Syftet med studien har varit att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka handbollstränares kunskap och förståelse för feedback som en process i en idrottsutövares utveckling.
Studien har även behandlat hur handbollstränarna använder feedback och på vilket sätt. Den har även belyst om tränarna är medvetna om sitt beteende när de använder sig av be- röm och/eller kritik. Eftersom endast tre respondenter deltagit i studien så är det svårt att dra slutsatser och diskutera utifrån en bredare population. Trots detta så kommer vi att dis- kutera och göra de slutsatserna vi kan utifrån den empiri vi samlat in. Diskussionen kom- mer att knyta an till underrubrikerna i resultatdelen, teorin achievement goal theory, bak- grunden samt till studiens tidigare forskning.
10.1 Hur använder handbollstränarna feedback?
Efter att vi sammanställt och granskat resultaten av intervju, observation och återkopplings- samtal så ser vi att respondenterna använder feedback på olika sätt, både när det gäller att ge feedback till en individ och/eller till hela gruppen. Tränare 1 väljer att filma sina trä- ningspass för att sedan i den mån det går visa det för hela laget eller individuellt. Tränare 2 och tränare 3 har infört individuella samtal med spelarna där de får tycka om dem som trä- nare och tränarna får samtidigt tillfälle att ge dem feedback. Samtliga respondenter påpekar vikten av att peppa sina idrottsutövare under både träning och match, detta kan gälla allt- ifrån goda råd till en klapp på axeln. Detta kan då kategoriseras som både spontana och reaktiva beteenden från tränarna eftersom de upprätthåller ett gott motivationsklimat genom både skratt, klapp på axeln och peppande ord. Däremot borde de ta fasta på de reaktiva be- teendena för att se vad de sänder för signaler, om spelaren gör fel efter instruktion så kan det vara så att tränaren inte kommunicerar på ett förståeligt sätt. Dessa två kategorier är dock relaterade till en ledarskapsstil som lägger tonvikten på ett positivt förhållningssätt (Weinberg och Gould 2011, 210).
52
10.2 Bra, bra gjort!
Samtliga repondenter påpekar vid respektive intervju att de gärna vill ge beröm och även kritik när det behövs genom att demonstrera eller visa idrottarna hur de nästa gång kan ut- föra en bättre prestation. Det som sedan utmärker tränare 1 och 3 på observationerna är att de inte ger korrigerande feedback i den utsträckning de säger att de gör under respektive intervju. Alla tre respondenter säger i intervjuerna att det är lätt att slänga ut en massa vär- deringar eftersom handboll är en snabb idrott och då är det lätt att ge feedback genom att bara säga: Bra, bra gjort. Respondenterna poängterar att de istället vill säga vad det var som var bra, att det blir en mer konkret feedback till idrottsutövarna. Under observationerna utmärkte deras beteende sig på så vis att det de alla vid olika tillfällen skrek ut: Bra, bra
gjort, utan att konkretisera vad det var som var just bra vid respektive tillfälle. Detta var
något som speglade deras beteende väldigt tydligt då det teoretiska i hur man som tränare ska och bör ge beröm eller kritik inte stämmer ihop med det praktiska som de alla anser att de tillämpar. Svensk Handboll säger att feedback ska vara återkoppling på ett visst beteende eller utförande för att spelarna skall kunna utvecklas och prestera bättre. Vid en tekniköv- ning är det meningen att du som tränare ska ge feedback på tekniken och inte på resultatet. Att använda orden bra, bra gjort är ingen typ av feedback utan en värdering (Svenskhand- boll, 2014).
Alla respondenterna säger sig vara medvetna om att orden bra, bra gjort inte är optimalt att tillämpa, samtidigt så är det just dessa ord som speglar deras sätt att ge feedback under de observerade träningspassen. Vad detta kan bero på är för oss väldigt oklart då det verkar som att Svensk Handboll vill lyfta fram vikten av att ge feedback vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Det vi vill lyfta fram med det här är om det eventuellt behövs mer utbildning kring hur handbollstränare kan/vill/bör kommunicera med sina idrottsutövare för att få en så bra dia- log som möjligt.
Efter att ha genomfört återkopplingssamtal med respektive handbollstränare nämnde de alla att de behöver bli bättre på att ge konkret feedback till idrottsutövarna och även att försöka minska på att säga värderingar som tillexempel bra, bra gjort. Achievement goal theory tar upp vikten av att ha ett samspel mellan tränare och spelare samt att skapa ett gott motiva-
53
tionsklimat för idrottsutövarna. Forskarna poängterar vikten av att coacher, lärare och andra typer av ledare spelar en viktig roll när det gäller att underlätta och skapa motivationen för idrottaren eller individen. Detta genom de psykologiska motivationsklimat de sedan upp- rätthåller över tid (Weinberg & Gould 1999, s.63). Detta antyder på att det psykologiska motivationsklimatet är något som tränarna själva skapar och bistår med för att sedan med hjälp av feedback få idrottsutövarna till att prestera bättre. Samtliga respondenter poängte- rar vikten av att peppa spelarna samt ge dem konstruktiv och konkret feedback vid både träning och match, viktigt att nämna är också att ingen av observationerna visade på någon specifik negativ feedback av respondenterna.
