Det som gör data intressant är sättet vi använder dem på, vi konstruerar dem så att våra un- dersökningsfrågor kan besvaras (Boolsen 2007, s.75). Begreppet datakonstruktion använder vi eftersom vi anser det vara mer korrekt än ordet datainsamling. I en studie vill man gärna hitta orsaker och samband samt skillnader och likheter när man arbetar med en teori eller hypotes. Det är viktigt att gå systematiskt och logiskt tillväga (Boolsen 2007, s.75). I forsk- ningsprocessens tredje steg, datakonstruktion så samlas data in för att sedan konstrueras. Med detta menas att man väljer ut speciella sekvenser av intervjuer, texter eller bilder för att på så sätt göra de val som skall motivera till empirin. Det vill säga en sammanslagning av insamling och bearbetning av materialet.
29
7. Metod
I detta avsnitt presenteras den metod som studien tillämpat. Studien har på ett etnografiskt metodsätt samlat in data genom ostrukturerade intervjuer och strukturerade observationer som därefter följdes upp med semi - strukturerade återkopplingssamtal.
Som första moment i datakonstruktionen så deltog tre handbollstränare i var sin ostrukture- rad intervju. Denna intervju återföljdes sedan av en strukturerad observation av ett trä- ningspass som tränaren genomförde med sin träningsgrupp och denna dokumenterades ge- nom videoupptagning. Det tredje och sista steget i datakonstruktionen var ett semi – struk- turerat återkopplingssamtal som skedde individuellt med respondenterna och med cirka tre dagars tidsmellanrum från det att observationen och första intervjun genomförts. Tidsmel- lanrummet var till för att den insamlade empirin i form av observation och intervju skulle kunna bearbetas och kodas på ett tillförlitligt och noggrant sätt. En etnografisk observation är en kvalitativ metod som får undersökningspersoner att engagera sig i den sociala miljö som undersöks, för att i syfte kunna lyssna och få en bild av hur det fungerar i den specifika miljön (Bryman 2008, s.344). Genom att vi engagerar oss i en social miljö så är det en för- hoppning att denna studie kan ge en bättre förståelse för hur feedback används hos hand- bollstränare.
Etnografi tillhör även den metod där de som undersöker studien väljer att intervjua infor- matören om händelser som eventuellt inte kan ses utifrån en observation. Detta för att kun- na få en klar bild av forskningsämnet. Det är även viktigt att som undersökningsperson ut- veckla en förståelse för den grupp som studeras, samt en förståelse för dess kultur och hur deras beteende är inom den specifika miljön (Bryman 2008, s.378). Denna forskningsstudie vill belysa hur feedback används av respektive tränare på ett etnografiskt metodsätt. Detta möjliggör att kunna utveckla en förståelse för hur feedback används, samt att få ta del av hur respondenterna själva ser på sitt användande av just feedback. Partington & Cushion (2012) använde sig av en liknande metod i deras studie där de valde att ha en systematisk observation och semi - strukturerade intervjuer med fotbollstränarna för att gå in mer på djupet och utveckla en förståelse kring deras beteende som fotbollstränare (s.95 - 97).
30
Ambitionen med denna kvalitativa forskningsmetod är att upptäcka företeelser samt att tolka och förstå en kultur (Patel & Davidsson 2003, s.103), handbollskulturen. Att inte ha någon kunskap eller bakgrund inom handboll gav oss möjligheten att gå in i forskningen med ett öppet sinne. Detta gjorde också att betarbetningen av data endast tittade på respon- dentens handlingar utifrån feedback, och inte på vilket sätt de tränar sina lag i handboll.
För att öka trovärdigheten i en forskningsstudie så kan man som författare använda sig av olika former av triangulering. Det finns sex former av triangulering och en av dessa är me- todtriangulering, denna omfattar en kombination av olika metoder som används i en under- sökning. Dessa används sedan för att jämföra resultaten som metoderna gett. I en kvalitativ studie kan detta innebära att man använder sig av både intervju och observation och det kan också vara av god vikt att kombinera detta med en kvantitativ metod (Hassmén & Hassmén 2008, s.156 - 157). En annan typ av triangulering är datatriangulering där man har för av- sikt att använda sig av flera olika källor vid en undersökning. Denna typ av triangulering används för att säkerhetsställa ett resultat. I denna forskningsstudie har metod och datatri- angulering tillämpats för att få ett så bra resultat som möjligt och för att kunna besvara frå- geställningarna. Genom att använda triangulering ökar också trovärdigheten då olika källor och olika metoder används för att göra en så djup undersökning som möjligt.
