Mötet med en kommunalt anställd biblioteksassistent och en

När man som jag skriver om skolbibliotek är det inte sällan som man kan få helt olika perspektiv beroende på vem man talar med. En rektor kan ha en åsikt medan en bibliotekarie har en annan. Min analys kommer att beröra en friskola och därför kan det vara bra att även få en annan inblick i hur man arbetar inom de kommunala skolorna.

5.3.1 Skolbibliotekskonsulent

Gunilla Hagman är skolbibliotekskonsulent för enbart Gävle kommuns skolor vilket innebär att friskolorna ligger utanför hennes område. Det är upp till varje friskola att själva se till att det finns ett skolbibliotek. Hagmankan därför bara tala för de kommunala skolorna. I grund och botten är Hagman utbildad lärare men har sedan 21 år arbetat som skolbibliotekskonsulent. Hennes arbetsuppgift är att konsultera i frågor som berör skolbibliotek. Det innebär att hon ansvarar över för att bevaka bokutgivningar, konferenser och arbetar aktivt med fortbildning och utvecklingen av skolbibliotek. Hagman håller till på skolbibliotekscentralen vilken har olika uppgifter, exempelvis att plasta in och katalogisera böcker som

54

ska ut i kommunens skolbibliotek. Hagman har även till uppgift att hjälpa till med gallringen av inaktuella böcker på skolbiblioteken.55

5.3.2 Biblioteksassistenten

Ann-Sofie Gustavsson arbetar på ett skolbibliotek på en av Gävles kommunala skolor. Den skola som hon arbetar på har valt att kalla biblioteket för Kunskapstorget och Gustavsson är anställd som biblioteksassistent/föreståndare. I grunden är hon utbildad förskolepedagog men fick efter olika turer börja arbetar på ett bibliotek. Hon har fått sin utbildning som biblioteksassistent dels via Bibliotekstjänst och dels via kommunen. Skolan som hon arbetar på har funnits sedan 1954 och där finns ett väletablerat bokbestånd. Innan Gustavsson blev anställd var det nuvarande biblioteket en aula och själva byggnationen av biblioteket föddes av hennes föregångare, en bibliotekarie som hade en vision om hur skolbiblioteket skulle kunna se ut och verka. De som besöker biblioteket har en stor yta att röra sig på, det finns tillgång till trådlöst nätverk och eleverna får låna bärbara datorer inne på biblioteket. Skolbiblioteket tillhör de skolor där man satsat otroligt mycket på att integrera skolverksamheten med biblioteket.56

5.3.3 Problematik

I Gävle kommun är man duktiga på att satsa på skolbibliotek men det investeras och satsas på fel resurser enligt Hagman. Kommunen betalar för att fylla upp lokalerna med bra mediebestånd men man satsar inte på personal. De flesta skolor skyller på en dålig ekonomi. Hagman tror att exempelvis rektorer har svårt att förstå eller så vill de inte se vad en bibliotekarie kan göra för en skola. Istället väljer man att satsa på lärare vilket är bra men man förstår nog inte vidden av vad en bibliotekarie kan tillföra.

Då skolorna gör budget räknar man på varje elevs rättighet till antal undervisande timmar och fördelar sedan dessa timmar på antalet tjänster, en ekvation som går sällan ihop enligt Hagman. Hon menar att en del av dessa timmar skulle vara till gagn för en skolbibliotekarie som skulle kunna tillgodose mycket av elevers behov av läsning och informationsundervisning. Hon menar att elevers läs- och skrivförmåga inte förbättras bara för att skolan fyller ett rum med böcker. Det behövs en engagerad och utbildad bibliotekarie som förstår vad eleverna behöver. Gustavsson har en liknande syn på varför man inom skola och kommun inte satsar på bibliotekspersonal. Hon tror att skolan i första hand vill

55

Intervju med Gunilla Hagman, 071208.

56

satsa på pedagoger, för trots allt så finns det inga lagar eller regler som kräver att det ska finnas anställd bibliotekspersonal. Hade skolorna däremot fått tydligare direktiv om att det var ett krav att ha anställd bibliotekspersonal skulle man kanske fördela om resurserna. Hon har även varit med om att man på en del skolor har haft stora satsningar på både lokaler och personal, för att senare fått ett maktskifte vilket inneburit att det har anställts en ny rektor som ibland inte alls vill satsa på biblioteken. Gustavsson menar att mycket beror på vilken rektor man har på respektive skola och kanske även på vad föräldrarna väntar sig av skolan.