10.3 Har kunskap och erfarenhet betydelse?
Alla respondenterna har som bakgrund att de själva har spelat handboll och varit tränare i ett antal år och använder till största del den kunskapen och erfarenheten när de ger feed- back. Tränare 1 och 3 har båda genomfört tränarutbildning 1 och 2 och tränare 2 har avkla- rat tränarutbildning 1 via Skånes Handbollsförbund. Vi har försökt nå Skånes Handbolls- förbund för att få en mer detaljerad information om vad de olika tränarutbildningarna inne- håller men har ännu inte lyckats. På Skånsk handbolls hemsida finns det övergripande in- formation om de olika utbildningarna där vi kan läsa ut att de till största idel innehåller tek- nik och spelstrategi (Skanskhandboll 2014). Det hade varit intressant att veta om de olika utbildningarna talar om ledarskap samt dialogen mellan tränare och spelare och hur detta kan och bör tillämpas i praktiken.
Resultatet av empirin visar att respondenterna applicerar det beteende som deras egen trä- nare hade när de var aktiva handbollsspelare. Detta visar på att det finns flera faktorer så- som bakgrund, erfarenhet och utbildning som påverkar handbollstränarnas beteende i att ge feedback. Precis som Hassmén & Hassmén (2010) beskriver så är personlighet, erfarenhet och ålder några andra delar som är bidragande faktorer till hur tränarens beteende utspelas, samt hur effektivt det beteendet sedan är gentemot idrottarna (s.235). Utbildningsmässigt sätt så är det tränare 2 som har minst kunskap och erfarenhet eftersom denne endast har gått tränarutbildning 1. Kodningen av observationerna visar senare att just tränare 2 är den trä- nare som var mest verbalt aktiv under sessionen, se tabell 2 bilaga 4.
54
Hassmén m.fl. (2010) beskriver att kunskap och praktiska färdigheter är av yttersta betydel- se inom idrotten och förklarar närmre att om det ska ses utifrån ett kompetensperspektiv så innebär det att tränare bör ha en förmåga att förmedla teoretiska kunskaper till en idrottare, men även förmågan att stötta i den process som idrottaren är i för att omsätta färdigheterna i praktiken. Det poängteras även av författarna att tränarens förhållningssätt till kunskap, kunskapsförmedling och den interpersonella relationen, som är mellan individer, är av vikt och även de faktorer som är relaterade till tränarens kompetens (s.27). Att vara aktiv och ha en god kommunikation med idrottarna är en viktig beståndsdel att ha som tränare för att kunna lyssna och ta till sig idrottsutövarnas tankar och åsikter. Detta gör sedan att idrottar- na kan lära sig att ta ansvar, vara med och bestämma samt våga ta initiativ (Thompson 2009, s.106). För att sätta denna studie i ett bredare perspektiv vilken ville belysa vilken kunskap det finns hos handbollstränarna kring feedback och hur kommunikationen mellan tränare och spelare fungerar, så hade det varit intressant att få en inblick i vad spelarna från respektive handbollstränare har för tankar om kommunikationen dem emellan.
10.4 Svårigheter
Det vi har kommit fram till utifrån den insamlade empirin är att alla respondenterna anser att det finns för lite tid och utrymme under både träning och match till att ge feedback, både till individuella idrottare samt till hela gruppen. De poängterar även att det finns för få re- surser inom de olika klubbarna, detta är en nyckelfaktor som är gemensamt för dem alla. De menar att just för få resurser är en faktor som påverkar deras sätt till att kunna ge feed- back. När det gäller resurserna så vill respondenterna lyfta fram att det finns för få tränare i laget till så stora grupper som de har hand om. De anser att det hade behövts fler tränare för att deras arbete med idrottarna skall bli optimalt.
En annan viktig faktor som tas upp är det här med utbildning, vissa av respondenterna nämner att utbildningen är en viktig del för att bli tränare, medan en annan respondent be- skriver tränarutbildningen som mindre kurser. Detta får oss då att fundera på hur pass över- gripande tränarutbildningarna egentligen är. Samtliga tränare nämner också vid respektive intervju och återkopplingssamtal att för att ta reda på hur deras beteende uppfattas så bör
55
man fråga idrottarna hur dem upplever deras agerande på träning och match. En av respon- denterna påpekar då också vikten av att kunna läsa av spelarna och hur de egentligen tän- ker, därför bör mer utbildning bedrivas för att dialogen mellan tränare och spelare skall förbättras. Vi frågade under respektive intervju vad respondenternas definition av feedback är och samtliga tränare svarade med ordet återkoppling. Dock hade de svårt att sedan för- klara vad de menade med just återkoppling och vad det stod för, de började fundera och tänka tillbaka på vad de lärt dig under skoltiden. Oxforddictionaries (2012) beskriver feed- back på följande sätt:
”About reactions to a product, a person’s performance of a task, etc. which is used as a ba- sis for improvement.”
