Strukturerad observation

Resultatdelen av videoupptagningen visade på både likheter och skillnader i tränarnas sätt att agera. Deras beteenden kodades utifrån det kodningsschema som tidigare presenterats i tabell 1 (CAIS) - Coach Analysis and Intervention System (s.35). För exakt resultat av kodningen se tabell 2, bilaga 4.

9.2.1 Likheter och skillnader

Resultatet av observationen visade på att tränarnas beteende inte skiljer sig avsevärt från varandra. Efter kodningen så framkom det att samtliga tränare gav generell feedback till hela gruppen, vilket motsvarar kodnummer fem. Detta var något som genomsyrade alla de tre videoupptagningarna. Tränare 1 och 2 visade på generell feedback genom att samla hela laget och ge korrigerande feedback till dem alla, det vill säga påståenden för förbättring av en rörelse. Tränare 3 däremot gav generell feedback genom att övervaka hela gruppen un- der träning utan att ge korrigerande feedback. Däremot framkom det att tränare 3 gav bra korrigerande feedback då någon i laget frågade om utförandet av en rörelse, detta motsvarar kodnummer sex. Tränare 1 och 2 visar på likheter även när det gäller specifik feedback till enskild idrottare, kodnummer fyra. Det som genomsyrade deras träning var att de nämner spelarna vid namn när de ger positiv feedback. Dock är det mer fokus på vissa enskilda spelare då deras namn upprepades flertalet gånger under sessionen.

Tränare 2 och 3 använde båda beröm som ett sätt att ge feedback under träning. Beröm motsvarar positiva eller stöttande påståenden som inte är relaterade till en rörelse, kod- nummer sju. Kodningen visade på att de under träningen ofta skrek: bra, bra gjort, utan att specificera vad det var de gjorde bra. Dock är det ämnat som positivt och därmed beröm för att spelaren eller spelarna gjort något bra. Även tränare 1 använde beröm men inte i den utsträckning som de övriga två, denne använde till största del kunskap om utförandet. Detta innebär att tränare 1 fokuserade på att ge information om rörelsemönstret som orsakade resultatet, kodnummer elva. Detta gjorde även tränare 2 i stor utsträckning.

Tränare 3 skiljer sig ifrån de övriga genom att dennes träning genomsyrades av tystnad på uppgiften, kodnummer tolv. Detta innebär att tränaren övervakar träningen utan att reagera

47

verbalt eller icke - verbalt men upprätthåller ögonkontakt med spelarna. Tränare 3 använde också vid ett tillfälle en form av bestraffning, kodnummer åtta då spelarna gjorde misstag under en övning. Detta innebar armhävningar för dem som släppte sina anfallare, dock var det enligt denne menat som positivt då det innebar inslag av styrketräning under träningen. Över det stora hela så gav alla tränarna generell feedback till hela laget, de var positiva och höll god stämning under hela träningen.

9.2.2 Kroppsspråket

Vi tolkar resultatet som att alla tre tränare förstår vikten av att ge feedback men vi upplever inte att det når ut till spelarna på det sätt de tror. Vad sänder ditt kroppsspråk för signaler, säger det samma sak som det du säger? Mottagaren fäster ofta stor uppmärksamhet på av- vikande kroppsspråk och tolkar detta som feedback vilket kan resultera i att tolkningen blir felaktig (Gunnarsson 2013, s.59). Alla tre tränare är väldigt verbala i sina beteenden, dock har de ett kroppsspråk som säger en annan sak. Vi upplever att de inte är medvetna om vad deras kroppsspråk säger vid vissa tillfällen. Genom att titta bort vid ett påstående så vet inte spelaren eller spelarna om det är positivt eller negativt menat, enligt vår uppfattning. Den största skillnaden dem emellan är deras kroppsspråk och hur de alla använder det på olika sätt, både positivt och ibland även negativt.

I förhållande till den teoretiska förankringen så upplever vi att alla de tre tränarna under observationen har antagit en uppgiftsorienterad målsättningsbild i sitt sätt att leda och coa- cha andra. I ett uppgiftsorienterat motivationsklimat så finns det mönster som visar på posi- tiva attityder, ökad ansträngning och effektiva lärandestrategier. Tränarna strävar efter att förbättra spelarnas prestationer och har en stark arbetsmoral till det dem gör. Detta gör ock- så att de har kontroll över situationen samt en god relation med spelarna som vidare skapar ett positivt motivationsklimat. Alla tränarna är övervägande positiva under träning, de har alla satt sin individuella prägel på hur ett träningspass skall utformas och utefter det skapat ett motivationsklimat som fungerar för just dem och deras spelare. Observationerna visade att mängden feedback som varje spelare får från sin tränare beror på hur duktig denne är, räddar man många skott så får man också mycket specifik positiv feedback. Misslyckas man så får man ingen individuell feedback alls utan feedbacken går till hela laget.

48

Observationerna visade inte på någon negativ feedback men den feedback som gavs tende- rade att generera i hur pass duktig man som spelare är, vilket avslutningsvis kan tolkas som att positiv feedback kräver prestation och skicklighet ifrån spelaren. Tränaren skall hjälpa idrottsutövaren till att prestera bättre och för att kunna göra detta krävs det att tränarna för- bättrar kvaliteten på den muntliga kommunikationen. Côté & Gilbert (2009) menar på att tränare ger positiv feedback efter positiva prestationer och på detta sätt menar dem att man kan tolka en viss typ av beteende. Detta understryker då respondenternas agerande då ser positiva prestationer i laget så ger de också mer positiv feedback. Detta till skillnad från om laget underpresterar eller inte utmärker sig, då intar tränaren ett mer distanserat och osynligt beteende.