BYGGD MILJÖ OCH OFFENTLIGT RUM I KLIMATMÄSSIGT UTSATTA KONTEXTER-En fallstudie av städerna Reykjavik och Akureyri, Island

BYGGD MILJÖ OCH OFFENTLIGT RUM I KLIMATMÄSSIGT

UTSATTA KONTEXTER

En fallstudie av städerna Reykjavik och Akureyri, Island

BUILT ENVIRONMENT AND PUBLIC SPACE IN

CLIMATE-EXPOSED CONTEXTS

A case study of the cities of Reykjavik and Akureyri, Iceland

2019-07-03

DANIEL GATTI

Byggd miljö: Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Självständigt arbete, Kandidatexamen 20 HP

BY212C, VT 2019 Handledare: Emil Pull

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION

1.1 Det offentliga rummet i kallt klimat 4

2. BAKGRUND

6

2.1 Stadsplanering

2.2 Byggnadstypologi 6

2.3 Det offentliga rummet 6

2.4 Island, Reykjavik och Akureyri 7

2.5 Isländsk arkitektur 8

2.6 Klimatets definition och klimatet i byggd miljö 9

2.7 Subarktiskt och arktiskt klimat 9

2.8 Klimatförändringar 11

3. FORSKNINGSSYFTE och FRÅGESTÄLLNINGAR 11

3.2

Centrala begrepp 12

4. FORSKNINGSANSATS, FORSKNINGSSTRATEGI,

METODOLIGI OCH ANALYS

13

4.1. Kvalitativ studie 13

4.2. Litteraturgenomgång 13

4.3. Forskningsstrategi och forskningsmetod 14

4.4 Forskningsstrategi - fallstudie 15

4.4.1 Fallstudie empirisk prövning av teorin 16

4.5. Datainsamlingsmetod 16

4.6. Dokumentation 15

4.7 Analys av data 20

4.8 Analysmetod – tematisk analys 21 4.8. Analysmetod – kodning och kategorisering 21 4.8.2 Reduktion av insamlad data 23

3

4.9 Trovärdighet och etiskt reflektion 24

5. TEORETISKT RAMVERK

25

5.1. Urban Design Thinking enligt Kim Dovey 25 5.2. Kategorisering enligt Dovey. 26 5.3. Kategorisering enligt Ebrahimabadi 27 5.4. Dokumentation 28 5.5. Klimatets påverkan på det offentliga rummet 28

5.6. Livet i det offentliga rummet 30

5.6.1 Nödvändiga aktiviteter 31

5.6.2 Frivilliga aktiviteter 31

5.6.3 Sociala aktiviteter 31

6. EMPIRI OCH ANALYS

31

6.1. Den subarktiska staden och dess offentliga rum 31

6.2. Det subarktiska klimatet 33

6..2.1 Temperatur 34

6.2.2 Snö 35

6.2.3 Soltimmar 36

6.3. Det globala klimathotet 37

6.4. Människan och vädrets makter 39 6.5 Det offentliga rummet och vädrets makter 42

6.6 Det offentliga rummet 44

6.7 Det offentliga rummet i subarktiskt klimat 48

6.8 Staden och dess gränssnitt 51

6.9 Snöröjning 53

7.1 Stadsplanering 54

7.2 Den berättande och expressiva staden 56

7.3 Byggnadstypologi och densitet 62

7.4 Byggnadstypologisk kontext 67 7.5 Byggnadsdensitet 68

4

8. METODDISKUSSION

71

9. RESULTATDISKUSSION

72

10. SLUTSATS

78

10.1. Ökad kunskap, fördjupat samarbete, en god

utomhusmiljö samt livskvalitet för invånarna i staden

5

1.INTRODUKTION

1.1 Det offentliga rummet i kallt klimat

En stadsplanerares ansvarsområde omfattar skilda delar i den byggda miljön och detta ansvar delas med andra professioner som också arbetar med byggd miljö såsom arkitekter,

stadsarkitekter och ingenjörer med flera. Ett av stadsplanerarens ansvarsområden handlar om att invånarna i staden ska få en socialt attraktiv och funktionell utomhusmiljö i det offentliga rummet, det ska vara en plats att trivas på även om besöket ibland är kort. Dovey (2016, s 45–50) refererar bland annat till författaren Lefebvre som menar att det offentliga rummet ska användas inte bara för att handla eller ta sig mellan hemmet och arbetet utan för lek, drama, konst och politik (Ibid). Att skapa en trivsam utomhusmiljö innebär således att hänsyn måste tas till många olika faktorer. I denna studie ligger fokus på ett kallt vinterklimat i det

offentliga rummet och hur man som stadsplanerare kan påverka rummet i sin yrkesutövning. Det offentliga rummet i staden, till exempel torg, gator och trottoarer, ska vara utformat för invånarna och anpassas till dessa och inte tvärtom. I det offentliga rummet ska man också uppleva att det är funktionellt och i förlängningen att det ger möjlighet till ökad livskvalitén hos invånarna i staden. Begreppet offentligt rum är emellertid komplext (Dovey, 2016, s 75). Det är ibland svårt att tyda om ett offentligt rum är privat (till exempel en privat parkering) eller gemensamt och öppet för alla. Vissa delar av det offentliga rummet går över i det som kallas gränssnittet, det vill säga gränsen mellan det offentliga och privata. Detta kan till exempel röra sig om ett café med uteservering (Dovey, 2016, s 57).

Det ställs stora krav på utomhusmiljön i ett kallt klimat. I denna studie berör forskningen polarklimat/arktiskt klimat och subarktiskt klimat, i Reykjavik och Akureyri, Island. Kraven på utomhusmiljön i det offentliga rummet beror bland annat på i vilken kontext det offentliga rummet är beläget samt planeringen av rummet i sig samt till exempel tillgång till sol,

snöröjning, vindskydd med mera (Ebrahimabadi, 2015, s 11). Även i Sverige har vi delar som hör till subarktisk och polar/arktisk klimat, men det finns också många städer i landet som ligger utanför dessa zoner men som trots det har ett kallt vinterklimat. Och utomhusklimatet kan vara kallt och blåsigt även i södra Sverige vintertid. Studien är därför relevant för många städer. I takt med den globala klimatförändringen och de förändrade väderförhållande på många ställen i världen, ställs större krav på den byggda miljön och speciellt det offentliga rummet och i vilken omfattning detta anpassas till det platsspecifika klimatet. Forskning visar på betydelsen av kunskap om detta hos dem som arbetar med stadsplanering och den byggda

6

miljön (Araos et al, 2016; Eliasson, 1999; Ford et al 2014; Erell, Pearlmutter & Williamsson, 2008). Begreppet byggd miljö omfattar flera olika områden gällande stadens planering, gestaltning och utformning. Olika yrkeskategorier samarbetar kring den byggda miljön (MAU, 2019). Både enskilda byggnader och större områden kan vara berörda och även boendemiljö, stadsbild och social miljö ingår i begreppet byggd miljö. Såväl teknisk som samhällsvetenskaplig kunskap är viktig i sammanhanget och byggd miljö är således ett tvärvetenskapligt område (Ibid). De olika professionerna bör tillsammans i möjligaste mån utforma strategier för ett offentligt rum som ger skydd mot vädrets påverkan. Därför bör kunskap inhämtas om hur en hållbar byggd miljö ska planeras och byggas utifrån bland annat de klimatvillkor som råder, i denna undersökning specifikt subarktiskt klimat och

polarklimat/arktiskt klimat. Det offentliga rummet i staden är känsligt för klimatförändringar och väderförhållande. I subarktiskt och arktiskt klimat är utemiljön ofta extrem och snabbt skiftande, speciellt vintertid. Att invånarna ska kunna vistas ute ställer krav på hur det offentliga rummet utformas (Araos et al, 2016; Eliasson, 1999; Ford et al 2014; Erell et al, 2008).

Mostafavi (2016, s17) poängterar att byggd miljö världen över kommer att direkt eller indirekt drabbas av klimatförändringarna och dess följder och han resonerar kring huruvida det är möjligt att vända trenden i städerna. Enligt Mostafavi (2016, s 17) bör vi se jordens sårbarhet och dess resurser som ett tillfälle för nya och spekulativa former av design och inte fokusera på konventionella tekniska lösningar som kanske snarare skyndar på den negativa utvecklingen (Ibid). Vid en global undersökning av i vilken omfattning storstäder håller på att anpassa sig till klimatförändringarna fann man, av 401 städer, att det endast var 61 städer (15%) som på något sätt initierat strategier för miljöanpassning och 73 (18%) städer som rapporterade att de planerade strategier (Aaros et al, 2016). Detta resultat bekräftar behovet av ökade insatser när det gäller klimatanpassning i städerna ur olika aspekter, så även det offentliga rummet där klimatförändringar kan bli extra tydliga genom ökad nederbörd, fler och kraftigare stormar och i vissa fall mindre upplevt dagsljus på grund av ökad molnighet som ger färre soltimmar totalt sett.