En svensk översättning av detta skulle vara att reagera och återkoppla på en individs presta- tion i ett utvecklingssyfte. Feedback betyder återkoppling och vid prestation är feedback ett redskap som kan optimera syftet och målet med träningen (Högberg 2008, s.66 - 67). Vill vi än en gång belysa respondenternas förståelse för feedback, de vet vad det betyder men kan inte precisera det. Är då detta ingen relevant byggsten för tränarutbildningarna, är detta ingenting som betonas och värdesätts på respektive utbildning? Detta krävs för att som tidi- gare nämnt skapa ett fungerande motivationsklimat och en dialog som fungerar tränare och spelare emellan. Det som också är viktigt att nämna är att dessa tränarutbildningar har inga speciella krav för antagning vad vi kan läsa ut på deras hemsida. Kravet är som tidigare nämnt att du skall ha ett gediget intresse för handboll samt hög närvaro vilket innebär att vem som helst skulle kunna anta utbildningen. Vidare krävs det givetvis att för att kunna starta tränarutbildning 2 så måste du genomfört tränarutbildning 1 och så vidare.
Den antagna låga prioriteringen av feedback och kommunikation kan också således bero på att tränare förflyttas och flickorna i laget blir äldre, på så sätt anses det kanske inte att det bör läggas tid på att skapa ett gott motivationsklimat och en fungerande dialog dem emel- lan.
57
11. Metoddiskussion
Vad gäller valet av metod så anser vi att alla delarna som gjorts kompletterar varandra för att få fram det resultat vi ville uppnå, det vill säga vilken kunskap och förståelse handbolls- tränare har för feedback. Dock finns det en del funderingar och synpunkter vi vill lyfta fram som kanske hade breddat vår studie ytterligare.
Eftersom det inte varit direkt säsong för handboll just nu så var det svårt att få tag i klubbar och tränare som var igång med sin träning. På grund av detta så avböjde många klubbar eftersom de inte kommit igång med träningen och detta gjorde då att det endast blev tre tränare som ställde upp, vår tänkta siffra var fem. Detta gör också att det är svårt att genera- lisera till en bredare population. Vi är medvetna om detta men har utifrån vår empiri dragit slutsatser till handbollstränare utifrån de respondenter som deltagit. Kanske andra tränare ställt upp på endast intervju eller möjligen telefonintervju om vi funderat på detta tidigare. Poängen med hela studien var att filma tränarna på deras träning för att ta reda på om de gör som de lär, det vill säga hur de agerar i förhållande till vad de säger att de gör. Endast intervju hade inte räckt för att besvara syftet med vidhållande frågeställningar men det kan- ske hade gett en inblick i hur tränare tänker kring feedback överlag.
För övrigt så upplever vi att om tidsramen varit längre och ifall klubbarna haft fler träningar att tillgå så skulle ytterligare en observation gjorts med vardera respondent. Detta eftersom vi hade velat se deras agerande mer än en gång och på så sätt kunna bredda empirin för att få ett bredare resultat. Kodningsschemat som användes har varit en god tillgång för att kun- na tolka materialet under observationen. Detta gjorde att respondenternas beteende blev tydligare samt begränsade oss som observatörer och kodare, vi anser att kodningsschemat var ett bra val för denna undersökning.
Intervjuerna utfördes ostrukturerade för att få respondenterna att prata så mycket och så brett som möjligt om beröm och kritik, detta ansåg och anser vi fortfarande var det bästa valet då det gav oss mycket information om dem som tränare. En strukturerad intervju hade inte gett information i den utsträckningen anser vi. Vi valde att göra intervjun först för att få
58
en inblick i hur respondenterna tänkte kring feedback. Det var ett strategiskt val att göra observationen efteråt för att då få syn på hur de agerar i förhållande till vad de säger, dock hade vi önskat att göra dem på olika dagar men enligt tidramen så var detta den bästa ut- formningen att göra det på. En annan möjlighet hade varit att observera först för att sedan intervjua men detta ansåg vi inte vara lämpligt då vi ville ställa frågor utan någon som helst kunskap om deras beteende eller vad de gjorde på sessionen.