I rapporten, Skolbiblioteken – en underutnyttjad och underprioriterad resurs, som Svenska biblioteksföreningen gav ut under hösten 2007, diskuteras det kring skolbibliotekens vara och icke vara. I rapporten ville man i första hand lyfta fram vikten av ett skolbibliotek för elevers läskunnighet och språkutveckling. Det diskuteras även i rapporten elevers syn på skolbibliotek och dess funktion. Där upptäckte man att 20 % av 636 elever i grundskolan inte har fått en relevant undervisning i vad ett skolbibliotek har för funktion trots att skolorna har ett bemannat bibliotek. Det ger en bild av att även om bibliotekarien finns där så verkar inte eleverna förstå dess innebörd. Ändå visar det sig i samma undersökning att elever som går på skolor som har ett bibliotek, men ingen anställd bibliotekarie, tror att de skulle ha använt biblioteket mer om det fanns personal.57

Hagman tror att skolbibliotekariens arbetsuppdrag är alltför otydlig. Hon menar att man som bibliotekarie verkligen bör vara engagerad och inse att det inte går att bara tillgodose elever med resurser utan även undervisa i information och träning i alfabetet.

Gustavsson tror att samarbete och ett gemensamt samspel mellan bibliotekarien och läraren är det som behövs. På hennes arbetsplats anser hon att hon och lärarna har ett bra samarbete men hon har fått kämpa för det. Oftast har hon i god tid kontaktat alla lärare om att hon väldigt gärna vill att de ska kontakta henne inför ett nytt skolprojekt, just för att hon ska kunna vara förberedd på att det kommer elever som vill ha hjälp att hitta böcker. Många lärare är duktiga på att kontakta henne, medan det finns de som tycker att det är onödigt. Gustavsson har förståelse för att vissa lärare inte anser det självklart att samarbeta eftersom en del ämnen inte är lika självklart kopplade till biblioteket, som exempelvis

matematiken. Hennes andra sätt att synas är att träffa eleverna i klassrummen för

boksamtal. Det gör att eleverna lättare hittar böcker att läsa, men även att hennes jobb underlättas, hon slipper att ha en hel klass som kommer helt oförberedd och inte vet vad de ska ha för litteratur.58

57

Biblioteksföreningen, (2007), Skolbiblioteken– En underutnyttjad och underprioriterad resurs.

58

5.3.4 Bemötande och samarbete

Då Hagman och Gustavsson får frågan om bemötande och samarbete så anser båda att huvudingrediensen till ett fungerande bibliotek är samarbete. För att väcka elevers intresse krävs det ett starkt samarbete mellan läraren och bibliotekarien, att arbeta i team är det rätta receptet tror Hagman. Hon förklarar att man skulle kunna se skolorna som en restaurang där en del elever får äta en smörgås till middag medan andra kan få en trerättersmiddag, vilket hon menar är ett sätt att visa på hur orättvis fördelningen är bland kommunens skolor.59

Hagman tror att en del orsaker till att lärare är dåliga på att använda skolbiblioteken är för att de är osäkra. De vet helt enkelt inte hur det fungerar, hur bestånden ser ut och hur eleverna söker i exempelvis bibliotekets databas. Det handlar om någon form av rädsla alternativt det som hon ofta får uppleva, att läraren är för bekväm. Hagman menar att hon har varit med om skolor där det finns bibliotek som eleverna vill besöka men som kräver att man måste klä på sig för att gå dit och då är det genast ett jobbigt moment för lärarna.60

Gustavsson anser att skolbiblioteket ska vara ett komplement för skolan men att det måste ligga i lärarens intresse att ha en närmre kontakt. Hon skulle kunna se ett samarbete som handlar om att man som lärare och bibliotekarie har en gemensam linje som inte per automatik fastnar i ett gemensamt mönster. För det handlar om att vara flexibel. Hon tror på att man med hjälp av ett gemensamt synsätt lättare kan hjälpa elever med informationssökning. Gustavsson menar att om det kommer en elev som ska skriva ett arbete om andra världskriget kan det vara en fördel om eleven redan fått en frågeställning från läraren om vad denne ska skriva om. På så sätt blir det enklare för henne att hjälpa eleven att hitta relevant litteratur. Samtidigt underlättar det för eleven att arbeta med informationen och eleven ges en möjlighet att reflektera.