7

2. BAKGRUND

2.1 Stadsplanering

Många städer planerar och gör framtidsvisioner med till exempel tjugo-års-intervall. Dessa dokument antas utgöra en vision angående en stadsbyggnadsmässig utveckling, ekonomisk utveckling, hållbar utveckling och social utveckling med flera parametrar under en viss tidsram. Som exempel på detta kan man nämna i vår närhet Västra Hamnen i Malmö där första spadtaget togs 2001, samtidigt som det ännu inte är färdigbyggt i området (Malmö Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2014). Man kan applicera nedanstående definition på planering av en stad. Definitionen av begreppet stadsplanering kan enligt Nyström och Tonell (2012, s 109) beskrivas som:

” […] samhällets behov av att reglera och styra utnyttjandet av mark och vatten med hänsyn till såväl medborgarnas välfärd som företagens och organisationernas nytta Till denna definition kan vi även lägga krav på hushållning med naturresurser.” (Nyström och Tonell, s 109).

2.2 Byggnadstypologi

När man ska definiera byggnadstypologi måste man ta hänsyn till vilken funktion byggnaden uppfyller. Man måste också ta hänsyn till om hustypen är det optimala för platsen relaterat till den byggnadstypologiska kontexten, klimatet, samt vid hav respektive inland (Dovey, 2016 s 69). Om byggnadstypen inte passar i sammanhanget, kan det kanske byggas på något bättre passande ställe i staden. Staden är en blandning av form, funktion och innebörd.

2.3 Det Offentliga Rummet (Public Space).

Det offentliga rummet definieras som en del av en bebyggelsemiljö. Rummet är tillgängligt för allmänheten och kan vara till exempel gator, torg, parker, gågator och gallerior.

Byggnadernas fasader, plank och häck kan ses vara väggar i det offentliga rummet. Det är framförallt inom städer begreppet är tillämpligt (Nationalencyklopedin, 2019).

8

Bild 1. Reykjavik fotograferat från Perlans museum, Hallgrimskirkjas torn ses tydligt. (Gatti, 2019)

2.4 Island, Reykjavik och Akureyri

Island är ett land i Nordatlanten med 353 000 invånare år 2018 (Nationalencyklopedin, 2019). Landets yta uppgår till 100 260 kvadratkilometer. Landet ligger strax söder om den norra polcirkeln och består av huvudön och ett flertal mindre öar. Island består av platå och

fjordlandskap. Landet har relativt milda somrar men ofta mycket kalla vintrar. Delar av Island har ett hårt klimat med emellanåt med stormar, mycket snö och minusgrader, speciellt i de nordliga delarna av Island, där staden Akureyri ligger och på tundrans högplatå i inlandet. (Polarforskningssekretariatet, 2019; Green City Times, 2019). Stora delar av Island har Polarklimat/arktiskt klimat eller subarktiskt, enligt Köppens-Geigers klimatklassificering (Nationalencyklopedin, 2019). I och med det kalla klimatet ställs det höga krav på

uppvärmning av bland annat byggnader. Men med hjälp av geotermisk uppvärmning har man i nästan 100 år kunnat värma upp hus och byggnader och de senaste 85 åren har man arbetat med att förbättra systemet (Green City Times, 2019). Reykjavík är huvudstad på Island med 127 220 invånare (2018) och med förstäder 225 210 invånare (Nationalencyklopedin, 2019). Reykjavík ligger på öns sydvästra kust och är Islands kulturella och ekonomiska centrum. Moderna stadsplaneidéer såsom trädgårdsstaden rekommenderades i början av 1900-talet och blev grundläggande för Reykjavíks bebyggelse under de följande årtiondena. Den första generalplanen fick Reykjavík först 1962 (ibid).

Akureyri är en mindre stad på norra Island, vid den innersta delen av fjorden Eyjafjörður och staden hade 2018, 18 860 invånare (Nationalencyklopedin, 2019; Encyclopaedia Britannica, 2019; Wikipedia, 2019). Staden blev bebyggd under 1600-talet och fick status som stad i

9

slutet av 1700-talet. Den viktiga stamvägen runt hela Island, Ringvägen, går genom staden och binder samman den med resten av landet, bland annat med Reykjavík som ligger 390 kilometer bort (Ibid). Akureyri har ett universitet sedan 1987 som expanderat en hel del sedan dess och en mycket viktig isfri fiskehamn. Här finns fiskeindustrier, bland annat

fiskkonserveringsindustri, men även industrier som förädlar jordbruksprodukter,

textilfabriker och skeppsvarv. Staden är även en viktig knutpunkt på norra Island med bland annat inrikes flygförbindelser. Akureyri har ett typiskt subarktiskt kustklimat med kyliga och ganska stränga vintrar och milda somrar. Snön börjar vanligen falla sent i oktober och smälter i april. Staden är även mycket molnig med cirka 1 047 soltimmar årligen och knappt någon sol alls mellan november och februari. Det är dock mindre nederbördsdagar än på södra Island då de starka vindarna oftast kommer söderifrån (Ibid).

Bild 2. Fristående hus i ”chalet-stil” (pavilion) i Akureyri (Gatti, 2019)

2.5. Isländsk arkitektur

De första bosättarna på Island bodde i de så kallade torvhusen som byggdes långt in på 1900-talet (Hauptmann, 2019). Dessa bestod av timmer och torv och sidorna var delvis inbäddade i terrängen. Vid mitten av 1700-talet började Reykjavik ta form och i samband med detta började man också bygga stenhus. Försök gjordes att bygga tegelhuslängor men av de två som byggdes brann det ena ned och det andra motstod inte det tuffa klimatet. Ända från tidigt 1300-tal byggde man en del trähus parallellt med de gamla torvhusen av timmer, men

eftersom det var sparsamt med träd på Island kunde inte så många trähus byggas. Timret till torvhuset importerades bland annat från Norge. Vid 1860 kom ett nytt material, den

10

korrugerade plåten, vilken skulle förse Island med en ny typ av hus; stenhuset med

färggranna fasader av korrugerad plåt. Allt från små hus till officiella byggnader och kyrkor byggdes på detta sätt (ibid). Sofia Nannini (2018) beskriver hur snabbt moderniseringen av Island skedde under de första decennierna av 1920-talet och framåt. Bland alla modernistiska tekniker blev ”steinsteypa” (betong) det viktigaste materialet som förändrade den byggda miljön på ön och antogs snart av de första isländska arkitekterna. En av de främsta

förespråkarna för betong var Gudmundur Hannesson, läkare och stadsplanerare som skrev flera artiklar och till och med en guidebok om betong som publicerades 1921, Steinsteypa. Leiðarvísir för alþýðu och vedvaninga (Betong: En guide för vanliga människor och nybörjare) (Ibid).

2.6 Klimatets definition och klimatet i byggd miljö.

”Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara "observeras" indirekt, genom insamling och analys av väderobservationer under en längre tid” (SMHI, 2019).

Klimat och väder är några viktiga faktorer att ta i beaktande i samband med planering av samhällets utveckling och den byggda miljön. Det urbana landskapet skapar lokala temperaturer som ibland skiljer sig åt från omgivande landsbygd. Studier har visat att temperaturen kan skilja upp emot +/- 12 grader Celsius en lugn och klar natt mellan landsbygd och den varmare staden (Eliasson, 2000). Emellertid kan staden ofta uppvisa en mosaik av varma och kalla områden, till exempel i parker, affärsstråk och kring bostadshus (ibid). Klimatologer, arkitekter och stadsplanerare bör samarbeta för att uppnå ett optimalt resultat i speciellt kalla städer till exempel de som befinner sig kring polcirkeln med både arktiskt och subarktiskt klimat (Eliasson, 2000; Erell et al, 2008). En byggd miljö som skyddar mot till exempel hårda vindar och kallt klimat och tar tillvara på ljus och sol är av största vikt.

2.7 Subarktiskt och arktiskt klimat.

Arktis och subarktisk täcker in en stor del av norra delarna av jorden från strax under polcirkeln och upp till själva nordpolen. Många länder berörs av klimatet, till exempel USA (Alaska), Kanada, Danmark (Grönland), Sverige, Norge, Finland och Ryssland, Svalbard

11

(Norge), Island samt bergsområden där höjden är så många meter över havet att klimatet motsvarar de arktiska och subarktiska klimatzonerna, ofta ovanför trädgränsen (Peel MC, Finlayson BL & McMahon TA, 2007).

I föreliggande studie har forskning och information inhämtats både när det gäller Polarklimat/ arktiskt och subarktiskt klimat. Man kan definiera de olika zonerna kring polcirkeln på skilda sätt beroende på om man relaterar zongränserna utifrån Köppens-Geigers

klimatzonsindelning eller om man går strikt efter polarcirkelns zongräns. Det är viktigt att se hur ett hårt klimat kan påverka det offentliga rummet i staden oavsett om det ligger ovanför polcirkeln eller under. Information om Islands klimat har inhämtats från SMHI (2019) samt Encyclopedia Britannica (2019). Köppens-Geigers zonindelning av Island är enligt följande: Polarklimat ET (Tundra), Polarklimat EF (glaciärer) och kontinentalt subarktiskt klimat (Df). Kartan är hämtad från Peel et al (2007).

