7 Riksintresse för naturvård (NV)
8.7 Åtgärder för högre kvalitet och minskad omfattning a
I regeringsuppdraget anges att översynen av kriterierna för riksintressena samt utvärderingen av nuvarande anspråk sammantaget ska leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk som områdenas samlade are- ella utbredning. Vidare anges i uppdraget att antalet områden av riksin- tresse och deras arealmässiga utbredning har utökats kraftigt sedan mitten av 1980-talet. Riksantikvarieämbetet kan konstatera att detta inte gäller
för kulturmiljövårdens samlade riksintresseanspråk (se avsnitt 8.1.2). Se- dan början av 1990-talet har riksintressets samlade anspråk inte föränd- rats i någon större utsträckning varken gällande sammansättning av urva- let eller antal och areal. Riksantikvarieämbetet har vidare i sin analys konstaterat att det främsta styrmedlet för att påverka omfattningen av riksintresseanspråken inte är förändrade kriterier, utan hur det samlade urvalet av riksintresseanspråk utformas och hur kriterierna tillämpas för de enskilda riksintresseområdena. En striktare tillämpning av kriterierna förväntas resultera i en minskad omfattning av riksintresseanspråken. 8.7.1 Riksintresseanspråk med högre kvalitet, förbättrad
nationell överblick och systematiskt uppsiktsarbete Myndigheten har mot bakgrund av ovanstående identifierat ett antal åt- gärder som kan påverka omfattningen av riksintresseanspråk, avseende deras antal och areella utbredning, samtidigt som åtgärderna säkerställer att riksintresseanspråken håller hög kvalitet. Med hög kvalitet avses att urvalet ska vara relevant, att de enskilda anspråken ska motiveras och av- gränsas utifrån fastställda kriterier samt vara tydligt beskrivna. Samman- taget förväntas åtgärderna leda till relevanta och aktuella riksintressean- språk för kulturmiljövården, förbättrad nationell överblick och rutiner för ett systematiskt uppsiktsarbete.
Riksantikvarieämbetet avser att vidta såväl direkta och mer kortsiktiga åt- gärder, som åtgärder som påverkar myndighetens fortlöpande och mer långsiktiga arbete med riksintresseanspråken. Detta ska på sikt leda till riksintresseanspråk med högre kvalitet. Åtgärderna har utformats för att förstärka och komplettera det pågående ordinarie arbetet med riksintres- sen.
De åtgärder som föreslås berör följande områden:
• Fortsatt översyn och utvärdering av riksintresseanspråk • Tydligare motiv för det samlade urvalet av riksintresseanspråk • Fortlöpande och systematisk uppsikt
• Fortsatt utveckling av digitala lösningar för informationsförsörjning
8.7.1.1 Åtgärder på kort sikt (2021-2022)
Följande åtgärder planeras på kort sikt – detta avser åtgärder förutom de som ingår i del två av regeringsuppdraget (se avsnitt 8.9):
• Förtydligade och samlade kriterier för utpekande av riksintressean- språk för kulturmiljövården beslutas. Utgångspunkten är det förslag till framtida kriterier som finns i denna delredovisning.
Riksantikvarieämbetet beslutar kriterierna efter samråd med Boverket, länsstyrelserna och eventuella andra berörda myndigheter. Kriterierna bör framöver inkluderas i en sådan sektorsbeskrivning som anges i Boverkets ”Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovis- ning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken” (2017). • Utvärdering av riksintresseanspråk som omfattar frekvent förekom-
mande kulturmiljötyper
Riksantikvarieämbetets analyser visar att det finns vissa kulturmiljötyper som är frekvent förekommande, nationellt och/eller regionalt. I samman- satta kulturmiljöer kan det finnas kulturmiljötyper av stort värde men som inte är motiverade som ett uttryck för ett riksintresseanspråk. Myndig- heten genomför därför en riktad insats mot anspråk som innehåller sådana kulturmiljötyper. Insatsen innebär att Riksantikvarieämbetet granskar dessa riksintressen för att avgöra om anspråken ska kvarstå, utgå eller re- videras. Granskningen behöver ske i samarbete med länsstyrelserna. Detta för att erhålla den regionala kunskapen om anspråkens aktualitet, kvalitet och möjligheter att spegla valda företeelser och utvecklingspe- rioder i landets historia. En pilotundersökning genomförs inom ramen för regeringsuppdraget, se avsnitt 8.9.
• Utvärdering av riksintresseanspråk med utgångspunkt i funktionalitet och helhetsmiljö
Riksantikvarieämbetets arbete med revideringar av riksintresseanspråk (se avsnitt 8.4.2) pekar på att det kan finnas brister i riksintresseanspråken när det gäller kriteriet om funktionellt innehåll och helhetsmiljö (se av- snitt 8.6). Riksintresseområden omfattar ibland en stor mängd kulturvär- den och uttryck, men utan att de funktionella sambanden dem emellan är tydliga, på det pedagogiska sätt som krävs för att området ska kunna be- traktas som ett riksintresse. En del mindre riksintresseområden kan vara värdefulla, men avse en avgränsad kulturmiljö som inte motiverar det landskapsperspektiv som riksintresseverktyget innebär. Riksantikva- rieämbetet ska därför genomföra en genomgång av utvalda anspråk för att avgöra om kriteriet om helhetsmiljö uppfylls, eller om bristande funktion- ella samband gör att anspråken ska revideras eller utgå. Genomgången behöver ske i samarbete med länsstyrelserna. Detta för att erhålla den regionala kunskapen om anspråkens aktualitet, kvalitet och möjligheter att spegla valda företeelser och utvecklingsperioder i landets historia. En pilotundersökning genomförs inom ramen för regeringsuppdraget, se av- snitt 8.9.
