Åtgärder hos kontrollmyndigheterna

Livsmedelsverket har fortsatt ansvar att leda och samordna livsmedels- kontrollen samt att verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i hela landet. Livsmedelsverkets undersökning om hur lokala och regionala kontrollmyndigheter uppfattar verket visar att trovärdigheten för verket är hög.

Det extranät som vänder sig till kontrollpersonal i Sverige, livsteck.net, vidareutvecklades under året. Utöver fakta, nyheter och tillgång till kontrollverktyg tillhandahåller webbplatsen nu även ”mötesplatsen”, en arena för diskussioner med verktyg för samarbete och större möjligheter till erfarenhetsutbyte. Förhoppningen är att de nya funktionerna ytterligare ska stärka likvärdigheten och samsynen i kontrollen.

Länsstyrelserna anordnar länsmöten i sina regioner. Livsmedelsverket deltog i 21 länsmöten och träffade där företrädare för regional och kommunal kontroll. Frågor som togs upp berörde användningen av

checklistor för datorbaserad kontroll och frågeställningar och tolkningar av hygien- och kontrollfrågor. Vidare medverkade Livsmedelsverket vid tolv tillfällen som stöd för länsstyrelserna vid deras revision av kommunal livsmedelskontroll (se vidare avsnitt 5.2.2). För att underlätta

länsstyrelsernas prioritering av i vilken ordning länets kommuner bör revideras har verket tagit fram ett bedömningssystem. Systemet tilldelar varje kommun ett omdöme och ju sämre omdöme kommunen får, desto högre blir prioriteringen för kommunrevision. Länsstyrelserna har även fått en lista över godkännandestatus hos anläggningar som ska vara omprövade före utgången av 2009. Genom att Livsmedelsverket vid de normerande kontrollerna (se avsnitt 5.2.3) granskar den kommunala

kontrollmyndigheten ges också information till kommunerna i sakfrågor. Det framgår från normerande kontrollerna och från länsstyrelsernas kommunrevisioner, samt även som en rekommendation från FVO att kompetensnivån hos de kommunala kontrollmyndigheterna inte är

tillräcklig. Därför har ett arbete med kompetensinventering och kompetens- profil påbörjats under 2008 och arbetet fortsätter under 2009.

Under 2008 har Livsmedelsverket färdigställt eller omarbetat följande vägledningar/kontrollhjälpmedel.

• Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) om märkning och presentation av livsmedel.

• Vägledning, Revision av lokal livsmedelskontroll • Vägledning, Sanktioner i livsmedelslagstiftningen

• Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2007:15) om livsmedelstillsatser.

Livsmedelsverket har fortsatt arbetet med att utveckla kontrollhjälpmedlet datorbaserad kontroll. Förändringar i checklistan för detaljhandeln och en enkel vägledning har tagits fram.

Under hösten 2007 arbetade Livsmedelsverket tillsammans med

Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt fram en modell för riskklassificering av livsmedels- och foderföretagare i primär-

produktionen2. Riskmodulen kompletterades 2008 med en erfarenhets- modul. Livsmedelsverket och Jordbruksverket utarbetade även en gemensam vägledning för riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen.

Livsmedelsverket har under år 2008 genomfört grundläggande kurs i märkning vid fyra tillfällen. I denna kurs har 161 inspektörer deltagit, så tillsammans med 2007 års kurser har ca. 320 personer i den offentliga kontrollen fått denna utbildning. Vidare gavs en kurs i särskilda märknings- regler, t.ex. regler om märkning av ekologiska livsmedel och av livsmedel för särskilda näringsändamål. I denna utbildning deltog 67 inspektörer. Länsstyrelserna har ett viktigt uppdrag att genom revision följa upp hur kommunerna bedriver sin kontroll på livsmedelsanläggningar.

Livsmedelsverket höll ett tvådagars seminarium för 22 länsveterinärer från 14 län i revision för att vägleda i detta arbete. Med anledning av över- föringen av ansvaret för livsmedelskontrollen i primärproduktionen anordnades utbildning för bland annat länsveterinärer och inspektörer på länsstyrelserna. Utbildningar har även hållits om livsmedelskontrollen inom området tvärvillkor. Utbildningarna har genomförts i samarbete med

Jordbruksverket. Kontrollpersonal har deltagit i flera av de kurser som erbjuds inom EUs program.

Livsmedelsverket har påbörjat arbetet tillsammans med ett antal kommuner för att öka stödet i arbetet med smittspårning i samband med sjukdoms- utbrott, framför allt vid mer ovanliga fall. Många kommuner ser ett behov av detta och förhoppningen är att samarbetet ska kunna vara till nytta för såväl kommunerna som Livsmedelsverket.