12

2.8 Klimatförändringar

”Arktis – klimatförändringarnas kanariefågel” (Naturvårdsverket, s 5).

Uttrycket syftar på att kanariefåglar tidigare användes i gruvor som indikatorer på hur giftig luften i gruvgångarna var. Om kanariefågeln reagerade på luften eller till och med dog, var det dags att snabbt ta sig ut ur gruvgångarna. På motsvarande sätt kan Arktis fungera som en indikator på de klimatförändringar som pågår över hela jorden (Naturvårdsverket, s 5). Chapman et al (2018) beskriver i en litteraturstudie publicerad i Arctic Yearbook, (2018, s 86-101) det som kallas Mjuk mobilitet (Soft mobility)vilket innebär hur invånarna rör sig runtom i vinterstaden: till fots eller med cykel, rullskridskor och till och med skidor. De menar på att det finns många hinder för att människor ska ta sig ut i staden på vintern och dit hör exempelvis snö, vind och solförhållande. De konstaterar att det behövs principer som hjälper till att omvärdera stadens utformning för att främja utomhuskomforten under vintern (Chapman, D., Nilsson, K.L., Rizzo, A., Larsson, A, 2018). Chapman et al. (2018) pekar också på vidden av den globala uppvärmningen och vad den kommer att innebära för samhällen i och omkring Arktis, såsom tidig issmältning på våren med eventuella

översvämningar som följd, regn i stället för snö med minskad ljusreflexion vilket leder till ännu mörkare vintermånader för invånarna i Arktis och subarktisk, samt avsmältning av glaciärerna och en negativ påverkan på flora och fauna (ibid).

4. FORSKNINGSSYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Studiens syfte var att observera två städer på Island; Reykjavik och Akureyri, båda med subarktiskt eller arktiskt klimat (se klassificering kapitel 2.5). Observationerna gjordes för att se huruvida man i respektive stad anpassat det offentliga rummet till det subarktiska klimatet. På så sätt kunde en prövning och vidareutveckling av det teoretiska ramverket i denna studie ske (Eliasson, 1999; Dovey, 2016, s 49–51).

Studiens syfte var också att, utifrån föreliggande studies teori försöka visa på vikten av kunskap om klimatet hos stadsplanerare och andra ansvariga kring den byggda miljön. Detta angående vilka grundläggande klimat- och väderfaktorer som på olika sätt påverkar en stads offentliga rum (public space) och dess invånare. (Araos et al, 2016; Eliasson, 1999; Ford et al

13

2014; Erell et al, 2008; Ebrahimabadi, 2015). Med tanke på klimatförändringar och behov av hållbar stadsplanering är kunskapen om klimatets påverkan på staden och dess invånare viktig för både den enskilde individen, för samhället som helhet, samt globalt sett.

Det framkommer följande frågeställningar utifrån studiens syfte:

- Hur kan man observera, utifrån professionen som stadsplanerare, om de två städerna Reykjavik och Akureyri i Island är planerade utifrån invånarnas behov och platsernas specifika förutsättningar. Detta med avseende på det subarktiska vinterklimatet,

byggnadstypologi, byggnadsdensitet, och då i synnerhet utformningen av det offentliga rummet.

- Hur kan studien visa på betydelsen av kunskap hos stadsplaneraren om det offentliga rummets utformning i kallt klimat avseende främjandet av en god utomhusmiljö för invånarna vintertid?

3.1 Centrala begrepp

Offentligt rum (public space), människan, invånare, fixerat offentligt rum (fixed public space), halvfixerat offentligt rum (semi fixed public space), ofixerat offentligt rum (unfixed), gränssnitt (interface), polarklimat/ arktiskt klimat, subarktiskt klimat, miljö, hållbarhet, byggnadstypologisk kontext, byggnadstyp: pavilion, courtyard, row, tower, densitet (density), stadsplanering, byggd miljö, nödvändiga aktiviteter i offentligt rum, frivilliga aktiviteter i offentligt rum, sociala aktiviteter i offentlig rum, för vidare förklaring se under teoretiskt ramverk (kapitel 5).

14

4. FORSKNINGSANSATS, FORSKNINGSSTRATEGI, METODOLOGI

OCH ANALYSMETOD

Figur 1.Den kvalitativa forskningsprocessen (Backman, 2008, s 56)

4.1 Kvalitativ studie

Föreliggande forskning är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Den kvalitativa forskningen baseras på vetenskapliga insamlings-, analys- och tolkningsmetoder av empiriska data, och har ofta samhällsvetenskaplig inriktning (Wikipedia, 2019). Den kvalitativa ansatsen är enligt Backman (2008) huvudsakligen induktiv vilket innebär att den är hypotesgenererande. I denna forskningsstudie genererades en vidareutveckling av det teoretiska ramverket i kapitel 5. Det studerade området i denna uppsats rör sig inom det samhällsvetenskapliga och sociala fältet, i detta fall i form av en studie av det verkliga livet där stadens invånare befinner sig i stadens offentliga rum. Av intresse är här hur de ter sig i det urbana rummet och dess tillhörande bebyggelse relaterat till ett subarktiskt klimat.

Vid denna typ av studie befinner sig alltså forskaren ute i det sociala fältet för att samla in, analysera och tolka empiriska data i en växelverkan (ibid). Föreliggande forskning bedrevs ute i fält/i det verkliga livet, under en vecka i mars 2019 i det subarktiska vinterklimatet i de båda isländska städerna Reykjavik och Akureyri i respektive stadskärna och hamnområde.

15

4.2 Litteraturgenomgång

Utifrån studiens syfte och frågeställningar gjordes inledningsvis en grundlig

litteraturgenomgång för att på så sätt med hjälp av aktuell forskning utveckla ett teoretiskt ramverk som skulle ligga till grund för studien. En litteraturgenomgång kombinerar sökord i olika konstellationer enligt ett sökschema. I föreliggande studie användes centrala begrepp enligt kapitel 3.1. Aktuell vetenskaplig forskning angående stadsplanering, offentligt rum och byggd miljö i arktiskt och subarktiskt samt kallt klimat utifrån ett samhällsvetenskapligt och socialt perspektiv lyftes fram för att få fördjupad kunskap i ämnet. Vetenskapliga artiklar i fulltext, avhandlingar i fulltext, vetenskaplig litteratur samt övrig relevant litteratur mellan åren 1999 – 2019 söktes på relevanta databaser via MAU:s biblioteks digitala sökmotor Libsearch. Flera viktiga och relevanta forskningsstudier och annan litteratur framkom i sökandet och dessa ligger till grund för denna studies teoretiska ramverk (Ebrahimabadi, 2015; Gehl, 2011; Gudmundsdottir, 2019; Chapman, 20; Dovey, 2016; Marien, 2012; Eliasson, 2000). De träffar som erhölls var företrädesvis på engelska, men även svensk litteratur eller litteratur översatt till svenska, se litteraturlistan, erhölls. Kvaliteten på litteraturen ansågs hålla en hög kvalitet och varje källa bedömdes utifrån sin trovärdighet såsom studiernas storlek, innehåll, analys, resultat, referenser samt när det gäller de vetenskapliga artiklarna dess struktur med abstrakt innehållande inledning,

forskningsproblem, syfte, metod, analys, resultat mm. Internetkällor kvalitetsgranskades också utifrån källor, författare, årtal och innehåll.

Utifrån det teoretiska ramverket (kapitel 5) valdes olika verktyg, kategorier och begrepp som var relevanta för studiens syfte och frågeställningar, se kapitel 5. Dessa låg sedan som grund för observationerna (Dovey, 2016; Marien, 2012; Gehl, 2011, s 9–14; Ebrahimabadi, 2015; Bryman, 2016).

4.3 Forskningsstrategi och forskningsmetod

Enligt Denscombe (2010) är en forskningsstrategi en handlingsplan med specifikt mål som ska uppnås. Man erhåller genom strategin en bred överblick över forskningen.

Nedanstående kriterier bör uppfyllas genom den övergripande forskningsstrategin (ibid):

16

bland annat det senlatinska ordet paradigma och betyder föredöme, exempel, mönster eller bevis uppkallat efter filosofen Thomas Kuhns benämning på det mönster som styr vetenskapligt tänkande (NE, 2019).

• En noggrant uppställd projektplan (forskningsdesign)

• Ett specifikt mål ska vara tydligt identifierat och beskrivet (forskningsproblem/syfte) (Denscombe, 2010).

Forskningsmetod i sin tur innebär det sätt man samlar in empiriska data, tex genom

intervjuer, observationer, eller dokumentstudier. Vissa metoder tenderar att vara associerade med vissa strategier då dessa passar speciellt bra tillsammans (Denscombe, 2010). I

föreliggande studie har strategin fallstudie använts tillsammans med insamlingsmetoden observation och detta eftersom studien är i liten skala men med stor detaljrikedom, vilket både strategin och metoden medger i sin inriktning enligt Denscombe (2010). Detaljerna härrör bland annat ifrån de verktyg och kategorier som gett struktur till observationen och har gett en möjlighet att jämföra studiens teoretiska ramverk med det i observationen iakttagna.