Påverkan på geografiska avgränsningar
De två utvärderingar som beskrivs ovan kan komma att påverka riksin- tresseområdenas geografiska avgränsning även i de fall där anspråket kvarstår. Genomgång av frekventa kulturmiljötyper och granskning av funktionella samband kan leda till revideringar som innebär att anspråken renodlas och att den geografiska utbredningen kan minskas.
Förändringar av anspråk görs efter samråd med Boverket, länsstyrelserna och eventuella andra berörda myndigheter.
• Informationsförsörjning för riksintressen via Kulturmiljöregistret En viktig del i att stärka den nationella och regionala uppsiktsarbetet över riksintresseanspråken är att utveckla digitala lösningar, som bidrar till att samla åtkomsten till nationella data kring kulturmiljöer. En lämplig väg att gå är via fortsatt utveckling av den digitala plattformen Kulturmiljöre- gistret, så att den inkluderar Riksantikvarieämbetets ansvar för den över- gripande informationsförsörjningen kring riksintressen. Detta skulle ge en bättre överblick över anspråkens innehåll och geografiska avgränsningar i fortsättningen, samt öka tillgängligheten för informationen.
De aktuella beskrivningstexterna för samtliga riksintressen finns på Riksantikvarieämbetets webbsidor, men den geografiska informationen skapas och lagras idag hos länsstyrelserna. Information om ett riksintres- seområdes gällande beskrivningstext och geografiska avgränsning finns alltså inte på samma plats. Riksantikvarieämbetet avser att ta ett tydligt övergripande ansvar för informationsförsörjningen för riksintresseansprå- ken. Genom det skapas också större möjligheter att utveckla innehåll och struktur för att bättre möta dagens användarbehov. Ett samlat digitalt material över både beskrivningstext och geografisk avgränsning ger dess- utom ett användbart verktyg som kan underlätta i vidare arbete med nat- ionell och regional uppsikt.
Kulturmiljöregistret är en väl utvecklad plattform som har kapacitet att förvalta den samlade informationen, utan att kräva större utvecklingsin- satser. I ett första steg utreder Riksantikvarieämbetet roller och ansvar för framtida förvaltning. Det pågår även liknande diskussioner om behovet att hantera andra informationsmängder (bland annat byggnadsminnen och världsarv) från länsstyrelserna på ett motsvarande sätt.
8.7.1.2 Åtgärder för det långsiktiga och fortlöpande arbetet
• Riktlinjer för innehåll och omfattning av det samlade urvalet av riksin- tresseanspråk för kulturmiljövården formuleras och
Riksantikvarieämbetet formulerar riktlinjerna grundat på bland annat ut- talanden i förarbetena, kartläggningar av riksintresseanspråk som redovi- sas i delredovisningen, samt fortsatta analyser.
Riktlinjer för urvalet beslutas efter samråd med Boverket, länsstyrelserna och eventuella andra berörda myndigheter. Detta planeras ske inom ra- men för framtagandet av en sådan sektorsbeskrivning som anges i Bover- kets ”Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redo- visning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken” (2017). Tidsplan: Riktlinjerna tas fram, samråd om riktlinjerna genomförs och beslut tas under perioden 2021-2023.
• Riksantikvarieämbetet utvärderar och omprövar samtliga befintliga riksintresseanspråk med utgångspunkt i kriterier och riktlinjer. Behov av avstående av anspråk eller tillkommande anspråk med anledning av dessa identifieras och prövas.
Målsättningen är att framtida utpekanden ska tydliggöra hur det enskilda anspråket förhåller sig till sektorsbeskrivningen och de kriterier och för- hållningssätt till det samlade urvalet som beskrivs där. Detta kan leda till att anspråk behöver revideras eller utgå. Kulturmiljövården och historie- synen har förändrats under årens lopp, vilket kan utgöra skäl till revide- ringar. En identifiering av riksintressen som saknas eller som kan betrak- tas som underrepresenterade är också befogad. Tillkommande anspråk behöver inte med automatik innebära att riksintresseområdens areal ökar, nya typer av anspråk kan ofta inkluderas inom redan befintliga riksintres- seområden.
Åtgärden kommer att kräva stora insatser och innebär att alla länsstyrel- ser kommer att vara involverade i det långsiktiga arbetet.
Förändringar av anspråk görs efter samråd med Boverket, länsstyrelserna och eventuella andra berörda myndigheter.
Tidsplan: start 2022, flerårigt arbete.
• Riksantikvarieämbetet etablerar rutiner för en fortlöpande och syste- matisk uppsikt över kulturmiljövårdens riksintressen. På så sätt ges möjligheter att säkerställa att anspråken är relevanta och aktuella. Riksantikvarieämbetet har, bland annat i samband med rapporten ”Riksantikvarieämbetets uppsiktsansvar över riksintressen m.m. – utred- ning och plan för arbetet framöver” (2018), konstaterat att det finns bris- ter i den nationella uppsikten över kulturmiljövårdens riksintressean- språk. Bristerna innebär att det är svårt för Riksantikvarieämbetet att följa
upp och analysera anspråken och att utifrån detta samverka med länssty- relserna i deras regionala uppsiktsarbete. Bland annat finns behov av att utveckla en samverkansmodell och metoder för att inhämta länsstyrelser- nas kunskaper och erfarenheter från det regionala uppsiktsarbetet. Åtgärden genomförs i dialog med länsstyrelserna och bygger på ett sam- spel mellan nationell och regional uppsikt.
Tidsplan: start 2021 och sedan löpande.