Analys

5.4.1 Beskrivning av Engelska skolan

Engelska skolan finns i ett flertal städer runt om i Sverige varav huvudskolan finns i Stockholm. Alla skolor har ett skolbibliotek som är kopplade till varandra. Engelska skolan i Gävle har elever från årskurs 6-9 och det är en friskola som har inriktningen engelska integrerat i de flesta skolämnena. Många lärare kommer från engelsktalande länder från hela världen men det finns även svenska lärare. Elevantalet uppgår att ca 600 personer. Förutom att skolan har engelska integrerat i ämnena, så tillämpas honnörsorden pålitlighet, hänsynstagande, gott uppförande och självkontroll. Det är viktigt att poängtera att skolan är en friskola men att det inte har någon betydelse för uppsatsen utan det som har betydelse är hur eleverna arbetar med informationssökning.

5.4.2 Skolbibliotekarien

På Engelska skolan i Gävle har de en anställd bibliotekarie som heter Malin Lauschus. De tre första åren arbetade hon halvtid på biblioteket, fjärde året fick hon upp arbetstiden till ca 75 % för att från och med läsåret 2007 arbeta heltid. Anledningen till den ökade arbetstiden är för att hon är mentor för en klass samt att hon har översättningsuppgifter. Hennes huvudsakliga arbetsuppgifter är att tillhandahålla litteratur till eleverna, både för skolarbete och nöje, både skön- och facklitteratur, på både svenska och engelska. Hon ansvarar för alla inköp, katalogisering, vägledning och boktips. Skolbiblioteket befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede, men börjar få en rätt bra samling av böcker. Biblioteket är öppet 5 dagar i veckan, från klockan 8.00 och för det mesta ända till klockan 16.00.

Det är vanligt att friskolor i Sverige inte satsar på skolbibliotek, enligt en artikel som publicerades i Dagens Nyheters internet upplaga, det visade sig att det i Stockholm finns 73 fristående skolor för grundskolan, utav dessa 73 skolor var

63

det endast 20 st som ansökte om litteraturstöd. I samma artikel visar det sig att det ändå att 50 av dessa skolor har ett bibliotek men att de kan vara undermåliga.64

Engelska skolan tillhör bland de få skolor som har valt att satsa på bibliotek. En av anledningarna till varför skolor eller kommun inte vill lägga pengar på ett bibliotek tror Lauschus beror på att många skolledare (och skolpersonal) har för dålig kunskap om skolbibliotek och dess nytta.

Hon tycker det är viktigt att det satsas på skolbibliotek då biblioteket stödjer eleverna i all undervisning. Dessutom kan biblioteket ge eleverna en god grund till läsförmåga vilket leder till framgång i nästan alla skolämnen.65

Som tidigare nämnts i uppsatsen så verkar det inte spela någon roll om biblioteken har personal eller inte så länge man som bibliotekarie inte ”syns” på rätt sätt. Lauschus tror att man inom detta yrke måste ha kontakt med eleverna på olika sätt, till exempel vid boksamtal, men framför allt genom samarbete med lärarna. Ett exempel på det kan vara att lärare och bibliotekarie samarbetar kring projekt som eleverna arbetar med och gemensamt kan rekommendera material, var de kan söka information.66

Trots det så är det svårt att få till stånd ett sådant samarbete. Hon tycker själv att lärarna verkar vara allmänt positiva till biblioteket och att hon finns där för alla, däremot verkar lärarna ha för mycket att göra för att hinna utnyttja det material som finns. Hon tror att på grund av uppbyggnadsprocessen av biblioteket, har hon inte kunnat ha ett samarbete som hon hade önskat sig eftersom det inte funnits så mycket material i biblioteket. Däremot tror hon att det finns potential att påbörja ett närmre samarbete mellan henne och lärarna.67

Hennes skattning om vad hon tror att eleverna värderar på ett bibliotek är i första hand tillgängligheten och att det är öppet för dem. Sedan att det finns gott om varierat material så att de hittar material till skolarbeten men även böcker för nöjesläsning. Hon tror även att biblioteket är en liten ”oas” på skolan som är annorlunda mot de vanliga klassrummen vilket är viktigt för eleverna. Andra viktiga saker är att eleverna har tillgång till datorer, tidningar och tidskrifter. En annan viktigt faktor för att eleverna ska komma till biblioteket är hur lokalen är uppbyggd. På Engelska skolan är inte lokalen så mysig och ändamålsenlig som Lauschus idealt skulle önska, men hon tycker att den fungerar hyggligt, varken lärare eller elever har hittills klagat. Det finns gott om sittplatser och bord vilket underlättar för eleverna att komma in och göra skolarbete. Hennes önskan vore ändå ett grupprum i direkt anslutning till biblioteket.68

64

Cato, Carl, ”Friskolor sparar in på skolbibliotek”, Dagens Nyheter, [080127].

