Kvalitativ intervju

Samtliga respondenter upplever och berättar att det är viktigt att använda feedback och be- lyser hur man som tränare kan använda både feedback och konstruktiv kritik till sina id- rottsutövare på ett så effektivt sätt som möjligt. Alla tre respondenterna upplever att vid matchtillfällen är det svårt att ta sig den tid det behövs till att använda sig av och ge feed- back till idrottsutövarna. De anser däremot att under träning bör man ta den extra tid det tar för att ge beröm och/eller kritik till spelarna, både till hela gruppen och specifikt till en in- divid. Tränare 2 berättar att det kan variera väldigt mycket vid vilka tillfällen som denne väljer att ge beröm, men poängterar vikten av att verkligen ta sig den tiden till att ge spelar- na feedback:

”På träningarna försöker vi göra de att vi tar tag i dem när de har gjort ett bra skott eller när de har gjort något bra. Och ännu bättre är om man gör någon övning och någon tjej gör något bra, så stoppar man hela övningen och säger tjejer nu tittar vi på ”Lisa” här vad hon gör, då blir det beröm på det sättet.” (Tränare 2, 2014)

Även tränare 1 anser att det är situationen som avgör utifall det finns tid till att ge feedback, speciellt om det är till en individ. Tränare 1 förklarar vidare att eftersom handboll går fort och är en snabb sport så är det lätt att bli slarvig (Tränare 1, 2014). Feedback är som vi tidi- gare nämnt även ett sätt att ge konstruktiv kritik till en idrottsutövare. En viktig riktlinje som Thompson (2009) nämner är att den konstruktiva kritiken inte ska ges när de aktiva inte är mottagliga för den, detta kan till exempel röra sig om en miss av en rörelse eller

42

händelse. Detta för att i ett sådant skede är inte idrottaren känslomässigt mottaglig för att lyssna på vad tränaren säger och vad denna velat se istället. Samtliga respondenter berättar att den konstruktiva kritiken är något de inte vill ge till en enskild idrottsutövare framför hela laget utan där är det viktigt att sköta det på ett bra sätt gentemot idrottsutövaren genom att ta upp det med den personen vid sidan av eller vid ett senare tillfälle. Tränare 2 försöker att på ett så jämlikt sätt som möjligt dela upp den konstruktiva kritiken i den mån det går

och tränare 3 anser sig känna av vem i laget som denne kan vara på ett speciellt sätt emot när denne ger konstruktiv kritik. Tränare 3 poängterar också precis som tränare 2 att när det gäller vissa personer så får man säga det på ett lättare sätt så att det inte ska tas alltför hårt och personligt. Tränare 3 påpekar att det är väldigt sällan som denne går på någon per- sonligen utan det finns andra sätt att ge konstruktiv kritik för ett lag:

”Jag brukar mestadels när jag blir irriterad så tar jag det med hela laget för man är ju ett lag där man presterar ihop, man vinner ihop och man förlorar ihop så är det något som inte fun- kar så tar man det med hela laget.” (Tränare 3, 2014)

9.1.1 Hur använder handbollstränarna feedback?

Efter att ha gått igenom intervjumaterialen så ser vi att alla respondenterna tillämpar olika sätt när det gäller att ge feedback till idrottsutövarna. Tränare 3 anser sig tillämpa feedback i verbal form medan tränare 2 använder sig av både verbal och visuell feedback som ett sätt att säga något till spelarna. Utmärkande för tränare 1 är att denne ofta filmar sina spelare på träningarna, detta är något som denne har lärt sig från TS2 - tränarutbildningen, såhär berät- tar tränare 1 om detta:

”Oftast går det ut på att filma ett träningspass och i det så handlar det om, skulle jag vilja säga, handlar det inte så mycket om ja nu studsade dem bollen fel utan det handlar om myck- et hur jag förmedlar och lär ut och så vidare. Det är det man tittar väldigt mycket på, ledar- skapet helt enkelt.” (Tränare 1, 2014)

Peppande ord och att stötta varandra i laget är ett sätt att använda och ge beröm, samtliga respondenter upplever det som betydelsefullt då de genom detta visar spelarna att de blir sedda. Peppa blir något som är positivt och det skapar på så sätt ett bra klimat för laget. Genom att koppla tillbaka det här till den teoretiska förankringen där Weinberg & Gould (1999) poängterar att coacher och andra typer av ledare spelar en viktig roll i att underlätta

43

och skapa motivationen för idrottaren eller individen kan just peppande ord ses som en god motivation för idrottsutövarna (s.63). Tränare 1 berättar hur denne försöker peppa sina spe- lare:

”Är det någon som varit och gjort något bra, riktigt bra, då talar man inte bara om det utan då blir det att man kramas men liksom är det någon som missar i ett avgörande läge och är jätte- ledsen då behöver man inte tala om det för dem. Feedbacken där kan vara att man håller om den spelaren, där behöver man inte säga så mycket.” (Tränare 1, 2014)

Tränare 2 anser dock att det här med visuellt beröm är något som spelarna får om de visar ett engagemang men denne menar också att det finns andra sätt att visuellt visa att man som tränare inte är nöjd med vad idrottsutövarna gör:

”Vi kan även bli den passiva, alltså jag tror någon gång när de inte lyssnar så bara sätter man sig ner tyst och då märker man att de förstår att det är något som inte stämmer här. Och då blir de lite mer koncentrerade så det är väl egentligen det kroppsliga, det är lättare negativt än positivt.” (Tränare 2, 2014)

Tränare 3 tycker däremot att det här med visuellt beröm är svårt och det kan också vara svårt för idrottsutövarna att förstå:

”Nej jag tror jag är rätt så mycket rösten, rätt ordentligt eller mestadels faktiskt. Alltså gör dem något bra och de ser att jag knyter näven på bänken så fattar ju dem att, fan jag gjorde nått bra. Men jag tror det är svårt att få ut... De springer ju inte och tittar på mig hela tiden så jag tror det är rätt svårt och stå och göra gester på bänken.” (Tränare 3, 2014)

Dialogen mellan tränare och spelare under träning är något som alla de tre respondenterna har gemensamt. Tränare 1 beskriver att man visar och förklarar hur de ska göra för att se- dan låta dem komma in och göra det. Efter det så kan man enligt tränare 1 gå in och till- rättavisa spelarna för att få dem att reflektera över det dem gör (Tränare 1, 2014). Utifrån detta så går det att se att tränare 1 antagit en uppgiftsorienterad målsättning, task goal orien- tation. Där fokus för denna målsättning som Weinberg & Gould (1999) beskriver är att för- bättra sina prestationer till de tidigare prestationerna (s.61). För att få en förbättring krävs det, precis som respondenterna nämner en dialog mellan sig själva och idrottsutövarna. Dia- logen och kommunikationen mellan tränare och idrottsutövare är därför en viktig aspekt i den mån att lika mycket som det är av betydelse att tränarna ger feedback till spelarna så

44

bör idrottsutövarna även ge feedback tillbaka till tränarna. På det sättet kan de få en ökad och bättre dialog dem mellan och även möjligheten att sätta upp mål om hur det ska fungera mellan dem och för laget. Samtliga tränare delar uppfattningen om hur viktigt det är att ha en bra relation med spelarna, att ha ett gott motivationsklimat som bidrar till ökad kommu- nikationsförmåga. De poängterar också vikten av att spelarna får möjlighet att ge feedback till dem som tränare på samma sätt som tränarna ger feedback till dem. Tränare 2 berättar om hur viktigt det är att ha en dialog med idrottsutövarna:

”Den är jätteviktigt, den är svår att få fram och förklara för tjejerna att vi inte tar illa upp om dem har något att komma med men den tar tid att få fram, väldigt lång tid.” (Tränare 2, 2014)

Samtliga respondenter har även gemensamt att det många gånger, när de ger feedback, inte blir på ett konkret sätt utan att det lätt blir att man som tränare hamnar i att endast säga bra,

bra gjort. Enligt respondenterna så fastnar de lätt i det tänket och de har svårt att se det

själva. Tränare 1 beskriver det som att det här är något som lätt händer under de träningar som denne har filmat och att det hade kunnat göras på ett annorlunda sätt. Tränare 3 beskri- ver det på ett liknande sätt och nämner några exempel som man som tränare kan säga istäl- let:

”Det är ju väldigt lätt att man hamnar i det här bra, bra gjort. Men vad är det som är bra? Så att man försöker trycka på vissa saker som är bra och man säger det också, bra fötter där till- exempel.” (Tränare 3, 2014)

Även tränare 2 menar att det sporadiska berömmet så som: bra tjejer, kanske inte ger nå- gonting egentligen utan är endast till för att peppa igång dem (Tränare 2, 2014). Här tydlig- görs det också att samtliga tränare använder sig mycket av det spontana beteendet för att ge uppmuntran till idrottarna. Det reaktiva beteendet kommer fram då idrottarna inte svarar på den feedback de ger och på så sätt måste tränarna hitta ett annat sätt att kommunicera såsom att gå in och visa en rörelse, detta var något som samtliga respondenter ansåg var viktigt.

45

9.1.2 Har kunskap och erfarenhet betydelse?

Det som skiljer respondenterna åt är att tränare 1 använder sig av att filma varje spelare i sitt lag under träning för att senare titta på olika sekvenser med varje individ och ibland med hela laget. Genom att använda sig av att filma så kan det bidra till mycket för spelarna men även för tränaren som utvecklas och ser hur denne agerar. Däremot utför tränare 2 och 3 individuella samtal med sina spelare minst en gång om året för att sedan följa upp och ha en utvärdering med dem. Detta för att se hur de tycker att det fungerar i laget, och även få respons på vad som kan förbättras. Den kunskap som samtliga respondenter säger att de har och delger under intervjuerna är väldigt blandade. Något som de alla nämner är att man som tränare skall ha ett syfte när det skall ges kritik eller beröm till spelarna. Gemensamt för de tre respondenterna är att de alla har en idrottsbakgrund där de själva har utövat hand- boll under olika perioder i livet. Detta anser tränare 2 och 3 vara den största kunskap de har om att ge feedback, tränare 1 däremot anser sig ha mycket goda kunskaper då denne är ut- bildad lärare.

Samtliga respondenter har gått kurser via Skånes Handbollsförbund. Tränare 1 och 3 har genomfört TS2 - utbildningen och tränare 2 har genomfört TS1 - utbildningen. Tränare 3 skall även genomföra TS3 – utbildningen men denne beskriver att den egna bakgrunden som handbollsspelare är den största tillgången då det gäller att ge feedback:

”Mestadels så försöker jag peppa dem, komma med goda råd från vad man har i bagaget själv liksom.” (Tränare 3, 2014)

Vi har försökt nå Skånes handbollsförbund för att ta reda på mer grundläggande innehåll i kurserna men ännu inte lyckats. Det vi kan se på deras hemsida är att utbildningarna till största del behandlar spelförståelse och teknik. Huvudkravet på att få gå tränarutbildning 1, det vill säga TS1 är att ha ett gediget intresse för handboll samt hög närvaro. Du måste ock- så ha genomfört en idrottsskadekurs samt basutbildningen som också mestadels tar upp teknik och spelförståelse, men även en del tränarskap (Skanskhandboll 2014).

46