7.1 Val av metod
Valet av metod föll sig naturligt då syftet och frågeställningarna klargjorts. För att kunna besvara syftet och de fyra frågeställningarna så ansåg vi att en ostrukturerad intervju skulle vara den bästa insamlingsmetoden att utgå ifrån, den ska ge så mycket information som möjligt om hur respondenterna ser på beröm och kritik. Efter diskussion med handledare klargjordes det att intervjun skulle efterföljas av en observation i form av videoupptagning av ett träningspass. Tanken med denna observation är att utifrån ett kodningsschema kunna synliggöra olika tränarbeteende som anspelar på feedback, därför blev det en strukturerad observation. Den sista delen i metoden bestod av ett semi – strukturerat återkopplingssam- tal med vardera respondent. Detta samtal gjordes för att synliggöra delar av videoupptag- ningen för tränarna samt ge dem möjlighet till eftertanke om deras sätt att agera. Denna
31
sista del gav forskningsstudien en bättre ansats för att kunna göra en tydligare och starkare resultatredovisning, samt för att kunna besvara frågeställningarna. Detta kan förhoppnings- vis bidra till utbildning och eftertanke hos alla typer av tränare i framtiden.
7.2 Kvalitativ intervju
Det genomfördes ostrukturerade intervjuer med de tre respondenterna som valt att delta i studien, intervjuerna spelades in och var 30 – 45 minuter långa.
Intervjuerna genomfördes individuellt där en av oss författare gjorde två samt den andra en, den författare som gjorde en intervju gjorde sedan två återkopplingssamtal. Detta gjordes för att ge ett likvärdigt ansvar och för att få en jämn fördelning. En ostrukturerad intervju ger frågorna maximalt med utrymme och respondenterna får möjligheten att uttrycka sig fritt (Patel & Davidsson 2003, s.72). Huvudsyftet med intervjuerna var att få fram så myck- et information som möjligt om respondenternas kunskap och förståelse för beröm och kritik där vi som intervjuare ställde öppna frågor. Genom att vi tillämpade öppna frågor så öpp- nade det upp för en dialog med respondenterna och vi som intervjuare fick en bättre förstå- else för deras sätt att arbeta. Tillvägagångssättet för att genomföra en intervju visar på låg grad av strukturering, det vill säga större svarsutrymme för respondenten att ge svar på de frågor som ställs. En låg grad av standardisering, där intervjufrågorna är utformade av de som intervjuar och där frågorna ställs i den ordning som är lämplig (Patel & Davidsson 2003, s.72).
När det talas om kvalitativa intervjuer så finns det en rad begrepp att tyda. Ostrukturerade, semi – strukturerade eller löst strukturerade är några av de intervjuformer som finns (Ahrne & Svensson 2011, s.40). I denna undersökning så utgjorde intervjuerna den första delen i datakonstruktionen och dessa var som tidigare nämnt ostrukturerade. Tanken med denna första intervju var att få respondenterna att berätta om sina tankar kring beröm och kritik. Genom att inte ställa direkta frågor om feedback så var förhoppningen att få ut mer av in- tervjun. Varje intervju avslutades genom att ställa en fråga om respondentens definition av
32
feedback. Efter att intervjun genomförts så gjordes en kodning och transkribering av re- spektive intervju.
Om en intervju är anknuten till en arbetsplats eller organisation så faller det sig oftast natur- ligt att boka tid för intervjun på denna plats. En hemmaintervju anses ofta vara känslig och respondenten kan känna sig obekväm med detta (Ahrne & Svensson 2011, s.40). Eftersom intervjuerna gjordes i samband med ett träningspass så föll det sig naturligt att boka tid och plats vid eller i träningslokalen. Respondenterna kunde på så sätt gå direkt till träningen och inte känna stress över förflyttning. Eftersom tidsramen för denna studie har varit begränsad så valde vi att göra på detta sätt. Tanken var från början att göra intervju och observation vid olika tillfällen men för att fylla i tidsramen så var detta det bästa alternativet. Tidsramen för själva intervjun sattes till 30 – 45 minuter, detta för att ha en form av struktur innan den genomfördes och för att respondenterna skulle kunna planera tiden. En lång intervju anses oftast vara 40 – 60 minuter medan en kort intervju anses vara 5 – 20 minuter. En lång inter- vju ger möjlighet att utforska och täcka av många olika frågeområden, vilket en kort inter- vju inte anses göra (Kylén 2004, s.18).
