära, men att det är mer komplext än att bara lära.7
Eftersom uppsatsen bygger på Nilssons litteratur kommer även begreppet informationsfärdighet att användas som huvudbegrepp i uppsatsen. Närmare presentationer om olika forskare och deras arbeten finns under kapitlet forskningsöversikt.
1.5 Sökbegrepp
Jag har i första hand använt mig av Nilssons referenslitteratur som utgångspunkt. Vidare har jag sökt på Libris booleska sökmetod där jag främst har kombinerat sökorden information AND schoollibrary, information AND skolbibliotek, information literacy AND library samt enkelsökt på orden informationsanvändning och informationsfärdighet. De databaser som har använts är framför allt ERIC samt ALAs (American Library Association) hemsida som inte kräver proxyinloggning och de erbjuder fulltextartiklar. Biblioteksföreningen, UNESCO, myndigheten för skolutveckling samt skolverkets hemsidor har varit till stor användning när jag har sökt rapporter och liknande.
3 Ibid, s. 48.
4 Nilsson, Monica, (2003), s 48.
5 Gomez, Elsa, (1996), Aktivt lärande med skolbibliotek, s 44-45.
2. Forskningsöversikt
I följande kapitel presenteras olika forskningsinriktningar kring barns informationssökning. Första delen kommer att redogöra för barns förutsättningar för informationssökning och vad som är grunden för sökförmåga och avslutas med hur barn kan ses som informationsfärdiga. Nästa del handlar om biblioteket som pedagogisk funktion, hur bibliotekarier och lärare ser på informationssökning ur en skolkontext. I den avslutande delen presenteras den forskning som ligger till grund för Monica Nilssons metod.
2.1 Barns förutsättningar för informationsfärdighet
Denna del kommer att belysa forskningen kring barns förutsättningar för informationssökning och hur olika förhållanden kan påverka
informationssökningsprocessen.
2.1.1 Grundläggande förutsättningar för informationsfärdighet
Louise Limberg är verksam universitetslektor vid högskolan i Borås, innan hon disputerade med avhandlingen, Att söka information för att lära, arbetade hon på ett gymnasiebibliotek. Hon har skrivit ett flertal rapporter som berör barn och ungas informationsvanor.
Armbuster och Armstrong har skrivit ett antal olika artiklar som berör barns läsförmåga. I artikeln, ”Locating Information in Text: A Focus on Children in the Elementary Grades”, där tar de upp orsaker till hur barn hanterar olika sökstrategier. De menar att informationssökning skapar olika sätt att utveckla lästrategier. Även om denna artikel riktar sig mer mot barn i yngre grundskolan märkte Armbruster och Armstrong att det fanns det ett samband mellan barn och ungdomar när de söker information. En intressant upptäckt som de gjorde var att oavsett vilken årskurs barnen befann sig i så hade de samma förmåga att förstå detaljer i texter, samtidigt saknade de förmågan att lokalisera information i facklitterära texter. Det kan bero på att barn i första hand får möta skönlitterär text i skolan framför facklitteratur. Armbuster menar att facklitteratur för barn har en dålig kvalitet och struktur vilket gör det svårt för barn att lokalisera sig i texten. Däremot menar de att äldre barn har större möjligheter att lyckas med sina sökstrategier då de besitter mer allmänbildning8
Limberg hänvisar även till att tidigare forskning har visat att barn kan skumma texter om de blir ombedda att göra det. Däremot har barnen ingen
utvecklad spontan förmåga att skumma texter för att lokalisera information.9
Det är vanligt att barn i den senare grundskolan använder i huvudsak internet när de söker information. Limberg hänvisar även till professor Jinx Watson, verksam vid University of Tennesse, som huvudsakligen forskat om barns läsvanor och barns informationsfärdighet. Watson har i en undersökning belyst hur unga förhåller sig till internet, hon upptäckte att unga användare hade ganska stort självförtroende i att söka information och strukturera informationen. Enligt Limberg framkom det aldrig om Watsons användare vände sig till bibliotekarien eller läraren för att få hjälp med informationssökningen, eller om de hade egna sökstrategier. Eleverna påpekade att de hade lite tid till informationssökning då mycket tid gick åt att surfa på nätet för att hitta inspiration till frågeställningar.10
Detta fenomen är något som också eleverna i min undersökning visar tendenser till vilket jag återkommer till längre fram.
2.1.2 Bibliotekskunskap
Att lära elever att söka information är ingen ny företeelse i vare sig Sverige eller andra länder. Oftast har bibliotekarien lärt eleverna bibliotekskunskap som snarare går ut på att lära eleverna hur biblioteket är uppbyggt. Denna form av lektion brukar till stor del ligga utanför skolverksamheten vilket ibland har lett till att eleverna inte har kunnat se en koppling mellan skola och bibliotek. Nilsson
8
Armbuster, Bonnie B & Armstrong, James O, (1993), “Locating Information in Text: A Focus on Children in the Elementary Grades”.
9
Limberg, Hultgren & Jarneving, (2002), s 39-40.
10
refererar till Frances Laverne Carroll som är verksam professor för biblioteksvetenskap vid University of Oklahoma. I sin bok, Recent Advances in
School Librarianship, pekar hon på en rad olika brister i bibliotekskunskap.
Exempel på det är att man saknar bristen på samarbetet mellan bibliotekarien och läraren, uppgifterna som eleverna får är ”konstgjorda” (ingen verklighetsanknytning) samt dålig planering.11
Den engelske forskaren Ann Irving är en drivande person för hur man inom skolvärlden skulle kunna förbättra informationssökningsprocessen genom att låta integrera bibliotekskunskapen i skolarbetet. På det sättet blev själva kunskapen om hur eleven hanterade bibliotekets resurser mer fruktbara. För att kunna arbeta på detta sätt kom ett flertal processer att användas. Carol Kuhlthau påpekar att lärare och bibliotekarie måste ha en gemensam syn på hur de ska lära ut informationsfärdighet, något som idag inte finns i de svenska skolorna.12
2.2 Bibliotekarien och läraren
Forskning om hur bibliotekarier och lärare ser på informationsundervisning och lärande är en viktig aspekt att diskutera. Deras syn verkar vara densamma för hur de vill att informationsundervisning och arbetssätt ska se ut. Trots det verkar dessa två yrkesgrupper ännu inte ha hittat ett fungerande arbetssätt för hur de ska gå tillväga. Nedanstående del kommer att ta upp respektive yrken och synsätt.