2

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/livsmedelskontroll/Rapport_riskklass_primar

Kontrollmyndigheterna i de fem nordiska länderna ordnade tillsammans en nordisk tillsynskonferens i Norge 2008. Drygt tvåhundra inspektörer samlades till föreläsningar och workshops på temat ”svagaste länken i kedjan”. Konferensen arrangerades för sjätte året i rad med stöd av Nordiska ministerrådet och är ett betydelsefullt inslag i livsmedelsinspektörernas kunskapsuppbyggnad.

Den 1 januari 2009 fick Livsmedelsverket kontrollansvar över alla styckningsanläggningar i Sverige genom ändring av 23 § i Livsmedels- förordningen. Innan den 1 januari 2009 låg kontrollansvaret över

styckningsanläggningar med en produktion mindre än 5 ton per vecka på kommunala myndigheter. Livsmedelsverket har en kontrollorganisation som täcker hela landet och kan säkerställa att kravet på veterinär kontroll

uppfylls. Efter införande av hygienförordningarna 2006 har ett antal styckningsanläggningar överförts till Livsmedelsverket på begäran av den kommunala myndigheten. Under perioden 2005 – 2008 överfördes

kontrollansvar för 64 styckningsanläggningar till Livsmedelsverket på begäran. Den vanligaste orsaken till överflyttning har varit att kommunen ansett att den inte haft möjlighet att anlita veterinär för utförande av kontroller vid anläggningen. Inför ändring av Livsmedelsförordningen utfördes under hösten 2008 en kartläggning av anläggningar med hantering av kött under kommunal myndighet. Kartläggningen visade att det fanns 135 anläggningar godkända som styckningsanläggningar med kommunal kontrollmyndighet. Kontrollansvaret för dessa är fördelat mellan

Livsmedelsverket och den lokala myndigheten.

Två av de tre dominerande detaljhandelskedjornas huvudkontor har reviderats tillsammans med kommunal kontrollmyndighet under 2008. Arbetet påbörjades med en detaljhandelskedja 2007. Kontrollen har berört hur huvudkontoren styr butiker, utbildar personal, hur lagstiftningen efterlevs när egna varumärken tas fram, vilka rutiner för spårbarhet och återkallelse som finns och inte minst märkning av egna märkesvaror. Det har visat sig att revision av detaljhandelns huvudkontor är ett effektivt sätt att kontrollera att det finns övergripande rutiner och att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Genom att inhandla ett antal produkter och diskutera

märkningen av dessa direkt med ansvariga personer på huvudkontoret kan kontrollmyndigheten snabbt få rättelse till stånd. Några exempel på felaktig märkning som har uppmärksammats är avsaknad av hanteringsanvisning, felaktig nyckelhålssymbol, dålig läsbarhet, felaktigt hälsopåstående och felaktig ”spår av”-märkning, som inte bara är en redlighetsfråga, utan i högsta grad från allergisynpunkt en fråga om säker mat. Livsmedelsverket har, efter överenskommelse med berörd kommun, övertagit kontrollen av de tre största detaljhandelskedjornas huvudkontor.

De centrala myndigheterna har som samordnande insatser anordnat övningar och utbildningar inom beredskapsområdet (se kapitel 7).

Inom arbetet med fleråriga nationella kontrollplanen, sker ett utvecklings- arbete tillsammans med andra kontrollområden för ett gemensamt synsätt inom lagstiftning, vägledning, kontroll och revision (se avsnitt 2.1).

Under 2008 fortsatte Livsmedelsverket rådgivning till företag som vill starta slakteriverksamhet. Detta har varit ett löpande arbete. Under året inkom och behandlades 57 förfrågningar om att starta slakterier. Av dessa lämnade 21 in ansökan till Livsmedelsverket om godkännande av slakteri eller vilt- hanteringsanläggning. Åtta företag har beviljats tillstånd att starta verk- samhet och 27 anläggningar befinner sig i olika faser av uppbyggnad. Under året genomförde Livsmedelsverkets rådgivare elva platsbesök på sådana företag ute i landet. Utbildning i egenkontroll och faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) genomfördes för Sveriges småskaliga slakteriers förenings branschföretag och arbetet i det nordiska gårdsnäraprojektet (”Slaughtering at farm in Nordic countries”) fortsatte. Satsningen i denna form avslutades i och med utgången av 2008.

Livsmedelsverket publicerade i december 2008 ett dokument riktat direkt till livsmedelsföretagarna, där kravet på spårbarhet och hur det uppfylls på enklaste sätt beskrivs. Syftet är att skapa en basnivå för tillämpningen av spårbarhetskravet och därmed minska den administrativa bördan för företagen.

Det finns totalt 13 branschriktlinjer som har bedömts av Livsmedelsverket och som finns på verkets webbplats. Branschriktlinjer om småskalig produktion av vin och spritdrycker publicerades 2008 och branschriktlinjer med guide till god hygienisk praxis vid hantverksmässig tillverkning av ost och andra mjölkprodukter och vägledning i eget HACCP-arbete

publicerades i början av 2009. Arbete med ytterligare branschriktlinjer pågår.