I en ostrukturerad eller mindre styrd intervju har intervjuaren oftast en del frågeområden denne vill täcka av. För varje fråga låter man respondenten först berätta fritt vartefter du som intervjuare sedan kan styra samtalet dit du vill (Kylén 2044, s.19). Genom att välja en öppen eller ostrukturerad intervju kan respondenten få möjlighet att svara fritt och öppet på en fråga. Det positiva med detta är att intervjuaren sedan kan välja vart denne vill gå vidare i intervjun baserat på vad respondenten svsrat. I denna studie så har intervjuerna utgått ifrån att vara ostrukturerade för att kunna ställa så öppna frågor som möjligt om beröm och kri- tik, därefter följdfrågor för att få respondenten att prata så mycket som möjligt. Intervjuerna gjordes för få ett så öppet samtal som möjligt med respondenterna och samtidigt få respon- denten att prata så mycket som möjligt.
7.3 Strukturerad observation
Det genomfördes strukturerade observationer med hjälp av videoupptagning av responden- terna under ett träningspass med deras flicklag. Alla respondenterna observerades en gång
33
vardera och videoupptagningen gjordes under ett helt träningspass på cirka 60 - 90 minu- ter.
Observationer tillför användbar information när det är områden såsom beteende och hän- delser vilka sker i naturliga situationer som ska undersökas (Patel & Davidsson 2003, s.87). Alla observationerna har efterhand som dem är genomförda bearbetats utifrån ett kodnings- schema som skulle synliggöra respondenternas interaktion med laget. Kodningsschemat som användes utgår ifrån Cushions verktyg (CAIS) – Coach Analysis and Intervention Sy- stem, som tillämpas för att kunna se vilka tränarbeteenden som en tränare använder sig av när han eller hon coachar (Cushion m.fl, 2012). I detta verktyg finns det 23 olika kategorier av tränarbeteende. Denna forskningsstudie har utgått ifrån 14 av dessa tränarbeteenden i (CAIS) när kodningen genomfördes, detta för att se hur feedback användes hos respektive tränare under observationen. Kodningsschemat ifrån (CAIS) har anpassats till denna studie genom att bearbetas till svenska och utifrån detta har reviderad version gjorts som utformas i en tabell (se tabell 1, s.35).
Genom att tillämpa strukturerade observationer tillför detta forskningsstudien att kunna kvantifiera olika beteenden som kan tolkas som feedback. Kodningsschemat tillämpades för att kunna avgöra vad som skulle observeras, samt att placera det i dess olika kategorier. Kodningsschemat kompletterar studien på det sätt att vi som observatörer kan säkerställa observationsmaterialet som registreras på ett så systematiskt sätt som möjligt. Detta för att kunna sammanställa och konstruera data (Bryman 2008, s.265). Kodningen av de tre obser- vationerna genomfördes var och en för sig men i samma rum. Varje kodning gjordes samti- digt för att sedan jämföras oss observatörer emellan så att resultatet skulle bli så tillförlitligt som möjligt. Valet av (CAIS) som tillämpas i studien baseras på dess goda utformning, samt att det även kan beskrivas och tillämpas hos en handbollstränare och dennes sätt att ge feedback. Under observationerna förhöll vi som observatörer oss kända för respondenterna och dennes idrottsutövare som deltog på sessionen. Den icke deltagande formen tillämpa- des under observationerna genom att vi endast observerade och betraktade vad som skedde utan att delta i sessionen.