4.4 Forskningsstrategi – Fallstudie (Case Study)

Forskningsstrategin har varit att genom fallstudie (case study) testa det i föreliggande studies beskrivna teoretiska ramverk, rörande människan i det offentliga rummet i kallt/subarktiskt klimat, samt vidareutveckla det teoretiska ramverket relaterat till stadsplanering i subarktiskt klimat och det offentliga rummet (se kapitel 5).

Fallstudier innebär enligt Denscombe (2010, s 55) att man studerar specifika fall med specifika egenskaper som gör att det är möjligt att studera fallet isolerat från sitt sammanhang. Dock ska det påpekas att det i denna studie var nödvändigt att se det

observerade i ett klimatsammanhang och även i ett byggnadstypologiskt sammanhang. Fallet behövde emellertid ha en avgränsning. Denna studie har avgränsats genom det specifika urvalet; människan i det offentliga rummet och gränssnittet mellan detta och byggnader samt byggnadstypologi i ett subarktiskt vinterklimat i stadskärnan och hamnområdet/havssidan i respektive stad. Samma definition skulle förslagsvis kunnat användas om andra städer i subarktiskt klimat med samma avgränsningar och föreliggande studie skulle därför kunna överföras till andra liknande sammanhang. Därför får man anse att valet av de två subarktiska städerna inte endast gav resultat som berörde dessa, utan att överförbarheten till andra städer under liknande omständigheter är möjlig. I studien ingår bland annat observationer av

17

byggnadstypologier och detta för att kunna jämföra deras eventuella påverkan på de valda platserna och det offentliga rummet i varje stad, tex genom köld, hårda vindar, eventuellt lä och graden av tillgänglighet av ljus och skugga. Fallstudier gör det möjligt att i detalj undersöka hur saker ter sig som kanske annars inte hade uppmärksammats (ibid). I en fallstudie vill man ta reda på vad som händer i en miljö och förklara varför saker ter sig som de gör.

4.4.1 Fallstudie – Empirisk prövning av en teori

Backman (2008, s 55) refererar till Yin (1989) som beskriver fallstudien som en speciell forskningsstrategi med viktiga karakteristika:

“…investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which multiple sources of evidence are used.” (Backman, 2008, s 55).

Detta innebär enligt Backman (2008, s 55) att en fallstudie undersöker ett fenomen i sin verkliga miljö eller i sin kontext. Gränserna mellan fenomenet och kontexten är inte heller givna enligt Backman (2008). Svårigheter kan uppstå när man ska definiera vad som är ett fall men initialt formulerar man ett huvudsakligt forskningsproblem inom ett visst område vilken kan röra sig om förståelse- och processfrågor. Fallstudier behöver inte begränsas till endast ett fall (ibid).

Föreliggande studie består av två fall, dvs undersökningar i Reykjavik och i Akureyri. Backman (2008, s 55) skriver också om att fallstudien kan ha olika avsikter; Den kan vara beskrivande (deskriptiv), förklarande eller undersökande (explorativ) (Ibid). Föreliggande studie hade för avsikt att vara både beskrivande och undersökande.

Denscombe (2010, s 58) skriver att fallstudier kan användas för att testa teorier. Syftet med fallstudien är då att låta forskaren pröva om det en teori förutsäger också sker i en verklig miljö̈. Då kan fallstudien förstärka en teori genom att visa på hur det fungerar i verkligheten. Fallstudien kan också testa om en teori också fungerar vid specifika villkor, det vill säga de villkor som forskaren återfinner i miljön för just det specifika fallet (Ibid).

Bryman (2016, s 462) beskriver också hur kvalitativa data kan och bör ha en viktig roll vid teoriprövning och refererar till Silverman (1993). Bryman (2016, s 462) menar också att en

18

stor del av den kvalitativa forskningen innehåller en prövning av teori under forskningens gång.

Således används fallstudier bland annat för att testa en befintlig teori som man undersöker, prövar och vidareutvecklar. Vid varje steg i urvalet används nya bevis för att korrigera eller understödja den tilltänkta teorin. Teorin används sedan för att peka på ett lämpligt val av objekt för nästa fas i undersökningen (Denscombe, 2010, s 55, 58). I denna uppsats används fallstudien som metod för att vidareutveckla det teoretiska ramverket, vilket det redogörs för i kapitel 5.

4.5 Datainsamlingsmetod – en strukturerad och direkt observation.

En strukturerad observation är, som tidigare nämnts, en metod som innebär en direkt observation av något och registrering av detta utifrån kategorier som bestämts innan man samlar in data (Bryman, 2019, s 337–356). Metoden i föreliggande uppsats var att göra strukturerade observationer utifrån skilda men till studien specifikt valda kategorier utifrån det teoretiska ramverket.

Observationer ger forskaren en möjlighet att på ett specifikt och djuplodat sätt att samla in data. Det är det iakttagna, vad man ser som används som data och bevis, och fokus läggs speciellt på samband och processer i ett socialt sammanhang. De olika delarna som observeras är, enligt Denscombe (2010), delar i ett större sammanhang och han menar att detta göra att en fallstudie ger möjlighet till en holistisk bild av det iakttagna. Det vill säga hur de olika delarna sinsemellan påverkar varandra och hur detta leder till en specifik bild. Man vill observera vad som faktiskt sker (Denscombe, 2010, s 53).

Det finns flera typer av observationer, exempelvis strukturerad observation eller deltagande observation. Gemensamt är för dessa två insamlingsmetoder, enligt Descombes (2019) följande:

• Fältarbete innebär empirisk datainsamling i verkliga livet, i fältet. Forskaren söker här förstahandsinformation i stället för att lita till sekundärkällor. Föreliggande studie bedrevs direkt i fältet och i det verkliga livet och kunde på så sätt få direkt

19

• Naturlig miljö är distinkt skild ifrån laboratorieundersökningar, och är situationer som skulle ha uppstått oavsett om forskaren medverkar eller ej. Den naturliga miljön i denna studie var det offentliga rummet i två städer i ett subarktiskt vinterklimat. • Perception. En medvetenhet om att det en forskare observerar påverkas av bland

annat dennes egen förförståelse och personliga omständigheter och värderingar. Man bör också veta att detta kan påverka tillförlitligheten av studien.

• Direkt observation innebär att man inhämtar sina forskningsdata direkt i den miljö som man vill observera till skillnad från till exempel dokument, frågeformulär eller intervjuer där man ofta är skild från verkligheten (Descombes, 2010).

Bryman (2016) beskriver icke-deltagande observation som en situation där observatören icke deltar men iakttar det som sker. Observatören som arbetar med strukturerade

observationer är ofta icke-deltagande genom att befinna sig i den miljö som studeras. Observatören deltar sällan i det sociala skeendet (ibid). Föreliggande studie är en icke-deltagande, strukturerad och direkt observation.

Checklista för vid genomförande av observationer enligt Descombes (2010). Man bör svara ja på samtliga punkter 1 – 9 (ibid).

1. Har en plan för observationen används? Ja, forskningsprojektet inleddes med en noggrann beskrivning av de olika fenomen som skulle observeras utifrån studiens syfte och teori”. kapitel 3, kapitel 5).

2. Har man ansträngt sig för att minimera störningar i miljön som observatören kan ha orsakat på grund av sin närvaro? Ja, en tillbakadragen hållning gentemot det

observerade var viktig.

3. Ger de planerade observationsperioderna ett representativt urval (tid, plats, sammanhang)? Ja, enligt vidtecknad är urvalet representativt på grund av klimat, urban miljö, offentligt rum samt byggnadstypologi och aktiviteten på invånarna i detta fält.

4. Är händelserna / beteendet som observerats:

o tillräckligt tydligt och entydigt för att möjliggöra en tillförlitlig kodning? Ja o De mest relevanta indikatorerna för forskningsändamålen? Ja

20

5. Är schemat färdigt (innehåller det alla sannolika kategorier av händelser/plats / beteende)? Ja

6. Sker händelserna / beteendet regelbundet nog för att ge tillräckliga uppgifter? Ja 7. Undviker schemat flera samtidiga händelser som kan förhindra korrekt kodning? Ja 8. Är formen av observation (händelse / plats / tid) den mest lämpliga? Ja

9. Finns det bestämmelser för insamlingen av kontextuell information så att schemat följs? Ja

I föreliggande studie har samtliga punkter stämts av som en del av kvalitetssäkringen i studien och observationen anses uppfylla dessa punkter. Den övervägande insamlade datan är observationer av invånarnas rörelsemönster på olika platser, observation av klimatet, samt flertalet andra parametrar, kategorier och verktyg som beskrivs i kapitel 5.