2.2.1 Bibliotekarien
Limberg har tillsammans med universitetsadjunkterna Frances Hultgren och Bo Jarneving skrivit forskningsöversikten, Informationssökning och lärande – en
forskningsöversikt. I denna konstateras det att bibliotekarier ofta saknar
pedagogiska kunskaper och att bibliotekarier lätt blir för tekniskt inriktad när de ska undervisa. Med det menas att bibliotekarier ofta saknar pedagogiska strategier för hur undervisningen ska gå till.13
I sin magisteruppsats, Undervisning i informationskompetens. Ett sätt att höja
bibliotekariernas status?, diskuterar Elina Jernaker hur man ska höja
bibliotekariens roll i skolverksamheten. Jernaker redogör i sin uppsats för att det inte finns något egentligt krav på att bibliotekarien ska ha en pedagogisk funktion. Hon märker av att det verkar finnas ett outtalat hot mellan lärarens och
11
Pickering Thomas, Nancy, (1981), Recent Advances in School Librarianship, s 115-118.
12
Nilsson, Monica, (2003), s 56.
13
bibliotekariens yrkesroller. Med det menas att det finns ett antal rapporter, uppsatser och avhandlingar som belyser att det bör finnas ett samarbete mellan bibliotekarien och läraren men inga direktiv eller förslag på hur dessa ska samarbeta. Jernaker har fått en uppfattning om att bibliotekarien verkar vänta på att läraren ska bjuda in honom eller henne för ett samarbete. Vidare menar hon att bibliotekariens arbete som informationsspecialist och möjlighet till att undervisa ämnet stoppas så länge som läraren inte kan godkänna bibliotekarien som pedagog.14
Limberg hänvisar i rapporten, Skolbibliotekets pedagogiska roll – en
kunskapsöversikt, till att åtskilliga rapporter har visat att stora delar av
bibliotekariens arbetsuppgifter går ut på att undervisa användare i hur de söker information. Detta har blivit än viktigare i och med informationstekninkens framväxt.. Limberg hänvisar även till en engelsk undersökning som gjordes bland lärare, där ansåg de att bibliotekariens främsta roll var att förmedla material, medan en rad olika amerikanska undersökningar bland lärare visar att synen på bibliotekarien är att denne har en undervisande roll.15
2.2.2 Läraren
Många tror att lärare vet vad informationsundervisning går ut på, ändå visar forskningen att lärare saknar just den förmågan, Limberg hänvisar till två amerikanska forskare Judy Pitts samt Penny Moore som är verksamma vid the International Association for School Librarianship. Båda har forskat om hur elever söker information samt vilka orsaker som kan spela in.
I artikeln, ”Mental models of information”, som belyser hur elever tänker när de söker information, märkte Pitts att elevers bristande förmåga att söka information till stor del berodde på att läraren saknade den förmågan. Moore kunde dra en del slutsatser efter att ha gjort en omfattande undersökning på fyrtio lärare. Undersökningen behandlade informationsfärdigheter det visade sig att lärarna ansåg sig kunniga inom informationsfärdighet men de saknade struktur för hur de skulle förmedla undervisning i informationssökning. Samtidigt ställde lärarna krav på att eleverna skulle ha goda kunskaper i informationsfärdighet.16
I sin uppsats, ”Det lär de sig på bibliotekskursen” – en fenomenografisk
undersökning av lärares uppfattning av informationskompetens, undersökte Tanja
Donner vad lärarnas uppfattning om vad informationskompens hade för påverkan i deras undervisning. Donner kunde se att de lärare som hon träffade inte ansåg sig behöva kunskaper i att undervisa elever informationssökning, utan det
14
Jernaker, Elina, (2006), Undervisning i informationskompetens. Ett sätt att höja bibliotekariernas status?, s 58-59.
15
Limberg, Louise, (2002), Skolbibliotekets pedagogiska roll, s 48-49.
16
ansvaret låg hos bibliotekarien. Vidare kunde Donner se att studenterna (i hennes fall) inte besökte de olika bibliotekskurser som erbjöds, något som hon trodde kunde bero på att lärarna inte visste vad kursen gick ut på. 17
Sammanfattningsvis märks det att det finns diskussioner kring hur dessa yrkesgrupper ska hitta ett samarbete. Bibliotekarien verkar å ena sidan vilja att läraren bjuder in till samarbete, medan läraren å sin sida verka lita på att bibliotekarien klarar av jobbet som informationsexpert och informationsförmedlare. Limberg, Hultgren och Jarneving pekar ut två faktorer som kan förhindra ett samarbete och det är dels tidsbrist och dels strukturella hinder. De ser även andra hinder för ett lyckat samarbete exempelvis att bibliotekarien inriktar sina krafter på att undervisa i informationssökning men verkar sakna intresse för uppföljning. Läraren inriktar sig mer på att strukturera och planera istället för att lägga in informationsundervisning som en naturlig del i undervisningen.18
Keith Curry Lance är en känd forskare i USA tillika verksam inom Library Resarch Service har gjort ett flertal studier som belyser vikten av att ha bibliotek och utbildad personal för att elever ska lyckas med sina studier. I artiklarna, ”The Impact of School Library Media Centers on Academic Achievement” och ”How School Librarians Help Kids Achieve Standards” har Lance kartlagt hur elever i Colorado presterar i skolan beroende på vad biblioteket har för utbud och hur bibliotekarier och lärare samarbetar. I studierna som gjorts har det visat sig att elever som fått relevant undervisning i informationskompetens samt där läraren och bibliotekarien har haft ett samarbete också har resulterat i att elever presterat bättre oavsett vilken bakgrund eleverna har.19
17
Donner, Tanja, (2002),”Det lär de sig på bibliotekskursen” – en fenomenografisk undersökning av lärares
uppfattning av informationskompetens, s 49-50.
18
Limberg, Hultgren & Jarneving, s 132-133.
19
3. Teori
3.1 The Big Six Skill
Michael B. Eisenberg, verksam professor vid University of Washington och Robert E. Berkowitz, verksam adjunkt vid Syracuse University utvecklade tillsammans en modell kallad, The Big Six Skills (The Big6, se figur 1). Deras utformning av modell påminner mycket om Monica Nilssons så kallade ”raket” som presenteras på sidan 23, det ger en anledning att presentera Eisenbergs och Berkowitzs tankesätt för deras modell. Enligt Eisenberg och Berkowitz är The Big Six Skill baserad på kritiskt tänkande, deras modell är uppbyggd för att passa alla
individer och informationssökningsprocesser.20
The Big Six Skills anses vara linjär men grundtanken är att man som informant uppmuntras till olika sökstrategier och modellen har en stor bredd för att passa olika elevers behov. Vad som menas med en linjär modell är att man ska arbeta från början till slutet utan att man ges en chans att återkoppla och reflektera över vad man gör. Något som i sig kan verka tvetydigt då en linjär modell ger samma möjlighet att återkoppla liksom en cirkulär modell.
The Big Six Skills har utformats för att ge oss möjligheten att återkoppla och reflektera över informationsprocessen precis som med cirkulära modeller. Det kan verka konstigt att linjära modeller inte ger möjlighet att reflektera över informationsprocessen. En uppfattning blir att en del metoder har utformats allt för strikt för att man som informant ska våga återkoppla och reflektera.