65

E-post från Malin Lauschus, [080205].

66

Ibid.

67

Ibid.

68

Informationsundervisningen i skolan anser hon vara viktig. Hon förklarar att eleverna har datakunskapslektioner en gång i veckan. Däremot varierar kunskapsnivån väldigt mycket mellan olika lärare, och det påverkar ju hur användningen blir i deras undervisning. Det är nämligen olika lärare som har hand om datakunskapen, till skillnad från tidigare då en och samma lärare undervisade nästan alla klasser. Lauschus tror att det var ”jämnare och lättare” när det var en lärare eftersom det säkerligen var mer genomtänkt då. Samtidigt var det enklare för henne att samarbeta med dataläraren än nu när det är så många olika.

Själv lägger hon inte ned så mycket tid på informationsundervisning som hon önskar, i alla fall inte i någon strukturerad form. Däremot så blir det i ”ostrukturerad form”, speciellt den kontakt hon får med eleverna när de kommer in i biblioteket och behöver enskild hjälp vilket sker i stort sett dagligen.69

Eleverna använder internet ofta, datasalarna är nästan alltid bokade. Lauschus tror att eleverna hämtar mycket information på nätet och deras sökstrategier blir lite planlösa. Hon tror att lärare gör olika inom olika ämnen beroende på hur mycket och hur ofta de använder sig av internet.

Lauschus skulle vilja att det fanns fler anställda på biblioteket för att slippa stänga. Då skulle det vara lättare för henne att till exempel gå iväg till en klass i datasalen för att visa en databas eller något liknande. Nu blir det en övervägningsfråga om vart och hur hon ska fördela tillgängligheten.

Fick hon själv bestämma skulle hon vilja att informationsundervisningen skedde i biblioteket med hjälp av en dataprojektor. Lauschus skulle vilja att det var en mer genomtänkt och ändamålsenlig möblering och bättre bokhyllor än vad som finns i dagsläget. Hon skulle även vilja ha bättre möjligheter till att exponera böcker och ha olika temauppställningar. Hon önskade hon hade mycket mer tid och tillfällen att få möjligheten att samarbeta med lärare kring projekt och i informationsundervisning.70

5.4.3 Presentation av läraren, klassen och skoluppgiften

På Engelska skolan fick jag kontakt med Helena Viklund som arbetar som SO-lärare (samhällsorientering). Hon har elever från årskurs 7-9. Innan arbetet påbörjades med eleverna fick Viklund ett antal frågor att besvara. Det var för att få en inblick i hur hon såg på skolbiblioteket och elevernas kunskaper i informationssökning utifrån ett lärarperspektiv. Viklund har en mycket positivt inställning till biblioteket och bibliotekarien. Hennes syn på biblioteket och dess funktion, är att hon ser det som en plats där man som elev eller lärare ska kunna

69

Ibid.

70

hitta böcker och information. Viklund anser att biblioteket är viktigt på det sätt att det är där som eleverna kan hitta fler källor, vilket leder till att hennes lektioner inte blir bundna till en bok. Hon säger att hon själv inte är duktig på att använda sig av internet

Skolbibliotekarien anser hon är en viktig person, som kan hjälpa såväl elever som lärare att hitta användbara böcker. Det är också en person som kan hjälpa till att få eleverna att utvecklas som läsare. Då Viklund sedan får frågan hur hon ser på elevernas informationskunskaper säger hon att hon upplever att det är mycket bristfälligt. Hon upplever även att eleverna ofta använder sig av klipp- och klistra metoden och att de texter som produceras oftast har skrivits utan att eleverna själva förstått vad de skrivit om. Dessutom känner hon att eleverna arbetar mer resultatinriktat istället för processinriktat.71