Backman (2008, s 59) skriver om svårigheterna att observera, registrera och läsa av

verkligheten och hur detta är en mycket komplicerad process. Detta beroende bland annat på att observatören är ett tolkande subjekt med som tidigare nämnts egen förförståelse och subjektiva upplevelser av omvärlden. Bryman påpekar också att Observationer ställer stora krav på den som genomför dem utifrån ett kvalitativt perspektiv (ibid). Detta är en av anledningarna till att en strukturerad observation valdes i föreliggande studie då risken för bias (felkällor) blir mindre enligt Backman (2008, s 59).

4.6 Dokumentation: Foto och anteckningar

Med hjälp av digital systemkamera, mobilkamera samt anteckningar med hjälp mobiltelefon och surfplatta, dokumenterades den observerade datan. Bilderna blev ett bra komplement till anteckningarna, som en ”frusen bild av ett ögonblick med rikt innehåll”, och gav en

möjlighet till både analys och tolkning bland annat utifrån Mariens (2012)

bildkategoriseringar. Anteckningarna som nedtecknades under observationerna gav en fördjupad dokumentation av det iakttagna. Bilderna i sin tur sorterades utifrån de två valda observationsområdena (Marien, 2012, s 42, 78, 165, 169). Se kapitel 5, angående beskrivning av Mariens bildtyper. Under dagarna för insamling av data togs bilder som visade på de olika kategorier som ingick i observationens struktur. Bilderna lagrades, parallellt med

anteckningarna, på mobil och platta i ett dokument som kunde läsas i båda enheterna. Det var svårt med de elektroniska hjälpmedel då elektroniken påverkades negativt av kylan. Den

21

digitala kameran var undertecknad tvungen att värma vid ett flertal tillfällen då den slutade fungera. Men i övrigt var de elektroniska hjälpmedlen av stort värde vid insamlandet av den empiriska datan.

4.7 Analys av data

I föreliggande studie har det varit en växelverkan mellan insamlandet av empiriska data och analysen av densamma. På grund av den kvalitativa datainsamlingens och analysens karaktär har vidtecknad valt att redovisa empirin tillsammans med dess analys i samma växelverkan. Dataanalysen skedde enligt ned beskrivna systematik, under 1-5 samt kapitel 4.8.

Enligt Yin (2011, s 179) brukar kvalitativa dataanalyser generellt genomgå fem faser: 1. Sammanställning av data till en formell bas av data. Det krävs en omsorgsfull och

metodisk organisering av den ursprungliga datan.

2. I den andra fasen demonteras datan och kan då innehålla en formell kodning. 3. Remontering där forskaren ser ett framväxande mönster

4. Försök att tolka empiriska rön (Yin, 2011, s 203).

5. Några övergripande slutsatser av studien i dess helhet (ibid).

4.8 Analysmetod – Tematisk Analys

På prezi.com, kan man ta del av en powerpointpresentation om tematisk analys av Fredrik Aspling, Stockholms Universitet. Han refererar till Clarke & Braun (2006) och visar på ett systematiskt sätt hur man går tillväga i en tematisk analys. Aspling (2019) delar upp analysen i sex steg enligt följande:

1. Bekanta sig med empirin: Skapa en överblick av empirin, vad är intressant i förhållande till forskningsproblemet.

2. Kodning: Man läser igenom materialet och letar efter relevanta aspekter i förhållande till syfte och frågeställningar och fokuserar kodningen kring syfte och frågeställningar 3. Leta efter teman: undersöker relationer mellan koder (sorterar och kategoriserar) Ett tema

är ett sammanhängande och i relation till forskningsfrågan meningsfullt mönster

22

5. Beskriv och namnge teman; Beskriva i text vad varje tema går ut på och varför det är viktigt. Samma kategorier kan finnas inom ett tema. Det är viktigt med bra namn på varje tema.

6. Sammanställning; En sammanhängande och kraftfull berättelse i relation till forskningssyfte och frågeställningar (Aspling, 2019).

Dessa sex steg har varit ett bra hjälpmedel för att få struktur på föreliggande studie och samtliga punkter har på ett systematiskt tillvägagångssätt används

Tematisk analys anses vara den mest lämpliga analysmetoden för en studie som har för avsikt att upptäcka med hjälp av tolkningar. Då kvalitativ forskning kräver förståelse av insamlade data ger den tematiska analysen möjlighet till fördjupad förståelse av ett problem (Bryman, 2016). Sökande efter teman är enligt Bryman (2016) egentligen en aktivitet som man kan påträffa i många kvalitativa analyser av data, till exempel Grundad teori, kvalitativ innehållsanalys mm.

Ett tema beskrivs av Bryman (2016) som en kategori som identifieras av den som analyserar texten utifrån hans data. Temat är kopplat till forskningens fokus och forskningsfrågor. Temana bygger på koder som identifierats i utskrifter och/eller fältanteckningar. Det förser forskaren med en grund för en teoretisk förståelse av hans data, vilken kan utgöra ett komplement till det aktuella forskningsområdet (Ibid).

Den saudiarabiska forskaren Alhojailan (2012) beskriver tematisk analys som en kvalitativ analys och att den används för att analysera olika kategorier av empiriska data och att därefter visa på olika teman eller mönster på ett systematiskt sätt. I en tematisk analys visar ofta data på en detaljrikedom och olika ämnen behandlas via tolkningar (ibid). Tematisk analys

fokuserar även på omedvetna och medvetna fenomen såsom datatolkning i en tematisk analys kan visa på olika faktorer som påverkar varandra och detta ger en möjlighet till att se

sambanden i en tolkningssituation (ibid).

Det finns ett flertal olika inriktningar av tematisk analys, både kvantitativ och kvalitativ. I föreliggande studie används nedan beskrivna analysmetod enligt Alhojailan (2012). Se kapitel 4.5.1

23

4.8.1 Analysmetod - Kodning och kategorisering

Tematisk analys ger en möjlighet att koda och kategorisera data i olika teman. Olika nivåer av teman kan uppnås genom kodning, kategorisering och notering vilka blir inkluderas enligt Alhojailan (2012). Ett samband mellan de olika faktorerna kan skapa en rimlig och logisk kedja av bevis. Genom att samla in data med hjälp av tex observationer från olika miljöer kan den tematiska analysen återspegla den verklighet där datan insamlades (ibid).

Alhojailan (2012) refererar till Namey et al (2008, s 138) som bland annat skrev:

” Tematisk analys handlar om att befinna sig bortom att räkna uttryckliga ord eller fraser och fokuserar på att identifiera och beskriva både implicita (omedvetna) och uttryckliga idéer. Koderna som utvecklats till teman appliceras sedan eller kopplas till rådata som sammanfattande markörer för senare analys, vilket kan innefatta att jämföra de relativa frekvenserna av teman eller ämnen inom en data, letar efter en samling koder […].

Tematisk analys ger också forskaren en möjlighet att exakt fastställa förhållandena mellan olika begrepp och jämföra dem med den replikerade datan.

Bryman refererar till Ritchie med flera (2003) och strategin Framework som har utvecklats vid National Centre for Social Research i Storbritannien. Framework är ungefär ”en

matrisbaserad metod för att ordna och sammanställa data”. Man utformar ett index över centrala teman och delteman, vilka sedan visas i en matris. Dessa teman framkommer ur en noggrann genomgång av datamaterialet som inhämtats. I föreliggande studie har en

sammanställning av de observerade kategorierna gjorts, se bilaga 3. Den insamlade skrivna rådatan i ett schema. Slutligen har den insamlade datan sammanställts i teman där de olika kategorierna ingår. Dessa kommer från det teoretiska ramverket, se kapitel 5.

4.8.2 Reduktion av insamlade och dokumenterade data

Datareduktion är den process som innebär att man väljer ut, koncentrerar, skapar och

omvandlar data. Under denna fas utvecklas nya tankar och idéer kring vad som ska ingå i den empiriska datan. Denna beskrivs som en organiserad och komprimerad sammanställning av information som tillåter en slutsats. Det är viktigt att under processens gång visualisera datan med hjälp av olika tekniker, såsom citat, berättande text, figurer med mera (Alhojailan, 2012).

24

Fördelen menar Alhojailan (2012) med att använda olika visuella tekniker att redogöra för data är att det gör datan mer tillförlitlig samt även mer tillgänglig för andra forskare.