20
Eisenberg, Michael B & Berkowitz, Robert E, (1990), Information problem – solving: the big six skills
Nilsson har låtit illustrera The Big Six modellen med tre enkla huvudkategorier, början, mitten och ett slut trots att originalet är format på följande sätt:
Figur 1, The Big six skilsl21
I varje huvudkategori finns det ett antal olika punkter som fungerar som en hjälp i hur man ska ta sig framåt i informationssökningen. Exempelvis så är den första kategorin uppdelad med olika frågor och strategier. Det går ut på att definiera uppgiften (task definition) det vill säga hitta problemformuleringen och försöka hitta informationssökningsstrategier (information seeking strategies). Enligt Eisenberg och Berkowitz lägger människor ner allt för liten tid till att fundera på vad de verkligen vill veta. De menar att oavsett om eleven eller informanten vet lite eller mycket om ett ämne så tenderar de att bara arbeta vidare istället för att reflektera över hur arbetet ska fortskrida.22
Mitten handlar mer om att lokalisera (location and acess) och sålla ut (use of information) vad för information som ska vara med i en uppgift och slutet handlar om att sammanställa (synthesis) informationen, dra slutsatser för att till slut göra
en utvärdering (evaluation) av processen.23 Eisenberg och Berkowitz beskriver
the Big Six på följande vis;
The Big Six Skills represents a departure from traditional approaches to library & information skills instructions in its scope, articulation, and emphasis. These differences translate into discernible themes: The Big Six Skills is a general approach to information problem-solving that can be applied to any information problem situation.24
De menar att The Big Six Skills är det ultimata arbetssättet att tillämpa vid alla tillfällen även utanför skolan. Metoden öppnar upp för att fånga elevernas intresse samt att det ger möjlighet till kritiskt tänkande.
21
Eisenberg & Berkowitz, (1990), s 5.
22
Eisenberg & Berkowitz, (1990), s 5-6.
23
Nilsson, (2003), s 58 – 60.
24
Kuhlthau är ofta omnämnd inom biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen. Hon har under många års forskning tagit fram en processmodell som bygger på några pedagogers teorier. Hennes modell är inte allt för olik Eisenberg och Berkowitz Big6 när det gäller val av olika steg som presenteras ovan. Det som skiljer Kuhlthau från andra forskare är att hon betonar vikten av att arbeta nära eleverna i början av ett arbete. Hon menar att sannolikheten för att en elev ska tappa intresset är stort om denne känner sig osäker. Hennes modell är inriktad åt det kognitiva hållet vilket gör att de som använder hennes modell även måste
väga in elevers tankesätt och känslor.25 Eisenberg har liksom biblioteksforskaren
Michael K. Brown gjort en grundlig utvärdering om det verkligen är någon större skillnad mellan olika informationsmodeller. Det visade sig att oavsett vilken modell eleven eller informanten än använde sig av så hade de likartade strukturer. Det som egentligen skiljde dem åt var hur forskaren valde att namnge olika informationssteg.26
3.2 Christine Bruce
Mycket forskning inom informationsfärdighet brukar fördela företeelsen i sju punkter. Mikael Alexandersson, Louise Limberg, Elsa Gomez och Monica Nilsson återkopplar till Christine Bruces sju kategorier i hur eleven uppfattar informationsfärdighet. Bruce är verksam forskare vid Brisbane University i Australien, hennes avhandling Seven Faces of Information Literacy, handlar om hur informationsfärdighet kan komma till uttryck. Hon förklarar att användarens sätt att relatera sig själv till informationen, är användarens bakgrund och kontext.
1. The information technology conception 2. The information sources conception 3. The information process conception 4. The information control
5. The knowledge construction conception 6. The knowledge extension conception 7. The wisdom conception27
Alexandersson och Limberg översätter dessa sju punkter på följande vis 1. att använda IT för att söka och förmedla information
2. att finna informationskällor
3. att genomföra informationssökningsprocesser 4. att kontrollera information
5. att skapa en egen kunskapsgrund på ett nytt intresseområde
6. att arbeta med kunskap och personliga perspektiv för att utveckla ny kunskap och
25
Kuhlthau, Carol C., “Information search process: A Summary of Research and Implications for School Library Media Programs”, [080221].
26
Nilsson, Monica, Informationsfärdighet i praktiken, s 70.
27
nya insikter
7. att använda information klokt (wisely) för andras bästa28
Bruce forskning är fenomenologisk, det betyder att hennes forskning ger en förståelse utifrån ett bredare förståelseperspektiv i hur vi ger eleverna denna
kompetens.29 Alexandersson och Limberg ser punkterna som hierarkiskt
relaterade mellan varandra. Vidare så anser de att Bruces forskning öppnar upp för en förståelse för informationskompetens. Bruce lyfter fram sociala dimensioner i sin forskning vilket får begreppet informationskompetens att bli ett kollektivt ansvar. Hon menar att det inte finns något rätt eller fel i hur man söker utan att det handlar om en fördjupad förståelse i hur olika människor förstår sin informationssökning.30
Senare i uppsatsen kommer det att presenteras ett skattningsschema som eleverna fått fylla i, dessa punkter kommer att illustrera hur eleverna uppfattar sin informationsfärdighet.
3.3 Informationsfärdighet i praktiken
Monica Nilsson är verksam bibliotekarie på Björnekullaskolan i Åstorp. Hon är en flitig föreläsare och har främst skrivit böcker som berör skolbibliotek, skolan och elevers informationssökning. De modeller och scheman som hon har låtit illustrera bygger på olika forskningsmetoder. Skattningsschemat och ”raketen” har en direkt koppling till ”The Big6” och Bruces sju punkter för att nämna några av de forskningsinriktningar som hon belyser i böckerna Informationsanvändning
i skolan och Informationsanvändning i praktiken.
3.3.1Presentation av ”raketen” och dess arbetssätt
För att eleverna på ett enkelt sätt ska förstå hur de för en arbetsprocess framåt har Nilsson låtit illustrera två olika modeller av en raket. Namnet för raketerna är Femstegsraketen till Venus/Mars där ”raketen” Venus är lite mer avancerad än ”raketen” Mars det innebär att raketerna är anpassade efter hur mycket eleverna har arbetat med informationssökning.31
28
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise, (2004), Texflytt och sökslump – informationssökning via
bibliotek, s 24.
29
Nilsson, (2003), s 68.
30
Alexandersson & Limberg, (2004), s 25.
31
Eleverna som är med i denna analys kommer att få använda sig av Venusraketen. Tanken med ”raketen” enligt Nilsson, är att man som lärare ska använda ”raketen” som ett råmaterial och den är till för att utarbetas om man så vill. I denna studie får dock ”raketen” vara i sitt original då den redan ger en pedagogisk bild för hur eleverna kan arbeta. Till denna illustration finns det även en manual som förklarar varje steg. Det verkar vara tänkt som att läraren fritt får ändra i Nilssons material, därför har jag låtit korta ner den manualen.
”Raketen” är uppbyggd på det sättet att eleven ska börja nerifrån och upp, eleven startar vid ”rampen” och avslutar vid ”avskjutningen”.