34
Vi valde att som observatörer ha rollen som känd och icke deltagande och då är det viktigt att alla som ska observeras accepterar observatörens närvaro (Patel & Davidsson 2003, s.96). När denna forskningsprocess inleddes och första mötet med respektive respondent skedde var det viktigt för oss att de gav sitt godkännande och medgivande till de tre metod- ansatserna som vi ville utföra. Detta medgivande gjordes genom att respondenterna och vi författare skrev under en överrenskommelse som avsåg videoupptagning genom observa- tion, intervju samt ett återkopplingssamtal. Denna överenskommelse har efter avslutad stu- die rivits för att respondenterna och dess klubbar skall ha fullständig anonymitet. När ob- servatören är känd och inte deltar i observationen kan det dyka upp problemområden såsom att de som observeras inte agerar eller beter sig som de brukar på grund av observatörens närvaro, detta är en viktig aspekt att tänka på när observationen genomförs. Det kan medfö- ra att det kan ta en stund in i observationen tills de som blir observerade vänjer sig och be- ter sig på ett så normalt sätt som möjligt (Patel & Davidsson 2003, s.97). Fokus för själva observationen var att se hur tränaren använde sig av feedback både verbalt och/eller visu- ellt. Vi som observatörer förhöll oss neutrala under hela videoupptagningen och antecknade bara det som ansågs behövas för att klargöra motivationsklimatet såsom lokal, ljud och omgivning.
Att lagra det som sker under observationer och använda sig av överensstämmelsen mellan kodning och registrering av observationerna utgör det ett mått på den reliabilitet som heter interbedömarreliabilitet (Patel & Davidsson 2003, s.101). Kodningen som gjordes obero- ende av varandra visade på ungefär 89 % överrensstämmelse av de olika beteenden som identifierats.
35
7.3.1 Tabell 1
Beteendekategorier och definitioner i en reviderad version av (CAIS) - Coach Analysis and Intervention System (Cushion m.fl, 2012).
BETEENDEN DEFINITION KOD
Positiv feedback Feedback från tränaren som är positiv. 1
Negativ feedback Feedback från tränaren som är negativ. 2
Specifik negativ feedback
Negativ feedback som är speciellt riktad till enskild idrottare. 3
Specifik positiv feedback
Positiv feedback som är speciellt riktad till en enskild idrottare. 4
Generell feedback Feedback som ges till hela gruppen eller laget. 5 Korrigerande feed-
back
Korrigerande påståenden som riktar sig till en individuell idrot- tare för förbättring av prestation till nästa försök av specifik öv- ning eller rörelse.
6
Beröm Positiva eller stöttande påståenden eller gester som inte är relate- rade till en specifik övning eller rörelse.
7 Bestraffning Specifik bestraffning följt av ett misstag. 8 Kritik Verbal eller icke - verbala beteenden som demonstrerar ett
missnöje påidrottarens prestation eller beteende.
9
Feedback - kunskap om resultatet
Tränaren ger feedback på utfallet av en handling. 10 Feedback - kunskap
om utförandet
Tränaren ger information om rörelsemönstret som orsakade re- sultatet.
11
Tystnad på uppgif- ten
Tränaren övervakar träningen utan att regera verbalt eller icke – verbalt men upprätthåller ögonkontakt med idrottaren/idrottarna.
12
Tystnad borta från uppgiften
Tränaren är inte visuellt synligt engagerad i träningen. 13
36
7.4 Återkopplingssamtal
Efter genomförande av intervju och observation så gjordes ett semi – strukturerat återkopp- lingssamtal med vardera respondent, detta samtal spelades in och var ungefär 15 – 20 minu- ter långt.
Återkopplingssamtalet gjordes för att komplettera intervju och observation. Tanken med detta samtal var att belysa delar ur observationen för vardera respondent. Detta gjordes ut- ifrån fem klipp ifrån videoupptagningen som valdes ut baserat på vad kodningen från ob- servationen sätt. Därefter utformades följdfrågor på dessa klipp där respondenten sedan fick chansen att svara för och beskriva sitt beteende. Viktigt för oss var att belysa både positiva och negativa beteenden för tränaren, dessa baserades då på kodningsschemat och dess defi- nitioner om positivt och negativt beteende. I mindre styrda intervjuer har intervjuarna ofta ett antal frågeområden som de vill täcka av, det kan då vara bra att ha en frågelista, även kallat intervjuguide (Kylén 2004, s.19 – 20: Hassmén & Hassmén 2008, s.255). Guiden utgör ett stöd i samtalet och fungerar som en så kallad dagordning.