De slutliga delarna av dataanalysprocessen är att arrangera och organisera forskningens olika begrepp, tolkningar och reflektioner. Detta görs genom att sammanställa likartade fynd med varandra och här är också viktigt att peka på motsägelsefulla och/eller identiska uppgifter (ibid). I föreliggande studie har berättande text samt foton använts för att tydliggöra och koncentrera den inhämtade datan. Reduktionen av datan utgick från kategoriseringen, samt schema och fältanteckningar. Slutligen växte nya teman fram ur rådatan och mynnade ut i nio teman, se kapitel…

4.9 Trovärdighet och tillförlitlighet och etisk reflektion

Bryman (2016, s 465–469) skriver om validitet och reabilitet (värdering och pålitlighet genom bland annat replikation) När det kommer till kvalitativa undersökningar så anses det nästan omöjligt att repetera undersökningen exakt. Därför väljer många forskare idag, enligt Bryman, att använda ordet trovärdig (eng. credibility) istället för validitet. Att säga att insamlad data är trovärdig innebär då att man på goda grunder menar att det data man har är rimligt. En god grund är till exempel att man har försäkrat sig om att insamlad data är tolkad på rätt sätt. Utöver att forskningen ska vara trovärdig så ska den ha reliabilitet. Det anses svårt vid kvalitativ forskning. För att lita på de resultat som presenteras vid kvalitativ

forskning, där ofta forskaren själv är den som samlar in data, så måste man vara noga med att redovisa hur datan har samlats in. Man kan inte säkert påstå att en annan forskare skulle gått exakt lika tillväga. Därför är det extra viktigt, när man genomför kvalitativa undersökningar att man också redovisar för hur man kommit fram till sitt resultat så att andra forskare som granskar resultaten skall kunna lita på resultaten genom att bedöma att tillvägagångssättet är rimligt (Bryman, 2016). I all forskning ska hänsyn tas till etiska principer (Vetenskapsrådet, 1990). De etiska principerna inom samhällsvetenskapliga områden handlar dels om vikten av anonymitet och skydd mot skada vid studier som berör människor, dels vikten av att all forskning håller hög kvalitet. Forskningen ska också vara inriktad på viktiga frågor som ger både individer och samhället som helhet tillgång till viktig utveckling (ibid). I föreliggande observationsstudie står samhällets invånare i det offentliga rummet i fokus och på vilket sätt

25

de kan tänkas vara påverkade av utformningen av det urbana rummet och i det här fallet också av klimatet.

Det är också av största vikt att ge en öppen och vetenskaplig bild av det i studien ingående forskningsmaterialet. I kvalitativa studier finns alltid en viss del av forskarens egna

upplevelser med i resultatet. Men denna subjektivitet är en del av den kvalitativa studien (Bryman, 2016, s 64–65). Bryman påpekar också att det även finns ett visst mått av subjektivitet i kvantitativa studier och då redan vid valet av inriktning på studie (Ibid).

5.TEORETISKT RAMVERK

5.1 Urban Design Thinking, A Conceptual Toolkit (Dovey, 2016).

Urban design kan klassificeras i olika byggnadstypologier. Kim Dovey (2016, s 70) beskriver att det finns sex formella byggnadstypologier, varav fyra tas upp här: Pavilion, Courtyard, Row, Perimeter Block (ibid). Denna klassificering i olika byggnadstyper är användbar när man observerar och kategoriserar en stad och dess olika byggnader. Intressant är också att se hur byggnaderna ter sig i ett den urbana kontexten samt det offentliga rummet. De i denna uppsats aktuella teorier är tänkta att rama in föreliggande studie utifrån olika teman och kategorier som ligger till grund för observation och dokumentation av de båda städernas offentliga rum, byggnadstyper samt den byggnadstypologiska kontexten där ett kallt klimat/arktiskt och subarktiskt klimat ska vara ett av studiens kriterier. Valet av teorier är således baserat på syftet med studien. Dovey påpekar också vikten av att gå ut i staden och se och reflektera.

” The most intensive learning about cities comes from travel […] trips and ’holidays’ that has served as fieldworks” (Kim Dovey, 2016, s xiii).

Kim Doveys (2016, s 3) teori har använts som en del av ramverket. Författaren är noga med att poängtera att hans teori inte är en djupgående teori, utan att varje kapitel i boken är ett redskap för hur man kan se, tänka och reflektera kritiskt kring stadens funktion och design. Tanken är att man, med hjälp av annan akademisk litteratur, ska fördjupa sig i de begrepp som mest berör det man har observerat på ett eller annat sätt (ibid).

Dovey (2016, s 3) påpekar också att hans teori hör till det som på engelska kallas Assemblage Theory och som utvecklades av Gilles Deleuze och Felix Guattari på 1980-talet. Dovey

26

menar att Assemblage Thinking involverar förståelsen av den morfogenetiska processen som staden genomgår, det vill säga sammansättning av stadens olika delar och stadens utveckling och omvandling. Teorin är både ett sätt att tänka kritiskt kring det urbana rummet och att engagera sig i världen och mer teoretiska diskurser (Dovey, s 1). Jane Jacobs (1961) var en utmärkt företrädare för Assemblage Thinking, enligt Dovey, och hänvisar till hennes bok Den amerikanska storstadens liv och förfall Jacobs teori är lika aktuell idag, och Dovey använder mycket av Jacobs tankar om staden men omgjort till dagens språkbruk (Dovey, 2016, s 2). Assemblage Theory innehåller begrepp från den filosofi som utformats av den franske filosofen Deleuze och hans medarbetare Guattaris tankar om sociala processer (flöden) och konstellationer (inre strukturer, ett ord som ger föreställningar om något ordnat och fast uppbyggt). Med begreppet 'Assemble' kan man beskriva hur konstellationer uppstår,

förändras och upplöses, hur processer utvecklas eller avstannar i en fortlöpande intraaktivitet.

Dovey (2016, s 2) resonerar kring att det hos akademiker kan uppstå problem om inte

abstrakta teorier och kunskaper appliceras i verkligheten. Det kan därför konstateras att det är av största vikt att studera stadens olika aspekter till exempel genom observationer och

fältstudier.

Doveys (2012, se kap 5.2) arbetsredskap kan således användas för att kunna reflektera över olika aspekter i en stad. Dessa kan användas exempelvis i en fältstudie eller, enligt Dovey, kan redskapen användas för att kritiskt tänka kring den urbana designen och utifrån det kan man utveckla staden vidare mot målet att en stad skall passa för alla. Alla aspekter går kanske inte att applicera på alla städer och det är inte heller syftet enligt författaren och i denna studie har ett antal kategorier tagits upp som passar in för att belysa hur det kalla vädret kan påverka staden och dess invånare (ibid).

5.2 Kategorier enligt Dovey (2016)

Nedan är de kategorier som används som redskap i studien utifrån Urban Design Thinking, A Conceptual Toolkit (Dovey, 2016.):

- Offentligt rum (Public Space). Dovey (2016, s 154) poängterar att begreppet offentligt rum är komplext. Det är ibland svårt att tyda om ett offentligt rum är privat (till exempel en privat parkering) eller gemensamt och öppet för alla. I föreliggande studie används offentligt rum/public space synonymt med begreppet öppet offentligt rum/open-public

27

space vilket innebär, i denna studie, offentliga gator, torg och parker, trottoarer. (Ibid). Det offentliga rummet delas in utifrån ett kontinuum enligt följande:

o Fixerat offentligt rum (fixed public space, s 41),

o Halvfixerat offentligt rum (semi fixed public space, s 41),

o Ofixerat offentligt rum (unfixed). Ett sätt att tänka kring hur människor interagerar med varandra och det offentliga rummet. Dovey (2016, s 41) refererar till författaren Hall (1966) och förklarar att dessa begrepp ingår i ett kontinuum mellan fixerat – ofixerat offentligt rum. Det Fixerade är i realiteten byggnaderna och de öppna platserna vilka endast kan förändras över långt tidsspann och med stora svårighet. Ofixerat yttrar sig som människor i rörelse i vardagligt liv. Mellan dessa ytterligheter så finns det något som Hall kallar halvfixerat. Detta kan vara bilar, cyklar, som är delvis rörliga (Ibid)

- Byggnadstypologisk kontext: Dovey (2016, s 75) Olika typer av byggnader i ett sammanhang.

- Byggnadstyp: Pavilion (en motsats till courtyard, det vill säga en friliggande byggnad t ex villa med en yta omkring), Courtyard (en byggnad som omringar en öppen yta till exempel en innergård), Row (En serie av byggnader på en linje till exempel radhus), Tower (en byggnadsform inuti ett ”vacuum” ungefär som pavilion fast på höjden, friliggande och hög) (Dovey, 2016, s 70).

- Densitet (Density): I denna undersökning innebär kategorin hur tätt stadens byggnader ligger i förhållande till varandra (Dovey, 2012, s 32–33).

- Gränssnitt (Interface): området mellan det privata och det offentliga (Dovey, 2016, s 31).

5.3 Kategorier enligt Ebrahimabadi (2015, s vi)

Viktiga faktorer i det offentliga rummet vid kallt utomhusklimat. - Tillhandahållande av skydd från vind

- Maximera tillgången till sol och - Hantera snö i utomhusmiljöer

28

5.4 Dokumentation med hjälp av kamera (Marien, 2012).

Enligt Mary Warner Mariens i hennes bok 100 ideas that Change Photography (2012, s 12) kan man fotografera staden utifrån flera olika synvinklar. Hon menar att fotograferandet av landskapet och den urbana utvecklingen hjälpte till att också differentiera bilden från målningen. Hon tänkte att bilden togs utifrån fotografens synvinkel som om fotografen stod exakt där kameran var placerad. Vidare belyser Marien den Expressiva Dokumentationen där en bild kunde vara både en dokumentation och en konstfull tolkning (Marien, 2012, s 165). Slutligen tas hennes beskrivning om fotografering av stadens gator med. Små städer där alla kände alla var inte detsamma som storstaden som tycktes erbjuda anonymitet för de som kanske önskade det (Marien, 2016, s 169). Nedanstående beskrivningar om olika sätta att förhålla sig till fotografering enligt författaren kommer att användas vid kategorisering, analys och tematisering av bilderna (ibid).