Rampen är avsedd för att eleven ska ha en stadig grund att stå på för att kunna föra sitt arbete framåt. Här har läraren och bibliotekarien en chans att lägga grunden för vad eleverna ska lära sig. Tanken är att läraren ska ge eleverna målen för arbetet och vad som förväntas av dem. Det är även meningen att eleverna med hjälp av läraren ska göra en tankekarta över det ämne de ska skriva om.
Nästa steg i ”raketen” kallas för början, där är det meningen att eleverna själva ska försöka fundera på vad de vill få ut av arbetet med hjälp av olika stödfrågor som finns med i manualen. För att eleverna ska kunna arbeta på det sättet krävs det att bibliotekarien har haft någon form av lektion i hur man som elev söker på internet, i kataloger och uppslagsverk. Eleverna påminns om att fundera på hur de kan hitta i olika källor, att testa olika söktermer och att våga göra fel. De uppmanas att anteckna vilka sökord de använder, om det stöter på problem, hur de då kan lösa det problemet och de uppmanas att våga diskutera med läraren och bibliotekarien.
Momentet som kommer efter i ”raketen” är mitten, i det momentet ska eleverna ha fått kännedom om vad informationsåtervinning och kritisk granskning är. Det är i detta moment som eleverna ska få hjälp i hur de sållar bort information. Även här får eleverna olika stödfrågor som de kan tänka på när de ska plocka ut det de behöver. Eleverna uppmanas att skriva stödord samt att de påminns om att inte glömma att skriva om var de har hittat informationen. Sedan uppmanas eleverna att återigen fundera på vad de skulle ta reda på och om de har det material som behövs samt att de gärna får visa för sin lärare eller bibliotekarie vilken information de har valt.
uppåt och själva idén med raketavskjutningsdelar var att tydliggöra processens olika delar.32
I slutet av ”raketen” kommer sedan presentation och det sista eleverna gör är att utvärdera hela arbetet och processen.
Poängen med undervisning i informationsfärdighet anser Nilsson, ”är att man måste motivera och få eleverna att förstå varför de ska lära sig denna färdighet. Bland annat också få dem att inse att de egentligen inte kan så mycket om det
här”.33 Nilsson utgår från sin egen erfarenhet av att elever lätt kan glömma,
speciellt i de senare skolåren. Det de har lärt sig under ett skolår glöms lätt bort. ”Barn – precis som vi vuxna – glömmer bort om fenomenet inte upprepas. Undervisning i informationsfärdighet behöver upprepas och repeteras under alla skolår”. 34
Nilsson, diskuterar i boken, Informationsfärdighet i skolan – Skolbiblioteket
som en pedagogisk resurs, de olika pedagogiska synsätt som funnits i den svenska
skolan. Den senaste läroplanen, Lpo 94 är mer inriktad på individen än den föregående Lgr 80 som mer handlade om förmågan att läsa, tala och skriva i en skola med ett mer kollektivt synsätt. Med Lpo 94 skulle det införas ett friare ansvarsområde för elever där de i sin utbildning skulle ha ett mer självstyrt lärande;
Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.35
Med detta menas att de ska väcka elevernas nyfikenhet, ge ett ökat självförtroende som i sin tur ska leda till ett självständigt lärande för att i slutändan komma att ligga till grund för ett lärande samhälle.36 Nilsson menar att det kan bli en motsatt
effekt på dem som inte passar in i modellen, de som saknar grund för ett eget lärande. Därför bör bibliotekarier och lärare försöka förstå dessa individers olika processer. Jag tolkar det som att Nilsson vill att skolan ska ha Lpo 94s grundidé som en mall för att bibliotekarien ska kunna bistå elever med det livslånga lärandet i informationsfärdighet.
Nilsson menar att elever i exempelvis skolår 4-5 är mogna för att få undervisning i informationsfärdighet. Hon förklarar att det är ”då som vi allra bäst kan leka in färdigheterna.”37 Hon menar även att läraren eller bibliotekarien ska på
32
E-post från Monica Nilsson till författaren,[080120], [080220], [080325].
ett kontinuerligt sätt undervisa och handleda i informationsfärdighet utan att ”tjata” ut eleverna.38
Hon tar även upp hur det kan se ut när elever ska forska eller söka information för ett arbete. Hon beskriver tre sorters elever: den som förväntar sig att vi ska hitta boken direkt åt honom/henne, den som fort vill hitta ”något” oftast via nätet för att kunna ägna sig åt något annat och den tredje som bara går planlöst runt och inte vet vad den vill ha. Nilsson menar att det blir en pedagogisk fälla.39
38
Nilsson, (2007), s 109-115.
39
4. Arbetsmetod
Under arbetets gång har jag intervjuat två kommunalt anställda dels en skolbibliotekskonsulent och dels en skolbiblioteksassistent. Jag har vidare intervjuat lärare, bibliotekarie samt fyra elever från Engelska skolan i Gävle.
Min arbetsprocess startade med intervjuer av de två kommunalt anställda. Vidare har intervjuer med lärare och bibliotekarie främst skett via e-post och det är på grund av tidsbrist. Jag har även haft e-post kontakt med Monica Nilsson.
4.1 Urval
För min del har arbetet börjat med Monica Nilssons arbetsmetod, intervjuer för att sedan läsa in teorin och därefter gjort analysen. Det har inte varit enkelt att hitta intresserade lärare, trots att jag gjorde ett flertal utskick visade enbart två lärare från samma skola intresse. Anledningen till att det i slutskedet bara blev en lärare kvar, hade att göra med att deras scheman inte passade ihop, dessutom hade den lärare som inte kom med skolarbete alldeles för sent in på vårterminen. Sedan känns det fel att använda två lärare från samma skola. De personer som har varit snabbast på att svara och samarbeta är bibliotekarierna och skolbibliotekskonsulenten.
Vid urvalet för intervjuer av elever valde jag att i första hand utgå från hur eleverna svarade på skattningsschemat exempelvis de som ansett sig väldigt duktiga alternativt dåliga på informationssökning, har även varit de som jag valde i första hand. De som sedan gått vidare har fått välja om de velat vara med, två tjejer blev utvalda som inte ville vara med.
personal var jämnt fördelad med tanke på skolans antal elever. Dessutom fick deras elever i årskurs 7 informationskompetens genom att de alla fick en varsin dator tillhanda samt att eleverna fick en timmes undervisning i veckan utav en IT-pedagog och det fick räcka.
4.2 Intervjuerna
Vid de intervjutillfällen som gjorts har jag spelat in intervjuer med bibliotekarien från den kommunala skolan samt med skolbibliotekskonsulenten. Dessa intervjuer är inte transkriberade, utan jag har direkt lyssnat på banden och skrivit texten utifrån de frågor som ställts. Bibliotekarien ifrån Engelska skolan samt läraren från densamma har svarat på frågor via e-post. De frågor som bibliotekarien från Engelska skolan har fått är detsamma som de som intervjuats med hjälp av bandspelare.
