Ökad kunskap, fördjupat samarbete, en god utomhusmiljö samt livskvalitet för invånarna i staden

Föreliggande studie visar tydligt på de problem som kan finnas i kalla städers offentliga rum. Enligt vidtecknads observationer i det dagliga livet och det materialet som uppkom till följd av observationerna kan det konstateras att Island troligtvis inte är unikt när det gäller både lösningar och problem som dess klimat ger upphov till. Någon direkt jämförelse städerna emellan har inte gjorts och det kan konstateras att båda platserna är urbana rum i subarktiskt klimat med företeelser som liknar varandra när det gäller både byggnadstypologi, offentligt rum samt klimat. Klimatets påverkan kan vara ett stort problem i arktiska och subarktiska städer för invånarna. Att kunna vara ute även vintertid är en viktig faktor även i kalla städer och det är angeläget med ett väderanpassat offentligt rum där man tar hänsyn till tillgång till solljus, ordentligt snöröjning så framkomligheten ökar, samt i synnerhet vindskydd då det är vanligt med blåst och storm i subarktiskt klimat och detta är den faktor som mest påverkar utomhuskomforten.

Som det nämnts i empiri och analys ovan, kan man konstatera att både Akureyri och

Reykjavik upptar stora ytor i olika riktningar. Det ger upphov till en slags decentralisering på social nivå, med långa avstånd mellan olika samhällsfunktioner och med en till viss del osammanhängande byggnadsstruktur.

De stora avstånden kan ge problem för en stadsplanerare och övriga kring den byggda miljön och en förtätning av städerna som man håller på med hjälper delvis till att ta sig an problemet. När det gäller de båda städernas klimat påverkar det i allra högsta grad invånarnas förmåga att använda det offentliga rummet under en stor del av året. Lösningen som invånarna delvis använder sig av är att i större utsträckning använda sig av bil som transportmedel, för att på så sätt delvis undvika det klimat som råder. Emellertid använder befolkningen även

lokaltrafiken i synnerhet i Akureyri där man kostnadsfritt kan åka med kommunalt finansierade bussar.

Flera framstående forskare menar på att det offentliga rummet i ett subarktiskt och arktiskt utomhusklimat blir funktionslöst och livlöst för invånarna på grund det hårda klimatet om

79

man inte anpassar rummet mer för invånarna (Ebrahimabadi,2015; Chapman et al, 2018). Detta kan delvis överensstämma med föreliggande studies resultat, där det visades att trots bistert utomhusklimat var en del människor ute i stadskärnorna men färre ute vid

strandpromenaderna, det vill säga, klimatet var svårare nere vid strandpromenaden vilket kunde vara en anledning till att färre människor tar sig ut.

Utöver det faktum att det kan anses vara oerhört svårt att utforma eller omforma offentliga rum till något som är inbjudande för invånarna, måste ändå planeraren och övriga ansvariga kring den byggda miljön försöka planera utifrån det subarktiska klimatet och de

väderfenomen som följer med klimatet. Nybebyggelse och planering av offentliga rummet ger stadsplanerare och övriga kring den byggda miljön en stor utmaning för att möta de behov som ett subarktiskt, arktiskt eller kallt klimat ger upphov. Detta behov av kunskap kring klimatet är också angeläget med tanke på den pågående klimatförändringen och de väderfenomen som förekommer i kölvattnet av klimatförändringen (WWF, 2019).

För att kunna skapa offentliga rum i de båda städerna måste också planeraren och övriga ansvariga själva vistas i det offentliga rummet trots klimatet för att kunna sätta sig in i de behov som råder. Dovey (2016) påpekar också just detta att det är av största vikt att stadsplaneraren ger sig ut i det offentliga rummet och den byggda miljön för att iaktta och observera.

Vidtecknad menar att det, likt det Ebrahimabadi (2015) nämner, verkar behövas mer

utrymme för och/ eller kunskap hos stadsplanerare för att tackla de problem som klimatet ger upphov till. Anledningar till detta kan vara många men vidtecknad menar på att det i viss mån kanske saknas redskap som planeraren kan använda sig av för att analysera och förstå en stad utifrån förhållandet klimat - offentligt rum.

