Staden vid havet

70

Byggnaden vid havet är en officiell byggnad i trä som används vid olika politiska möten, se bild 50. Den ligger helt utan något vindfång och nära havet. Det ger därför vid blåsigt väder på vintern en isande upplevelse när man vistas i detta stora offentliga rum. Man kan ju också fundera kring hur ett eventuellt möte politiskt internationellt möte skulle te sig innan gästerna kom innanför väggarna. I bakgrunden anar man de vulkaniska bergen och havet.

Som en kuriosa kan nämnas att presidenten från Sovjetunionen samt USA:s president Ronald Reagan möttes i denna byggnad för att avsluta det kalla kriget.

Nedan en bild på havet i Akureyri, i fiskehamnen. Bakom syns en stor trålare från Grönland. I förgrunden mindre fiskebåtar.

71

Bild 51. Staden har successivt byggts ut på höjden kring staden. Även här är en del träd planterade. Här kan man se både löv- och barrträd planterade.

8.METODDISKUSSION

Den valda metoden, strukturerad observation, valdes utifrån en nyfikenhet på hur man på plats kan iakttaga, reflektera över och få information i ett angeläget ämne, i föreliggande studie människan i det offentliga rummet i ett subarktiskt och arktiskt klimat. Även i Sverige har vi delar som hör till subarktis och Arktis, men också många städer i landet som ligger utanför dessa zoner men som ändå har ett kallt vinterklimat. Studiens resultat är därför aktuell på många platser. I det offentliga rummet är det människan som står i centrum och ett livligt använt offentligt område pekar på att platsen fyller en viktig social funktion. Även om det, enligt Gehl (2011, s 11,) finns omständigheter då man måste tillbringa tid på en plats trots att platsen är ogästvänlig, till exempel vid kyla. När man ska göra en undersökning som sätter människans upplevelse i centrum är, enligt vidtecknad, en kvalitativ ansats att föredra där de rika nyanserna och detaljerna kommer fram på ett djupare plan, speciellt när man kan

illustrera känslor och upplevelser med hjälp av bilder. En upplevelse av en miljö och ett klimat går att mäta med olika mätmetoder, statistik och diagram, men baksidan med den kvantitativa studien är att nyanserna kanske inte framträder lika tydligt på detta sätt (Bryman, 2016). Alltså har föreliggande studies metod varit ett bra hjälpmedel för att nå fram ett resultat som på ett vetenskapligt sätt lyfter fram studiens problemformulering och

72

frågeställningar samt ger möjligheten till fördjupning av det teoretiska ramverket enligt kapitel 5.

Kameran var till stor hjälp vid dokumentation av det iakttagna. I denna studie visade bilderna både på detaljer och på helhet och var till hjälp vid analysen av det offentliga rummet,

byggnadstypologier och klimatets påverkan på densamma. Bilderna gav också känslan av det sammanhang de föreställde och sa mycket både om det uttalade konkreta och det outtalade, till exempel känsla och upplevelse av det observerade. En del av bilderna var narrativa och berättade en egen historia och några bilder gav en expressiv dokumentation där de gav en uppfattning av olika känslouttryck. En av bilderna visade utsikten över staden och enligt Merien (2012) visade den på en ögonblicksbild av verkligheten till skillnad från en målad tavla. Se kapitel 5.

9. DISKUSSION

Föreliggande studie gjordes i en miljö där det verkliga livet iakttogs utifrån ett subarktiskt klimat och människan i staden med dess byggnader och offentliga rum. Det var lärorikt att ta del av en miljö där människan är utsatt för vinterns hårda väder och mörka dagar även om mars månad är en ljusare månad med cirka tolv timmars dagsljus per dag. Syfte med studien var att observera två städer på Island nämligen Reykjavik och Akureyri. Klimatet som råder i de båda städerna är vintertid temperaturmässigt ganska milt med några minusgrader. Men tillsammans med de ofta hårda vindarna och nederbörd i form av snö blir klimatet hårt

vintertid. Studiens syfte var därför att se huruvida man anpassat det offentliga rummet utifrån klimatet. Studien sågs med en stadsplanerares ögon och detta för att utröna om man hade anpassat utemiljön utifrån vinterklimatets olika aspekter. Det verkade som om de ansvariga inte helt och hållet tagit hänsyn till dessa faktorer vid nybyggnationer exempelvis nere vid strandvägarna. Studien visade på många olika faktorer som på ett negativt sätt inte var invånarna till gagn vid hård vind eller liknande. Denna uppsats visar på att när det väl är byggt är det svårt att komma tillrätta med problemen som uppstår. Därför är det av största vikt att samtliga inblandade i den byggda miljön har kunskap om och görs uppmärksamma på klimatets och vädrets påverkan på det offentliga rummet och människan i detsamma.

73

9.1 Den subarktiska staden och dess offentliga rum.

Det teoretiska ramverket till denna studie har varit användbart till som grund till observationerna och studien har också bekräftat och fördjupat teorin. Ett Tema som framkommit utanför det teoretiska ramverket är Den expressionistiska och konstnärliga staden och dess omgivningar. Denna aspekt är angelägen då estetiska värden kan vara viktiga för att kompensera en hård utomhusmiljö i övrigt. Det ska också tilläggas att den natur som råder både på höglandet och låglandet på Island är oerhört vacker, även vintertid och kan vara källor till rekreation.