Mitt tillvägagångssätt att intervjua eleverna skedde även det med hjälp av bandspelare. De flesta frågorna hade jag nedskrivna för egen del trots det fick många frågor ställas om på olika sätt för att få konkreta svar. Enligt Steinar Kvale finns det olika förståelseformer för hur en kvalitativ intervju kan gå till. Min uppfattning är den att det kan vara svårt att få elever att tala enskilt medan de i grupp lättare kan få fram hur de tycker och känner inför ett ämne eller liknande.40
En del frågor som ställdes var ibland tvunget att ställas på ett ledande sätt för att eleverna överhuvudtaget skulle ge konkreta svar. Trots det så finns det en rad böcker som berör intervjutekniker vill en del författare inte gärna uppmuntra till gruppintervjuer. Val av gruppintervjuer kontra enskilda intervjuer hänger även en del på vilket ämne som ska beröras. Jan Trost diskuterar den frågan i Kvalitativa
intervjuer, han tar ett exempel från när han intervjuar värnpliktiga, i grupp var
svaren onyanserade och tvärtom vid enskilda samtal. Vidare så menar han att man som intervjuare lätt kan missa de personer som inte är så talföra.41 Något jag inte
kan hålla med om, alla samtalade och dessutom så kändes det som om att eleverna vågade säga hur de upplevde en del saker, samtidigt som de fick se att andra kände likadant. Intervjuerna med eleverna skedde vid ett tillfälle då de hade ”study hall” och vi höll till i ett grupprum
4.3 Presentation av ”raketen”
Då denna analys bygger på att testa Monica Nilssons olika metoder gick den första träffen med eleverna ut på att förklara hur ”raketen” fungerade. Andra viktiga faktorer som är tvunget att tas upp med eleverna är hur de anger källor,
40
Kvale, Steinar,(1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, s 34-41. 41
hur de söker i bibliotekets katalog samt hur de ska skriva loggbok. För att eleverna inte skulle känna att de fick ytterligare en uppgift i skolarbetet förtydligade jag att denna metod snarare var ett komplement än en extrauppgift. Efter att ha gått igenom metoden med eleverna så fick de fylla i ett skattningsschema angående vad de själva ansåg att de hade för informationsfärdigheter. Skattningsschemat är taget ur Nilssons bok och kommer att användas för att se om eleverna har utvecklats efter att de är färdiga med Nilssons metod.
Efter presentationen av ”raketen” startade läraren lektionen med att rita upp en tankekarta över religionen judendom. Viklund förklarar att judendom är del av syskonreligionerna. Sedan frågar hon eleverna vad de redan vet om religionen, svaren skriver hon upp i tankekartan och utvecklar en del av de ord som eleverna säger. Under denna lektion får eleverna den ”ramp” som krävs för att de ska kunna fortsätta med arbetet. I manualen uppmanas eleverna att fundera på vad de redan vet om religionen. Genom att studera tankekartan så inser jag att de har ganska så mycket kunskaper om ämnet.
Den andra lektionen fortsätter läraren att bygga vidare på tankekartan, hon går igenom historien och jämför religionerna utan att för den delen lämna judendomen. Efter genomgången får eleverna se på en film som handlar om hur det är att leva som jude. Ovan beskrivna arbetssätt fortsätter läraren med inför varje presentation av de olika syskonreligionerna.
I min analys har jag fått lösa en del moment på egen hand som bibliotekarien inte kunnat göra. Vanligtvis använder läraren sig inte av denna metod på den skola och jag kan inte kräva att bibliotekarien till fullo ska vara delaktig i arbetet. Därför kommer en del av analysen att behandla olika lösningar för vad jag har gått igenom med eleverna. Eleverna har fått fylla i ett skattningsschema där de själva har fått betygsätta sina kunskaper i informationsfärdighet. Det har visat sig att eleverna anser sig ha ganska goda kunskaper i informationssökning, trots det har jag låtit undervisa dem i informationssökning. Därför har jag låtit komplettera med en mindre undervisning i hur eleverna söker i skolans bibliotekskatalog och vad de bör tänka på när de är ute och söker på internet.
5. Undersökning och analys
Följande kapitel är uppdelad i avsnitt, först presenteras en kort bakgrundshistorik om skolbibliotekens betydelse i svenska skolor. Sedan kommer det en presentation om Gävle kommun, intervju med skolbibliotekskonsulent samt en kommunalanställd bibliotekarie. Slutligen presenteras undersökningen som gjorts på Engelska skolan. Jag har helt använt mig av Monica Nilsson olika övningsuppgifter samt förslag på loggbok och utvärdering/skattningsschema för elevernas informationsfärdighet. Detta material gör att det går att ta del av hur eleverna hanterar information utifrån de förutsättningar som klassen har fått.
5.1 Historia
Statens Kulturråd kom 1999 ut med rapporten, Skolbiblioteken i Sverige, vars syfte var att se över standarden på några av landets olika skolbibliotek. Orsaken till detta var att man inom skolan påtalat i en tidigare rapport att skolbiblioteken hade en mycket dålig standard. Då 1994 års läroplan utformades lade regeringen stor vikt vid att eleverna skulle arbeta på ett problembaserat och enskilt arbetssätt, något som skulle vara till stor nackdel för de skolor som inte satsat på
skolbibliotek.42 Under 90-talet visade det sig att många skolor låg efter när det
gällde satsningar på skolbibliotek vilket var ett problem eftersom läroplanen krävde att biblioteket skulle ligga i fas med hur eleverna arbetade. Därför var det många skolor som valde att vända sig till folkbiblioteken, som i sin tur varken hade personal eller resurser för att möta skolornas behov. Det är inte folk/stadsbibliotekets uppgift att tillgodose skolornas behov utan det ligger på varje kommun att själva tillgodose skolornas behov av bibliotek. Bibliotekslagens paragraf 5 betonar att det bör finnas bibliotek som är anpassade för skolan:
5 § Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.43
42
Lärarboken, (2003).