Förslagsvis ska ett utökat samarbete mellan de olika professionerna kring den byggda miljön ske. Flertalet forskare som vidtecknad har studerat menar på att stadsplaneraren måste få tillgång till den specifika expertis som i det här fallet en klimatolog besitter i sitt försök att skapa ett offentligt rum som är socialt användbart. (Araos et al, 2016; Eliasson, 1999; Ford et al 2014; Erell, 2008; Ebrahimabadi, 2015; Ford, J.D., MacDowell, G., Jones, J. (2014); Erell, E., Pearlmutter, D., Williamson, T., 2011; Erell, E., Pearlmutter, D., Williamson, T., 2011).

Ytterligare en aspekt att ta i beaktning gäller den komplexa byggnadstypologin som studien visade på. Det är emellertid inte helt lätt att dra någon direkt slutsats utifrån resultatet när det

80

gäller just byggnadstypologin och den byggnadstypologiska kontexten. Det fanns dock vissa likheter med vad ovan nämnda forskare kunde konstatera i sina respektive studier. Det är förhållandevis svårt att designa byggnader som hjälper till att skapa ett drägligt offentligt rum i en kall/arktiskt/ subarktisk stad. En del forskare menar att det krävs en viss insikt hos planerarna angående byggnaders påverkan på stadens upplevda klimat och därmed i förlängningen kvalitén på det offentliga rummet. Här är också samarbetet med övriga professioner viktig till exempel arkitekter. En aspekt som forskarna nämner och som även observerades under studiens fältarbete är att det är problematiskt med högre hus i städer som upplever de klimatologiska problem som Reykjavik och Akureyri har (Gudmundsdottir, 2017). Förhållandet mellan offentligt rum och klimat i staden måste studeras djupare av planerare och övriga ansvariga kring den byggda miljön. Detta för att göra ett en stads offentliga rum tillgängligt för dess invånare även vintertid och för att på så sätt öka känsla av välbefinnande.

Malmö 2019-08-03 Daniel Gatti

81

11. REFERENSER

Akademiraadet, det kongelige akademi før de skønne kunster, Denmark (2013). Medaljemodtagelse, arkitekt Jahn Gehl.

http://www.akademiraadet.dk/index.php?id=121&m=649&p=118

Akureyri, Island (hämtat 2019-05-10)

http://www.visitakureyri.is/en

Akureyri, Svenska Wikipedia. (hämtat 2019-03-05)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Akureyri

Aspling, F (2019) Tematisk Analys enligt C&B (exempel).

https://prezi.com/m/ctpa72pqt179/tematisk-analys-enligt-cb-exempel/

(Hämtat 2019-07-15 från Prezi.com)

Araos, M., Berrang-Ford, L., Ford, J.D., Austin, E. S., Biesbroek, R., Lesnikowski, A.(2016) Climate change adaptation planning in large cities: A systematic global assessment Environmental Science & Policy, 2016.

Better world solutions. (2019) top 10 eco cities.

https://www.betterworldsolutions.eu/top-10-eco-cities/

(Hämtad 2019-08-03)

Bryman, A. (2016) Samhällsvetenskapliga metoder, upplaga 3. Stockholm: Liber.

Chapman, D., Nilsson, K., Larsson, A., Rizzo, A. (2018). Climatic barriers to soft mobility in winter: Luleå, Sweden as case study. Sustainable Cities and Society 35, 2017, ss. 574–580

Denscombe, M. (2010) The good research guide. For small-scale research social research projects, 4th _{edition. Berkshire, England: Open University Press McGraw-}

Hill Education.

Dovey, K. (2016) Urban Design Thinking, A conceptual Toolkit. London: Bloomsbury.

Ecophon Saint Gobain. Termisk komfort

82

(Hämtat 2019-05-05)

Eliasson, I. (1996) The use of climate knowledge in urban planning. Landscape and Urban Planning, 48 (2000) 31-44.

Ebrahimabadi, Saeed (2015) Outdoor Comfort in Cold Climates. Integrating Microclimate Factors in Urban Design. Doctoral thesis. Luleå University of Technology.

Encyclopedia Britannica. Köppen-Geiger climate classification.

https://www.britannica.com/science/Koppen-climate-classification

(Hämtat 2019-05-16)

Erell, E., Pearlmutter, D., Williamson, T. (2011) Urban Microclimate – Designing the Spaces Between Buildings. City Weathers: Meteorology and Urban Design. Ben- Gurion University of the Negev, University of Adelaide

Ford, J.D., McDowell, G., Jones, J. (2014) The state of climate change adaptation in the Arctic. Environ. Res. Lett. 9, 2014, s.1 - 9.

