Utvärdering av dagens kriterier

I tidigare avsnitt har nuvarande kriterier för utpekande av riksintressen re- dovisats tillsammans med hur de förhåller sig till förarbetena (se avsnit- ten 8.2 och8.3). Redovisningen i det här avsnittet avser att ge en systema- tisk genomgång av de olika kriterierna utifrån följande frågeställningar: 1. Hur belyses kriteriets aspekter i förarbetena?

2. Har kriteriet en påverkan på omfattningen av kulturmiljövårdens riks- intresseanspråk?

3. Hur påverkas omfattningen av riksintresseanspråk om kriteriet tas bort eller skärps?

Genomgången redovisas utifrån de förtydligade kriterier som finns i av- snitt 8.6.

Kriterierna för kulturmiljövårdens riksintressen är övergripande till sin karaktär. Genom dem speglas vad som angetts i förarbetena liksom de in- tentioner som formulerats för vad urvalet av riksintressanta kulturmiljöer ska kunna åskådliggöra (se avsnitt 8.2.1 och 8.3). Här följer en genom- gång av respektive kriterium utifrån frågorna 1–3 ovan.

8.5.1.1 Kriteriet riksintressant berättelse

Riksintresseanspråket ska genom sitt innehåll särskilt väl spegla en berät- telse som är representativ eller på annat sätt betydelsefull för landets historia. Anspråkets innehåll kan belysa olika utvecklingsskeden och hän- delseförlopp av vikt för landets och områdets utveckling (se avsnitt 8.6). Detta kriterium relaterar till det som framgår av förarbetena vad gäller: – att riksintressen för kulturmiljövården ska spegla olika företeelser och

utvecklingsperioder i landets historia,177

– att de särskilt väl ska belysa olika skeden av natur- och kulturland- skapets utveckling,178

– att det ska vara möjligt att slå vakt om ett brett urval av kulturmiljöer såväl på landsbygden som i tätorterna,179

177 _{Regeringens proposition 1997/98:45. Miljöbalk. Författningskommentar och bilaga 1.}

Del 2, s. 33.

178 _{Regeringens proposition 1985/86:3, s. 164.} 179 _{Regeringens proposition 1985/86:3, s. 63.}

– behovet av att vidga perspektivet från det unika till det karakteristiska där även vardagliga miljöer kan inrymmas,180 _samt

– att urvalet av riksintressanta kulturmiljöer ska kunna vara föränderligt utifrån förändringar i synsätt på vad som är av kulturhistoriskt

värde.181

Det här är ett övergripande kriterium som är avgörande för det samlade urvalet av riksintressen för kulturmiljövården. Kriteriet sätter det breda urvalet av kulturmiljöer i fokus samtidigt som det särskilt väl ska kunna visa på väsentliga delar i samhällsutvecklingen. Det anger även att riksin- tressena ska återspegla vad som är karaktäristiskt för utvecklingen snarare än det som är unikt och speciellt.

Kriteriet anger inte i vilken omfattningen utpekanden ska ske för att ge denna breda bild. Enskilda utpekanden behöver därmed sättas i relation till det samlade urvalet av områden som är av riksintresse för kulturmiljö- vården.

Kriteriet påverkar inte omfattningen av riksintresseanspråk, i antal eller arealer, men är väsentligt för vad ett samlat urval ska bestå av för olika typer av anspråk. Skulle kriteriet utgå uppfylls inte den avsikt som fram- går av förarbetena vad gäller kulturmiljövårdens riksintresseanspråk. Det går med anledning av detta inte heller att skärpa kriteriet i syfte att minska anspråkens omfattning.

8.5.1.2 Kriteriet helhetsmiljö

Riksintresset ska utgöra en helhetsmiljö. Det innebär att området särskilt väl ska uppvisa ett sammanhängande funktionellt historiskt system. Kriteriet relaterar till vad som anges i förarbetena vad gäller:

– att områden i sammanhängande kulturmiljöer ska uppmärksammas182

Även detta kriterium är mer övergripande och anger vikten av att sätta landskapet i fokus och hur det förändras i takt med att samhället föränd- ras. Enstaka avgränsade kulturmiljöobjekt är därmed inte i särskilt fokus, utan den helhet som objekten ingår i.

180 _{SOU 1971:75 Hushållning med mark och vatten: inventeringar, planöverlägganden}

om vissa naturresurser, former för fortlöpande fysisk riksplanering, lagstiftning och rege- ringens proposition 1985/86:3, s. 63.

181 _{Regeringens proposition 1985/86:3, s. 63.} 182 _{Regeringens proposition 1985/86:3 s. 66-68.}

Kriteriet anger inte något om omfattningen av utpekanden i antal eller arealer. Enskilda utpekanden utifrån detta kriterium ger dock goda förut- sättningar för att kunna förstå och förmedla vad som är bevarandevärt. Skulle kriteriet utgå uppfylls inte den avsikt som framgår av förarbetena vad gäller kulturmiljövårdens riksintresseanspråk och att miljöer som pe- kas ut ska vara sammanhängande. Det går med anledning av detta inte heller att skärpa kriteriet i syfte att minska anspråkens omfattning.

8.5.1.3 Kriteriet fysiska uttryck

Riksintresset ska innehålla fysiska uttryck som stödjer den utvalda berät- telsen om vad som hänt i landskapet. Uttrycken i kulturmiljön ska ge sär- skilt goda möjligheter till upplevelser, kunskap och förståelse för den kul- turhistoriska utvecklingen.