5.4.4 Klassen och skoluppgiften

Viklund hade i samband med vår kontakt inför uppsatsarbetet startat igång årskurs 8 med ett skolarbete som berörde ämnet religion. Temat var syskonreligioner uppdelat på judendom, kristendom och islam. Tanken är att eleverna själva ska få leta fakta från internet och sammanställa informationen som en uppsats på max tre sidor. Arbetet ska fortgå under sex veckor, efter det har eleverna lov i en vecka och sedan ska de veckan efter lovet lämna in sina uppsatser. Eleverna har till uppgift att jämföra religionerna med hjälp av olika stödord exempelvis huvudpersoner, traditioner, synen på livet efter döden etc. Huvudmaterialet består av grundboken Religion. Lärarens arbetssätt är upplagd så att eleverna under lektionstid enbart antecknar och har just då inga böcker. Läraren vill att eleverna i första hand ska utgå ifrån anteckningarna när de sedan ska börja samla material. Eleverna får under lektionstid se filmer som berör ämnet. För all övrigt informationsunderlag har läraren bett skolbibliotekarien att ta fram bra länkar för ämnet och böcker som kan passa. Som oftast lånar hon böcker åt eleverna som de sedan kan använda under hennes lektionstimmar. Det är meningen att eleverna själva ska leta reda på information och arbeta med ämnet dels då de har ”study hall” och dels när de har datalektioner.

Sammanlagt har eleverna 2 x 90 minuters lektioner i veckan med Viklund samt datalektioner och ”study hall” varje fredag. De har även fått materialschema för hur lektionerna är upplagda, förslag på teman, vad eleverna ska kunna om religionerna samt hur layouten för hur uppsatsen ska se ut. Eleverna har även andra skoluppgifter under denna period.

71

5.4.5 Elevernas skattningsschema före arbetsprocessen

Som tidigare nämnts så fick eleverna innan de påbörjade arbetet fylla i ett skattningsschema i hur de själva ansåg att deras informationsfärdighet såg ut. Utav de 31 elever i klassen kom det in 25 svar, några av bortfallen beror på att eleverna inte ville vara med eller att de var frånvarande. Skattningsschemat är uppbyggt i en matris och är beskrivet på följande vis:

Skattningen presenteras i en matris med olika steg som beskriver färdigheten hos eleven. Spalten allra längst till vänster beskriver olika delar av informationshanteringsprocessen. 72

Tanken med schemat är att låta eleven, läraren, bibliotekarien men även föräldern få möjlighet att ta del av den individuella utvecklig som kan komma att uppnås efter en arbetsprocess. Därför får eleverna fylla i schemat före och efter arbetsprocessen för att se om det händer något med elevernas individuella utveckling. Om man tittar på hur eleverna har skattat sina informationsfärdigheter kommer några av dessa punkter att nämnas: sökbegrepp, sökförmåga, användning av olika typer av informationsresurser, informationsåtervinning, reflektion, lärande och tillförlitlighet. Dessa punkter kan visa på hur eleverna själva ser på sin informationsfärdighet.

Skattningsschemat är uppbyggt så att eleverna får fylla i kunskaperna utifrån följande nivåer, nybörjare, på väg, duktig och expert, ett exempel ser ut på följande vis;

Sökbegrepp Jag vet inte

vilka ord jag ska söka på Jag kan söka i register men har svårt att hitta på Internet Jag väljer ord som jag kan söka på i register och på Internet

Jag väljer flera ord som jag kan söka på i register och på Internet

Figur nr 2, elevernas skattningsschema 73

På ovanstående punkt svarade 14 utav 22 elever att de ansåg sig vara duktiga på att söka i register och på internet. I det stora hela anser sig eleverna vara duktiga på att finna information på internet och bland böcker. Hälften av klassen anser sig vara duktiga på att samla och sortera information, men att de glömmer bort att koppla ihop informationen med sin frågeställning. Trots det så visar det sig att 14 av 22 elever ändå stannar upp ibland för att reflektera över vad deras

72

Nilsson, (2007), s 139.

73

frågeställning är. Vidare så anser lika många att de lär sig en del när de själva söker information. De flesta i klassen använder sig av flera olika webbsidor då de letar information. Endast en elev påstår sig ta första bästa sida då denne söker på internet. Det som är intressant med skattningsschemat är att eleverna anser sig rätt så duktig i det mesta som berör informationssökning, något som talar emot vad läraren anser och kommer att diskuteras senare.