Forskningsetiska principer – Codex – Vetenskapsrådet (1996)

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtat 2019-05-15)

Green City Times. Geothermal District Heating in Iceland

https://www.greencitytimes.com/geothermal-district-heating-in-iceland/ (Hämtat 2019-01-23)

Gudmundsdottir, Hildur. Designing for Icelandic Weather conditions.KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Arkitektur.

2017 (Engelska) Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hp

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069258/INSIDE01.pdf

(hämtat 2019-03-15)

Hemmersam, P. (2016). Arctic architectures

Polar Record 52 (265): 412–422 (2016). Cambridge University Press 2016.

Hauptmann, K (2019). Turf and Timber. From Viking age turf houses to colourful timber houses.

83 (Hämtat 2019-05-05).

Islandsbloggen (2010) Islands kyrkor

http://www.islandsbloggen.com/2010/09/guiden-till-islands-360-kyrkor.html

(hämtat 2019-07-31)

Malmö Stad (2019) Vision Västra Hamnen.

https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Besoksmal/Malmo-

Museer/Aktuellautstallningar/Teknikens-och-Sjofartens-hus/Tidernas- stad/Visioner.html

(Hämtat 2019-03-15)

Marien, M. (2012). 100 Ideas That Changed Photography. Laurence King Publishing.

Mostafavi, M; Dorethy, G. (2016) Ecological Urbanism. Harvard University, Graduate School of Design. Zürich: Lars Müller Publishers.

Nannini, S. (2018) From Reception to Invention: The Arrival of Concrete to Iceland and the Rhetoric of Guðmundur Hannesson. Arts 2018, 7, 68, s. 1–13.

Nationalencyklopedin (2018) Island; Offentliga rummet; Akureyri; Reykjavik.

www.ne.se

(Hämtat 2019-05-12)

Naturvårdsverket (2018) IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning.

https://www.naturvardsverket.se/IPCC/ (Hämtat 2019-05-16)

Nyström, J & Tonell, L. (2012) Planeringens Grunder. En översikt. Lund: Studentlitteratur.

Peel MC, Finlayson BL & McMahon TA (2007), Updated world map of the Köppen- Geiger climate classification, Hydrol. Earth Syst. Sci., 11, s 1633-1644.

Polarforkningssekretariatet. Swedish polar research secretariat.

https://polar.se (Hämtat 2019-01-23)

Rebuildning History

84 Reykjavikurborg. Reykjaviks kommun

https://reykjavik.is/ (hämtat 2019-07-31)

SMHI, Vindens kyleffekt

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vindens-kyleffekt-1.259

(hämtat 2019-07-23)

SMHI Sveriges meteorologiska institut. Klimat.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat

(Hämtat 2019-02-15).

https://www.scania.com/group/en/how-to-be-sustainable-in-the-far-north/

Sunrise and sunset (2019)

www.sunrise-and-sunset.com/sv (Hämtat 2019-07-15)

Sydsvenskan (2019) Avsked av glaciär (hämtat 2019-05-30)

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tar-avsked-av-glaciar-med-brev-till-framtiden

The Environment Agency of Iceland

https://ust.is/the-environment-agency-of-iceland/ (Hämtat 2019-05-12)

Thematic Analysis

https://www.interaction-design.org/literature/article/how-to-do-a-thematic-analysis-of- user-interviews

(Hämtat 2019-07-01)

Tgverk. Hafnartorg Reykjavik

http://tgverk.is/ (Hämtat 2019-04-10).

Vedur, Island

https://en.vedur.is/about-imo/news/the-weather-in-iceland-in-2018

WWF. Världsnaturfonden Klimatkonsekvenser. https://www.wwf.se/wwfs-

85 Wikipedia. Akureyri

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Akureyri (Hämtat 2019-04-03)

Wikipedia eng.( 2019) Climate of Iceland

https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_of_Iceland

Ástvaldsson, J.P (2018) Changing Lanes, Part 3: The Future of Urban Planning in Reykjavík. Iceland Review.

https://www.icelandreview.com/politics/changing-lanes-part-3-the-future-of-urban-

planning-in-reykjavik/ (hämtad 2019-04-14)