43
Rapport från Statens kulturråd 1999:1, (1999), Skolbiblioteken i Sverige, Kartläggning, analys och
Ser man tillbaka i svensk skolhistoria kan man som läsare se att synen på skolbiblioteket och dess pedagogiska roll har försämrats genom åren. Elsa Gomez som är verksam bibliotekarie vid Mitthögskolans bibliotek i Härnösand. Gomez redogör i boken, Aktivt lärande med skolbibliotek, hur synen på skolbiblioteken har sett ut i Sverige. Allteftersom man inom regeringen har förändrat läroplanerna har även biblioteken fått en svagare position. Under andra världskriget var inställningen till bibliotek i skolan mycket positiv enligt Gomez. I de utredningar som då gjordes framkom det att biblioteket skulle vara skolans hjärta. I senare utredningar som kommer att ligga till grund för Lgr69 (läroplanplan för grundskolan 1969) valde man att frångå biblioteket som skolans viktigaste rum, istället uttryckte sakkunniga att skolan skulle ha materialrum, boksamlingar etc. I den nya skolplanen hade man en annan syn på lärandet där man inom skolväsendet ville erbjuda centrala läromedelssystem med olika läromedelspaket som skulle ligga till grund för effektiv och planerad undervisning.44
Under 70-talet uppkom ett antal nya diskussioner om hur skolan arbetade och undervisade elever. De läromedelspaket som var effektiva började att bli dyra utgifter för landets olika kommuner. Bland många lärare inom skolan började man även se ett behov av att uppmuntra läsning. Därför fick biblioteken en starkare position i Lgr80 (läroplan för grundskolan 1980) där man inom regeringen återigen talar om ett skolbibliotek men då i första hand som en social funktion. Bibliotekets andra funktion var kulturpolitisk, det vill säga att främja läsandet och uppmuntra till annan kultur som teater och musik. Biblioteket hade även en tredje funktion, vilken var att verka som läromedelsresurs åt skolorna. En annan viktig funktion och som man ansåg att biblioteken skulle ha, var en undervisande funktion med det menades att böckerna behövde ständigt uppdateras, liksom tidningar och andra mediabestånd.45
Ett väl uppdaterat bibliotek fyller sin pedagogiska funktion om mediabeståndet följer skolans sätt att undervisa. Biblioteken fick inte bli ett
”mysrum” utan det skulle anpassas till skolans undervisning.46 Enligt Gomez så är
det den kulturpolitiska funktionen som verkligen blev det som utvecklades och som ännu finns kvar, nämligen satsningen på läsfrämjandet. Då Gomez bok är från 1996 har jag i mina intervjuer märkt att dagens satsningar på läsfrämjandet har försvagats i skolorna (se intervjuerna 5.3).
inköp och liknande. Inom grundskolan är man mer inriktad på att ha ett större utbud av skönlitterära verk då läsfrämjande resurser har varit det viktigaste. Vidare så pekar rapporten på att svenska grundskolor i en större utsträckning övergår till att eleverna ska arbeta mer självständigt och forskande vilket gör att behovet av facklitteratur blir viktig.47
I en färsk rapport från 2007 som myndigheten för skolutveckling har skrivit så menar de att kravet på elevers läs- och skrivutveckling har blivit större i samband med att dagens informationssamhälle i större utsträckning kräver att eleverna har en god förmåga att ”på ett avancerat och kritiskt sätt hantera, tillgodogöra sig och
värdera stora mängder information”.48 Med det menas att dessa kompetenser är
avgörande för om elever ska lyckas med sina studier eller ej, vilket i sin tur ställer stora krav på skol- och utbildningssamhället. Kanske att det finns en viss ljusning för biblioteket i rapporten vilket kan skönjas då det menas att det är av stor vikt att bibliotekarier och lärares kompetenser kan komplettera varandra. Det betyder att inom skolvärlden måste verksamma lärare och bibliotekarier hitta sätt att samarbeta för att hänga med i informationssamhällets föränderliga takt. På olika högskolor och universitet har man sedan 2006 erbjudit redan verksamma bibliotekarier och lärare, kompetensutveckling i hur dessa yrkesgrupper kan samarbeta och hur man ska förändra olika grundsyner och arbetssätt som finns inom skolvärlden. Än så länge pågår dessa utvecklingsarbeten och en mer utförlig rapport kommer att presenteras senare.49
5.2 Gävle kommun
5.2.1 Skolbiblioteksfrågan ur en lokalpolitisk agenda
Det är upp till varje kommun att bestämma hur deras respektive skolplan ska se ut för sitt område. Det är kommunfullmäktige som beslutar hur skolplanen ska se ut och sedan är det upp till vardera skola att utforma en arbetsplan. Skolplanen är utvecklad efter vissa nationella mål som riksdagen och regeringen har satt upp. En del skolplaner speglar i stort sett hela skolans läroplan. Det som är viktigt för utarbetningen av skolplanen är att den ger uttryck för att ha samma mål som läroplanen. Oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola så ska båda verksamheterna arbeta med mål- och resultatstyrning. Det gör att man som skola kan arbeta för att satsa på en speciell inriktning. Skolplanen som Gävle kommun hade under åren 1995-98 verkade för att skolbiblioteken skulle få en central roll som informations- och kunskapscentra. Något som man i Gävle kommun
47
Rapport från Statens kulturråd 1999:1, (1999), s 27.
48
Myndigheten för skolutveckling > skolbibliotek > material.
49
verkligen lyckades med och två av Gävles skolbibliotek blev årets bibliotek 1997
och 1998.50 Den senaste uppdaterade skolplanen är från 2005 och i den betonas
det att skolbibliotek och IT är två viktiga resurser som ska tillämpas i det dagliga pedagogiska arbetet.51
Under våren 2007 försökte folkpartisten Lena Ödeen genom att skriva en interpellation, lyfta skolbiblioteksfrågan på lokal nivå i Gävles kommunfullmäktige, dock kom inte skrivelsen längre än till kultur- och fritidsnämnden samt till barn- och ungdomsnämnden. Några av hennes argument var följande:
Nyckeln till framgång i skola och studier och en viktig förutsättning för ett rikt liv är att tidigt hitta vägen till litteraturen.
På de flesta skolor i vår kommun finns ett bibliotek, men få skolor, med Solgläntan i Stigslund, som ett lysande undantag, har satsat på en mer omfattande bemanning av skolbiblioteken.52
Lena Ödeens avsikt med interpellationen var att man inom kommunen skulle se över möjligheterna att utöka bemanningen på personal och öppettider på kommunens skolbibliotek. Kultur- och fritidsnämnden i Gävle ansåg att motionen var en viktig del. Däremot ligger inte skolbiblioteken under kultur och fritid, utan under barn- och ungdomsnämnden som i sin tur fick i uppdrag att besvara motionen. Trots att kultur- och fritidsnämnden propsade på följande delar i bibliotekslagen:
I bibliotekslagen fastställs att folkbibliotekets verksamhet riktar sig till medborgare medan det ska finnas ”lämpligt” fördelade skolbibliotek i grundskolan och gymnasieskolan.[…] Även om uppdragen ser olika ut för de skilda bibliotekstyperna så har vi ett gemensamt mål för barn och ungdom.53
På barn- och ungdomsnämnden svarade man att de tyckte att det var viktigt med
skolbibliotek. Däremot ansåg de att de inte hade möjlighet att se över personal
och öppettider p.g.a. begränsade medel/inget utrymme i budgeten.
Barn- och ungdomsnämnden menar att det inte är en nyhet att man har ont om pengar inom skolan. Trots att det inte finns tillräckligt med personal, så menade man på barn- och ungdomsnämnden att kommunens skolor har ett bra mediabestånd och att biblioteken på skolorna faktiskt har en relativt hög klass på aktualitet och kvalitet på sitt övrigt bestånd. Dessutom påpekade man att under
50
Rapport från Statens kulturråd 1999:1, (1999), s 41- 42.
