Återkopplingssamtal

Då samtalen genomfördes med vardera respondent så nämnde de alla att det var både läro- rikt och spännande att se sig själv på film. Utifrån varje videoupptagning så valdes fem klipp ut som vi tyckte speglade tränarens sätt att agera. Dessa klipp valdes ut utifrån kod- ningen och det beteende som fått flest anteckningar, viktigt var att lyfta fram både det vi upplevde som positivt och det vi upplevde som negativt enligt kodningsschemat. Tränarna fick betrakta klippen och sedan svara för sig själv utifrån de frågor vi sammanställt.

9.3.1 Bra, bra gjort!

Samtliga respondenter fick se ett klipp av sig själva där vi som observatörer noterat att de säger orden: bra, bra gjort eller liknande. Samtliga respondenter berättade på första inter- vjun att de inte gärna vill säga orden bra, bra gjort, tränare 2 och 3 anser att de orden har en negativ klang eftersom man då som tränare inte säger vad som är bra. När tränare 1 ser sitt klipp så berättar denne att denne är medveten om sitt beteende i detta fall men anser att det är bättre att denne sa bra än som om denne inte skulle säga någonting alls. Tränare 3 där- emot hade en uppfattning om sig själv att denne inte använde orden bra, bra gjort förrän denne såg klippet och reagerade på detta sätt:

49

”Som jag sa innan när vi pratade i måndags så vill man inte hamna i det här bra, bra träsket men likförbannat så ser jag det här ändå och sånt tänker man inte på när man gör det på trä- ning och efter tänker man då att fan nu sa jag bra, bra. Men ser man sig själv på film så hjälper det.” (Tränare 3, 2014)

Tränare 3 poängterade att denne anser att orden bra, bra gjort har en negativ ton eftersom spelaren inte får veta vad denne gjorde bra och då kanske de inte uppfattar det på rätt sätt. Tränare 2 menar att spelarna aldrig uppfattar vad de som tränare säger under en specifik förelse eller övning utan det är bara att ropa ut någonting. När vi frågar vad denne hade kunnat göra annorlunda så påpekar tränare 2 att denne hade kunnat stoppa hela övningen men då tar det för lång tid av själva träningen. Även tränare 3 anser att det tar för lång tid att stoppa en hel övning hela tiden för att förklara. Båda två anser dock att de hade kunnat säga vad det var som var bra med just den övningen. Tränare 1 däremot anser att man inte alltid kan hålla på och berätta vad som är bra för spelarna:

”Om dem liksom gör någonting som vi har tränat på eller så och blir bra då bekräftar man det, - bra. Sen kan man inte alltid hålla på liksom att - det var bra, där slog du en bra pass- ning och sen sprang du bra där (namn) och sen växlade du upp (namn) jättefint och så av- slutade du med ett fint och bra välplacerat skott (namn). Det hinner man inte säga, utan, och det vet dem som var inblandade att här satt det, här var det bra.” (Tränare 1, 2014)

Vilka beteende är då viktiga att ha och visa som tränare för unga idrottsutövare? Weinberg och Gould (2011) nämner att några av de viktigaste riktlinjerna är bland annat att uppmunt- ra försök men inte kräva resultat. Att ge uppmuntran och korrigerande instruktion direkt efter att ett misstag har skett och då betona vad idrottaren gjorde bra och inte vad han eller hon gjorde dåligt. Utifrån detta kan vi se att tränarna borde bli bättre på att ge korrigerande instruktion direkt och samtidigt betona vad idrottaren gjorde bra. Detta är för att idrottaren skall kunna utvecklas och prestera bättre till nästa gång (s.235).

9.3.2 Svårigheter

Det som utmärker tränare 2 och 3 är att de applicerar övningar och beteende som deras egen tränare hade när de själva var aktiva handbollsspelare. Detta för att de tyckte det fun- gerade bra för dem. Tränare 3 berättar dock att det inte alltid fungerar att göra som dennes egna tränare gjorde, kanske för att det är tjejer som denne anser tar det mer personligt än killar. Personlighet, erfarenhet och ålder är några delar som är bidragande till hur tränarens

50

beteende är och hur effektivt det beteendet är mot idrottarna (Weinberg & Gould 2011, s.235). Med detta sagt så påverkas tränarnas beteende av det de själva varit med om och vad de har för erfarenheter. Det som också varit på tal hos alla respondenter är tiden, att de inte har tillräckligt med tid samt att de borde vara fler tränare för att kunna se alla spelare.

Respondenternas beteende utspelar sig på olika sätt och tränare 1 anser sig vara medveten om dennes beteende och tycker samtidigt när något klipp visas att det räcker att säga bra, man behöver enligt denne inte säga mer för spelarna vet vad de menar. Tränare 2 anser att det behövs mer tid och fler tränare för att ta sig tid till att ge mer feedback. Tränare 3 trodde sig vara medveten om dennes beteende men fick under uppspelningen av något klipp en helt annan bild av sig själv. Tränare 3 berättar också att det behövs mer tid och fler tränare för att kunna ge mer feedback på träning. För att summera så tolkar vi det som att spelarna skall veta vad tränarnas beteende betyder och samtidigt göra allt för att bli sedda för att då få feedback på deras utförande.

51