Valet av metod bestäms av många olika faktorer men i första hand bör man utgå ifrån vad som passar för de uppgifter man vill få in. Ett samtal och ett möte med en person ger oss de bästa förutsättningarna för att få fram hur den intervjuade känner och tänker och kontakten man får med respondenten kan hjälpa till att undvika språkliga hinder (Kylén 2004, s.8 – 9). En kort intervju är oftast mer strukturerad än en längre och då detta återkopplingssamtal följer en form av intervjuguide så blir den en semi – strukturerad intervju. Detta eftersom intervjun följer en viss ordning på frågor och klipp som visas, men utgår samtidigt från öppna frågor som kan leda till andra frågor och tankar av respondenten och intervjuaren. Vid en semi - strukturerad intervju brukar även frågorna vara allmänt formulerade där den som intervjuar vill åstadkomma att ställa uppföljningsfrågor till den som blir intervjuad (Bryman 2008, s.206). Vi formulerade frågorna till klippen på det sätt att följdfrågor skulle kunna tillämpas utifrån vad respondenten svarade. Samtalen genomfördes individuellt där den författare som gjorde en kvalitativ intervju genomförde två återkopplingssamtal och tvärtom, på så sätt blir det jämt fördelat i hela forskningsprocessen.
37
7.5 Urval och begränsningar
Ett centralt begrepp när det gäller urvalstekniker är population, inom forskning så används detta uttryck för att beteckna samtliga enheter vilken studien vill uttala sig om (Hassmén & Hassmén 2008, s.92). Urvalet i denna studie är de respondenter som intervjuades och ob- serverades i empiriinsamlingen. Urvalet består av handbollstränare ifrån tre olika lokala handbollsklubbar i Skåne, dessa är tränare för flickor i 16 - årsåldern. Detta urval baseras på tidigare forskning där tränare för flickor i nämnda ålder inte tidigare studerats. Vidare urval av ålder baseras på att från 15 år och uppåt behövs inga medgivanden ifrån föräldrar för filmning av observationen så för att stämma in i tidsramen för studien samt begränsa urvalet föll valet på 16 – åriga flickor.
De tränare som deltagit i studien är de som först svarat på det brev som skickades ut med en förfrågan om ett deltagande. Efter en ostrukturerad genomsökning på webben så hittades 16 olika handbollsklubbar i Skåne som vi upplevde intressanta. Det skickades ut ett brev till dessa klubbar där en förfrågning gjordes om ett deltagande. I brevet stod det att vi sökte efter tränare som tränade flickor i 16 – årsåldern men detta var ingenting vi lade fokus på då vi skickade ut vårt förfrågningsmejl. Urvalet baseras sedan på att de kommer ifrån olika klubbar, detta för att göra fältet och variationen bredare. I efterhand kan vi säga att klub- barna anses ligga på samma nivå, de är lokala klubbar som strävar efter samma målsätt- ningar.
En typ av metod som används för att välja ut ett urval är bekvämlighetsurval. Precis som namnet antyder så handlar det om att urvalet görs på ett bekvämt sätt, vilket ofta betyder det som finns närmast till hands (Hassmén & Hassmén 2008, s.94). Detta medför risker då representativiteten kan ifrågasättas, men utifrån studiens förutsättningar och tidsramen som bistod så ansåg vi att ett bekvämlighetsurval är, och var det bästa alternativet. Urvalet gjor- des på den tillgängliga populationen, det vill säga de som fanns tillgängliga vid studiens utförande. I kvalitativa undersökningar strävar forskaren efter att finna individer som kan ge så informationsrik data som möjligt. Precis som med kvantitativa undersökningar är be- kvämlighetsurvalet det enklaste, effektivaste och mest ekonomiska sättet att använda då urvalet skall bestämmas (Hassmén & Hassmén 2008, s.108 - 109).
38
7.6 Databearbetning och dataanalys
I en studie vill man gärna hitta orsaker och samband, skillnader och likheter när man arbe- tar med en teori eller hypotes. Det är viktigt att gå systematiskt och logiskt tillväga (Bool- sen 2007, s.75). Genom datakonstruktion där data har samlats in så övergår man sedan till databearbetning och dataanalys. När intervjuerna var gjorda så gjordes en kodning och transkribering av varje enskild intervju, detta gjordes direkt efter varje intervju då all in- formation var nyinsamlad. En transkribering innebär att ta materialet ifrån en talande form