51
Gävle kommun > fullmäktige > handlingar.
52
Gävle kommun > fullmäktige > handlingar.
53
2006 fick skolorna ett nytt datasystem, som ger alla elever möjlighet att söka
information från alla internetuppkopplade datorer i kommunens skolor.54
Barn- och ungdomsnämnden skjuter även över ansvaret på skolorna med hänvisning att det är upp till var och en att satsa sina pengar på olika ändamål. Med det menar man från nämndens sida att på lokal nivå plockas det bort skolbibliotek till förmån för andra pedagogiska resurser. Självklart kan man förstå att skolor vill satsa på specialpedagoger och liknande. Det som blir fel i diskussionen är att det verkar som att många än i dag ser bibliotekarien som en person som sitter bakom ett skrivbord och ”väntar” på att barn enbart ska komma och låna böcker. Det är lätt att skjuta över ansvaret på skolorna och jag får en uppfattning att skolbibliotek är en lyxfråga snarare än en viktig resurs. Samtidigt kan man fråga sig vad vår yrkesgrupp gör för att lyfta frågan? Det som också är intressant är att det verkar finnas en uppfattning om att biblioteken bara är ett forum för böcker och att det jobb som bibliotekarien gör är så pass enkelt att dessa personer inte behövs. Diskussionen har förts av studenter inom exempelvis biblioteks- och informationsvetenskapen.
5.3 Mötet med en kommunalt anställd biblioteksassistent och en
skolbibliotekskonsulent
När man som jag skriver om skolbibliotek är det inte sällan som man kan få helt olika perspektiv beroende på vem man talar med. En rektor kan ha en åsikt medan en bibliotekarie har en annan. Min analys kommer att beröra en friskola och därför kan det vara bra att även få en annan inblick i hur man arbetar inom de kommunala skolorna.
5.3.1 Skolbibliotekskonsulent
Gunilla Hagman är skolbibliotekskonsulent för enbart Gävle kommuns skolor vilket innebär att friskolorna ligger utanför hennes område. Det är upp till varje friskola att själva se till att det finns ett skolbibliotek. Hagmankan därför bara tala för de kommunala skolorna. I grund och botten är Hagman utbildad lärare men har sedan 21 år arbetat som skolbibliotekskonsulent. Hennes arbetsuppgift är att konsultera i frågor som berör skolbibliotek. Det innebär att hon ansvarar över för att bevaka bokutgivningar, konferenser och arbetar aktivt med fortbildning och utvecklingen av skolbibliotek. Hagman håller till på skolbibliotekscentralen vilken har olika uppgifter, exempelvis att plasta in och katalogisera böcker som
54
ska ut i kommunens skolbibliotek. Hagman har även till uppgift att hjälpa till med gallringen av inaktuella böcker på skolbiblioteken.55
5.3.2 Biblioteksassistenten
Ann-Sofie Gustavsson arbetar på ett skolbibliotek på en av Gävles kommunala skolor. Den skola som hon arbetar på har valt att kalla biblioteket för Kunskapstorget och Gustavsson är anställd som biblioteksassistent/föreståndare. I grunden är hon utbildad förskolepedagog men fick efter olika turer börja arbetar på ett bibliotek. Hon har fått sin utbildning som biblioteksassistent dels via Bibliotekstjänst och dels via kommunen. Skolan som hon arbetar på har funnits sedan 1954 och där finns ett väletablerat bokbestånd. Innan Gustavsson blev anställd var det nuvarande biblioteket en aula och själva byggnationen av biblioteket föddes av hennes föregångare, en bibliotekarie som hade en vision om hur skolbiblioteket skulle kunna se ut och verka. De som besöker biblioteket har en stor yta att röra sig på, det finns tillgång till trådlöst nätverk och eleverna får låna bärbara datorer inne på biblioteket. Skolbiblioteket tillhör de skolor där man satsat otroligt mycket på att integrera skolverksamheten med biblioteket.56
5.3.3 Problematik
I Gävle kommun är man duktiga på att satsa på skolbibliotek men det investeras och satsas på fel resurser enligt Hagman. Kommunen betalar för att fylla upp lokalerna med bra mediebestånd men man satsar inte på personal. De flesta skolor skyller på en dålig ekonomi. Hagman tror att exempelvis rektorer har svårt att förstå eller så vill de inte se vad en bibliotekarie kan göra för en skola. Istället väljer man att satsa på lärare vilket är bra men man förstår nog inte vidden av vad en bibliotekarie kan tillföra.
Då skolorna gör budget räknar man på varje elevs rättighet till antal undervisande timmar och fördelar sedan dessa timmar på antalet tjänster, en ekvation som går sällan ihop enligt Hagman. Hon menar att en del av dessa timmar skulle vara till gagn för en skolbibliotekarie som skulle kunna tillgodose mycket av elevers behov av läsning och informationsundervisning. Hon menar att elevers läs- och skrivförmåga inte förbättras bara för att skolan fyller ett rum med böcker. Det behövs en engagerad och utbildad bibliotekarie som förstår vad eleverna behöver. Gustavsson har en liknande syn på varför man inom skola och kommun inte satsar på bibliotekspersonal. Hon tror att skolan i första hand vill
55
Intervju med Gunilla Hagman, 071208.
56
satsa på pedagoger, för trots allt så finns det inga lagar eller regler som kräver att det ska finnas anställd bibliotekspersonal. Hade skolorna däremot fått tydligare direktiv om att det var ett krav att ha anställd bibliotekspersonal skulle man kanske fördela om resurserna. Hon har även varit med om att man på en del skolor har haft stora satsningar på både lokaler och personal, för att senare fått ett maktskifte vilket inneburit att det har anställts en ny rektor som ibland inte alls vill satsa på biblioteken. Gustavsson menar att mycket beror på vilken rektor man har på respektive skola och kanske även på vad föräldrarna väntar sig av skolan.
I rapporten, Skolbiblioteken – en underutnyttjad och underprioriterad resurs, som Svenska biblioteksföreningen gav ut under hösten 2007, diskuteras det kring skolbibliotekens vara och icke vara. I rapporten ville man i första hand lyfta fram vikten av ett skolbibliotek för elevers läskunnighet och språkutveckling. Det diskuteras även i rapporten elevers syn på skolbibliotek och dess funktion. Där upptäckte man att 20 % av 636 elever i grundskolan inte har fått en relevant undervisning i vad ett skolbibliotek har för funktion trots att skolorna har ett bemannat bibliotek. Det ger en bild av att även om bibliotekarien finns där så verkar inte eleverna förstå dess innebörd. Ändå visar det sig i samma undersökning att elever som går på skolor som har ett bibliotek, men ingen anställd bibliotekarie, tror att de skulle ha använt biblioteket mer om det fanns personal.57
Hagman tror att skolbibliotekariens arbetsuppdrag är alltför otydlig. Hon menar att man som bibliotekarie verkligen bör vara engagerad och inse att det inte går att bara tillgodose elever med resurser utan även undervisa i information och träning i alfabetet.