Kriteriet relaterar till det som framgår av förarbetena vad gäller: – områden som är av pedagogisk betydelse för att åskådliggöra

resursutnyttjande och samhällsutveckling,183 _och

– att de särskilt väl belyser olika skeden av natur- och kulturlandskap- ets utveckling.184

Detta kriterium, som också är övergripande till sin karaktär, anger vad som krävs utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att den riksintressanta berättelsen ska kunna förmedlas och förstås.

Kriteriet anger inte något om omfattningen av utpekanden i antal eller arealer. Enskilda utpekanden utifrån detta kriterium ger dock goda förut- sättningar för att kunna förstå och förmedla det som är bevarandevärt. Skulle kriteriet utgå uppfylls inte den avsikt som framgår av förarbetena vad gäller anspråkens pedagogiska betydelse. Det går med anledning av detta inte heller att skärpa kriteriet i syfte att minska anspråkens omfatt- ning.

8.5.1.4 Regionala och lokala förhållanden

Detta kriterium är tillämpligt för att visa att regionala och lokala förhål- landen eller andra förutsättningar har satt en särskild prägel på den riksin- tressanta berättelsen.

183 _{Regeringens proposition 1985/86:3, s. 67 f.} 184 _{Regeringens proposition 1985/86:3, s. 164.}

Kriteriet relaterar till det som framgår av förarbetena vad gäller:

– att riksintressen för kulturmiljövården ska spegla olika företeelser och utvecklingsperioder i landets historia,185

– att de särskilt väl ska belysa olika skeden av natur- och kulturland- skapets utveckling,186

– att det ska vara möjligt att slå vakt om ett brett urval av kulturmiljöer såväl på landsbygden som i tätorterna,187 _samt

– behovet av att vidga perspektivet från det unika till det karakteristiska där även vardagliga miljöer kan inrymmas.188

Kriteriet anger att det ska finnas utrymme för att utgå ifrån ett regionalt och lokalt perspektiv vid utpekanden av riksintressen. Kriteriet innebär vidare att det samlade urvalet kan innehålla flera riksintresseområden med liknande innehåll (motiv och fysiska uttryck), men att kulturmiljön har präglats av skilda regionala förutsättningar och därmed inte är helt jämförbara. Skulle detta kriterium utgå uppfylls inte den avsikt som fram- går av förarbetena vad gäller kulturmiljövårdens riksintresseanspråk och den bredd som ska återspeglas.

Kriteriet i sig påverkar inte omfattningen av riksintresseanspråk, i antal eller arealer, men är avgörande för det samlade urvalet. Enskilda utpekan- den behöver därför sättas i relation till det samlade urvalet av områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Det går med anledning av detta inte att skärpa kriteriet i syfte att minska anspråkens omfattning.

8.5.1.5 Sammanfattande bedömning

Riksantikvarieämbetets nuvarande kriterier stämmer i huvudsak väl med förarbetena. Både Riksantikvarieämbetets utgångspunkter för urval och de kriterier som myndigheten tillämpar har tydligt stöd i förarbetena. Till- sammans skapar de goda förutsättningar för att:

• ge en bred bild av hela landets historia med avseende på tidsdjup och utveckling, dess ekonomiska, sociala och kulturella bredd – inte bara det som är unikt och speciellt,

185

Regeringens proposition 1997/98:45. Miljöbalk. Författningskommentar och bilaga 1. Del 2, s. 33.

186 _{Regeringens proposition 1985/86:3, s. 164.} 187 _{Regeringens proposition 1985/86:3, s. 63.}

188 _{SOU 1971:75 Hushållning med mark och vatten: inventeringar, planöverlägganden}

om vissa naturresurser, former för fortlöpande fysisk riksplanering, lagstiftning och Rege- ringens proposition 1985/86:3, s. 63.

• peka ut kulturmiljöer och områden som bättre än andra motsvarande områden kan återspegla ett visst historiskt utvecklingsskede eller hän- delseförlopp, samt

• belysa hur kulturlandskapet har präglats på olika sätt i olika delar av landet, utifrån bland annat naturgeografiska, sociala och ekonomiska förutsättningar på platsen.

Kriterierna innehåller inte några preciseringar av vilka olika berättelser eller historiska skeenden som ska framgå av och därmed vara represente- rade genom kulturmiljövårdens riksintresseanspråk. Genom att kriterierna är övergripande anger de inte heller i vilken omfattning, i antal och area- ler, utpekanden ska ske för att spegla en bred bild av hela landets historia. Enskilda utpekanden behöver därmed relateras till det samlade urvalet av områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Kriterierna påver- kar inte heller omfattningen av riksintresseanspråk, i antal eller arealer, men är väsentliga för vad det samlade urvalet ska kunna illustrera och be- stå av.

Skulle kriterierna utgå uppfylls inte den avsikt som framgår av förarbe- tena vad gäller kulturmiljövårdens riksintresseanspråk. Det går med an- ledning av detta inte heller att skärpa kriterierna i syfte att minska ansprå- kens omfattning. Det är därför det samlade urvalet av områden som är av riksintresse för kulturmiljövården som primärt behöver analyseras för att sedan se över de enskilda anspråken.

Riksantikvarieämbetet bedömer att innehållet i nuvarande kriterier funge- rar även i framtiden, men att de har behövt förtydligas och samlas. Ett be- hov av komplettering gällande internationella åtaganden har konstaterats (se avsnitt 8.4.3 samt 8.6).