Vi är mycket nöjda med hur återkopplingssamtalen utfördes och även respondenterna såg det som användbart, spännande och nyttigt att se sig själv i de utvalda klippen. Det vi hade önskat att utöka metoden med är en enkät eller intervju med spelarna i respondenternas respektive lag. På det sätt hade vi kunnat se hur spelarna uppfattar deras beteende och om de delar uppfattning om vad som är beröm kontra kritik med mera.
59
12. Slutsats
Varför är feedback så viktig inom idrotten? Och hur kan handbollstränare applicera sina kunskaper om beröm och kritik till idrottsutövarna?
”Djupt inom oss alla ropar en liten röst: ”Hitta mig, acceptera mig, ta med mig i gemenska- pen!” Feedback handlar om att ta den här rösten på allvar. Kort sagt om att se andra och samtidigt ge tillbaka det man ser på ett sätt som skapar bekräftelse och växande.” (Øiestad 2005, s.11)
Utifrån vårt insamlade material så kan vi dra slutsatsen att handbollstränarna baserar sin kunskap och förståelse för feedback utifrån sina tidigare erfarenheter som handbollsspelare och de utbildningar och kurser de har genomfört. Vi kan också säga att tränarna använder sig av både spontana och reaktiva beteenden men det spontana är det som genomsyrar dem alla då de använder sporadiskt beröm som egentligen inte ger så mycket men är av positiv karaktär. Resultatet säger också att det behövs någon form av förbättring av resurser för att handbollstränare skall kunna använda feedback i den utsträckning de önskar. Som tidigare nämnt så skulle fler tränare behövas för att kunna ta hand om så stora grupper och detta kan i sin tur bidra till ett effektivt användande av feedback till idrottarna. Tidspressen är också en stor bidragande faktor som respondenterna ansåg påverka deras sätt att ge beröm och kritik till hela laget och/eller individuellt. Samtliga respondenter vet teoretiskt sätt hur man som tränare skall ge beröm och kritik men efter att ha studerat deras beteende så kan vi dra slutsatsen att det är svårare att applicera den kunskapen i praktiken.
Eftersom vi inte har kunnat nå Skånes Handbollsförbund och fått information om vad de olika tränarutbildningarna innehåller så kan vi inte uttala oss om det är därifrån det borde ske en förbättring kring hur handbollstränare kan effektivisera sitt sätt när det gäller att ge beröm och kritik. Kanske de borde utveckla och effektivisera tränarnas användande av feedback som därmed kan utveckla idrottsutövarnas prestationer. Hur tränare ska använda och arbeta med feedback beskrivs på följande sätt av skånsk handboll:
”Att arbeta med att ge feedback är viktigt för att stödja spelarna i deras utveckling. Genom att spelarna får feedback blir de mer medvetna om hur de agerar och vad de kan utveckla.” (Skanskhandboll 2014)
60
Det som går att diskutera är om det är den del som Svenska Handbollsförbundet kan för- bättra med sina tränarutbildningar, eller om det är faktorer som rör tränarnas erfarenheter och kunskaper som påverkar att det i praktiken inte fungerar på ett effektivt sätt. Resultatet visar också att tränarna har en förståelse för att skapa ett gott motivationsklimat för idrot- tarna och det går att se i resultaten att handbollstränarna visar på både likheter och skillna- der i sina sätt att ge beröm och kritik. Samtliga tränare visar att de har en uppgiftsorienterad målsättning i sitt sätt att använda beröm och kritik. Weinberg & Gould (1999) belyser den- na typ av målsättning när tränaren har fokus för att förbättra prestationerna för idrottarna i förhållande till de tidigare prestationerna (s.61). Gemensamt för de tre respondenterna är att de alla har stort fokus och engagerar sig, de har viljan till att förbättra idrottarnas prestatio- ner. Vi kan även dra slutsatsen att alla respondenterna vill skapa ett bra socialt klimat som därmed kan öka motivationen för idrottarna. Weinberg & Gould (1999) beskriver att i ett motivationsklimat av uppgiftsorienterad målsättning finns det mönster som till exempel positiva attityder och effektiva lärandestrategier (s.62).
Vi kan se utifrån det insamlade materialet att kommunikationen och relationen mellan trä- nare och idrottare är en viktig del för samtliga respondenter. Detta för att kunna arbeta ef- fektivt som ett lag och samtidigt utvecklas till nya nivåer. Vi upplever också att respektive handbollstränare blev mer medveten om sitt beteende och hur de använder beröm och kritik när de fick se de klipp vi filmat. Detta såg de som lärorikt och ansåg sig inte vara helt med- vetna om hur de agerade under träning. Någon blev väldigt överraskad över sitt beteende medan en annan tyckte sig göra det mesta rätt. Det är viktigt att stödja spelarna i deras ut- veckling och med hjälp av feedback kan vi även dra slutsatsen att det är viktigt att tränaren har den kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna ge rätt beröm och kritik till id- rottsutövarna. Det går även att dra slutsatsen att det krävs en del faktorer för att på ett så