5.3.5 Informationsundervisning

Då Gustavsson arbetar på ett skolbibliotek ser hon hur en del elever arbetar med skoluppgifter. Gustavsson beskriver att när en del elever får ett allt för brett skolarbete kan informationsökningen lätt bli planlös, vilket ibland leder till att elever ”klipper och klistrar” så att de inte längre vet vart de tagit informationen ifrån. Det blir till slut ett enda sammelsurium av information. Det är inte en unik upptäckt som Gustavsson gjort, Mikael Alexandersson har tillsammans med Louise Limberg skrivit rapporten Textflytt och sökslump, de har följt olika skolor och klasser i hur man inom olika skolor arbetar med informationssökning. Där

59

Intervju med Gunilla Hagman, [071208].

60

förekommer det ofta att elever samlar in information i mängder, utan att veta vad de ska sålla bort och vad som är relevant. På en skola fick eleverna i slutet av sitt arbete i uppgift att ange källor, då var det redan för sent eftersom en del inte kunde minnas varifrån de fått sin information. Likaså var det de som inte alls hittade ”rätt” information och ansåg att det inte fanns tillräckligt mycket. Här anar Alexandersson och Limberg att eleverna fått ett för stort och fritt arbete som de inte kan hantera. Det faller till slut ganska platt eftersom de inte vet hur de ska strukturera informationen eller fått en tillräckligt specifik uppgift.61

Gustavsson har försökt att anamma ett arbetssätt då hon handleder elever. Vid de tillfällen biblioteket inte har tillräckligt med information brukar hon hänvisa eleverna till andra källor. Hon kallar dem för livlinor, där eleven kan få ringa en vän, fråga en förälder eller gå till stadsbiblioteket. Hon vill uppmuntra eleverna att se andra vägar till information genom att inte bara förlita sig på internet eller enbart i de böcker som skolans bibliotek erbjuder. Har eleven föräldrar som var unga på sjuttiotalet kanske vet de hur modet såg ut och hur de levde. Att arbeta på detta sätt är tidskrävande och hon säger själv att det kräver några år på samma skola för att se olika elevers behov. För hennes del har det gett resultat i att nå fram till de elever som inte riktigt kan hitta det de söker.62

5.3.6 19 states and 1 province can´t be wrong!

En rapport från NCLIS (The U.S. national commission of libraries and information science senast uppdaterad 2008) i USA, har man lyft fram varför skolbibliotek verkligen fungerar. I den rapporten menas det att skolbiblioteken är mycket mer än bara böcker det vill säga att det fungerar som en mötesplats där eleven och läraren inte bara ska läsa böcker, utan ge plats för idéer och tankar. Där lärare och bibliotekarier arbetar sida vid sida. NCLIS lyfter fram starka argument för att elever som går på skolor med välfungerande bibliotek där det bedrivs informationsundervisning, också lyckas bättre med sina studier.

I rapporten följer sedan ett kapitel som verkligen är tilltalande, 19 states and 1

province can´t be wrong. I det kapitlet lyfts det fram hur olika delstater i USA har

lyckats med att implementera skolbibliotek som en naturlig del av undervisningen. Den här rapporten har funnits sedan 1990 och uppdateras i takt med hur man lyckas med utvecklingen av skolbibliotek inom olika delstater. Varje delstat lyfter fram vad de har lyckats med inom skolbiblioteksvärlden och hur det har påverkat elevernas resultat i skolan. NCLIS bedriver stora kartläggningar och undersökningar på alla delstater i USA. Utifrån de data som varje delstat lämnar in får de chansen att se hur de kan bli ännu bättre på att ha

61

Alexandersson och Limberg, (2004), s 48-49.

62

välutbildad personal och bra bestånd inom skolbiblioteksvärlden. En morot för de delstater som inte har lyckats, är att se hur bra det fungerar för andra delstater vilket kan vara det som driver fler och fler delstater att vilja vara med i rapporten. Vidare så fokuserar NCLIS på olika delstater vid varje ny rapport, vilket är bra reklam för just den delstaten.63