- The View: Fotografens bild visar en vy över tex ett landskap eller en stad. Till skillnad från målaren som väljer hur han vill gestalta utsikten är fotografens vy en ögonblicksbild av verkligheten (Marien. 2012, s 42).

- Narrative: Från att ha fungerat som en spegel och ett minne av verkligheten, gick utvecklingen vidare till visuella berättelser och metaforer (Marien 2012, s 78).

- Documentary Expression: En ide om att en bild både kan vara en dokumentation och en konstfull tolkning av motivet. Från början William Stott på 1970-talet. Att transformera social vetenskap till konst (Marien, 2012, s165).

- The Street: Storstadens anonymitet mot den lilla stadens intimitet. Gatan är en ständig källa till bildmotiv med dess liv och rörelser. Iakttaga utan att agera när ngn far illa är baksidan av denna typ av fotografering (Marien, s 169).

5.5 Klimatets påverkan på stadsplanering och det offentliga rummet

Hur invånarnas livskvalitet kan upplevas är beroende av många faktorer i den byggda miljön En av många faktorer är hur klimatet upplevs och hur den urbana designen är anpassad för människan idag och i framtiden (Erell, E., Pearlmutter, D., Williamson, T. (2011). Dessa forskare föreslår en succesiv introduktion av klimatstrategier i planeringsprocessen. Författarna menar på att det krävs specialkunskap för att ta hänsyn till klimatet inom stadsplanering. I realiteten menar författarna att klimatet sällan har utgjort huvudsyftet med stadsplanering. Forskarna nämner några viktiga mål att ta hänsyn till i stadsplanering och

29

klimatet. Bland annat betonar de vikten av att man så tidigt som möjligt i planeringsprocessen också tar hänsyn till klimatstrategier. Vidare menar de på att det inte alltid går att ändra i planeringen då det är omöjligt att anpassa designen när det redan är byggt (ibid).

I planeringen av staden måste man ta hänsyn till flera olika aspekter, såsom energieffektivitet hos byggnader, fotgängarens välbefinnande med mera. När det gäller en hållbar utveckling av staden måste man också ta i beaktande sociala aspekter och miljöaspekter. Det arktiska klimatet ändras snabbt, med en stor påverkan på natur och sociala system (Ford, J.D; MacDowell, G.; Jones, J, 2014). Ett antal riktlinjer och åtgärder har skapats men fram till 2014 var denna anpassning begränsad när det gäller klimatförändringarna. Forskarna i studien gjorde en Peer Review-studie angående problemet. Det fanns en stor variation mellan de olika arktiska regionerna. Det framkom att det var endast ett fåtal anpassningsstrategier i de europeiska och ryska delarna av Arktis. I dessa strategier framkom det att de främst var riktade mot ekonomi och transport. Forskarna menar på att det krävs en kombination av klimat och icke-klimatfaktorer för att försöka reducera den nuvarande sårbarheten i byggd miljö i arktiska regioner (Ibid).

Saeed Ebrahimabadi arbetar med stadsplanering i Borås Stad och har disputerat inom ämnet mikroklimat och stadsbyggnad i kallt klimat (2015). Författaren poängterar att både

mikroklimat och komfort blir allt viktigare i samband med stadsbyggnadsprojekt. Termisk komfort är en avgörande faktor relaterat till hur invånarna använder stadens gator och torg. Forskaren menar på att det finns ett ökat intresse för att använda klimatkunskap i

stadsplanering. Han påpekar också att ett hinder är bristen på olika verktyg och praktiker som kan användas tidigt i planeringsprocessen. Han förklarar att termisk komfort har både fysiska och psykiska dimensioner. Det kan studeras utifrån vind, temperatur eller solstrålning. Det kan också vara andra aspekter såsom vanor och attityder (Ibid). Ebrahimabadi (2015, s vi) har även forskat kring vilka hinder som finns för att integrera klimatkunskap i stadsplaneringen i subarktiskt klimat, samt forskat om huruvida stadsplanerare tar hänsyn till

utomhusklimatkomforten i planeringsprocesser. Slutligen undersökte han hur vind och solförhållande kan integreras när man planerar stadsrummet. Som svar på sin första fråga kom han fram till vissa hinder såsom designbaserade, attitydmässiga, organisatoriska, konceptuella och tekniska frågor. När det gäller de designbaserade hindren så rörde de

svårigheterna med att planera staden utifrån subarktiska förhållanden, nämligen kyla, snö och lågt stående sol. När det gäller organisatoriska och attitydmässiga hinder gör dessa att

30

möjligheter och utmaningar som man annars kan förknippa med staden, försummas i det kalla klimatet. Det fanns också en underlåtenhet och brist på engagemang hos planerare och lokala politiker kunde forskaren konstatera i sin studie. Det fanns också en brist på klimatkunskap, metoder och principer som ska användas i ett kallt klimat (ibid). I Ebrahimabadis (2015, s v) andra studie i avhandlingen visar resultatet på att stadsplanerare främst lutar sig mot enkla lösningar när det gäller klimatdesign och att de sällan använder sig av analysverktyg. I den slutliga studien i hans avhandling utarbetades en metod för att integrera en bedömning av utomhusmiljön i den urbana miljön i subarktiskt klimat. Metoden omfattade både analys av vindkomfort och en bedömning av mikroklimatet baserat på diverse mätningar såsom sol och vind. Resultatet från forskarens avhandling belyser frågor som är av största vikt för att förbättra utomhuskomfort i kallt klimat: Planering för att minska vindpåfrestningar, maximera solexponering och hantering av snö i utomhusmiljöer.” (Ebrahimabadi, 2015).

5.6 Livet i det offentliga rummet

Jan Gehl är en dansk arkitekt och professor i stadsplanering. I hans bok ”Livet mellan byggnader, att använda det offentliga rummet” (Life between buildings, using public space, 2011), beskriver han bland annat tre typer av utomhusaktiviteter i det offentliga rummet. De tre typerna kallas: Nödvändiga aktiviteter, frivilliga aktiviteter, sociala aktiviteter. Gehl beskriver det offentliga rummet och hur livet för invånarna kan gestalta sig utifrån kvaliteten på det offentliga rummet (Gehl, 2011, s 9 - 14).

5.6.1 Nödvändiga aktiviteter-oavsett omständigheter eller vid dålig miljö

Detta inkluderar aktiviteter som är mer eller mindre nödvändiga så som att gå till skolan eller jobbet, vänta på bussen, dela ut post. I allmänhet ingår vardagssysslor och plikter i denna kategorin. Dessa aktiviteter sker oavsett utemiljön, alltså det offentliga rummet (public space), då de är så pass viktiga för människorna i staden att de förbiser eventuella svårigheter såsom snö, vind eller låga temperaturer. (Gehl s 9 - 14) När utomhusmiljöerna håller en generellt dålig kvalité uppstår ett problem då enbart de absolut nödvändigaste aktiviteterna sker i det offentliga rummet. När de offentliga platserna håller en hög kvalité däremot finns det ingen betydande förändring i frekvensen av de nödvändiga aktiviteterna (ibid).

31

5.6.2 Frivilliga aktiviteter

Dessa aktiviteter menar Gehl (2014, s 9 – 14) på att de bara yttrar sig om det offentliga rummet ger incitament för att delta i aktiviteter så som att promenera, jogga, sola med mera. Gehl menar på att dessa aktiviteter är ytterst beroende på utomhusmiljön, som bland annat vädret men även den byggda strukturen där aktiviteterna skall utföras. När kvalitén är generellt hög på det offentliga rummet sker de frivilliga och därmed de sociala aktiviteterna. Gehl menar på att i städer som har låg kvalité på sina offentliga rum så sker enbart det absoluta minimala av frivilliga aktiviteter. Med andra ord blir staden förflyttad från det offentliga rummet till det privata rummet, utan utbyten av sociala kontakter eller möjligheter till återhämtning i det offentliga rummet (ibid).

5.6.3 Sociala aktiviteter

Sociala aktiviteter är alla aktiviteter som är beroende av att andra människor befinner sig i det offentliga rummet och på något sätt interagerar med varandra. Detta involverar barn som leker, konversationer mellan vänner, ytterligare diverse sociala företeelser och slutligen den aktivitet som är den mest utbredda nämligen den passiva kontakten av att till exempel se eller höra andra människor. Aktiviteterna är nära länkade till de två andra aktiviteterna och

utvecklas i förbindelse med de andra aktiviteterna eftersom människor befinner sig i samma offentliga rum (Gehl, 2011, s 9–14).