74

Parker och öppna platser fyller en funktion sommartid men vintertid kan det på större öppna platser såsom torg, bli blåsigt och kallt. Träd och buskar är viktiga för att skapa lä året om. De olika gränssnitten i staden i form av till exempel uteserveringar var av naturliga skäl mycket sparsamt besökta. Men detta är nog typiskt för alla städer med vinterklimat. En och annan servering kan erbjuda en stol ute, kanske för de som röker. Inne på caféerna var det dock mycket folk och det offentliga har verkligen flyttat in i det privata.

Att lära sig att tänka kring staden utifrån Doveys (2016) teori om urbant tänkande kring stadens design, och att använda hans olika redskap var bra i samband med observationerna och analysen. Dovey (2016) skriver hur viktigt det är att ta sig till platser för att se dem i verkliga livet när man forskar (ibid, se kapitel 5). Upplevelsen är unik för den specifika miljön och det specifika tillfället men studien kan ändå ge mycket värdefull information när man vill forska vidare om städer i subarktiskt eller arktiskt klimat.

Dovey (2016) beskriver det offentliga rummet utifrån de olika aspekterna när det gäller fixerat eller halvfixerat eller ofixerat offentligt rum. I både Reykjavik och Akureyri innehöll det offentliga rummet samtliga dessa kategorier, vilket nog är naturligt med tanke på att en stad består av en gammal eller nyare fixerad bebyggelse som man inte ändrar utan vidare. Städerna bestod också av pågående nybyggnationer som kan benämnas som halvfixerade så

75

länge man bygger nya hus. Båda städerna hade många byggprojekt igång med nya moderna betonghus som var mycket olika den gamla bebyggelsen. Tyvärr är det inte alltid till det bättre när man bygger nytt och man hade planerat och byggt höghus med åtskilliga våningar vilka var belägna nere vid havet och strandpromenaderna/strandvägen. Gudmundsdottir (2017) pekar också på dessa brister och vilka problem det kan innebära för invånarna att vistas kring dessa hus under blåsiga dagar. Båda städerna var också byggda ganska glest (låg densitet) med stora öppna ytor i vissa områden i städerna. Man har dock successivt börja förtäta städerna vilket kan leda till kortare avstånd till centrum för en del av befolkning (Reykjavik.is, 2019) De båda städernas offentliga rum omfattar till ytan ganska stora områden. Därför valdes två områden i vardera staden ut, stadskärna och havssidan (hamnområdet), för att begränsa observationerna. I båda städerna vid havssidan var en långsträckt och vacker strandpromenad belägen, speciellt i Reykjavik. Det var dock blåsiga observationsdagar och kylan och vinden tillsammans gjorde utomhusklimatet ganska bistert. Det man kan konstatera är att det saknades vindskydd längs med strandpromenaderna och trots detta var det en del folk ute och promenerade, joggade eller cyklade (i Reykjavik). Man kan antaga att det hade varit betydligt fler utomhus om vädret varit lugnare, men just vid det väder som rådde under observationsdagarna var det inte så många människor ute vid havet. Däremot var det lite fler utomhus, inne i stadskärnorna, men de såg frusna ut och det var blåsigt även här. Den så kallade kyleffekten, se tabell 3, gör att man upplever temperaturen som betydligt lägre då den kyler av mer ju mer det blåser i förhållande till temperaturen (SMHI, 2019). När vidtecknad bedrev observationerna var det så kallt och blåsigt att det var svårt att ta bilder och kameran slutade fungera emellanåt. Kyleffekten var påtaglig och vinden blåste rakt igenom de varma kläderna.

9.2 Klimatets påverkan på stadsplanering och det offentliga rummet

Erell et al (2011) påpekar att mycket av hur en människa upplever sin stad och dess klimat beror på hur designen av staden ser ut (se kapitel 5). Det var, i de observerade delarna av staden, möjligt att se att den design som rådde vid strandpromenaderna i båda städerna var estetiskt tilltalande. De var emellertid inte direkt anpassade för ett subarktiskt vinterklimat då det inte exempelvis fanns vindskydd utplacerade som skulle kunna gjort strandpromenaderna mer tillgängliga. De höga byggnaderna nere vid vattnet med besvärliga vindar, enligt

Gudmundsdottir (2017) vid blåsigt väder, var inte heller rätt designade utifrån det klimat som råder i ett subarktiskt vinterklimat. Det är att föredra låga byggnader och mer tättbebyggt och

76

det bästa sättet att bygga i detta klimat är att bygga så kallade courtyard, en innergård omgiven av hus (ibid).

Men det som är byggt är svårt att ändra på av naturliga orsaker. Därför är det desto viktigare att redan i planeringsstadiet kvarter och byggnader, ta hänsyn även till klimatfaktorer.

Ebrahimabadi (2015) pekar på vikten av tillhandahållande av skydd från vind i den offentliga miljön. Han poängterar också att både mikroklimat och utomhuskomfort är viktig i

stadsbyggnadsprojekt. De viktigaste faktorerna i detta sammanhang är just att man ska ta hänsyn till temperatur, solljus och vind. Han pekar också på hur viktigt det är att man tidigt i planeringsprocessen tar hänsyn till dessa faktorer genom att använda lämpliga analysverktyg (ibid). Samtliga involverade i olika stadsplaneringsprojekt bör enligt författaren ha viss kunskap om klimatets påverkan på det offentliga rummet (ibid). Eftersom det här handlar om invånarnas komfort i ett kallat klimat måste även dessa vara involverade i planering av ny bebyggelse eller offentligt rum.