Det subarktiska klimatet

Temperaturen den första observationsdagen ligger vid ca - 7 grader. Det blåser en kall vind från sydöst utifrån havet och vinden, ca 15–20 m/s, förstärker kylan. Temperaturen upplevs mer som cirka – 20 grader, det vill säga mycket kallt på grund av kyleffekten, se tabell 3. Vinden biter i kinderna och blåser rakt igenom vantar och mössor. Solen lyser blek och reflekteras i fasaden till en hög byggnad som avtecknar sig mot bakgrundens vulkaniska berg. Solen ger ingen värme, men ger lite ljus till en befolkning som under midvintern endast har några timmars ljus (cirka 4 timmar i Reykjavik och cirka 3 timmar i Akureyri, se tabell 2. Detta i jämförelse med mars månad, då föreliggande observationer görs, då solen är uppe drygt tolv timmar både i Reykjavik och Akureyri, se tabell 3.

Soluppgång och solnedgång vid tidpunkten för studien

Reykjavik

20 mars 2019. 07:30 19:41 12:10 timmar

Akureyri

20 mars 2019. 07:14 19:26 12:11 timmar

Soluppgång och solnedgång vid årets mörkaste dagar

Reykjavik

21 december 2019 11:22 15:28 04:06 timmar

Akureyri

21 december 2019 11:38 14:41 03:03 timmar

Tabell 2. Soluppgång och solnedgång I Reykjavik och Akureyri, Island (Sunrise and sunset.com, 2019) Den isländska vintern är relativt mild i förhållande till latituden. Det beror på den nordatlantiska strömmen, vilken är en varm ström och en fortsättning på golfströmmen (Wikipedia, 2019). Det södra låglandet har en medeltemperatur på 0 grader på vintern medan Islands högland har cirka - 10 grader i medeltemperatur. Den lägsta temperaturen i de norra delarna av Island sträcker sig mellan – 25 till – 30 grader. Den lägsta uppmätta temperaturen ska ha varit – 37 grader cirka (Wikipedia, 2019). Medeltemperaturen i juli på södra Island är

34

10–13 grader och varma sommardagar kan temperaturen gå uppemot 20–25 grader. Värmerekordet är från 1939 i Västra fjordarna, 30,5 grader (ibid).

Island, och då speciellt i inlandet under vintern, drabbas frekvent av plötsliga och dramatiska växlingar i vädret. Sikten kan reduceras snabbt med snabbt ökande vind, nederbörd, samt snabba. temperaturskiftningar. Normalt är vindstyrkan kraftigare på höglandet, men topografiska aspekter kan förvärra vindarna och orsaka starka vindbyar även i låglandet. Vindstyrkan uppnår i låglandet 18 m/s i 10–20 dagar om året men i inlandet kan starka vindar blåsa uppemot 50 dagar om året. De starkaste vindarna som uppmätts är 62,5 m/s och de starkaste vindbyarna 74,2 m/s (Wikipedia, 2019). Under fallstudien inträffar detta

väderfenomen speciellt under den fjärde dagen, med snabb förändring av vindriktning och vindstyrka, samt i detta fall svår snöstorm. Vidtecknad kör från Reykjavik till Akureyri och huvudvägen som går runt ön är beläget på denna del från någon meter över havet till

höglandets några hundra meter över havet. Vidtecknad fick erfara skillnaden i vädret mellan hög och lågland, där det hårdaste vädret rådde på höglandet denna observationsdag.

Bild 5. Hästar mitt i en snöstorm med orkanstyrka (Gatti, 2019)

6.2.1 Temperatur

Nedan följer några data hämtade från isländska väderinformationen Vedur.se, om temperatur- snö-, sol- och vindavvikelser i Reykjavik och Akureyri under 2018 i förhållande till

normalmedelvärden. Att följa en del klimatfaktorer ger på sikt en bild av tendenser på

35

solljus. Detta kan vara av värde både för stadsplanerare och övriga professioner kring den byggda miljön.

Diagram 1. Avvikelser Temperatur (vedur.is, 2019)

Temperaturen under 2018 visade på medeltemperaturer som låg över det normala både i Reykjavik och Akureyri under en stor del av året och i Akureyri låg medeltemperaturen över medel alla månader utom i augusti. November månad i Reykjavik låg medeltemperaturen ovanligt högt. Under observationsdagarna var temperaturen några minusgrader, här finns ännu ej några data men upplevelsen av vädret var inte densamma som det termometern visade och detta berodde på den kraftiga vind som ofta blåser över ön och i de båda

observationsstäderna, se tabell 3 om kyleffekt.

Karta 2 Avvikande årsmedeltemperaturen 2018 relaterat till medelvärdet de senaste tio åren (2008-2017). (Vedur.is, 2019)

6.2.2 Snö

Snön täckte 2018 Reykjavik under 38 dagar men det var inte ngt djupare snötäcke. Akureyri hade så mycket som 98 dagar med snö och det största snödjupet var 105 cm i Akureyri 2018.

36

I de båda städerna var det under observationsdagarna en stor skillnad på snödjupen. Akureyri fick mycket snö under snöstormsdagen medan Reykjavik under början av observationerna hade ett lätt snötäcke på någon centimeter. Snöröjningen fungerade mycket bra inne i Akureyri, man var snabbt ute och plogade även om man först åsidosatte trottoarer och

gångbanor/cykelbanor och prioriterade vägarna. Men även där var snöröjningen effektiv. Det kan dock vara ett problem att det kommer lite i andra hand då människan i det offentliga rummet är sårbar för halka och snödjup speciellt om de är äldre och de löper då en ökad risk för fallskador. Vid dessa tillfällen blir det nog mest de som är tvungna som ger sig ut enligt Gehls resonemang (se kapitel 5).

Diagram 2. Dagar med helt snötäcke – avvikelse från medelvärdet (vedur.is, 2019)

6.2.3 Soltimmar

Under 2018 var det exceptionellt lite soltimmar i den sydvästra delen av landet. I Reykjavik var soltimmarna 1161 under 2018 och det var 107 timmar lägre än åren 1961-1990 och 246 timmar mindreän 2008-2017. I Akureyri var soltimmarna totalt 1016 timmar, 28 förre än åren 1961 – 1990 och i medel 40 färre än de senaste tio åren (2008-2017) .

37

Diagram 3. Soltimmar 2018. Avvikelser från medelvärdet (vedur.is, 2019)

Det var enligt Vedur.is (2019) ovanligt molnigt under maj – juli i Reykjavik och juni hade inte haft så få soltimmar sedan 1914. Andra månader var det soligare. Akureyri hade fler soltimmar än normalt under mars juni och september men under medeltemperatur i april, juli augusti och oktober.

6.2.4 Vind

Alla vindmätningar på Island delas i en östlig komponent och en nordlig och jämförs med medelvärdet från de senaste 20 åren (1998 – 2017). Vindar från öst och norr definieras som positiva medan vindar från väst och syd definieras som negativa. De nordliga vindarna (orange staplar) rådde i januari, mars, augusti september och november. De södra vindarna var starka i februari och maj och rådde även under juni, juli och oktober. De västliga vindarna (blå staplar) förekom över medel i januari, mars, april och i slutet av året. Västliga vindar förekom över medelvärdet från maj till juli och september till oktober.

38