År 2013 erhöll Gehl Pris av Akademirådet i Danmark där de lyfte fram hans gärning att belysa stadsrummet och människans uppfattning av stadsrummet och de särskilda värden som inte kan mätas i kvadratmeter och ekonomi. Akademirådet visade också på Gehl arbete kring sol och skugga, platser med lä, mötesplatser, behagliga gator och stadens små oaser som är grunden för Jan Gehls planering och omfattande internationella författarskap.

Han har enligt Akademirådet, konsekvent insisterat på, att det är den enskilda människans behov och hennes upplevelse av stadsrummet som får städer till att vara attraktiva och levande (Akademirådet, 2013).

6 EMPIRI och ANALYS

6.1 Den subarktiska staden och dess offentliga rum.

Livet i en subarktisk stad på vintern kan te sig ganska ogästvänligt på grund av kylan, blåsten och snön. Emellertid finns det också andra aspekter att ta hänsyn till om man vill undersöka hur vinterstaden kan upplevas för dess invånare, såsom bebyggelse, offentligt rum och

32

eventuella vindskydd samt snö- och ljusförhållande. Även omgivande natur, till exempel närheten till hav och berg, samt kulturella yttringar, såsom skulpturer, intressanta byggnader med mer, spelar in och kan påverka upplevelsen av stadens rum.

I denna empiri och analys beskrivs de båda städerna parallellt i den analyserande texten som en jämförande och kompletterande beskrivning och tolkning, men ej i kronologisk ordning då empirin är uppdelad i olika teman i stället och att dessa ej helt infaller i tidsordning. Följande empiri är således uppdelad i olika teman som framkommit under observationens,

datainsamlandets och analysens gång.

Bild 3 Ett torg tidigt på morgonen (Gatti, 2019) Bild 4. Vidtecknad vid konserthuset Harpa (Gatti, 2019)

Observationens första dag börjar i Reykjavik vid tiotiden på förmiddagen och det har fallit ett tunt snötäcke under natten. Torget ovan är en plats mest för att parkera bilar och i gränssnittet finns både ett hotell och en pizzeria. Det är svårt att veta om den öppna platsen med

parkeringsplatser är ett offentligt rum eller om parkeringarna ägs av något privat

parkeringsbolag. Ett traditionellt stenhus med korrugerad plåt är också beläget på torget. Torget är en typisk offentlig plats enligt Doveys beskrivning av fixerat offentligt rum och kan bara förändras över en längre tid, till exempel vid nybyggnationer. Däremot är bilarna som står parkerade halvfixerade det vill säga både rörliga (när de kör till och från platsen) och

33

fasta (vid parkeringen) enligt Doveys (2015) beskrivning av det offentliga rummet (se kapitel 5). Under observationen kör människor iväg eller parkerar sina bilar i en strid ström.

6.2 Det subarktiska klimatet

Temperaturen den första observationsdagen ligger vid ca - 7 grader. Det blåser en kall vind från sydöst utifrån havet och vinden, ca 15–20 m/s, förstärker kylan. Temperaturen upplevs mer som cirka – 20 grader, det vill säga mycket kallt på grund av kyleffekten, se tabell 3. Vinden biter i kinderna och blåser rakt igenom vantar och mössor. Solen lyser blek och reflekteras i fasaden till en hög byggnad som avtecknar sig mot bakgrundens vulkaniska berg. Solen ger ingen värme, men ger lite ljus till en befolkning som under midvintern endast har några timmars ljus (cirka 4 timmar i Reykjavik och cirka 3 timmar i Akureyri, se tabell 2. Detta i jämförelse med mars månad, då föreliggande observationer görs, då solen är uppe drygt tolv timmar både i Reykjavik och Akureyri, se tabell 3.

Soluppgång och solnedgång vid tidpunkten för studien

Reykjavik

20 mars 2019. 07:30 19:41 12:10 timmar

Akureyri

20 mars 2019. 07:14 19:26 12:11 timmar

Soluppgång och solnedgång vid årets mörkaste dagar

Reykjavik

21 december 2019 11:22 15:28 04:06 timmar

Akureyri

21 december 2019 11:38 14:41 03:03 timmar

Tabell 2. Soluppgång och solnedgång I Reykjavik och Akureyri, Island (Sunrise and sunset.com, 2019) Den isländska vintern är relativt mild i förhållande till latituden. Det beror på den nordatlantiska strömmen, vilken är en varm ström och en fortsättning på golfströmmen (Wikipedia, 2019). Det södra låglandet har en medeltemperatur på 0 grader på vintern medan Islands högland har cirka - 10 grader i medeltemperatur. Den lägsta temperaturen i de norra delarna av Island sträcker sig mellan – 25 till – 30 grader. Den lägsta uppmätta temperaturen ska ha varit – 37 grader cirka (Wikipedia, 2019). Medeltemperaturen i juli på södra Island är

34

10–13 grader och varma sommardagar kan temperaturen gå uppemot 20–25 grader. Värmerekordet är från 1939 i Västra fjordarna, 30,5 grader (ibid).

Island, och då speciellt i inlandet under vintern, drabbas frekvent av plötsliga och dramatiska växlingar i vädret. Sikten kan reduceras snabbt med snabbt ökande vind, nederbörd, samt snabba. temperaturskiftningar. Normalt är vindstyrkan kraftigare på höglandet, men topografiska aspekter kan förvärra vindarna och orsaka starka vindbyar även i låglandet. Vindstyrkan uppnår i låglandet 18 m/s i 10–20 dagar om året men i inlandet kan starka vindar blåsa uppemot 50 dagar om året. De starkaste vindarna som uppmätts är 62,5 m/s och de starkaste vindbyarna 74,2 m/s (Wikipedia, 2019). Under fallstudien inträffar detta

väderfenomen speciellt under den fjärde dagen, med snabb förändring av vindriktning och vindstyrka, samt i detta fall svår snöstorm. Vidtecknad kör från Reykjavik till Akureyri och huvudvägen som går runt ön är beläget på denna del från någon meter över havet till

höglandets några hundra meter över havet. Vidtecknad fick erfara skillnaden i vädret mellan hög och lågland, där det hårdaste vädret rådde på höglandet denna observationsdag.

Bild 5. Hästar mitt i en snöstorm med orkanstyrka (Gatti, 2019)

6.2.1 Temperatur

Nedan följer några data hämtade från isländska väderinformationen Vedur.se, om temperatur- snö-, sol- och vindavvikelser i Reykjavik och Akureyri under 2018 i förhållande till

normalmedelvärden. Att följa en del klimatfaktorer ger på sikt en bild av tendenser på

35

solljus. Detta kan vara av värde både för stadsplanerare och övriga professioner kring den byggda miljön.

Diagram 1. Avvikelser Temperatur (vedur.is, 2019)

Temperaturen under 2018 visade på medeltemperaturer som låg över det normala både i Reykjavik och Akureyri under en stor del av året och i Akureyri låg medeltemperaturen över medel alla månader utom i augusti. November månad i Reykjavik låg medeltemperaturen ovanligt högt. Under observationsdagarna var temperaturen några minusgrader, här finns ännu ej några data men upplevelsen av vädret var inte densamma som det termometern visade och detta berodde på den kraftiga vind som ofta blåser över ön och i de båda

observationsstäderna, se tabell 3 om kyleffekt.

Karta 2 Avvikande årsmedeltemperaturen 2018 relaterat till medelvärdet de senaste tio åren (2008-2017). (Vedur.is, 2019)

6.2.2 Snö

Snön täckte 2018 Reykjavik under 38 dagar men det var inte ngt djupare snötäcke. Akureyri hade så mycket som 98 dagar med snö och det största snödjupet var 105 cm i Akureyri 2018.

36

I de båda städerna var det under observationsdagarna en stor skillnad på snödjupen. Akureyri fick mycket snö under snöstormsdagen medan Reykjavik under början av observationerna hade ett lätt snötäcke på någon centimeter. Snöröjningen fungerade mycket bra inne i Akureyri, man var snabbt ute och plogade även om man först åsidosatte trottoarer och

gångbanor/cykelbanor och prioriterade vägarna. Men även där var snöröjningen effektiv. Det kan dock vara ett problem att det kommer lite i andra hand då människan i det offentliga rummet är sårbar för halka och snödjup speciellt om de är äldre och de löper då en ökad risk för fallskador. Vid dessa tillfällen blir det nog mest de som är tvungna som ger sig ut enligt Gehls resonemang (se kapitel 5).

Diagram 2. Dagar med helt snötäcke – avvikelse från medelvärdet (vedur.is, 2019)

6.2.3 Soltimmar

Under 2018 var det exceptionellt lite soltimmar i den sydvästra delen av landet. I Reykjavik var soltimmarna 1161 under 2018 och det var 107 timmar lägre än åren 1961-1990 och 246 timmar mindreän 2008-2017. I Akureyri var soltimmarna totalt 1016 timmar, 28 förre än åren 1961 – 1990 och i medel 40 färre än de senaste tio åren (2008-2017) .