Gustavsson tror att samarbete och ett gemensamt samspel mellan bibliotekarien och läraren är det som behövs. På hennes arbetsplats anser hon att hon och lärarna har ett bra samarbete men hon har fått kämpa för det. Oftast har hon i god tid kontaktat alla lärare om att hon väldigt gärna vill att de ska kontakta henne inför ett nytt skolprojekt, just för att hon ska kunna vara förberedd på att det kommer elever som vill ha hjälp att hitta böcker. Många lärare är duktiga på att kontakta henne, medan det finns de som tycker att det är onödigt. Gustavsson har förståelse för att vissa lärare inte anser det självklart att samarbeta eftersom en del ämnen inte är lika självklart kopplade till biblioteket, som exempelvis
matematiken. Hennes andra sätt att synas är att träffa eleverna i klassrummen för
boksamtal. Det gör att eleverna lättare hittar böcker att läsa, men även att hennes jobb underlättas, hon slipper att ha en hel klass som kommer helt oförberedd och inte vet vad de ska ha för litteratur.58
57
Biblioteksföreningen, (2007), Skolbiblioteken– En underutnyttjad och underprioriterad resurs.
58
5.3.4 Bemötande och samarbete
Då Hagman och Gustavsson får frågan om bemötande och samarbete så anser båda att huvudingrediensen till ett fungerande bibliotek är samarbete. För att väcka elevers intresse krävs det ett starkt samarbete mellan läraren och bibliotekarien, att arbeta i team är det rätta receptet tror Hagman. Hon förklarar att man skulle kunna se skolorna som en restaurang där en del elever får äta en smörgås till middag medan andra kan få en trerättersmiddag, vilket hon menar är ett sätt att visa på hur orättvis fördelningen är bland kommunens skolor.59
Hagman tror att en del orsaker till att lärare är dåliga på att använda skolbiblioteken är för att de är osäkra. De vet helt enkelt inte hur det fungerar, hur bestånden ser ut och hur eleverna söker i exempelvis bibliotekets databas. Det handlar om någon form av rädsla alternativt det som hon ofta får uppleva, att läraren är för bekväm. Hagman menar att hon har varit med om skolor där det finns bibliotek som eleverna vill besöka men som kräver att man måste klä på sig för att gå dit och då är det genast ett jobbigt moment för lärarna.60
Gustavsson anser att skolbiblioteket ska vara ett komplement för skolan men att det måste ligga i lärarens intresse att ha en närmre kontakt. Hon skulle kunna se ett samarbete som handlar om att man som lärare och bibliotekarie har en gemensam linje som inte per automatik fastnar i ett gemensamt mönster. För det handlar om att vara flexibel. Hon tror på att man med hjälp av ett gemensamt synsätt lättare kan hjälpa elever med informationssökning. Gustavsson menar att om det kommer en elev som ska skriva ett arbete om andra världskriget kan det vara en fördel om eleven redan fått en frågeställning från läraren om vad denne ska skriva om. På så sätt blir det enklare för henne att hjälpa eleven att hitta relevant litteratur. Samtidigt underlättar det för eleven att arbeta med informationen och eleven ges en möjlighet att reflektera.
5.3.5 Informationsundervisning
Då Gustavsson arbetar på ett skolbibliotek ser hon hur en del elever arbetar med skoluppgifter. Gustavsson beskriver att när en del elever får ett allt för brett skolarbete kan informationsökningen lätt bli planlös, vilket ibland leder till att elever ”klipper och klistrar” så att de inte längre vet vart de tagit informationen ifrån. Det blir till slut ett enda sammelsurium av information. Det är inte en unik upptäckt som Gustavsson gjort, Mikael Alexandersson har tillsammans med Louise Limberg skrivit rapporten Textflytt och sökslump, de har följt olika skolor och klasser i hur man inom olika skolor arbetar med informationssökning. Där
59
Intervju med Gunilla Hagman, [071208].
60
förekommer det ofta att elever samlar in information i mängder, utan att veta vad de ska sålla bort och vad som är relevant. På en skola fick eleverna i slutet av sitt arbete i uppgift att ange källor, då var det redan för sent eftersom en del inte kunde minnas varifrån de fått sin information. Likaså var det de som inte alls hittade ”rätt” information och ansåg att det inte fanns tillräckligt mycket. Här anar Alexandersson och Limberg att eleverna fått ett för stort och fritt arbete som de inte kan hantera. Det faller till slut ganska platt eftersom de inte vet hur de ska strukturera informationen eller fått en tillräckligt specifik uppgift.61
Gustavsson har försökt att anamma ett arbetssätt då hon handleder elever. Vid de tillfällen biblioteket inte har tillräckligt med information brukar hon hänvisa eleverna till andra källor. Hon kallar dem för livlinor, där eleven kan få ringa en vän, fråga en förälder eller gå till stadsbiblioteket. Hon vill uppmuntra eleverna att se andra vägar till information genom att inte bara förlita sig på internet eller enbart i de böcker som skolans bibliotek erbjuder. Har eleven föräldrar som var unga på sjuttiotalet kanske vet de hur modet såg ut och hur de levde. Att arbeta på detta sätt är tidskrävande och hon säger själv att det kräver några år på samma skola för att se olika elevers behov. För hennes del har det gett resultat i att nå fram till de elever som inte riktigt kan hitta det de söker.62
5.3.6 19 states and 1 province can´t be wrong!
En rapport från NCLIS (The U.S. national commission of libraries and information science senast uppdaterad 2008) i USA, har man lyft fram varför skolbibliotek verkligen fungerar. I den rapporten menas det att skolbiblioteken är mycket mer än bara böcker det vill säga att det fungerar som en mötesplats där eleven och läraren inte bara ska läsa böcker, utan ge plats för idéer och tankar. Där lärare och bibliotekarier arbetar sida vid sida. NCLIS lyfter fram starka argument för att elever som går på skolor med välfungerande bibliotek där det bedrivs informationsundervisning, också lyckas bättre med sina studier.
I rapporten följer sedan ett kapitel som verkligen är tilltalande, 19 states and 1
province can´t be wrong. I det kapitlet lyfts det fram hur olika delstater i USA har
lyckats med att implementera skolbibliotek som en naturlig del av undervisningen. Den här rapporten har funnits sedan 1990 och uppdateras i takt med hur man lyckas med utvecklingen av skolbibliotek inom olika delstater. Varje delstat lyfter fram vad de har lyckats med inom skolbiblioteksvärlden och hur det har påverkat elevernas resultat i skolan. NCLIS bedriver stora kartläggningar och undersökningar på alla delstater i USA. Utifrån de data som varje delstat lämnar in får de chansen att se hur de kan bli ännu bättre på att ha
61
Alexandersson och Limberg, (2004), s 48-49.
62
